skola – Nya Dagbladet

Lärarfacket: Våldet mot lärare ökar i Finland

Markus Andersson — Mon, 17 Aug 2026 05:12:10 +0000

Var femte lärare i Finlands grundskolor uppger att de utsatts för våld från en elev. Lärarfacket OAJ varnar för en utveckling som har förvärrats på två år och kräver nationella åtgärder. OAJ redovisar i sin arbetslivsbarometer från 2026 att 14 procent av de svarande under det senaste året varit utsatta för våld på arbetsplatsen. Vid den föregående mätningen, som genomfördes 2024, var motsvarande andel 10 procent. Ökningen är särskilt tydlig i grundskolan. Där uppgav 21 procent att de hade utsatts för våld från en elev, jämfört med 17 procent år 2024. Inom småbarnspedagogiken sade en tredjedel av de svarande att de utsatts för våld från barn. Våldet är i det närmaste helt elevrelaterat. I 99 procent av de fall där lärare uppgav att de utsatts för våld var det ett barn eller en elev som stod för våldet.

Speciallärare särskilt utsatta

Skillnaderna är stora. OAJ pekar ut speciallärare och specialklasslärare som de grupper som oftast utsätts för våld. Våldet är vanligast inom småbarnspedagogiken, men har ökat mest i grundskolan under de senaste två åren. I barometern rapporterades däremot inga våldserfarenheter från dem som arbetar i gymnasieskolan. Bilden skiljer sig alltså tydligt mellan skolformerna. — Otryggheten i lärande- och undervisningsmiljöerna måste hanteras. Den nuvarande utvecklingen är mycket oroande, säger OAJ:s ordförande Katarina Murto.

Många överväger att lämna yrket

För den personal som drabbas kan konsekvenserna bli allvarliga: I sex procent av fallen hade våldet lett till sjukfrånvaro. 42 procent av de tillfrågade hade under det senaste året övervägt att byta bransch. Bland personer under 51 år rör det sig om ungefär hälften. Våldet är inte den enda förklaringen till att lärare överväger att byta yrke. Samtidigt uppgav 75 procent att de åtminstone ibland känner arbetsrelaterad stress. OAJ efterlyser nationella handlingsmodeller för att förebygga våld och hot i skolor och daghem. Organisationen vill också se ett särskilt arbetarskyddsprogram för utbildningssektorn. — Våra medlemmar har efterlyst nationella handlingsmodeller som kan förebygga våld och hotfulla situationer, säger Katarina Murto.

Italiensk studie: Sociala medier kopplas till sämre skolresultat

Jan Sundstedt — Thu, 13 Aug 2026 07:35:37 +0000

Sociala medier kan få konsekvenser långt in i skolvardagen. En italiensk långtidsstudie visar att elever som väntade till minst 14 års ålder med eget konto presterade bättre i matematik och italienska. Studien, som publicerats i Nature Human Behaviour, har genomförts av forskare vid universitetet Milano-Bicocca och bygger på uppgifter från 5 227 elever i norra Italien. Forskarna har kopplat en enkät om elevernas digitala vanor till standardiserade provresultat från flera år i skolan. Elever som öppnade sitt första konto på sociala medier i årskurs 6, 7 eller 8 jämfördes med elever som väntade till årskurs 9 eller senare. För att minska risken att andra skillnader mellan grupperna förklarar resultaten matchade forskarna bland annat elevernas tidigare skolprestationer, familjesituation och föräldrarnas utbildningsnivå. Vid prov i 13–14-årsåldern presterade de som öppnat konto vid 11–12 års ålder sämre i matematik och italienska än de som väntat. När eleverna prövades igen vid 15–16 års ålder kvarstod skillnaden i italienska och hade ökat i matematik. Forskarna uppskattar att resultatskillnaden motsvarar omkring ett halvårs undervisning. [caption id="attachment_221206" align="alignnone" width="640"] Foto: iStock/Yuliia Kaveshnikova[/caption]

