Skogsstyrelsen – Nya Dagbladet

Dave slog vindrekord – skogsskador begränsade

Markus Andersson — Wed, 08 Apr 2026 07:37:51 +0000

Stormen Dave svepte in över Sverige på påskdagen med vindbyar som nådde upp till 39,8 meter per sekund – och slog därmed ett 45-årigt rekord för april. Trots det var skadorna efter stormen inte lika omfattande som efter stormen Johannes. SMHI utfärdade orange varning för stora delar av landet när stormen drog in. Räknat i vindstyrka är Dave den starkaste stormen i april månad sedan 1981. — Dave satte definitivt sina avtryck i våra rekordböcker, sade klimatolog Sverker Hellström vid SMHI, som rapporterar om vindrekordet. De högsta vindbyarna uppmättes vid Måseskär (39,8 m/s), Väderöarna (38,6 m/s) och Vinga (33,5 m/s). Även inlandet drabbades hårt: Hällum noterade 32,6 m/s och Såtenäs 31,0 m/s. När det gäller skogsskador är skadebilden spridd och mindre omfattande än befarat. Störst skador har rapporterats från Halland, Örebro, Kalmar, Jönköping, Östergötland och Västra Götaland. — Det är i dessa län, eller delar av län, som vi fått uppgifter om störst skador, uppger Lennart Svensson, nationell skadesamordnare vid Skogsstyrelsen. Vindfällen har främst inträffat i hyggeskanter, fröträdsställningar, lämnade hänsynsträd och nyligen gallrad skog – områden som är särskilt utsatta när kraftig vind tränger in. Skogsstyrelsens inventering av stormskadorna pågår och resultatet väntas den 14 april 2026. — Att få en överblick av skadorna är viktigt, men att arbeta i stormskadad skog kräver specialkunskap. Olyckor kan lätt inträffa och därför uppmanar vi skogsägare att anlita professionell hjälp, såvida man inte har gedigen kunskap och erfarenhet, sade Lennart Svensson.

Johannes värre för skogen

För jämförelse fälldes hela 10,9 miljoner kubikmeter skog när stormen Johannes drog in över Sverige den 27 december 2025 – den värsta stormskadan för svensk skog sedan stormen Per 2007. Johannes drabbade framför allt Dalarna och Gävleborg, där frånvaron av tjäle gjorde att träden stod utan fäste i den blöta marken. Tre personer miste livet och över 40 000 hushåll blev strömlösa. Hellström valde att sätta stormen i ett större perspektiv: — Vi ser det mer som en variation i det normala mönstret, sade han på frågan om stormen kan kopplas till klimatförändringar.

Skogsstyrelsen JO-anmäls för bristande kontroll

Redaktionen — Wed, 19 Nov 2025 11:18:51 +0000

Flera miljöorganisationer har lämnat in en JO-anmälan mot Skogsstyrelsen för bristande kontroll av avverkningsanmälningar. Enligt anmälan leder myndighetens underlåtenhet till att naturskogar med skyddade arter avverkas i strid med lagen. Anmälan till Justitieombudsmannen kommer från Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Skydda Skogen, BirdLife Sverige och Jordens Vänner. I de över 240 rättsfallen som anmälan bygger på har mark- och miljödomstolarna återkommande konstaterat att Skogsstyrelsen inte utrett artskydd och försiktighetsmått tillräckligt. Domstolarna har också slagit fast att avverkning i naturskogar riskerar att orsaka irreversibla skador på skyddade arter. — Skogsstyrelsens bristfälliga arbete leder till att naturskogar med höga naturvärden huggs ner. Det är helt oacceptabelt att en myndighet systematiskt bryter mot reglerna som finns för att skydda naturen, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande. Statistik visar att Skogsstyrelsen endast kräver hänsyn till skyddade arter och andra försiktighetsmått i drygt en procent av alla avverkningsanmälningar. Situationen har lett till att privatpersoner och miljöorganisationer själva granskar avverkningsanmälningar, dokumenterar naturvärden och överklagar Skogsstyrelsens beslut till domstol. — Att ideella krafter på det här viset ser sig tvingade att utföra myndighetsarbete är en rättsosäker och ojämlik ordning. Det skapar också konflikter mellan ideella och markägare vilket är både påfrestande och olyckligt, säger Kjell Carlsson, ordförande i BirdLife Sverige.

