skogsavverkning – Nya Dagbladet

Skogsstyrelsen JO-anmäls för bristande kontroll

Redaktionen — Wed, 19 Nov 2025 11:18:51 +0000

Flera miljöorganisationer har lämnat in en JO-anmälan mot Skogsstyrelsen för bristande kontroll av avverkningsanmälningar. Enligt anmälan leder myndighetens underlåtenhet till att naturskogar med skyddade arter avverkas i strid med lagen. Anmälan till Justitieombudsmannen kommer från Naturskyddsföreningen, Greenpeace, Skydda Skogen, BirdLife Sverige och Jordens Vänner. I de över 240 rättsfallen som anmälan bygger på har mark- och miljödomstolarna återkommande konstaterat att Skogsstyrelsen inte utrett artskydd och försiktighetsmått tillräckligt. Domstolarna har också slagit fast att avverkning i naturskogar riskerar att orsaka irreversibla skador på skyddade arter. — Skogsstyrelsens bristfälliga arbete leder till att naturskogar med höga naturvärden huggs ner. Det är helt oacceptabelt att en myndighet systematiskt bryter mot reglerna som finns för att skydda naturen, säger Beatrice Rindevall, ordförande i Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande. Statistik visar att Skogsstyrelsen endast kräver hänsyn till skyddade arter och andra försiktighetsmått i drygt en procent av alla avverkningsanmälningar. Situationen har lett till att privatpersoner och miljöorganisationer själva granskar avverkningsanmälningar, dokumenterar naturvärden och överklagar Skogsstyrelsens beslut till domstol. — Att ideella krafter på det här viset ser sig tvingade att utföra myndighetsarbete är en rättsosäker och ojämlik ordning. Det skapar också konflikter mellan ideella och markägare vilket är både påfrestande och olyckligt, säger Kjell Carlsson, ordförande i BirdLife Sverige.

Karl Hedin: ”Skogsjättarna pressar på för att skjuta fler älgar”

Jan Sundstedt — Mon, 21 Oct 2024 15:43:06 +0000

Den svenska älgstammen är under allt större press när stora skogsbolag intensifierar jakten, och enligt jägare och skogsägare sker det under hot och påtryckningar. TV4:s Kalla Fakta har i en omfattande kartläggning avslöjat hur skogsbolagen Sveaskog och Holmen använder sin makt för att påverka älgjakten, och att jägare riskerar att förlora sina marker om de inte följer bolagens krav. Jan-Erik Lindholm, jägare från Hornmyr i Västerbotten, är en av många som vittnar om den press som utövas av skogsbolagen för att skjuta allt fler älgar. Skogsbolagen har drivit en rättslig process som nu resulterat i att området han jagat i sedan barnsben upplösts. – Det är för jävligt, de tyckte att vi var besvärliga och ville bara visa vem som bestämmer, säger han. Han förklarar vidare att jägarlaget försökt vara försiktiga med älgstammen under årtionden, men att bolagens krav hotar älgens framtid. – Jag har jagat i 55 år och vi har alltid försökt att vara rädda om älgstammen. Men nu styrs vi av två skogsbolag som absolut ska skjuta bort allt, menar Jan-Erik Lindholm.

Bra att detta granskas! Skogsbolagen har bråkat länge med jägarna och vi har snart inga älgar kvar! #jakt https://t.co/NAknKTmGBT
— Frank (@storahagen) October 16, 2024

Hot och påtryckningar

Kartläggningen från Kalla Fakta visar att pressen på jägarna inte är begränsad till Hornmyr. Av 398 tillfrågade jaktledare uppger 58 – vilket är mer än var sjunde jaktledare – att de mottagit hot om att förlora jakträtten om de inte uppfyller bolagens avskjutningsmål. – Jag tycker att det är helt förkastligt. Man blir av med mark om man inte skjuter fler älgar, säger Rune Eriksson, jaktledare utanför Lycksele. En annan jägare, Calle Franklin, berättar hur han på ett möte i mars där han representerade Jägareförbundet bevittnade hur två jaktledare pressades att avgå efter att de ville spara älgkor. – Vi förstod alla vad 'andra åtgärder' innebar. Då skulle de ha upplöst viltvårdsområdet och alla är så rädda om sin jakt att vi inte tar den striden, säger han. [caption id="attachment_187986" align="alignnone" width="640"] I skottlinjen för ett flertal stora skogsbolag. Foto: Ryan Hagerty[/caption]

