skattepengar – Nya Dagbladet

Allard i migrationsduell: ”Kaosblattarna ska ut med huvudet före”

Emil Fjellstedt — Mon, 27 Apr 2026 10:45:10 +0000

Örebropartiets partiledare Markus Allard riktar hård kritik mot Tidöregeringens invandringspolitik och kallar det utlovade paradigmskiftet för ett ”bedrägeri mot väljarna”. I en debatt med Liberalernas Martin Melin säger han att hundratusentals personer måste lämna Sverige.

Uttalandet gjordes i programmet Duellen, där Markus Allard mötte Liberalernas riksdagsledamot och rättspolitiske talesperson Martin Melin. I debatten gick Allard till frontalangrepp mot regeringens och samarbetspartiernas migrationspolitik, rapporterar Fria Tider.

Allard menade att löftet om ett paradigmskifte efter valet inte har infriats.

— Paradigmskiftet är ett bedrägeri mot väljarna. Man kan inte hävda något annat, sade han i debatten.

Markus Allard @Markus_Allard : Tidöregeringens paradigmskifte är ett bedrägeri mot väljarna.

Tidö har kastat bort 4 år. pic.twitter.com/gwbW7P9ucN
— Alexander Sjöstedt (@SeastedtInc) April 26, 2026

Kräver massutvisningar

Enligt Allard krävs betydligt mer långtgående åtgärder än de som regeringen hittills har genomfört. Han sade att Sverige behöver utvisa ”hundratusentals personer” som enligt honom har levt på bidrag under lång tid.

— Det finns så mycket kaosblattar i det här landet som inte ska vara här. De ska ut med huvudet före, sade Allard.

Allard kritiserade även situationen i Örebro, där han hävdade att personer kan läsa SFI under mycket lång tid utan att etablera sig i samhället. När Martin Melin invände att problemet beror på bristande krav svarade Allard med att peka på regeringens ansvar.

— Ni har suttit i regering nu i fyra år. Fyra, sade han.

Allard menade även att Tidöpartierna har varit passiva och därför inte åstadkommit det migrationspolitiska skifte som väljarna utlovades.

Rösta på årets värsta skatteslöseri

Redaktionen — Mon, 19 Jan 2026 15:02:12 +0000

Nu är det återigen dags att rösta fram årets värsta slöseri av svenska skattepengar. Bland de nominerade för 2025 finns bland annat en miljonlampa, en räkodling och en fejkad kommunresa till Ghana.

Slöseriombudsmannen (SlösO), som drivs av föreningen Skattebetalarna, utser varje år vinnaren av Årets värsta skatteslöseri. Tävlingen syftar till att uppmärksamma hur skattemedel slösas bort på alla nivåer – från kommuner och regioner till stat och EU.

Inför årets tävling har man tio nomineringar som svenska folket kan rösta på. Den 29 januari kommer man att kora en vinnare, något som kommer att ske på Årets värsta slöseri-galan som hålls på Zita Folkets Bio i Stockholm. Gå in och rösta på årets värsta skatteslöseri här.

1. Låtsasresa till Afrika

Malmö stad betalade ut lön och ersättningar för en tjänsteresa till Ghana som aldrig genomfördes. De anställda stannade i Sverige under hela halvåret. Två av dem har sagt upp sig och en har avskedats. Kommunen kräver nu tillbaka cirka 450 000 kronor och har polisanmält de inblandade.

2. Bidrag till kriminella genom bluffakturor

En kartläggning från Schibsted-kanalen TV4 visar att var tredje kommun betalat minst en faktura till misstänkta blufföretag mellan 2023 och 2025. Metoden bygger ofta på små belopp, tidsnöd och övertygande säljare. Resultatet blir detsamma: skattemedel försvinner och organiserad brottslighet finansieras.

3. Konkursen hos Northvolt

Northvolts konkurs har kallats Sveriges största sedan Kreugerkraschen på 1930-talet. Genom statliga stöd, lån, garantier, investeringar och AP-fondernas ägarandel uppgår notan för skattebetalarna till flera miljarder kronor.

