Skattebetalarna – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 19 May 2026 11:42:27 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Skattebetalarna – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Regeringen höjer dold skatt på arbete https://nyadagbladet.se/ekonomi/dold-skatt-arbete-allmanna-loneavgiften/ Tue, 19 May 2026 11:42:27 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230738 Regeringen har höjt den allmänna löneavgiften från 11,62 till 12,62 procent. Skattebetalarna beskriver förändringen som en dold skattehöjning på arbete. Höjningen beräknas ge staten 25 miljarder kronor extra nästa år. Den allmänna löneavgiften är en del av arbetsgivaravgiften, men saknar enligt kritikerna koppling till socialförsäkringarna. Den infördes 1995 för att finansiera Sveriges EU-avgift och låg då på 1,5 procent av lönen. I dag har avgiften vuxit till den största posten i arbetsgivaravgiften. Skattebetalarnas chefekonom Erik Bengtzboe säger i en kommentar på organisationens webbplats att regeringen talar om sänkta skatter samtidigt som den höjer en mindre synlig skatt på arbete. — Finansminister Elisabeth Svantesson talar gärna om att regeringen sänker skatten för att stötta utsatta hushåll. Regeringen sänker skatterna, men samtidigt höjs den dolda skatten på arbete. Det är en stor skattehöjning som drabbar alla Sveriges anställande företag och i förlängningen alla som arbetar, säger Bengtzboe.

Gav 270 miljarder i fjol

Enligt Skattebetalarna drog den allmänna löneavgiften in 270 miljarder kronor till staten i fjol. Organisationen hänvisar även till OECD-jämförelser och uppger att Sverige tar ut mer dold skatt genom arbetsgivaravgifter än de andra länderna i jämförelsen. Österrike, som enligt organisationen ligger näst högst, tar ut omkring hälften så mycket dold skatt som andel av BNP. Frankrike uppges ligga på drygt en tredjedel av den svenska nivån. Om Sverige sänkte uttaget till Österrikes nivå skulle det enligt Skattebetalarna motsvara en skattesänkning på 130 miljarder kronor. Fria Tider har också rapporterat om kritiken mot höjningen och beskriver avgiften som en löneskatt som politiker successivt ökat i skymundan.

”Ett demokratiskt problem”

Bengtzboe menar att dolda skatter gör det svårare för väljarna att bedöma hur högt skattetrycket egentligen är och vad den offentliga sektorn kostar. — När politiker döljer skatteuttaget blir det svårt för medborgarna att bedöma om skattetrycket i relation till de offentliga tjänsternas kvalitet är rimlig. Om människor tror att de betalar 30 procent i skatt, men egentligen betalar 50 procent i skatt, riskerar det att människor tror, mot bättre vetande, att offentlig sektor är underfinansierad, säger han. Skattebetalarna anser att den allmänna löneavgiften bör avskaffas eller redovisas öppet som en allmän löneskatt. Bengtzboe kopplar kritiken till regeringens tidigare besked om att arbetsgivaravgifter ska redovisas på lönebeskedet för anställda i statlig sektor. — Är man seriös med den ambitionen vore det logiskt att avskaffa den allmänna löneavgiften. Istället borde den läggas på lönen och kallas för vad den egentligen är: en allmän löneskatt. På så vis skulle man ta ett steg mot att arbetsgivaravgifterna renodlas till att finansiera socialförsäkringarna, säger han.]]> Rösta på årets värsta skatteslöseri https://nyadagbladet.se/inrikes/rosta-pa-arets-varsta-skattesloseri/ Mon, 19 Jan 2026 15:02:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=220011 Nu är det återigen dags att rösta fram årets värsta slöseri av svenska skattepengar. Bland de nominerade för 2025 finns bland annat en miljonlampa, en räkodling och en fejkad kommunresa till Ghana.

Slöseriombudsmannen (SlösO), som drivs av föreningen Skattebetalarna, utser varje år vinnaren av Årets värsta skatteslöseri. Tävlingen syftar till att uppmärksamma hur skattemedel slösas bort på alla nivåer – från kommuner och regioner till stat och EU.

Inför årets tävling har man tio nomineringar som svenska folket kan rösta på. Den 29 januari kommer man att kora en vinnare, något som kommer att ske på Årets värsta slöseri-galan som hålls på Zita Folkets Bio i Stockholm. Gå in och rösta på årets värsta skatteslöseri här.

1. Låtsasresa till Afrika

Malmö stad betalade ut lön och ersättningar för en tjänsteresa till Ghana som aldrig genomfördes. De anställda stannade i Sverige under hela halvåret. Två av dem har sagt upp sig och en har avskedats. Kommunen kräver nu tillbaka cirka 450 000 kronor och har polisanmält de inblandade.

2. Bidrag till kriminella genom bluffakturor

En kartläggning från Schibsted-kanalen TV4 visar att var tredje kommun betalat minst en faktura till misstänkta blufföretag mellan 2023 och 2025. Metoden bygger ofta på små belopp, tidsnöd och övertygande säljare. Resultatet blir detsamma: skattemedel försvinner och organiserad brottslighet finansieras.

3. Konkursen hos Northvolt

Northvolts konkurs har kallats Sveriges största sedan Kreugerkraschen på 1930-talet. Genom statliga stöd, lån, garantier, investeringar och AP-fondernas ägarandel uppgår notan för skattebetalarna till flera miljarder kronor.

4. Badhus i Kiruna

Byggprojektet för ett nytt badhus i Kiruna har blivit en ekonomisk mardröm. Prislappen har stigit från 360 miljoner till över en miljard kronor, och projektet är kraftigt försenat. Parallellt sparar kommunen på annat håll – mjölken i skolan har slopats och efterrätter på äldreboenden serveras bara under helger. Badhuset har figurerat i tävlingen förut men kvalificerar sig igen då problemen fortsatt under året.

5. Kommunal propaganda

Istället för kärnverksamhet finansierar kommuner skattebetald självpropaganda: inköpta diplom, skönhetstävlingar och influencermiddagar. Halmstad vann Årets stadskärna – där bara tre betalande städer deltog. Hallandsregionen har lagt pengar på spa, lyxmiddagar och reklam för ett hotell som gick i konkurs och lämnade 158 bajstunnor.

6. Bistånd till länder som sporttvättar

Svenskt bistånd går till länder som lägger hundratals miljoner på sportsponsring. Kongo-Kinshasa fick en miljard i bistånd 2024 – och sponsrar FC Barcelona. Rwanda mottog 288 miljoner men köper reklam hos Arsenal, PSG och Bayern München, trots kritik mot regimens övergrepp. Officiellt turism, i praktiken sporttvätt: idrott för att polera sitt rykte.

7. Miljardprojekt kraschade – vården tillbaka till papper och penna

Efter 5,5 miljarder kronor kraschade journalsystemet Millennium vid lansering. Vårdpersonal återgick till papper och penna. Trots paus tickar konsultkostnaderna vidare – över 40 miljoner i månaden. Ett dyrt system som inte fungerar.

8. Miljonlampa i Helsingborg

Helsingborg köpte en "portabel belysning i form av en jätteBumling" för 1,2 miljoner kronor i slutet av året. Anledningen: pengarna behövde användas före årsskiftet för att inte minska kommande års budget.

9. Våldtäktsman köptes ut av kommun

Svenska kommuner och regioner spenderar årligen miljardbelopp på att köpa ut personal. Bonniertidningen Aftonbladets granskning visar cirka 2 000 chefsutköp under 2019–2024, med en sammanlagd nota på över en miljard kronor. Under det senaste året har det framkommit hur en våldtäktsdömd man köpts ut av två kommuner och hur chefer kunnat få fallskärm efter fallskärm genom att byta arbetsgivare.

10. Räkodling i Sandviken

Sandvikens kommun investerade miljoner i en storskalig räkodling. Projektet kraschade redan vid starten – räkynglen dog i tullen på Arlanda på grund av felaktiga dokument. Resultatet: miljoner bortkastade, inga jobb skapade och tusentals döda räkor.

]]>