Karl Hedin: "Skogsbolagen överdriver"

Den välkände skogsägaren Karl Hedin, som häromveckan lämnade i en stämningsansökan mot svenska staten i ett uppmärksammat fall av hävdat rättsövergrepp mot honom, har också riktat skarp kritik mot de skogsbolag han menar överdriver älgens skogsskador för att kunna motivera en mer intensiv jakt. Hedin, som äger 40 000 hektar skog och flera sågverk, har själv genomfört mätningar på sina marker och menar att de officiella rapporterna inte stämmer överens med verkligheten. – Jag ser inga förluster alls. Metoden visar fel. Det är en projicering på framtida skador, som inte stämmer med verkligheten, säger Karl Hedin. https://www.youtube.com/watch?v=A73yWvlQWaE

Skogsstyrelsen avvisar kritiken

Skogsstyrelsen, som ansvarar för den officiella älgbetesinventeringen (Äbin), håller dock inte med och hänvisar till att metoden är väl beprövad och statistiskt korrekt. – Vi har ju professionella entreprenörer som utför inventeringen och vi måste lita på det jobb som de gör. Vi har ju också gjort en prövning tillsammans med SLU att metoden är statistiskt korrekt, säger Ebba Henning Planck viltspecialist på Skogsstyrelsen. Trots att älgstammen har minskat med en fjärdedel på mindre än tio år har de rapporterade betesskadorna enligt Äbin legat kvar på samma nivåer – något som Hedin ifrågasätter. – Äbin visar fel om man hade tänkt sig att projicera på kvalitetsskador i framtiden. Den behövs inte, lägg ner, konstaterar Karl Hedin.

Vattenfalls vindkraftssatsning hotar vildkatten

Sofie — Sat, 12 Oct 2024 06:01:44 +0000

Vattenfall möter stark kritik för sin satsning på vindkraftverk i en skog i Skottland. Naturskyddsorganisationer pekar bland annat på att skogsavverkningen kommer att påverka den europeiska vildkattens habitat. Den europeiska vildkatten, även kallad skotsk vildkatt, är det sista vilda kattdjuret på de brittiska öarna. Det exakta antalet kvarvarande vildkatter i Skottland är oklart, men arten anses vara "funktionellt utrotad" – vilket betyder att den är så fåtalig att den inte längre spelar någon viktig ekologisk roll i sitt ekosystem. Clashindarroch-skogen i östra Skottland, som täcker 59 kvadratkilometer, är ett av få områden där vildkatten fortfarande lever. 2015 fick Vattenfall tillstånd att bygga en vindkraftpark med 18 turbiner i skogen, och 2020 ansökte företaget om att bygga ytterligare 14 vindkraftverk. Ansökan mötte starkt motstånd, särskilt från organisationen Wildcat Haven som arbetar för att skydda vildkattorna. Skogen beskrivs som en väldigt tät granskog med få stigar, men den innehåller också äldre lövträd. Skogen har också stor biologisk mångfald med andra hotade arter som utter, duvhök, röd ekorre och ett antal fladdermusarter.

"Det är absurt"