4. Badhus i Kiruna

Byggprojektet för ett nytt badhus i Kiruna har blivit en ekonomisk mardröm. Prislappen har stigit från 360 miljoner till över en miljard kronor, och projektet är kraftigt försenat. Parallellt sparar kommunen på annat håll – mjölken i skolan har slopats och efterrätter på äldreboenden serveras bara under helger. Badhuset har figurerat i tävlingen förut men kvalificerar sig igen då problemen fortsatt under året.

5. Kommunal propaganda

Istället för kärnverksamhet finansierar kommuner skattebetald självpropaganda: inköpta diplom, skönhetstävlingar och influencermiddagar. Halmstad vann Årets stadskärna – där bara tre betalande städer deltog. Hallandsregionen har lagt pengar på spa, lyxmiddagar och reklam för ett hotell som gick i konkurs och lämnade 158 bajstunnor.

6. Bistånd till länder som sporttvättar

Svenskt bistånd går till länder som lägger hundratals miljoner på sportsponsring. Kongo-Kinshasa fick en miljard i bistånd 2024 – och sponsrar FC Barcelona. Rwanda mottog 288 miljoner men köper reklam hos Arsenal, PSG och Bayern München, trots kritik mot regimens övergrepp. Officiellt turism, i praktiken sporttvätt: idrott för att polera sitt rykte.

7. Miljardprojekt kraschade – vården tillbaka till papper och penna

Efter 5,5 miljarder kronor kraschade journalsystemet Millennium vid lansering. Vårdpersonal återgick till papper och penna. Trots paus tickar konsultkostnaderna vidare – över 40 miljoner i månaden. Ett dyrt system som inte fungerar.

8. Miljonlampa i Helsingborg

Helsingborg köpte en "portabel belysning i form av en jätteBumling" för 1,2 miljoner kronor i slutet av året. Anledningen: pengarna behövde användas före årsskiftet för att inte minska kommande års budget.

9. Våldtäktsman köptes ut av kommun

Svenska kommuner och regioner spenderar årligen miljardbelopp på att köpa ut personal. Bonniertidningen Aftonbladets granskning visar cirka 2 000 chefsutköp under 2019–2024, med en sammanlagd nota på över en miljard kronor. Under det senaste året har det framkommit hur en våldtäktsdömd man köpts ut av två kommuner och hur chefer kunnat få fallskärm efter fallskärm genom att byta arbetsgivare.

10. Räkodling i Sandviken

Sandvikens kommun investerade miljoner i en storskalig räkodling. Projektet kraschade redan vid starten – räkynglen dog i tullen på Arlanda på grund av felaktiga dokument. Resultatet: miljoner bortkastade, inga jobb skapade och tusentals döda räkor.

EU:s skattebetalare har betalat över två biljoner kronor till Ukraina

Jan Sundstedt — Mon, 17 Nov 2025 06:15:27 +0000

EU har hittills beviljat mer än 2 000 miljarder kronor i ekonomiskt stöd till Ukraina sedan det ryska intåget 2022. Nyligen godkändes ytterligare ett paket på motsvarande 65 miljarder kronor, samtidigt som Volodymyr Zelenskyj fortsätter att kräva ökade bidrag och lån.

Den gångna veckan beviljade EU-kommissionen nästan sex miljarder euro, cirka 65 miljarder svenska kronor, i nytt stöd till Ukraina.

Beloppet består av 4,1 miljarder euro i ett makro-finansiellt stödlån (MFA) och 1,8 miljarder euro i ett stödpaket där en stor del utgörs av bidrag.

Med denna utbetalning överstiger EU:s totala stöd till Ukraina nu astronomiska två biljoner kronor (2 000 000 000 000). Därtill kommer militärt och finansiellt stöd från andra västländer, inte minst USA.

The European Union has released a new tranche of financial aid for Ukraine, worth around six billion euros, European Commission President Ursula von der Leyen announced in the European Parliament on Thursday. pic.twitter.com/68HGH6njAi
— Maverick Fella (@RobertPMaverick) November 14, 2025

Zelenskyj kräver mer pengar

Dagen innan EU:s beslut intervjuades Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj av Bloomberg. Han betonade behovet av ytterligare finansiering.