Avverkning kan ha förvärrat skyfallsolyckorna

Redaktionen — Wed, 17 Sep 2025 06:32:41 +0000

Skogsstyrelsen har under flera år varnat för att avverkning nära infrastruktur ökar riskerna vid skyfall. Nu visar en analys att avverkningen delvis kan ha bidragit till de senaste olyckorna i Västernorrland. De senaste veckorna har skyfallen i Västernorrland orsakat kaos i samhället. Ett stort antal vägar har förstörts, tåg med farligt gods har spårat ur och en person har även avlidit till följd av olyckorna. I Kramfors kom det exempelvis 123,5 millimeter regn på ett dygn, vilket är det högsta som uppmätts i september sedan 1913 - enligt statistik från SMHI. En av orsakerna bakom kaoset kan vara det svenska skogsbruket, enligt en analys som Skogsstyrelsen genomfört. Två av de värsta olyckorna i Västernorrland har nämligen skett i områden där man avverkat mycket skog de senaste åren, visar underlaget som Bonniertidningen DN tagit del av. Den ena olyckan skedde utanför Härnösand, där en man körde ner i en spricka i en förstörd väg och avled. Den andra olyckan handlar om godståget som spårade ur i Skorped vid en sjö, där tåget innehöll bland annat ammunition och diesel. Skogsstyrelsen har varnat för att omfattande avverkning kan påverka samhällsviktiga funktioner i flera år, särskilt när det sker i branta slänter. I ett flertal rapporter som lämnats in till regeringen har man lyft frågan, men ingenting har hänt. — Vi har varnat för riskerna väldigt länge och det verkar vara just det vi ser exempel på nu. Vi behöver göra en ordentlig analys av orsak och verkan tydligt, men utifrån det vi vet hur avverkning påverkar avrinning ser det problematiskt ut, säger Anja Lomander, markspecialist på Skogsstyrelsen.

"Måste förändras snabbt"

Avverkning av skog kan göra att avrinningen fördubblas när det kommer skyfall, eftersom träden inte är där dels fångar vattnet i trädkronorna, dels suger upp det i rötterna, något som är särskilt riskabelt i branta sluttningar. Även körspår och diken gör det lättare för vattnet att rinna ner och dessa typer av avverkningar har dock ökat i Sverige de senaste åren. Lomander menar att det saknas både kunskap och resurser inom området, samt att dagens regelverk gör att Skogsstyrelsens granskningar av skogsägarnas avverkningsanmälningar inte räcker. — Det måste förändras snabbt för att inte fler liv ska gå till spillo och för att inte kostnaderna för samhället ska bli enorma, säger hon.

Karl Hedin: ”Skogsjättarna pressar på för att skjuta fler älgar”

Jan Sundstedt — Mon, 21 Oct 2024 15:43:06 +0000

Den svenska älgstammen är under allt större press när stora skogsbolag intensifierar jakten, och enligt jägare och skogsägare sker det under hot och påtryckningar. TV4:s Kalla Fakta har i en omfattande kartläggning avslöjat hur skogsbolagen Sveaskog och Holmen använder sin makt för att påverka älgjakten, och att jägare riskerar att förlora sina marker om de inte följer bolagens krav. Jan-Erik Lindholm, jägare från Hornmyr i Västerbotten, är en av många som vittnar om den press som utövas av skogsbolagen för att skjuta allt fler älgar. Skogsbolagen har drivit en rättslig process som nu resulterat i att området han jagat i sedan barnsben upplösts. – Det är för jävligt, de tyckte att vi var besvärliga och ville bara visa vem som bestämmer, säger han. Han förklarar vidare att jägarlaget försökt vara försiktiga med älgstammen under årtionden, men att bolagens krav hotar älgens framtid. – Jag har jagat i 55 år och vi har alltid försökt att vara rädda om älgstammen. Men nu styrs vi av två skogsbolag som absolut ska skjuta bort allt, menar Jan-Erik Lindholm.

Bra att detta granskas! Skogsbolagen har bråkat länge med jägarna och vi har snart inga älgar kvar! #jakt https://t.co/NAknKTmGBT
— Frank (@storahagen) October 16, 2024

Hot och påtryckningar

Kartläggningen från Kalla Fakta visar att pressen på jägarna inte är begränsad till Hornmyr. Av 398 tillfrågade jaktledare uppger 58 – vilket är mer än var sjunde jaktledare – att de mottagit hot om att förlora jakträtten om de inte uppfyller bolagens avskjutningsmål. – Jag tycker att det är helt förkastligt. Man blir av med mark om man inte skjuter fler älgar, säger Rune Eriksson, jaktledare utanför Lycksele. En annan jägare, Calle Franklin, berättar hur han på ett möte i mars där han representerade Jägareförbundet bevittnade hur två jaktledare pressades att avgå efter att de ville spara älgkor. – Vi förstod alla vad 'andra åtgärder' innebar. Då skulle de ha upplöst viltvårdsområdet och alla är så rädda om sin jakt att vi inte tar den striden, säger han. [caption id="attachment_187986" align="alignnone" width="640"] I skottlinjen för ett flertal stora skogsbolag. Foto: Ryan Hagerty[/caption]