Frekvent användning av smartphones en riskfaktor

Studien fann däremot ingen motsvarande negativ effekt i engelska, som eleverna läste som främmande språk. En möjlig förklaring som forskarna lyfter är att sociala medier kan ge en viss oplanerad exponering för engelska. Det är inte bara tidpunkten för det första kontot på sociala medier som tycks spela roll. Enligt studien var frekvent användning av smarttelefonen vid centrala tidpunkter under dagen en möjlig förmedlande faktor bakom en betydande del av sambandet. Materialet omfattar ungdomar i den italienska regionen Lombardiet, och studien kan inte avgöra vilken enskild funktion i plattformarna som förklarar skillnaden. Forskarna pekar bland annat på att uppmärksamhet kan tas från läxläsning, sömn och fysisk aktivitet. Resultaten ger ändå stöd för att en tidigare introduktion till sociala medier och den ständiga tillgängligheten via telefonen kan få konsekvenser som når in i skolvardagen.

Från krita till interaktiv scen – så kan framtidens skrivtavla fånga elevernas intresse

Redaktionen — Sun, 26 Jul 2026 06:35:07 +0000

Från en hastigt skriven formel till en snurrande 3D-modell på några ögonblick: iFlyteks AI-styrda skrivtavla gör tavlan till en interaktiv scen där lärare och elever kan utforska abstrakta idéer tillsammans. Demonstrationen visar hur den traditionella svarta tavlan kan få nytt liv i nästa generations klassrum.

Tekniken demonstrerades under World Artificial Intelligence Conference (WAIC), som hölls i Shanghai den 17–20 juli. I ett uppmärksammat videoklipp från mässan skriver en presentatör ekvationen y = x² − 3 direkt på tavlan. Systemet känner igen handstilen och öppnar en grafisk framställning av funktionen. Därefter ritar hon en enkel geometrisk figur. Linjerna rensas upp digitalt och figuren omvandlas till en tredimensionell modell. Med fingret kan presentatören rotera modellen, markera ytor och visa vinklar, skärningar och sambandet mellan punkter, linjer och plan. Produkten heter Tongchuang AI Blackboard och har utvecklats av iFlytek, ett kinesiskt teknikföretag med inriktning på bland annat taligenkänning och artificiell intelligens. Företagets egen presentation från WAIC beskriver samma arbetsflöde: en grovt ritad form identifieras, kopplas till ett kunskapsområde och förvandlas till ett interaktivt 3D-objekt.

Abstrakt matematik blir synlig

Den mest påtagliga vinsten ligger i hur snabbt läraren kan växla mellan olika sätt att beskriva samma problem. En ekvation kan först skrivas för hand, sedan visas som graf och slutligen förändras inför klassen när parametrarna justeras. I geometri kan en platt teckning bli ett föremål som eleverna själva vrider och plockar isär. Det kan vara särskilt användbart inom matematik, fysik och kemi, där elever ofta behöver översätta symboler och tvådimensionella figurer till rörelse eller rumsliga förhållanden. Läraren slipper avbryta genomgången för att öppna ett separat ritprogram, leta efter en förberedd animation eller byta till en annan enhet. Bakom den till synes sömlösa demonstrationen finns sannolikt flera tekniska lager. AI kan tolka handskrift, former och lärarens avsikt, medan traditionella matematikmotorer och grafikprogram svarar för exakta beräkningar och rendering. Skillnaden är viktig: en språkmodell behöver inte gissa hur en parabel ska se ut när tillförlitlig matematisk programvara kan rita den. Skrivtavlan är också tänkt som ett nav för andra delar av undervisningen. Enligt iFlytek kan systemet föreslå material som passar det läraren har skrivit och låta virtuella versioner av historiska personer, däribland Konfucius och Albert Einstein, svara på frågor och föra resonemang med eleverna. [caption id="attachment_235713" align="alignnone" width="640"] Den handskrivna ekvationen omvandlas till en graf som kan undersökas och förändras direkt på skrivtavlan. Skärmdump: @ShangguanJiewen/X[/caption]