– Vi måste hitta andra alternativ. Det är en fråga om vår överlevnad. Det är därför vi verkligen behöver det. Och jag räknar med våra partners, sade Zelenskyj.

I samma intervju antydde han att Ukraina hoppas få tillgång till frysta ryska tillgångar i EU, där ett lån motsvarande över 1 500 miljarder kronor övervägs.

De ryska medlen finns bland annat hos värdepapperscentralen Euroclear i Belgien. Belgiska myndigheter och företaget motsätter sig dock användning av tillgångarna. – Det finns minst lika mycket i frysta tillgångar i resten av världen. Det är lite frustrerande att alla pekar på oss, säger Belgiens premiärminister Bart De Wever till HLN. De Wever har hittills blockerat förslag om beslag och betonar risken att belgiska skattebetalare kan tvingas ersätta Ryssland om legal grund saknas.

Today, in total Ukraine received €5.9b from the EU: €4.1 billion – under the G7’s ERA mechanism €1.8 billion – through the Ukraine Facility
The EU remains Ukraine’s largest budget supporter. In 2025, it accounts for 70% of external financing: €26.4b out of €36.8b. pic.twitter.com/kTaGlhLPgx — Sergii Marchenko (@SergiiMarchenk3) November 13, 2025

Ukraina i svår militär situation

Den ukrainske presidenten medger dock att kriget går tungt för Ukraina och att bland annat den strategiskt viktiga staden Pokrovsk är hårt ansatt. Han framhåller dock att beslut om försvar lämnas till ukrainska befäl. – Ingen tvingar dem att dö för några ruiner, uppges han ha kommenterat den militära befälskedjan. Volodymyr Zelenskyj menar att Ryssland vill att Ukraina ger upp resten av Donetskoblastet, inklusive städerna Kramatorsk och Slovjansk, och att landet därefter är berett att avsluta kriget. Enligt honom har det därför blivit viktigt för den ryske presidenten Vladimir Putin att erövra inte minst Pokrovsk. För att därigenom visa USA och Donald Trump att Ukraina inte kan vinna kriget och att den enda möjligheten till fred är att gå med på de ryska kraven. Krav som Zelenskyj styvnackat vägrar acceptera. – Vi kan inte lämna östra Ukraina. Ingen kommer förstå det. Folk kommer inte förstå det. Och det viktigaste av allt är att ingen kan garantera oss att om de får den eller den staden, så kommer de inte fortsätta sedan. Vi har ingen avskräckande faktor, säger Volodymyr Zelenskyj.

Regeringen öppnar plånboken igen – ”rasismen” ska bekämpas

Jan Sundstedt — Thu, 25 Sep 2025 10:07:14 +0000

Regeringen skjuter nu till ytterligare 10 miljoner kronor till det långsiktiga arbetet mot "rasism, antisemitism, antiziganism, antimuslimsk och antisvart rasism samt diskriminering av samer". Satsningen bygger på den nationella handlingsplanen som regeringen använt i flera år för att bekämpa påstådd diskriminering och fördomar. Åtgärderna ska fortsätta drivas inom skola, arbetsliv, välfärd och rättsväsendet och samordnas av bland andra Forum för levande historia. Målet är att bekämpa allt från "hatbrott" till subtila fördomar, och insatserna ska pågå minst fram till 2029. — Rasism är inte bara ett angrepp på den enskilda människan – det är ett hot mot hela vår demokrati. Vi kan aldrig acceptera att människors rättigheter och livschanser begränsas av fördomar och diskriminering. Därför tar vi nu ett långsiktigt grepp om arbetet mot rasism. Det kräver uthållighet, kontinuitet och politisk vilja – och det är precis vad vi levererar, säger jämställdhetsminister Nina Larsson (L). Kritiker påpekar dock att Sverige enligt flera internationella jämförelser är bland världens minst rasismdrabbade länder och att problemen ofta finns i marginalen.