Karl Hedin: "Skogsbolagen överdriver"

Den välkände skogsägaren Karl Hedin, som häromveckan lämnade i en stämningsansökan mot svenska staten i ett uppmärksammat fall av hävdat rättsövergrepp mot honom, har också riktat skarp kritik mot de skogsbolag han menar överdriver älgens skogsskador för att kunna motivera en mer intensiv jakt. Hedin, som äger 40 000 hektar skog och flera sågverk, har själv genomfört mätningar på sina marker och menar att de officiella rapporterna inte stämmer överens med verkligheten. – Jag ser inga förluster alls. Metoden visar fel. Det är en projicering på framtida skador, som inte stämmer med verkligheten, säger Karl Hedin. https://www.youtube.com/watch?v=A73yWvlQWaE

Skogsstyrelsen avvisar kritiken

Skogsstyrelsen, som ansvarar för den officiella älgbetesinventeringen (Äbin), håller dock inte med och hänvisar till att metoden är väl beprövad och statistiskt korrekt. – Vi har ju professionella entreprenörer som utför inventeringen och vi måste lita på det jobb som de gör. Vi har ju också gjort en prövning tillsammans med SLU att metoden är statistiskt korrekt, säger Ebba Henning Planck viltspecialist på Skogsstyrelsen. Trots att älgstammen har minskat med en fjärdedel på mindre än tio år har de rapporterade betesskadorna enligt Äbin legat kvar på samma nivåer – något som Hedin ifrågasätter. – Äbin visar fel om man hade tänkt sig att projicera på kvalitetsskador i framtiden. Den behövs inte, lägg ner, konstaterar Karl Hedin.

Efter EU-domen: Skogsägare tvingas ta hänsyn till kråkor

Jan Sundstedt — Tue, 15 Feb 2022 05:48:13 +0000

Framöver kommer svenska skogsägare att vid avverkning och andra skogsbruksåtgärder tvingas ta hänsyn till alla fågelarter ”på individnivå” – oavsett om deras bevarandestatus hotas av åtgärderna eller inte. Bakgrunden är att samtliga vilda fåglar räknas som fridlysta och därav måste ha ett särskilt skydd, enligt flera nya EU-domar. Skogsstyrelsen skriver i ett pressmeddelande att ”vägledande domar både nationellt och i EU” innebär att svenska skogsägare tvingas ta ett betydligt större ansvar än tidigare för att inte störa eller hota fridlysta arter när man ska avverka skog eller utföra liknande arbete. – Utan att överdriva skulle man kunna beskriva det här som en ny ordning i skogen. Det är naturligtvis en stor omställning för skogsägare, det förstår vi, men rättsutvecklingen är tydlig i den delen och det behöver både skogsägare och vi som myndighet nu successivt anpassa oss till, säger Göran Rune, chef för Skogsstyrelsens skogsavdelning. Förändringarna innebär bland annat att den som äger skog måste visa hänsyn till samtliga vilda fågelarter ”på individnivå” – eftersom alla fåglar enligt artskyddsförordningen räknas som fridlysta. Dessutom måste skogsägaren ta hänsyn till fridlysta växter och andra djur och är själv ”skyldig att skaffa kunskap som behövs” för att inte påverka arterna negativt vid avverkning. Det blir också mer byråkrati framöver. Skogsstyrelsen kommer bland annat att betydligt oftare än tidigare begära in kompletterande underlag och utredningar från skogsägaren gällande de arter som kan tänkas påverkas negativt av skogsarbetet. – Skogsstyrelsen måste som myndighet följa gällande lagstiftning och vägledande avgöranden från domstolar. Det kommer att behövas mer vägledning framöver kring hur det här behöver hanteras och vi vet att fler domar är på väg i pågående domstolsärenden, säger Andrea Airosto, verksjurist på Skogsstyrelsen. Skogsstyrelsen motiverar förändringarna med att en EU-dom från mars 2021 också visade ”att delar av Sveriges tillämpning av artskyddsförordningen inte var förenlig med EU-lagstiftningen.” Tidigare gällde förbuden enbart om artens bevarandestatus påverkades negativt av skogsarbetet, men framöver räcker det alltså med att störa valfri fågelart eller påverka dessa negativt för att skogsbruksåtgärden ska nekas.