Vildkatten behöver stora skogar med äldre träd som det finns håligheter i där de kan ha sina lyor och skydda sina ungar. Enligt Wildcat Haven skulle Vattenfalls planerade avverkning skada vildkatten allvarligt och även den ökade mänskliga närvaron påverka vildkatten, som till sin natur är extremt skygg. De anklagar dessutom företaget för "greenwashing". – De hävdar att det är okej att avverka Clashindarroch eftersom de planterar träd på andra ställen. Så vad är det meningen att vildkatterna ska göra. Vänta 20 år på att träden ska växa och sedan flytta? Det är absurt och det är bara greenwashing, säger grundaren Paul O’Donoghue till Natursidan. – Kort sagt, Vattenfall hotar den framtida existensen för den skotska vildkatten, som är världens mest sällsynta kattdjur, fortsätter O’Donoghue. Vattenfall hävdar att man gjort tillräckliga undersökningar kring vildkatten och menar att man kommer att ta hänsyn till arten när man avverkar skog. Trots protesterna godkände den skotska regeringen Vattenfalls ansökan, vilket föranlett Wildcat Haven att ta till juridiska åtgärder för att försöka stoppa projektet. Deras inledande försök avvisades i domstol, men i mars i år överklagades beslutet, och frågan väntas nu prövas på nytt.

Europas största skogsägare avverkar i nyckelbiotoper

Sofie — Tue, 25 Jun 2024 05:05:43 +0000

Svenska SCA har de senaste åren avverkat skog i nyckelbiotoper och kontinutetsskogar, visar en granskning från Bonniertidningen DN. Med marknadens högsta hållbarhetscertifiering, FSC, som bolaget har, får man inte avverka i nyckelbiotoper. Samtidigt satsar SCA miljarder på att utöka sina pappersfabriker, men pappersindustrin larmar om att det är brist på råvaror från skogen. Kontinutetsskogar är skog som aldrig varit kalavverkad med dagens skogsmaskiner, de har ofta högre naturvärden med bland annat fler rödlistade arter. Det är dock tillåtet enligt Skogsstyrelsen att avverka skog även där, men EU har nyligen bestämt att sådan avverkning ska kartläggas i syfte att kunna skyddas bättre. I DN:s granskning framkommer det att Europas största skogsägare, SCA, valt att avverka i ”sannolika kontinuitetsskogar” i Västernorrland, Västerbotten och Jämtlands län, enligt Naturvårdsverkets kartskikt. Totalt ska man ha avverkat omkring 27 000 hektar av den typen av skog. Vidare har man också avverkningsanmält över 300 hektar nyckelbiotoper sedan 2020, det är områden som anses särskilt viktig för att bevara växter och djur. Dessa områden får inte avverkas om man har marknadens högsta hållbarhetscertifiering, FSC, som SCA har. Enligt FSC:s regler får man endast utföra skötsel i sådana områden i syfte att bevara eller öka naturvärdena. Ett antal av platserna som SCA anmält för avverkning är också så kallad "urskog", som det endast finns tre procent kvar av i hela Europa.

"Skam att ett stort skogsbolag håller på med detta"

Sverige är är världens fjärde största exportör av papper och pappersmassa. Pappersindustrin har ökat de senaste åren i takt med att plast byts ut mot papper, och i och med sanktionerna mot Ryssland på grund av kriget i Ukraina har man även stoppat importen av timmer därifrån till EU. Detta gör att hela pappersindustrin larmar om brist på skogsråvaror och att konkurrensen av det fortsätter att öka. Samtidigt har SCA expanderat sina pappersfabriker för miljarder kronor, där man bland annat invigde världens största pappersmaskin förra året. SCA:s skogsskötselchef Ola Kårén skriver i ett mejl till DN att bolaget inte kommer att avverka ”de flesta nyckelbiotoperna som är anmälda för avverkning”, samt att den stora delen av de platser man kommer avverka på är i syfte att bevara den biologiska mångfalden. Biologen Johan Nitare, som var tjänstemannen vid Skogsstyrelsen som utvecklade systemet för nyckelbiotoper, håller dock inte med företaget. – Det är tvärtom irreversibel exploatering av biologisk mångfald. Det är en skam att ett stort skogsbolag håller på med detta, säger biologen när han ser satellitbilder på en nyckelbiotop i Timrå som SCA avverkat i. Även professor Alexandre Antonelli, forskningschef vid brittiska Royal Botanic Gardens anser att avverkningen gör stor skada. – Förlusten av biologisk mångfald handlar inte bara om det sista djuret eller växten av en viss art på jorden, utan till stor del om den lokala påverkan som sker i dagens ohållbara markanvändning, säger han. Ola Kårén uppger efter kritiken att man kommer se över den avverkning som sker i nyckelbiotopen i Timrå.