Trots att regeringen skjuter till tiotals nya skattemiljoner i kampen mot rasism saknas en avgörande pusselbit i satsningen. Hat och våld mot svenskar nämns inte – trots växande larm från både forskare och riksdagspolitiker.https://t.co/eDduXR0H6I pic.twitter.com/Mqa9obF1QT
— Anders Dahlqvist, värdegrundsbrottsling™ (@genusfrenologen) September 24, 2025

Symbolhandling eller verklig förändring?

Nuvarande och tidigare regeringars återkommande fokus på "kampen mot rasism" kan uppfattas som oproportionerligt, och vissa ifrågasätter om resurserna används effektivt, eller om det mer handlar om en politisk symbolhandling. Samtidigt finns det undersökningar som indikerar att vissa grupper, exempelvis afrosvenskar, möter diskriminering inom viktiga samhällsområden. Det är en balansgång mellan att erkänna verkliga problem och att undvika att förstora dem till generella samhällskriser. Regeringen betonar återkommande att rasism är "ett hot mot hela demokratin", och att ett uthålligt, långsiktigt grepp därför krävs. I kommentarsfält och på sociala medier frågar sig många svenskar dock när "kampen mot rasism" övergår till att bli en slentrianmässig och omotiverad politisk doktrin i ett samhälle som redan rankas bland de mest toleranta och välkomnande i världen.

Regeringen ökar biståndet till Syriens jihadistregim

Jan Sundstedt — Wed, 24 Sep 2025 08:58:57 +0000

Regeringen har beslutat att utöka biståndet till Syrien med nästan 300 miljoner kronor, utöver ett redan omfattande regionalt stöd. Efter regimskiftet i Syrien leds landet av den tidigare efterlyste terroristen al-Qaida-veteranen Ahmed al-Sharaa – och nu ska svenska skattemedel gå direkt till institutioner under hans styre. Bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) presenterar satsningen som en möjlighet att stödja återuppbyggnad, demokratisk utveckling och öka chanserna för återvändande för det syriska folket. I praktiken innebär det att svenska skattemedel nu kan hamna hos myndigheter och offentliga institutioner styrda av den nyinstallerade jihadistregimen under Ahmed al-Sharaa, tidigare känd som Abu Muhammad al-Julani. – Regeringen ändrar nu biståndet till Syrien för att stödja återuppbyggnaden och öka möjligheterna till återvändande. Det syriska folket förtjänar fred, demokrati och möjligheten att återvända och bygga upp sitt land, säger Benjamin Dousa i ett pressmeddelande. Regeringens nya beslut gör det dessutom möjligt för biståndet att kanaliseras direkt till offentliga syriska institutioner, utöver tidigare insatser till civilsamhälle, kvinnorättsorganisationer och oberoende medier. [caption id="attachment_195641" align="alignnone" width="640"] Ahmed al-Sharaa, tidigare känd som Abu Muhammad al-Julani. Foto: faksimil X/@PamirNews/CNN[/caption]

Sverige stor bidragsgivare till Syrien

Kritiker varnar för att svenska skattepengar riskerar att förstärka en totalitär regim där våldsbejakande jihadister styr – och ifrågasätter regeringens ansvar för var pengarna faktiskt tar vägen. Historiskt har Sverige spenderat miljarder på bistånd till krigshärjade Syrien, med tydliga prioriteringar för humanitärt stöd och återuppbyggnad. Biståndet till Syrien har varit ett av de största inom regeringens regionstrategier, och nu förstärker man ytterligare med direkt stöd till den omstridda islamistregimen. Många frågar sig nu om regeringen återigen vilseleder väljarna genom att under falska förespeglingar om demokrati slänga skattemiljarder på krigsprofitörer och kleptokrater – pengar som finansierar våld och korruption snarare än fred och stabilitet.