Spelar in och analyserar lektionen

Funktionerna för dokumentation är mer långtgående. Med flera kameror och AI-baserad ljudbehandling kan tavlan enligt företaget spela in lektioner, sammanställa strukturerade anteckningar och skapa kortare lektionsavsnitt för repetition. Insamlade uppgifter om frågor, interaktioner och tavelskrift kan även användas för att analysera hur undervisningen genomförts. iFlytek uppger att olika versioner av AI-tavlan används i 33 kinesiska administrativa regioner och i drygt 1 400 distrikt och län. Företagets digitala lärarassistent ska samtidigt nå omkring en miljon lärare. Siffrorna kommer från företaget självt och innebär inte att den senaste modellen nått varje skola i dessa områden. Bolaget uppger även att dess övriga utbildningsprodukter och tjänster används vid fler än 60 000 skolor och sammanlagt har nått över 160 miljoner lärare och elever. Skalan gör den kinesiska skolsektorn till en betydande testmiljö för teknik som förenar fysisk klassrumsutrustning med AI-tjänster.

Imponerande demonstration – men inga bevis för bättre resultat

Videon visar hur tavlan hanterar en väl förberedd demonstration på en mässa. Den säger däremot inget om hur säkert systemet tolkar stressad eller svårläst handstil i ett bullrigt klassrum, hur det fungerar utan nätanslutning eller om elever verkligen lär sig mer. Kameror, mikrofoner och automatiska analyser väcker dessutom frågor om integritet. En skola som inför tekniken behöver veta var inspelningar, röster, handskrift och uppgifter om elevernas deltagande lagras, vem som får tillgång till materialet och hur länge det sparas. Pris, underhåll, utbildning av personal och möjligheten att exportera material till andra system blir också avgörande. Trots frågetecknen ger iFlyteks skrivtavla en konkret bild av hur AI kan användas utan att ersätta läraren. Tekniken automatiserar övergången från en hastig skiss till en exakt visualisering, medan läraren fortfarande leder förklaringen och avgör vad som är pedagogiskt relevant. Om den fungerar lika smidigt i vardagens klassrum som på mässgolvet kan den svarta tavlan stå inför sin största förändring på mycket länge.

Regeringen ska kartlägga pojkars värderingar på nätet

Emil Fjellstedt — Fri, 17 Jul 2026 11:21:16 +0000

Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga hur sociala medier påverkar pojkars och unga mäns värderingar, livsval och syn på jämställdhet. Även flickors och unga kvinnors förväntningar på pojkar ska granskas. Bakgrunden är regeringens oro för den så kallade manosfären – digitala miljöer där budskap om maskulinitet och relationer kan bygga på förenklade eller polariserade föreställningar. Kvinnor och flickor kan där framställas negativt eller stereotypt. Innehållet sprids genom öppna sociala medier, videotjänster, medlemsforum, dataspel och samtal i anslutning till spel. Jämställdhetsmyndigheten ska undersöka vilka förväntningar och "maskulinitetsnormer" pojkar och unga män möter i dessa miljöer, och i vilken utsträckning innehållet påverkar deras livskvalitet och livsval.

Vill motverka ”destruktiva mansnormer”

Jämställdhetsminister Nina Larsson framhåller att jämställdhet är en grundläggande värdering i Sverige och att unga män ska kunna forma sina liv utan att begränsas av normer och förväntningar. — De ska kunna växa upp fria från kvinnofientliga ideal, destruktiva mansnormer och algoritmer som sprider hat och förakt, säger hon. Som motiv för kartläggningen pekar regeringen på digitala miljöer där självmord glorifieras, utseendefixering förekommer och psykisk ohälsa föraktas. Sådant innehåll kan enligt pressmeddelandet påverka pojkars vilja att söka hjälp, prägla deras relationer och öka polariseringen mellan könen. Socialminister Jakob Forssmed uppger att mer än var fjärde ung man saknar någon att anförtro sig åt och att mer än var tredje känner att livet saknar mening. Han menar att aktörer i manosfären utnyttjar ensamhet, isolering och upplevd hopplöshet. — Aktörerna i manosfären exploaterar allt detta och gör på samma gång livet ännu sämre, säger Forssmed. Uppdraget omfattar även flickors och unga kvinnors förväntningar på pojkar och unga män utifrån innehåll i sociala medier. Jämställdhetsmyndigheten ska slutredovisa arbetet senast den 15 december 2027. Pressmeddelandet anger inte närmare hur myndigheten ska skilja mellan destruktiva värderingar och legitim kritik av den rådande jämställdhetspolitiken.