Skottland högg ner 16 miljoner träd för att bygga vindkraft

Isac Boman — Sat, 22 Jul 2023 05:32:41 +0000

Nästan 16 miljoner träd har huggits ner på offentligt ägd mark i Skottland – för att göra plats åt påstått ”klimatsmarta” vindkraftverk. Det är oklart vilken påverkan denna omfattande skogsavverkning har på den biologiska mångfalden. Mairi Gougeon, minister med ansvar för landsbygdsfrågor, uppskattar att minst 15,7 miljoner träd har avverkats sedan millennieskiftet på mark som ägs och förvaltas skotska staten – det är fler än 1700 nerhuggna träd per dag. Ministern hävdar att det finns riktlinjer och strategier för att skydda skogsmark och menar också att vindkraftsutvecklare förväntas genomföra ”kompenserande plantering någon annanstans” för att gottgöra för de många nerhuggna träden. Den konservativa oppositionen är dock inte särskilt imponerade och menar att dessa höga siffror lär orsaka stor förvåning hos allmänheten samt att många medborgare redan uttryckt oro över utvecklingen. Skottland har redan tillräckligt med vindkraft för att producera 8.4 GW elektricitet – mer än halva Storbritanniens totala elproduktion. Ändå vill det styrande partiet SNP fortsätta bygga ut parkerna och generera ytterligare 8–12 GW el – även om det innebär att ännu mer skog huggs ner. Grupper som arbetar med bevarande av vildmarken är mycket kritiska till utvecklingen och pekar på att uppsatta miljökrav för att etablera nya vindkraftparker i vildmarken är så lågt satta att det i praktiken är omöjligt att uppnå dem. Samtidigt har producenter av skotska vindkraftturbiner låtit meddela att man vill börja tillverka ännu större turbiner än tidigare – nästan 260 meter höga. Hittills bedöms minst 7 850 hektar mark ha huggits ner sedan millennieskiftet för att ge plats åt vindkraftparkerna, men hur stor yta som kommer att ha avverkats innan utbyggnaden bedöms vara tillräcklig, är idag svårt att svara på. Den statliga myndigheten Forestry and Land Scotland påpekar att man sedan millennieskiftet planterat omkring 500 miljoner träd och att antalet träd som fällts för att ge plats åt vindkraft inte är fler än vad man normalt förväntas avverka under ett år.

Nyfödd tapir ger hopp för Brasilien

Isac Boman — Wed, 25 Mar 2020 08:31:24 +0000

För första gången på över 100 år har en vild tapir fötts i Brasiliens Atlantskog. Nu hoppas forskare och biologer att tapiren kan vara ett tecken på hopp för skogarna och att ekosystemet i området är på väg att återhämta sig. Tapirungens födelse är en stor framgång för strategin att återintroducera lokalt utrotade djur och just tapiren fyller en viktig funktion när det kommer till att sprida frön där den rör sig. Kalven tros ha fötts i januari och ytterligare en kan vara på väg då en hona som fotograferats ser ut att vara dräktig. Maron Galliez arbetar som biolog i Rio de Janeiro och berättar för The Guardian att man under åtta års tid har planerat och arbetat med att återintroducera tapirer i området. 2017 sattes de första tapirerna ut – fyra hanar och tre honor, och nu verkar strategin alltså ha gett resultat. – Hela forskarlaget är väldigt lyckliga, nu vet vi att projektet rör sig i rätt riktning. Strategin att återintroducera lokalt utrotade djur bygger på en tanke att arterna kan snabba på restaureringen av ett habitat som annars håller på att förfalla. I Storbritannien har man återintroducerat bävrar och i Yellowstone i USA har man satt ut vargar i en förhoppning att ekosystemet ska återgå till ett mer normalt tillstånd. Tapiren är det största landlevande djuret i Brasilien och forskarna hoppas också att dess tillväxt kan komma att hjälpa till att sprida stora mängder frön över stora ytor och på så vis direkt hjälpa skogens tillväxt betydligt billigare och snabbare än om människor skulle försöka sig på projektet. Forskarna kräver också att brasilianska myndigheter gör allt i sin makt för att de återintroducerade tapirerna inte ska utsättas för tjuvjakt eller habitatförstöring.