Trots budgetkris – Region Skåne lägger miljoner på konstverk

Jan Sundstedt — Fri, 19 Jul 2024 08:50:02 +0000

Region Skåne har spenderat nästan 8 miljoner kronor på konstverket "Granens tid", placerat i det nya sjukhusområdet i Malmö. Prislappen har väckt starka reaktioner, och Skattebetalarnas förening är kritiska till investeringen - inte minst mot bakgrund av att Region Skånes stora budgetunderskott. På Region Skånes webbplats beskriver konstnärsduon Goldin+Senneby sitt verk: "Besökare och medarbetare på sjukhuset kan följa trädets livscykel samtidigt som den livsupphållande tekniken synliggörs. Det är ett verk som bjuder in till funderingar om tid", lyder beskrivningen. Philip Syrén, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening, uttrycker sin frustration över situationen. – Region Skåne har ett stort underskott i budgeten. Det talas om att göra personalnedskärningar. Då är det klart att det blir upprörande när så här mycket pengar läggs på ett träd. Naturligtvis finns det en poäng med konstnärlig utsmyckning, att i synnerhet sjukhusmiljöer inte ser ut som i DDR, men att lägga nästan 8 miljoner kronor på ett litet träd, samtidigt som sjukhusköerna i Region Skåne ringlar långa, det sticker i ögonen.

"Olika budgetar"

Konstverket, som är en unik granplanta i en glascylinder, står i det nya sjukhusområdet i Malmö. Plantan är en klon av världens äldsta nu levande träd, 9 550 år gammalt, som växer på Fulufjället i Dalarna. Nilsmagnus Sköld, projektledare för konsten i det nya sjukhusområdet, förklarar. – Växthuset blir som en kuvös där granen växer och blir omhändertagen. Det här var det första verket vi tog beslut om i det här projektet. [caption id="attachment_185050" align="alignnone" width="299"] Förlagan Old Tjikko - världens äldsta träd. Foto: Karl Brodowsky/CC BY 3.0[/caption] Sjukhusbygget planeras vara klart nästa höst, och "Granens tid" är ett av flera konstverk som kommer att pryda området. Han undviker att kommentera om kostnaden för "Granens tid" är rimlig. – Vi har ju fått tilldelat oss en projektbudget enligt ett beslut av regionfullmäktige. Region Skåne har ett regionalt uppdrag kring konst och kultur. Det är också allmänt vedertaget sedan 1960-talet att kultur i vården behövs för att förbättra så väl arbets- som vårdmiljön. Redan 2017 beslutade regionfullmäktige att avsätta 92 miljoner kronor, motsvarande 0,75 procent av den totala budgeten för sjukhusbygget i Malmö, till konstnärlig gestaltning. Som jämförelse avsattes 118 miljoner kronor, en procent av den totala budgeten, till konst vid bygget av Nya Karolinska sjukhuset i Solna. Nilsmagnus Sköld betonar vikten av att skilja på budgetarna. – Jag tänker att vi måste vara ödmjuka inför att regionen har väldigt ont om pengar nu. Men det är viktigt att skilja på vårdbudgeten, som finns för att klara driften av vården, och investeringsmedlen för nya vårdbyggnader. Det är två olika budgetar.

”Vart har krigspengarna tagit vägen?”