Kraftig ökning av adhd och autism ska utredas

Emil Fjellstedt — Tue, 07 Jul 2026 07:33:31 +0000

Allt fler barn och unga får neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism. Nu tillsätter regeringen en delegation som ska analysera orsakerna bakom ökningen och föreslå hur stödet till barnen och deras anhöriga kan förbättras. Delegationen ska enligt regeringen ta fram en samlad bild av vad som driver utvecklingen och vilka konsekvenser den får för bland annat skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med särskilt fokus på adhd och autism. Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger i ett pressmeddelande att utvecklingen gör det nödvändigt att klarlägga orsakerna. — När allt fler barn och unga får en neuropsykiatrisk diagnos behöver vi få en samlad bild av vad som driver utvecklingen. Detta är nödvändigt för att kunna vidta åtgärder som säkerställer att barn och unga i Sverige har förutsättningar att få ett gott liv, säger han. Även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) betonar att en diagnos inte ska avgöra vilka möjligheter ett barn får. Hon pekar på att barn och unga med NPF, liksom deras anhöriga, ofta möter svårigheter i kontakten med skola, vård och socialtjänst. Delegationen ska bland annat beskriva bakgrunden till diagnosökningen utifrån forskning och bästa tillgängliga kunskap. Den ska också redogöra för konsekvenserna för berörda samhällsområden och lämna förslag på åtgärder för att stärka möjligheten till jämlika livsvillkor och delaktighet. Enligt regeringens kommittédirektiv ska delegationen vid behov även lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2027. Regeringen har utsett Mathias Wahlsten, generaldirektör och myndighetschef för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, till särskild utredare och ledare för delegationen.

Nya pride-råd till norska skolor väcker kritik

Markus Andersson — Mon, 15 Jun 2026 05:16:12 +0000

Norska Utdanningsdirektoratet uppmanar skolor att använda pride i undervisningen. Kristdemokratiske stortingsledamoten Joel Ystebø anklagar myndigheten för att gå för långt. Den norska skolmyndigheten Udir har tagit fram en ny stödkälla till lärare och rektorer om hur pride kan användas i undervisningen. I materialet, som har rubriken ”Så kan Pride användas i undervisningen”, skriver myndigheten att pride-månaden kan göra undervisningen aktuell och relevant. Enligt NRK uppmanar Udir alla skolor att använda den möjlighet som pride ger. Myndigheten skriver också att det är i linje med skolans värderingar att markera pride. KrF-politikern Joel Ystebø reagerar kraftigt på skrivelsen. — Jag tycker att det är något totalitärt, säger han till NRK. Han menar att Udir går för långt när myndigheten anger hur skolor bör förhålla sig till pride, och att lärare och rektorer därmed hamnar i en pressad situation. Enligt Ystebø blir myndighetens budskap i praktiken en styrning av vilka uppfattningar som anses möjliga i skolan. — Udir säger väldigt tydligt till skolan att de bör markera pride, säger han. Utdanningsdirektör Morten Rosenkvist försvarar materialet och säger att Udir ska stödja skolorna i frågor från mobbning till AI och pride. Han framhåller också att skolor och kommuner själva avgör om de ska fira pride, men att regnbågsflaggan enligt Udir kan visa att alla elever är välkomna. Kari Nessa Nordtun, Norges utbildningsminister, har tidigare sagt att elever inte har rätt att slippa undervisning bara för att den berör pride.