”Tredubblad vinst med kalhyggesfritt”

Osignerad — Mon, 26 Nov 2018 17:25:57 +0000

Skogsägarna kunde tjäna dubbelt eller tredubbelt så mycket som idag. Alla Sveriges koldioxidutsläpp kunde kompenseras. Samtidigt kunde 50 000 fler sysselsättas i skogen och ge välbehövligt befolkningstillskott till glesbygden. Naturens mångfald kunde återskapas. Vi får vacker skog lätt att gå i, bra för hälsa och turism. Detta om vi gick över från dagens kalhyggesbruk till kalhyggesfritt kontinuitetsskogsbruk, att man bara plockar ut mogna träd ur skogen. Kalhyggesbruket är förbjudet i Tyskland, Danmark och Skottland, därför att de vassa hyggeskanterna ger stor risk för stormfällning. Men i Sverige står Skogsstyrelse, Lantbruksstyrelse och stora skogsägare fortfarande fast vid det kalhyggesbruk som infördes på 1950-talet som det enda lönsamma. Det har man lärt sig och vill inte vetenskapligt pröva något annat. Avvikande röster censureras bort. Det har Mats Hagner pensionerad skogsprofessor fått erfara. Han undervisade också om nödvändigheten av kalhyggesbruk, men övertygades av en elev att det inte höll. Hans forskningsrapporter har bortcensurerats från Libris, det nationella bibliotekssystemet, så att ingen skall kunna söka där och förvillas av sådana idéer. Han fick en privat stiftelse att bekosta ett forskningsprojekt om att jämföra olika skötselmetoder i försöksrutor, när staten inte ville finansiera det. De har funnits i 25 år, och det är dags att få intressanta resultat, men nu skall försöksrutorna bort. Det finns inga bidrag för en fortsättning, och produktionschefen i Sveaskog, där rutorna finns, vill inte hjälpa till att fortsätta jämförelsen mellan olika skötselmetoder, trots avtalet som skrevs vid försökets början. Nu skall det bli kalhyggesbruk över alltihop. Han har skrivit en rapport om resultaten så här långt. Den orörda skogen producerar 1,5 kubikmeter per ha och år. Området ligger i Piellovare på hög höjd i Lappland. I det kalhuggna området fanns det ingen virkesproduktion 12 år efter kalhugget. Efter 25 var produktionen blygsam och uttaget förlustbringande. I den gallrade skogen, efter principerna för Hagners metod Naturbruk, där de största och bästa träden gallrades fram för tillväxt, var tillväxten efter 12 år lika stor som i den orörda skogen och det första uttaget av gallringsvirke lönsamt, eftersom tillväxten hamnat hos de stora träden. Efter 25 år det dags för en andra plockhuggning. Den ger stora träd med högt virkespris. Det går alltså snabbt att få en omställning och lönsamhet. För trädens naturliga omloppstid på 90 år har Mats Hagner beräknat vilken nettointäkt skogsägaren får per hektar och år. För kalhygget är det 477 kronor och med det gallringsskogsbruk han rekommenderar 1 385 kronor. Alltså nära tre gånger så mycket. Gallringen ger vinst där i stället för förlust som med kalhyggesbruk. Nyplanteringskostnaden är minimal, och det behövs ingen markberedning eller röjning. I kalhyggesskogsbruket ger skogen ingen ny avkastning förrän slutavverkningen av nästa generation träd. Med naturbruksmetod kan man göra en lönsam gallring vart trettionde år. Avverkningskostnaderna blir 25 procent högre, och det behövs trädcertifierare för att avgöra vilka träd som skall växa till, och vilka som skall avverkas. Virkespriset blir mycket högre, därför att det man får grövre och kvistfritt virke. I plantageskogsbruket står plantorna glest till en början och får kvistar ända ner. I gallringsskogsbruket är det de stora träden som tar tillväxten, medan de små plantorna väntar väntar på sin tur och får lite ljus nertill och därmed lite kvist, men när de gallras fram för att bli nästa generation stora träd tar tillväxten fart. Exemplen från Sverige och utlandet med olika metoder för kontinuerligt skogsbruk visar samma lönsamhet. Ändå är det kalhyggesbruk som lärs ut. Jägmästare, tjänstemän och forskare är väl indoktrinerade, och de som vågar ifrågasätta det får inga tjänster eller forskningsanslag. Skogsindustrierna som bönderna äger har inte deras lönsamhet som mål utan sin egen vinst. För massaproduktion vill man ha billigt virke. Med kalhyggesbruk utnyttjar man inte fullt ut skogens förmåga som koldioxidsänka. Om all skog sköttes som kontinuitetsskogsbruk skulle lika mycket mer koldioxid kunna bindas in som motsvarar alla andra växthusgasutsläpp i Sverige enligt de mätningar från hög höjd av skogens koldioxidutsläpp och beräkning av professor Anders Lindroth vid Lunds universitet gjort. En stor anledning är att vid kontinuitetsskogsbruk är tillväxten alltid maximal, och marken alltid beväxt med stora träd som tar upp koldioxiden. Hans Sternlycke