Osignerad — Wed, 20 Sep 2023 16:34:01 +0000

Kriget i Ukraina, de facto ett krig mellan USA och Ryssland på ukrainsk mark, är ett mycket grymt och blodigt krig. Hundratals, om inte tusentals, soldater och civila dör dagligen. Det är tragiskt nog i sig, men det skulle likväl vara intressant att veta hur mycket det pågående kriget kostar för oss vanliga skattebetalare. Det får vi nog tyvärr inte reda på, åtminstone inte före valet till EU parlamentet nästa år. Inte heller är riktigt klart vad vi har för anledning att stödja den ena parten i ett krig, som man egentligen också skulle kunna kalla för inbördeskrig. Vem brydde sig för övrigt om då ukrainska soldater tillsammans med sovjetiska styrkor ockuperade Tjeckoslovakien 1968, eller Ungern 1956? Att invasionsstyrkorna åtminstone i Tjeckoslovakien 1968 bestod mestadels av ukrainska soldater råder inget tvivel om. Frågan är då varför betalar vi miljarder av våra skattepengar till stöd till en tidigare ockupationsmakt, i ett krig som för övrigt Ukraina aldrig kan vinna? På den frågan har jag försökt få svar i Bryssel utan någon större framgång. Det är dock inte bara jag som inte fått tillgång till dessa uppgifter, inte ens Ungerns premiärminister Viktor Orbán har lyckats bättre. Uppgifterna om vad alla miljarder offrade i det meningslösa kriget egentligen har använts till är hemliga, likaså på vilka konton eller i vilka fickor pengarna eventuellt har hamnat i. Korruptionen i Ukraina är kanske högst i världen, enligt vissa uppgifter måhända lika hög som i EU-högkvarteret i Bryssel. Zelenskyjs svärmor har nyligen köpt en villa i Egypten för cirka fem miljoner amerikanska dollar. Enligt en nyligen publicerad artikel i Berliner Zeitung ukrainska miltärer och ämbetsmän köper löpande villor på spanska solkusten och även Zelenskyjs egen familj har ett anmärkningsvärt innehav av ytterst exklusiva villor runtom i världen som uppmärksammats av många. Att en enda person, nämligen EU-kommissionens allsmäktige, icke folkvalda ordförande Ursula von der Leyen ensamt kan bestämma och hemlighålla uppgifterna över miljardregnet till Ukraina kan inte ses som annat än tecken på korruption. Von der Leyen har även gjort sig känd under den så kallade covidpandemin att utan befogenhet, samt med sin egen privata mobiltelefon, ha gjort en affär med Pfizers ordförande Albert Bourla värd trettiofyra miljarder euro. Hur affären har gått till är liksom innehållet i avtalet hemligstämplat och får inte avslöjas under de nästkommande 70 åren. Försök kalla det för annat än tydliga signaler på korruption. USA är den största bidragsgivaren till kriget i Ukraina, men USA har också en enorm försvarsbudget. Räknat per capita är det dock inte USA utan vi EU-medborgare som är största bidragsgivare till ett land som inte ens är medlem i unionen, och förmodligen, även detta på grund av korruption, åtminstone under överskådlig tid inte ens kan bli det. Visserligen har Ursula von der Leyen i sitt utvärderingstal utlovat fullt medlemskap för Ukraina, men hur detta ska gå till, eller hur mycket det kommer att kosta oss vanliga skattebetalare, nämnde hon ingenting om. Dessvärre lovade hon Ukraina ytterligare 50 miljarder euro (förutom de redan levererade uppskattningsvis mellan 80 till 200 miljarder) av våra skattepengar utan att ens fråga eller be om godkännande från oss skattebetalare, som slutligen ändå får stå för notorna. I sitt tal nämnde von der Leyen inte heller med ett enda ord de viktigaste frågorna vi står inför, nämligen hur kan vi uppnå fred i Ukraina, invandringsfrågorna och korruptionsskandalerna inom EU. Inte heller nämnde hon att en belgisk domstol begärde upphävning av hennes immunitet (vilket naturligtvis kommer aldrig att beviljas) och inledde en förundersökning om eventuell lagöverträdelse i samband med inköp av covidvaccin. Det är saker att tänka på inför valet till EU-parlamentet nästa år. För oss svenska väljare finns det dock tyvärr inget bra alternativ, för både moderater och socialdemokrater är beredda att följa Ursula von der Leyens linje och Sverigedemokraterna som är det enda möjliga alternativet har redan blivit ett vindflöjelsparti som man aldrig i förväg kan veta hur ställer sig i frågan om EU-medlemskapet och eventuell anslutning till Nato. För oss skattebetalare återstår bara att återigen öppna plånboken och aldrig ställa den obehagliga frågan i vilka korrupta fickor i Ukraina eller i EU-högkvarteret dina och mina skattepengar kommer att hamna i. Josef Csiba