Polen skärper greppet om barns digitala vardag

Emil Fjellstedt — Mon, 08 Jun 2026 14:24:24 +0000

Polens regering vill förbjuda mobiltelefoner i grundskolan och samtidigt kräva skarpare ålderskontroll på pornografisajter. Regeringen vill med åtgärderna skydda barn från skärmberoende, nätporr och andra digitala risker. Förslaget innebär att polska elever i grundskolan inte ska få använda mobiltelefoner under skoldagen, rapporterar Reuters. Förbudet ska enligt regeringens plan börja gälla den 1 september 2026 och omfatta både lektioner och raster. Utbildningsdepartementet vill ge skolorna ett tydligare lagstöd för att hålla telefonerna borta under skoldagen. Reglerna omfattar även andra elektroniska enheter som kan användas för kommunikation eller för bild- och ljudupptagning. Skolorna ska själva avgöra hur de genomför förbudet i praktiken. Myndigheterna nämner exempelvis hyllor, förvaringsfickor eller andra lokala lösningar. Undantag görs när lärare använder telefoner i undervisningen, när elever har medicinska behov eller när en akut fara kräver kontakt. [caption id="attachment_215059" align="alignnone" width="640"] Foto: Dolgachov/iStock[/caption]

Oro för barns psykiska hälsa

Regeringen kopplar mobilförbudet till en bredare oro för barns psykiska hälsa, koncentration och sociala relationer. Polen följer därmed en växande internationell trend. UNESCO har pekat på att allt fler utbildningssystem inför nationella regler för mobiltelefoner i skolan, samtidigt som organisationen betonar att skolor även behöver stärka digital kompetens och ansvarsfull teknikanvändning. Den andra delen av regeringens åtgärdspaket rör pornografiskt innehåll på nätet. Enligt premiärministerns kansli ska digitala tjänster kontrollera att användaren har fyllt 18 år innan pornografiskt material blir tillgängligt. En enkel bekräftelse på att användaren är myndig ska inte längre räcka. Förslaget skapar också ett register över domäner som erbjuder pornografi utan effektiv ålderskontroll. Internetleverantörer ska kunna blockera sådana adresser, medan berörda tjänster får möjlighet att invända och överklaga. Kommunikationsmyndigheten UKE ska kunna utdöma böter på upp till en miljon zloty, motsvarande cirka 2,6 miljoner kronor. Digitaliseringsdepartementet hävdar att ålderskontrollen ska ske anonymt och utan att staten får veta vilka sajter medborgare besöker. Reformens känsligaste del gäller frågan om hur långt staten och digitala plattformar kan gå i barnskyddets namn utan att skapa ny infrastruktur för bredare kontroll av internetåtkomsten.

Mobilfritt efter sommarlovet

Jan Sundstedt — Fri, 05 Jun 2026 07:02:09 +0000

Efter sommarlovet blir grundskolan mobilfri. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att elevernas mobiltelefoner ska samlas in under hela skoldagen. Regeringen presenterade redan i januari ett förslag om nationellt mobilförbud i grundskolan från höstterminen 2026. Då framhöll utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) att syftet var att skapa mer studiero och minska digitala distraktioner i klassrummen. — Alla Sveriges elever kommer tillbaka till en mobilfri skola efter sommarlovet, sade Mohamsson vid pressträffen. Nu har riksdagen sagt ja till förslaget. Beslutet fattades den 3 juni och innebär att de nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026. Mobilerna ska samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka först när skoldagen är slut. Förslaget omfattar även fritidshem och ingår i ett större reformpaket för trygghet och studiero i skolan. I paketet finns också tydligare skolregler, förstärkt ansvar för rektorer och huvudmän samt ökade möjligheter till disciplinära åtgärder. — Vi är inte skapade för att ha den här maskinen med oss, som förstör den sociala interaktionen och normal lek, sade Liberalernas Joar Forssell i riksdagsdebatten.