Lärobok i kalhyggesfritt skogsbruk

Osignerad — Fri, 21 Jul 2017 14:23:54 +0000

Mats Hagner har publicerat en reviderad upplaga av sin Lärobok i Naturkultur. Den är på 227 sidor full av illustrationer och många vackra teckningar. Tyvärr finns den bara som E-bok på Libris söktjänst. Man kan också hitta boken på Föreningen Naturbruks hemsida, fsy.se, och sedan gå till rapporter. Den borde läsas av alla skogsintresserade och politiker för att ge en motvikt till dagens plantageskogsbruk och för att få handfasta råd för en naturligare och lönsammare skogsskötsel. Språket är enkelt och klart. Mats Hagner är sedan 1999 professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet i skogsskötsel. Han är dock utestängd från lokalerna och alla hans skrifter har blivit bortcensurerade. De provytor med skog han lagt ut följs inte upp. Som nyutbildad var han uppfylld av de nya skogsbruksidéerna. Hans svärfar sa till honom: ”Tydligen måste man bli jägmästare för att bli så dum som du”. Konflikten med SLU började när han 1973 fick en student som hävdade att ”det kan inte kan vara lönsamt att ta bort ett halvstort träd bara för att det står ett fullstort träd i närheten”. Han sökte motbevis men måste ge upp och ge studenten rätt. Skogsvårdslagen byggde på falska hypoteser, och så är det än i dag. Metoden Naturkultur för att få ett mer rimligt skogsbruk. I kalhyggesskogsbruket står plantorna till en början fritt, får mycket kvistar och växer snabbt. Snabbväxt trä ger plankor som kröker sig när det torkas. Vid slutavverkningen står träden så tätt i den att självsådda plantor inte kunnat gro. Bara överst på de stora träden finns det levande grenar. Stammen längst ned har invallade ruttna grenar. Vid beståndsskogsbruk huggs alla träd i ett område ner och man nyplanterar. I hyggeskanten blir det lätt stormfällning. Stamvolymen skall maximeras. Men det är inte stammarna som ger tillväxten, utan det är bladen och barren som fångar solen. Därför vill Hagner ha låg stamvolym. Plantageskogen är en monokultur utarmad på biologisk mångfald, svår att gå i och otrivsam som fritidsmark. I en naturlig skog är det tvärtom. Träden är av olika ålder. Man arbetar med trädgrupper, där ett stort träd som ännu inte är moget är dominanten får ljuset, vattnet och näringen och inte utsätts för konkurrens av ett annat lika stort träd. Mindre träd med goda egenskaper lämnas dock kvar inom påverkansområdet på fem meter, och en av dem kan bli den framtida dominanten. De små träden hämmas i sin tillväxt och får få grenar nertill. Det ger ett högkvalitativt virke. De träden har i dagens skogsbruk setts som genetisk undermåliga vilka skall rensas bort. Men när de stora träden fälls får de full växtkraft. Sverige lagstiftade om kalhyggesbruk 1950. Det har inneburit sjunkande virkeskvalitet, lägre andel grovt virke och höga planteringskostnader. Bra virke är flera gånger mer värt än massaved. Angela Merkel förbjöd kalhyggesbruk i den tyska statsskogen när hon var miljöminister 1990. Det var av miljöskäl, men det resulterade i fördubbling av skogsbrukets rotnetto, vad som blir över när kostnaderna betalats. Det gäller också Sverige. Mats Hagner har beräknat