Rösta fram årets värsta skatteslöseri 2022

Sofie — Sun, 08 Jan 2023 09:06:11 +0000

Nu är det återigen dags att rösta för att utnämna årets värsta slöseri av svenska skattepengar. På Slöseriombudsmannens lista för 2022 finns bland annat trollforskningsprojekt, skatteförlust på vindkraftverk och EU:s kampanj för coronafonden NextGenerationEU. Varje år anordnar Slöseriombudsmannen (SlösO) en tävling där årets värsta slöseri med skattemedel utses. Förra året var det EU:s coronafond som blev framröstad som årets värsta slöseri när man beslöt att 750 miljarder euro skulle delas ut över Europas länder under sju år. Även i år finns EU-slöseri med i listan, men denna gång för reklam. Gå in och rösta fram det värsta skatteslösandet för 2022 här. 1. Fyra miljoner till forskningsprojekt "Trollsyn" Linnéuniversitetets projekt "Trollsyn i hjärtmarkerna" har fått 4,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Det beskrivs som "konstnärlig forskning" där man ska skapa en relation till olika material genom att se på dem som troll skulle göra. Grundtanken här ska vara att hitta sätt att leva med naturen i stället för av den. I april hade projektet sin första utställning, rapporterade skattefinansierade SVT. 2. Trafikverkets reklamfilm Trafikverkets reklamfilm ”Ett närmare Sverige” pågick i en minut och 44 sekunder. Där talar man om hur bra myndigheten är på att bland annat planera, bygga och underhålla vägar samt hur de har gjort det möjligt för ett transportsystem i Sverige. Det kostade 650 000 kronor. 3. Cirkuskonsulenter i regionerna I Västra Götalandsregionen har Karin Skierus fast anställning som cirkuskonsulent sedan senaste årsskiftet. Tanken är att stärka cirkusens roll i samhället. Liknande tjänster finns även i Stockholm och Östergötland. 4. Palestinsk miljö utbildar studenter Naturvårdsverket förlängde sitt biståndssamarbete med den palestinska miljömyndigheten, vilket under 2022 innebar att utbilda 25 journaliststudenter under tre månader till en kostnad av 900 000 kronor (plus resor och andra omkostnader för utbildningskonsulten). Pengarna kommer från Sida. 5. Miljoner bortblåsta i Gävleborg 2012 köpte Region Gävleborg in två vindkraftverk för 85 miljoner kronor. Tanken var att det skulle ge regionen en årlig vinst på tre miljoner kronor, men har under åren kostat skattebetalarna minst ytterligare 42 miljoner kronor. Under 2022 sålde regionen av båda vindkraftverken där man uppger att köpeskillingen blev 12 miljoner kronor. 6. Betalar för tomma utbildningsplatser Arbetsförmedlingen fortsätter under 2022 att betala för utbildningsplatser som inte tillsätts, en trend som under 2021 kostade drygt 34 miljoner kronor. I april 2022 uppgick kostnaderna till nära 10 miljoner kronor. 7. Miljardhus ska rädda Uddevalla För att rädda Uddevalla från centrumdöden ska man satsa på ett nytt medborgarhus. Arkitekten Gert Wingårdh har därmed fått i uppdrag att rita huset som beräknas kosta kring en miljard kronor, där han själv får ungefär en miljon kronor för sin insats. Ett medborgarhus är en form av aktivitetshus med exempelvis kulturverksamhet och möteslokaler för allmänheten. 8. Dyr tillväxtutställning På Malmö Museer pågick under april och november en utställning som ville utmana begreppet tillväxt. Den hette "Tillväxt – vad är det?" och kostade 800 000 kronor. 9. Dans med kommunerna KOKO kommunkoreograf delar genom Kulturrådet ut skattepengar för att stationera avlönade koreografer i landets kommuner. De år man har en kommunkoreograf är också kommunerna med och delfinansierar. Tanken är att dansen ska komma närmare kommuninvånarna. 10. EU:s reklamfilm för coronafonden Förra året vann som tidigare nämnts EU:s coronafond priset för årets värsta slöseri. I år är marknadsföringsskampanjen för fonden med på nominerad plats. Kampanjen för fonden NextGenerationEU kostade ytterligare 700 miljoner kronor. EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, skryter där om att kampanjen är den mest framgångsrika någonsin inom EU.