Finland drar tillbaka islamläromedel – efter tio år i skolorna

Markus Andersson — Fri, 29 May 2026 06:19:49 +0000

Utbildningsstyrelsen i Finland drar tillbaka en läroboksserie om islam efter att myndigheten i flera år känt till problem i materialet. Böckerna har använts i grundskolan i över ett decennium och kritiseras för konfessionella inslag som strider mot kravet på obunden undervisning. Kritiken mot bokserien Salam – islams väg handlar om att materialet inte bara beskriver islam, utan också uppmanar elever att utöva religionen. Texterna innehåller normativa formuleringar om hur muslimer ska leva och bygger enligt granskningen på ett ”vi och dem”-tänk. I en magisteruppsats, en så kallad pro gradu-avhandling, från 2014 av Maria Heikkinen beskrevs materialet som aktivt vägledande i hur elever ska klä sig, bete sig, äta och förhålla sig till andra – snarare än som neutral undervisning om religionen. Bland de konfessionella uttryck som lyfts fram finns: ”Profeten Muhammeds liv är för oss ett exempel på hur man ska leva enligt Koranen” och ”Jihad innebär att vi gör vår plikt gentemot Gud”, enligt avhandlingen. Bokserien har använts i finländska skolor sedan 2011. Islamundervisningen omfattar omkring fyra procent av grundskoleeleverna i Finland, eller cirka 21 000 barn. Inom den svenskspråkiga undervisningen rör det sig om ungefär 200–250 elever. Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga enheten vid Utbildningsstyrelsen, medger att myndigheten brustit. — Man borde ha plockat bort böckerna från marknaden och reviderat dem helt och hållet. Vi har korrigerat saker, men det har inte varit tillräckligt. Kvalitetssäkringen brast, säger han till Svenska Yle. Yle rapporterar att bristerna var kända redan när Utbildningsstyrelsens förlag lät trycka boken. Torsell säger att materialet ändå gavs ut, trots att man inte var helt nöjd, eftersom behovet av läromedel var stort. Isak Hannus, som undervisar i islam på svenska i Helsingfors, säger att framför allt materialet för årskurserna 1–4 riskerar att ge en alltför svartvit bild om det inte kompletteras. Enligt honom har lärare länge behövt ta in annat material för att bredda undervisningen. Han säger också att elever har reagerat på innehållet, exempelvis genom att invända att deras pappa inte ber eller att deras mormor inte bär slöja. Utan diskussion i klassrummet blir materialet ensidigt, menar Hannus. — Om man bara ger dem boken och inte diskuterar blir det ensidigt, säger han. Så sent som 2025 kom svenskspråkigt lärarmaterial i samma serie. Boken anmäldes av en privatperson redan 2023, men myndigheten agerade först efter vårens granskning i den finländska kvällstidningen Iltalehti. Undervisningsminister Anders Adlercreutz har därefter gett Utbildningsstyrelsen i uppdrag att granska läromedel i religion och livsåskådning. Torsell uppger att myndigheten redan har hittat liknande brister i material för ortodox kristendom. Även det materialet har tagits bort från webbplatsen.

Norge inför skärmförbud för de yngsta eleverna

Markus Andersson — Mon, 16 Mar 2026 06:40:08 +0000

Norska regeringen varslar om en av de största förändringarna av lågstadiet på decennier. Åk 1–4 ska få färre ämnen, mer lek och hårda skärmbegränsningar efter sjunkande resultat i läsning och räkning. Den norske statsministern Jonas Gahr Støre (Ap) och kunskapsministern Kari Nessa Nordtun presenterade planerna på en genomgripande reform av grundskolans lägre år. Bakgrunden är oroande resultat och en utvärdering av 1997 års reform som sänkte skolstarten till sex år. — Vi ska tänka stort om de minsta, och vi är alla oroade över de resultat vi har sett – att läsning, skrivning och räkning sjunker, sade statsministern enligt norska statskanalen NRK. Från 1 augusti 2026 begränsas skärmbruket kraftigt i åk 1–4 genom lagstiftning. Mer lek och praktiska aktiviteter ska prägla de lägre klasserna, och antalet ämnen kan komma att skäras ned. En statlig kommitté väntas lämna sitt betänkande om framtidens grundskola den 6 augusti 2026.

Sverige på samma spår

Norge är inte ensamt om kursomläggningen. Sverige inför ett nationellt mobilförbud i skolan från höstterminen 2026 för elever i åldrarna 7–16 år. Skolpolitiken har gjort en skarp helomvändning – tryckta läroböcker är åter obligatoriska och den tidigare utbildningsministern Lotta Edholm medgav att digitaliseringen av svenska skolor var "ett experiment" utan vetenskaplig grund. PISA 2022 visar att Norge tappade 33 poäng i matematik sedan 2018 och landade på 489 – att jämföra med Sveriges 518 poäng.