Skåne – Nya Dagbladet

”Larven från helvetet” stänger parker i Europa

Emil Fjellstedt — Fri, 26 Jun 2026 06:07:27 +0000

En lekplats i danska Munkebo stängdes nyligen efter fynd av den giftiga ekprocessionspinnaren. Samtidigt spärras parker och idrottsytor av i Tyskland – och experter varnar för att arten kan sprida sig vidare mot södra Sverige. Ekprocessionspinnaren, som i danska medier kallats "larven från helvetet", har återkommit på Fyn efter tidigare omfattande bekämpningsinsatser. Larven är framför allt ett hälsoproblem eftersom dess mikroskopiska brandhår kan orsaka hudutslag, kraftig klåda, ögonirritation och i värsta fall andningsbesvär. I danska Munkebo har Kerteminde kommun tillfälligt stängt DUI Leg og Virkes lekplats efter att larver hittats i området, rapporterar TV 2 Fyn. Fyndet kommer efter att Odense kommun tidigare lagt stora resurser på att bekämpa arten. Kommunen uppger att minst 2 500 bon togs bort under 2025, men att erfarenheten nu visar att arten inte kan utrotas lokalt. I stället riktas arbetet mot att begränsa spridningen och minska risken vid skolor, förskolor och välbesökta platser.

Parker spärras av i Berlin

Även i Tyskland har ekprocessionspinnaren orsakat problem under juni. I Berlin har parker, sportytor och andra grönområden spärrats av efter kraftiga angrepp. CNN rapporterar att saneringspersonal i Berlin arbetar i skyddsdräkter och använder kraftiga sugmaskiner för att ta bort bon från angripna ekar. I parken Jungfernheide ska omkring 2 000 träd ha varit angripna och avspärrade. Tyska rbb24 har även rapporterat att grillängen i Görlitzer Park spärrats av på grund av kraftigt angrepp. I Charlottenburg-Wilmersdorf har flera sportanläggningar tillfälligt stängts.

Giftiga hår kan spridas med vinden

Ekprocessionspinnaren är en nattfjäril som framför allt lever på ekar. Det är inte den vuxna fjärilen som orsakar problemen, utan larverna. Larverna rör sig ofta i långa led, så kallade processioner, och bygger bon på ekarnas stammar och grenar. I senare larvstadier utvecklar de mycket små brandhår som lätt lossnar och kan spridas med vinden. Även svenska larver kan orsaka besvär. Giftinformationscentralen nämner gräsulv, som främst kan irritera huden, och tallprocessionsspinnare på Gotland. Den senare kan ge mer omfattande besvär, eftersom dess mikroskopiska hår kan spridas i miljön och även irritera ögon och luftvägar.

Skåne pekas ut som riskområde

I Sverige har arten bara observerats vid enstaka tillfällen och är inte etablerad. Men svenska experter har pekat ut Skåne som ett riskområde om fjärilen sprids vidare från Danmark. Myndigheter och experter ger samma grundråd: rör inte larver, bon eller angripna träd. Barn och husdjur bör hållas borta från misstänkta fynd. Om arten skulle dyka upp i Sverige är rådet detsamma som i Danmark och Tyskland: håll avstånd och låt saneringen skötas av yrkespersoner.

Risk för jordgubbsbrist inför midsommar

Markus Andersson — Wed, 17 Jun 2026 07:06:39 +0000

Flera jordgubbsodlare i Skåne har brist på mogna bär inför midsommar. På flera gårdar är självplocket begränsat eller redan slut. I nordvästra Skåne är odlaren Daniel Nylanders plantor fyllda av omogna och bleka bär i stället för röda jordgubbar. När Sveriges Radio kontaktat flera gårdar i Skåne är bilden liknande: många har brist på jordgubbar eller helt slut i självplocket. Nylander säger i inslaget att både den kalla våren och den tidiga midsommarhelgen har påverkat odlingen. — Det kommer ju att bli kännbart. Midsommar är ju en jätteviktig vecka för oss, säger han. Han berättar också att han får omkring 50–60 samtal om dagen med frågor om jordgubbarna inför midsommar. Jordgubbar är ett av de mest efterfrågade inslagen på midsommarbordet, men i år kan tillgången alltså variera kraftigt mellan olika gårdar. Enligt Land skördas omkring 30 miljoner liter svenska jordgubbar per år, motsvarande cirka 3–4 liter per person. Kring midsommar brukar svenskarna äta omkring 4–5 miljoner liter jordgubbar.

SMHI: Sommaren har nått Sverige

Emil Fjellstedt — Tue, 05 May 2026 12:44:32 +0000

Sommaren är här – åtminstone i meteorologisk mening. I delar av södra Sverige har dygnsmedeltemperaturen nu legat på minst tio grader fem dygn i följd. Det finns en skillnad mellan vanlig kalendersommar och meteorologisk sommar, enligt SMHI. Kalendersommaren är alltid juni, juli och augusti. Meteorologisk sommar handlar däremot inte om datum, utan om temperatur: när dygnsmedeltemperaturen har varit minst tio grader fem dygn i följd räknas sommaren som anländ. Nu har den meteorologiska sommaren anlänt till bland annat Östergötland, Västergötland, Småland, stora delar av Gotland och Skåne. [caption id="attachment_210949" align="alignnone" width="640"] Nu är det snart dags att ta fram badkläderna - den meteorologiska sommaren är här. Foto: iStock/Rolf_52[/caption] Längst upp i norr råder fortfarande vinter, men i övrigt har större delen av Sverige vår. Även när den meteorologiska sommaren har anlänt kan temperaturen sjunka igen. Årstiden räknas då inte tillbaka till vår, men vädret kan fortfarande kännas betydligt svalare än på sommaren.

Man skjuten till döds i Helsingborg – kvinna svårt skadad

Emil Fjellstedt — Mon, 13 Apr 2026 10:33:40 +0000

En man i 20-årsåldern har skjutits till döds i Helsingborg under natten till måndagen. En kvinna i 25-årsåldern vårdas för allvarliga skador efter skottlossningen i området Adolfsberg. Larmet kom klockan 23.47 på söndagskvällen. Enligt polisen träffades två personer av skott utomhus i ett bostadsområde i södra Helsingborg. Mannen avled senare av sina skador. Kvinnan har opererats och uppges vara allvarligt skadad. Båda är sedan tidigare kända av polisen. Enligt flera medier satt de i en bil när de besköts.

Polisen söker gärningsmän

Polisen spärrade under natten av ett större område och genomförde teknisk undersökning, dörrknackning och kontroll av övervakningskameror. Vid 07-tiden på måndagsmorgonen hade ännu ingen gripits. Vittnen har enligt uppgifter sett en grå skåpbil lämna platsen efter skjutningen. Den lokale polisområdeschefen Karim Ottosson säger att arbetet nu handlar om att snabbt få fram både motivbild och misstänkta gärningspersoner. — Mitt mål är att få fram en motivbild och en gärningsman för att undvika eskalering. Det får inte hända, sade Ottosson till skattefinansierade kanalen SVT.

Kopplas till kriminella miljöer

Enligt rapporteringen kopplas den döde mannen till kriminella nätverk i Helsingborg. Han har tidigare varit häktad misstänkt för människorov men släpptes i november förra året. Adolfsberg har under flera år pekats ut som ett område med kopplingar till grov organiserad brottslighet. Polisen har ännu inte gått ut med något motiv bakom nattens skjutning.

Ny metod: sökhundar mot invasiva lövplattmasken

Emil Fjellstedt — Fri, 10 Apr 2026 08:11:06 +0000

Skåne är ett av de värst drabbade länen i Sverige när det gäller invasiva arter. Nu har länsstyrelsen tagit hjälp av en ny metod för att hitta den invasiva lövplattmasken: specialtränade sökhundar. Lövplattmasken, eller Obama nungara som den också kallas, upptäcktes för första gången i Sverige i mitten av november 2024 – i Skåne. Arten härstammar från Sydamerika och spreds sannolikt via en plantskola som köpt importerade växter. Sökhundarna har tidigare använts med framgång i arbetet mot mördarsniglar. Nu används samma metod för att spåra upp den betydligt mindre lövplattmasken. — Hundarna visade sig ganska snabbt lära sig doften och var hyfsat pricksäkra på att markera, säger Cajza Eriksson vid Länsstyrelsen i Skåne till Land.se. Hundarna markerar både på marken och på växter, vilket gör det lättare att hitta de svårupptäckta maskarna. Samtidigt är arbetet inte helt enkelt. — De kan ju ha flyttat på sig eller så hittar vi dem inte. De är bara några millimeter stora när de kläcks, säger Cajza Eriksson. Av de omkring 450 arter som finns upptagna på SLU Artdatabankens risklista förekommer över 300 i Skåne. Lövplattmasken är en av de prioriterade arterna, eftersom den lever av daggmaskar, vilka är en viktig resurs för både jordbruk och naturliga ekosystem.

Artrik skånsk natur får Unesco-status

Redaktionen — Tue, 07 Oct 2025 10:01:46 +0000

Storkriket i Skåne har utsetts till biosfärområde av Unesco. De 110 000 hektaren artrik natur mellan Eslöv, Lund och Sjöbo blir Sveriges åttonde område i det globala nätverket. Biosfärområden är kort sagt områden i hela världen som utsetts av UNESCO för att visa hur människor kan leva och utvecklas tillsammans med naturen på ett hållbart sätt. I dessa områden forskar man på nya metoder för att nå en hållbar samhällsutveckling, med naturvård i fokus. Syftet är att kombinera naturskydd med forskning, utbildning och hållbar ekonomisk utveckling. Totalt finns idag 785 biosfärområden i 142 länder som ingår i nätverket som kallas "The World Network of Biosphere Reserves".

Artrikaste platserna

Nu ingår även Storkriket i Skåne i det globala nätverket. Där ingår 110 000 hektar av artrik natur – faktiskt en av de artrikaste platserna i hela landet – som sträcker sig mellan Eslöv, Lund och Sjöbo. Området har flest rödlistade arter i hela landet, däribland vit stork som återintroducerats efter att den försvunnit från Skåne för cirka 70 år sedan. — Att Storkriket nu blir ett biosfärområde är en viktig milstolpe för det svenska biosfärarbetet. Naturvårdsverket har under lång tid stöttat processen och vi ser hur biosfärområden bidrar med nya arbetssätt för att koppla samman naturvård, samhällsutveckling och lokal delaktighet. Det här är ett inspirerande exempel på hur globala hållbarhetsmål kan omsättas lokalt, säger Anna Forslund, chef för naturanalysenheten på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande. Förutom artrikedom finns där även jordbruk, tätorter och kulturmiljöer, samt en militär övningsverksamhet. Det gör platsen utmärkt som förebild för hur man kan värna naturens resurser också i miljöer med stor mänsklig aktivitet, då det bor cirka 150 000 invånare i området. Det blir det åttonde biosfärområdet i Sverige. Andra områden som ingår i det globala nätverket är exempelvis Voxnadalen, Vänerskärgården med Kinnekulle och Kristianstads vattenrike. Idag utgör biosfärområden sammanlagt sju procent av Sveriges yta.

Glutenintolerans vanligare i sydvästra Skåne

Redaktionen — Wed, 12 Mar 2025 12:05:50 +0000

Det är flest skåningar i sydvästra Skåne som drabbas av celiaki, eller glutenintolerans, visar forskning från Lunds universitet. Nu vill forskare undersöka fler faktorer kring sambandet mellan miljöfaktorer och förekomsten av diagnosen bland skåningar. För att kunna utveckla celiaki krävs en särskild riskgen som heter HLA-DQ2/8, något som ungefär hälften av befolkningen bär på. Det finns också en hel del studier som visar att det kan finnas samband mellan kost och miljöfaktorer, även om man ännu inte kunnat fastslå något konkret. Forskare vid Lunds universitet ska nu undersöka ett eventuellt spår kring diagnosen och det ligger med fokus på Skåne. I tidigare forskning vid universitetet, som publicerades förra året, tittade man närmare på 3218 patienter boende i Skåne som diagnosticerats med celiaki 2010-2022. Av dessa var 52,2 procent barn och 63,3 procent var flickor/kvinnor. I studien noterade man dock att antalet nydiagnostiserade skånska celiakipatienter sjönk under studiens period, där det framförallt sjönk bland kvinnor och flickor. – Det var alltså i de grupper som har högst risk för att få celiaki – kvinnor och barn – som sjukdomen minskat mest. Denna utplaning har vi inte sett någon annanstans i världen, säger forskaren Jesper Lexner i ett pressmeddelande. I studien visade det sig också att barnen fick sjukdomen senare i livet, vilket också är en förändring. Tidigare var det vanligare att 0-4-åringar fick diagnosen, men nu var det vanligare bland femåringar.

Vanligast i mindre städer

Det forskarna nu vill undersöka är hur miljöfaktorer kan påverka diagnosen. I studien från förra året visade det sig nämligen att det var större andel personer i mindre samhällen och småstäder som fick celiaki jämfört med personer på landsbygden eller i större samhällen och städer. Forskarna såg att det var vanligast med celiaki i sydvästra Skåne jämfört med det övriga länet. Främst var det boende i Svedala kommun som fick diagnosen, samtidigt som den lägsta andelen fanns i Perstorp. Planen är att samla in satellitdata som kan ge mer information kring exempelvis om de boende har mycket skog runt sig, om det finns industrier i närheten eller om det odlas vete. – Det ställe man bor på - påverkar det risken för att få celiaki? Om ja, vilka miljöfaktorer ser då ut att spela roll, säger Lexner. Celiaki drabbar omkring en till två procent av alla svenskar, enligt Celiakiförbundet. Den kan bryta ut när som helst i livet, men det är vanligast att få diagnosen redan som barn.

Översvämningar i Ängelholm – vägar avstängda

Sofie — Mon, 01 Jul 2024 08:13:21 +0000

Under söndagen drabbades nordvästra Skåne av kraftiga skyfall. Flera vägar har blivit översvämmade och stängts av.

Ängelholms kommun beskrivs som allra hårdast drabbad där föll regnet hårt under söndagen och under dagen fick räddningstjänsten in ett 15-tal händelser i samband med skyfallet. E6:an, som går utanför staden, drabbades av översvämning i norrgående riktning. Även under viadukter översvämmades vägarna av vatten.

– Under eftermiddagen har vi haft fem bilar som kört ner i viadukter eller liknande och fastnat, men det har inte varit några personskador. Trafikverket pumpar på ett par ställen och har även satt ut koner så att folk inte ska köra ner, säger Jimmy Olsson, vakthavande befäl vid räddningstjänsten i nordvästra Skåne, till skattefinansierande SVT.

Översvämningarna skedde bland annat i höjd med Rögle, Skörblinge och Forslöv. Under eftermiddagen, kring 16-tiden, började larmen avta men sent under söndagskvällen var fortfarande flera vägar helt avstängda.

Sträng kyla drar in över Sverige – närmare 40 minusgrader i norr

Redaktionen — Tue, 02 Jan 2024 07:15:09 +0000

Sverige står inför en kraftig köldknäpp under årets första vecka när en ström av kalluft från Finland och Ryssland sveper in över landet. Planerade tågavgångar har redan ställts in i norra Sverige och i Skåne väntas temperaturer nedåt 20 minusgrader. Temperaturen i norra delarna, från Boden till Kiruna, kan sjunka till omkring minus 40 grader mellan måndag och torsdag. Detta har redan fått konsekvenser för tågtrafiken mellan Kiruna och Luleå, där tisdagens tågavgångar ställts in, med en tidigare inställd avgång på måndagen. Ingen ersättningsbuss trafikerar sträckan. – Det är sådan extrem kyla, det förväntas bli under 35 minusgrader. Av säkerhetsskäl kan man inte köra tågen då, man kör ju i obebott land, säger Christer Berglund från Vy Tåg om det drastiska beslutet. Den bistra kylan väntas inte stanna i norr, utan förväntas dra söderut. I Stockholm kan temperaturen sjunka till 20 minusgrader nattetid i slutet av veckan. Även i Skåne förväntas temperaturerna hamna neråt mellan minus 15 och 20 grader, enligt SMHI:s meteorolog Angelica Lundberg. Den pågående kylan har sällskap av intensivt snöfall som redan drabbat Dalsland, där vissa områden fått upp till 40 centimeter snö de senaste två dagarna. På nyårsdagen utfärdades flera varningar runt om i landet, inklusive en orange varning för vind och snöfall i Dalsland samt gula varningar i Götaland, Gotland och södra delarna av Svealand. I Skåne råder det dessutom en hydrologisk varning inför kommande vecka då stora mängder nederbörd förväntas, vilket kan leda till höga flöden i bäckar, diken och åar. Angelica Lundberg varnar även för besvärligt snöväder i Skåne mot veckans slut. – Under veckan kan det bli stökigt i sydligaste delen av Sverige. Först med lågtryck och nederbörd – sen kommer kylan andra halvan av veckan, säger Lundberg.

Årets vinnare av Skånes Naturvårdspris

Sofie — Thu, 08 Jun 2023 07:37:39 +0000

Årets Naturvårdspris i Skåne går till Storkprojektet som sedan 1989 arbetat för att få en bestående storkstam i länet. Storkprojektet påbörjades 1989 tillsammans med Naturskyddsföreningen och Skånes Ornitologiska Förening för att få tillbaka storken till Skåne. Storkar tros ha invandrat till länet redan på 1400-talet och fortsatt öka fram till omkring 1800-talet. Däremot förändrades landskapet i Skåne där vitmarker dikades ut och betesmarker odlades upp, vilket gjorde att storken försvann mer och mer. Den sista häckningen innan Storkprojektet drog igång skedde 1954. Idag häckar storken i Skåne igen och nya ungar kläcks. Skånes Naturvårdspris delas årligen ut till antingen personer, företag eller organisationer som gjort "betydande insatser av bestående värde för naturvården" där vem som helst kan nominera potentiella vinnare. Storkprojektet tog hem vinsten 2023 för sitt arbete med att få tillbaka en flyttande storkstam till Skåne. – Vi har utsett Storkprojektet till årets vinnare för att man på storkhägnet i Fulltofta kan se det spektakulära skådespelet med häckande par och ta del av guidningar om storkens historia, dess försvinnande samt om den sensationella flyttningen, säger Olof Liungman, chef för avdelningen för natur och vatten på Länsstyrelsen Skåne. Priset delades ut av landshövding Anneli Hulthén under nationaldagen.