Tranemo anställer ”kommunpoet”

Sofie — Tue, 19 Oct 2021 04:53:20 +0000

I Tranemo kommun bor Jimmy Alm som numera har ett minst sagt udda yrke, han är kommunpoet. I ett nytt projekt, finansierat med nästan en miljon kronor i statligt bidrag, ska Alm dikta om kommunen under ett helt år. Projektet ifråga finansieras med närmare 900 000 kronor i statligt bidrag. Dikterna kommer att släppas kontinuerligt för att till slut kunna ges ut samlade i en bok, rapporterar skattefinansierande SVT. – Jag har någon sorts tillit till att allt går att dikta, säger den nye kommunpoeten. Tanken är att dikterna ska handla om allt möjligt inom Tranemo, en dikt handlar exempelvis om en betongfabrik, dikterna ska tolkas av gästkonstnärer som ger dem gestalt i exempelvis textil. – Jag vill inte vara poeten som går runt i sin egen värld. Jag vill göra detta i samverkan och dialog, menar Alm. Idén till att finansiera en kommunpoet kom from kulturchefen Juan Ochoa-Echevarria. – Varför inte ha en kommunpoet? Den kompetensen har vi inte. Däremot så har vi ett uppdrag som många gånger kan vara poetiskt. Man skulle i alla fall kunna beskriva det på ett roligare sätt. Liknande projekt i andra kommuner har tidigare uppmärksammats, bland annat i samband med projektet ”Så låter Malmö” - som förra året röstades fram som Årets värsta slöseri av Skattebetalarna. Malmö stad betalade då en kommunikationsbyrå 485 000 kronor för att ta fram ”ljudet av Malmö”, vilket bland annat inkluderade tystnaden på biblioteket.

Så mycket tjänar vänsterextrema Expos anställda

Markus Andersson — Wed, 16 Jun 2021 10:42:49 +0000

Av misstag råkade Karolina Andersson, ekonomiansvarig på den vänsterextrema underrättelsegruppen Expo, hänga ut sina kollegor och deras månadslöner. Av detta framgår att bland annat chefredaktören Daniel Poohl tjänar nästan 60 000 kronor i månaden på sitt arbete för att kartlägga politiskt oliktänkande. Andersson skickade ut Expos lönelista till förvaltningsdomstolen i Stockholm eftersom man hade en tvist med Tillväxtverket angående 5900 kronor i korttidsstöd till tidningens profilerade judisk makt-aktivist Jonathan Leman mot bakgrund av att man från Expos håll menar att man går dåligt ekonomiskt och bland annat tvingats gå ner 40 procent i arbetstid. Uppgifterna blev på grund av Anderssons slarv en offentlig handling och nu kan allmänheten ta del av vad den vänsterextrema stiftelsens anställda egentligen tjänar på att kartlägga och smutskasta invandringskritiker och andra oliktänkande. Högst lön har chefredaktören Daniel Poohl på 58 000 kronor i månaden följt av verksamhetschefen Anna Rohlin Larsson med 47 278 kronor och Karolina Andersson själv med 45 484 kronor. Samtliga heltidsanställda på Expo tjänar mellan 31 000 och 58 000 på sin verksamhet. Noterbart är att Andersson genom att göra handlingarna offentliga också råkat hänga ut en anställd (Ingegärd Wikberg) som försökt hålla sig anonym genom att konsekvent stava fel på sitt för- och efternamn i Expos interna dokument. Flera andra anställda har också innan ekonomiansvariges slarv fört en mycket anonym tillvaro på Expos kontor och valt att inte skylta med sitt engagemang. Under senare tid har Expo ytterligare breddat sin verksamhet och riktat in sig på att svartmåla Frihetsrörelsens demonstrationer mot coronapolitiken.

Den fullständiga lönelistan för anställda på Expo under 2020: Daniel Poohl (58 000 kr) Anna Rohlin Larsson (47 278 kr) Karolina Andersson (45 484 kr) Anders Dalsbro (39 650 kr) Anna Fröjd (39 500 kr) Daniel Vergara (39 500 kr) Jonathan Leman (38 640 kr) Niclas Nilsson (36 104 kr) Hanna Gimstedt (34 500 kr) Jeanette Kern (33 575 kr) Haris Grabovac (32 420 kr) Bilan Osman (31 870 kr) Ingegärd Vikberg (22 957 kr, 75 procent) Agnes Florin (15 750 kr, halvtid)