att på 80 miljoner kubikmeter i årsavverkning kunde skogsägarnas vinst varit 80 miljarder kronor högre. Skogsindustrin skulle tjänat lika mycket till på bättre råvara. Skogsvårdslagen som sedan 1950 tvingat fram kalhyggesskogsbruk har fram till nu orsakat landet en förlust på över ettusen miljarder kronor. Gallringsskogsbruk är mer arbetsintensivt. För hela landet kunde det ge 50 000 fler sysselsatta. För Lycksele som idag har 12 000 invånare har Mats Hagner beräknat att, om hälften av skogsägarna och entreprenörerna bor där, kunde skogen ge 460 fler sysselsatta i kommunen. Lika många tillkommer som multiplikatoreffekt av att det behövs fler i service. Med de icke sysselsatta blir det dubbelt upp av boende igen. Naturskogsbruk skulle ge landsorten ett lyft. Därtill gynnas träindustrin och sågverken där när timmerandelen ökar och massavedsandelen minskar. Sådant skogsbruk kan också binda lika mycket mer koldioxid som hela Sverige släpper ut. Renbetesmarker skulle inte förstöras, och fornlämningar inte försvinna av markberedning. Rätt utförd gallring behöver inte vara mer än 20 procent dyrare än kalavverkning. Det är lönsamt att låta trädcertifierare välja ut vilka träd som skall gallras. Det kostar 4 000 kronor om dagen men ökar skogsägarens vinst med 15 000 kronor. Ovana eller slarviga maskinförare kan skada upp till vartannat träd som annars kunde blivit timmerträd. För att helt komma från kör- eller fällningsskador skulle Mats Hagner vilja ta ut träden uppifrån och frakta bort dem med ballong. Fem meter breda stickvägar var femtonde meter behövs inte. Han har arbetat med helikopter på Borneo, men med helikoptertransport blir det dyrt. Sist i boken lämnar han förslag till en ny skogsvårdslag liknande den i Kalifornien, liksom hur forskningsanslag skall fördelas för att forskningen bli oberoende av industriintressen och forskningsparadigm låsta vid det nuvarande systemet. Det saknas forskning i alternativt, naturenligt skogsbruk. Det behövs datormodeller och förståelse för multidimensionell analys. Hans Sternlycke

Sverige avverkar skyddsvärd skog

Osignerad — Wed, 21 Jun 2017 07:18:31 +0000

Endast 5 promille 54 000 avverkningsanmälningar i Sverige stoppas. Det är bara om Länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen meddelar förbud eller föreläggande om miljöhänsyn som en anmäld avverkning kan stoppas. Av Värmlands 1,3 miljoner hektar produktiv skogsmark är det bara 1,1 procent som har ett formellt skydd. Skogsbolagen, även miljöcertifierade, fortsätter hugga ner skyddsvärda skogar. Av riktigt gammal skog, alltså skog som är mer än 120 år gammal, återstår inte mer än 1,4 procent. – Det finns nästan inga länder i världen som har påverkat sitt egna skogsekosystem så allvarligt och så mycket som Sverige med vårt storindustriella kalhyggesskogsbruk, säger Sebastian Kirppu, naturinventerare vid Naturskyddsföreningen. Miljöcertifierade Mellanskog avverkade en skog med höga naturvärden mitt under pågående bildande av naturreservat. Den avverkade skogen var en del av ett område där Länsstyrelsen i Värmland identifierat 19 rödlistade, hotade arter. Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet