sjukvården – Nya Dagbladet

Byråkratisk kris: Fler chefer än vårdplatser i Region Västerbotten

Jan Sundstedt — Sun, 22 Jun 2025 14:03:44 +0000

I Region Västerbotten riskerar en uppblåst byråkrati att hota vården i regionen, då antalet chefer enligt uppgifter överstiger antalet vårdplatser. Med uppskattningsvis drygt 400 vårdplatser för närvarande till förfogande, väcks frågor om hur resurserna har fördelats. Region Västerbotten, med ansvar för hälso- och sjukvård till cirka 280 000 invånare, har hamnat i fokus för en debatt om resursfördelning, rapporterar P4 Västerbotten. Enligt granskningar och interna uppgifter som återkommit i debatten sedan 2022 har Region Västerbotten haft omkring 403 vårdplatser för sjukhusvård och cirka 490 chefer anställda. Det finns i dagsläget inga offentliga uppgifter som tyder på att denna obalans förändrats nämnvärt fram till och med sommaren 2025. Särskilt alarmerande är att 60 av dessa chefer saknar underställda, och ytterligare cirka 100 har färre än tio anställda under sig, enligt granskningarna.

”Regionen har 60 chefer utan några anställda”. Hur är det ens möjligt. https://t.co/agseUMRUJ7
— Sisko (@siskoemser) June 21, 2025

"Inte haft full kontroll"

Anna-Lena Danielsson (S), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, medger att regionen saknat kontroll över chefsstrukturen. – Vi har nog inte haft full kontroll på hur chefsstrukturen har sett ut och utvecklats under åren, säger hon till P4 Västerbotten. En omorganisation planeras för att spara tre miljoner kronor, men kritiker anser att det är otillräckligt med tanke på vårdplatsbristen. Oppositionsrådet Håkan Andersson (C), uppskattar att en översyn skulle kunna frigöra upp till 50 miljoner kronor, medan regionledningen har varit mer försiktig i sin analys. I en glesbefolkad region med långa avstånd blir varje förlorad vårdplats en risk, särskilt inför vintern då belastningen ökar. Kritiker menar att skattepengar fastnar i en uppblåst administration istället för att stärka vården – något som i förlängningen riskerar att hota invånarnas hälsa.

Läkare varnar för personalbrist i sommar

Sofie — Wed, 19 Jun 2024 17:57:50 +0000

Omkring hälften av landets läkare tror att personalbrist kommer göra det svårt att hinna med arbetet i sommar, visar en enkät från Läkarförbundet. Vidare anser en stor del av läkarna att arbetsplatsen är oförberedd på krissituationer. I enkäten svarade cirka 1650 läkare under perioden 20-29 maj i år, av dessa bedömer omkring hälften att att personalen inte kommer att räcka till för det ordinarie arbetet under sommaren. Samtidigt tror åtta av tio att man inte alls eller bara delvis kommer att klara av de ordinarie arbetsuppgifterna. Vidare anser knappt var fjärde läkare att arbetsplatsen är förberedd för en akut kris, något Läkarförbundets ordförande Sofia Rydgren Stale menar bland annat beror på att det saknas vårdplatser i hela landet. – Att det saknas personal medför att viktig vård uteblir, men betyder också att vården har svårt att skala upp om det sker en akut kris. Idag saknas det 2 230 disponibla vårdplatser i hela landet, säger hon i ett pressmeddelande. Enkäten genomfördes innan Vårdförbundets strejk tog fart på flera håll i Sverige, resultaten är dock troligen i underkant, menar Rydgren Stale. "Hade vi genomfört den i dag är jag säker på att larmsignalerna hade varit ännu fler och högre", skriver hon i en kommentar till Läkartidningen.

En av tio får infektion efter sjukhusbesök

Sofie — Mon, 18 Dec 2023 06:12:46 +0000

En av tio patienter på sjukhus har minst en infektion som kan relateras till vården, visar en ny mätning. Samtidigt visar undersökningen att åtskilliga sjukhus brister i vårdhygien. Var femte år genomför Europeiska smittskyddsmyndigheten (ECDC) en omfattande undersökning för att kartlägga förekomsten av vårdrelaterade infektioner och användningen av antibiotika på akutsjukhus inom EU och EES-länderna. I Sverige leder Folkhälsomyndigheten dessa insatser och den senaste mätningen genomfördes på 54 akutsjukhus över hela landet under april och maj. En vårdrelaterad infektion definieras som en infektion patienten drabbats av i samband med sjukhusvistelse, antingen under sjukhusvistelsen eller kort efter utskrivning. Resultaten från årets mätning visar att en av tio patienter hade åtminstone en sådan infektion, med lunginflammation, nedre luftvägsinfektioner, postoperativa infektioner och urinvägsinfektioner som de vanligast förekommande typerna. – Förutom mänskligt lidande bidrar vårdrelaterade infektioner till antibiotikaresistens och en ökning av antalet vårddagar. Genom att förebygga infektionerna ökar man patientsäkerheten och minskar trycket på vårdplatser, säger Stephan Stenmark, infektionsläkare och utredare på Folkhälsomyndigheten, i ett pressmeddelande.

Antibiotikaresistens

Undersökningen visade även att en tredjedel av patienterna på de undersökta sjukhusen behandlades med antibiotika. Av dessa antibiotikabehandlingar användes bredspektrumantibiotika i mer än hälften av fallen. Denna typ av antibiotika är effektiv mot ett brett utbud av bakterietyper, men bidrar samtidigt i högre utsträckning till utvecklingen av antibiotikaresistens jämfört med smalspektrumantibiotika, som är inriktade på ett färre antal bakterietyper. En tredjedel, av de 54 sjukhus där man utförde mätningarna, hade en beläggningsgrad på över 100 procent. Dessutom var det flera sjukhus som inte nådde upp till WHO:s rekommendationer om personalresurser för vårdhygien.

Ekobrottsmyndigheten: Gängkriminella driver vårdcentraler

Jan Sundstedt — Thu, 05 Oct 2023 09:28:42 +0000

Ekobrottsmyndigheten flaggar nu för en illavarslande trend på den gängkriminella scenen. Kriminella grupperingar ska enligt myndigheten ha börjat driva vårdcentraler och även vaccinationsmottagningar. Man vill nu se snabba åtgärder för att stoppa den negativa utvecklingen. – Det är jätteviktigt att vi inte får in de här personerna i hälso- och sjukvården, konstaterar Sara Persson, brottsförebyggande specialist på Ekobrottsmyndigheten, till skattefinansierade Sveriges Radio Ekot. Historiskt sett har handeln med droger och narkotika varit den största inkomstkällan för gängen. Nu kommer en allt större del av "inkomsterna" från välfärdsbrott och bedrägerier. Svensk hälso- och sjukvård tillhör de sektorer som dragit på sig gängens intresse. – Vi pratar om att de är multikriminella. Man ägnar sig åt många olika typer av brottslighet. Man ägnar sig åt narkotikabrott, bedrägerier mot enskilda och företag och ekonomisk brottslighet i företag. Företag blir ett allt viktigare verktyg för personer inom den organiserade brottsligheten, säger Sara Persson i intervjun med Ekot. Det faktum att det generellt sett saknas nationella register och därmed möjligheter att se mönster som sträcker sig utanför de specifika systemen försvårar upptäckt av kriminell verksamhet, uppger man.

Sjukvård en ny kassako

En kollektiv myndighetsrapport från i år med bland andra Polisen, Skatteverket, Säkerhetspolisen och Arbetsförmedlingen som deltagande myndigheter, beskriver en synnerligen allvarlig utveckling. Man konstaterar att den ekonomiska brottsligheten blir alltmer utbredd bland organiserade kriminella, med hälso- och sjukvården som den senaste i raden av kassakor. "Om staten hittills varit det huvudsakliga målet angrips nu även kommuner och regioners välfärdsutbetalningar, exempelvis till vårdcentraler, HVB-hem (samt) skyddade boenden och familjehem. Det finns en risk när det inte krävs tillstånd för att etablera olika former av verksamheter, och flera utmaningar i arbetet mot oseriösa aktörer inriktade mot välfärdsbrott mot regioner har identifierats", står att läsa i rapporten. Region Stockholm och Västra Götalandsregionen är två av de regioner som identifierat kopplingar till organiserad brottslighet i form av till exempel vårdgivare. Problemen finns dock troligtvis även i andra delar av landet. – Vi ser ju tidiga tecken på att man håller på att ta sig in i hälso- och sjukvården. Bedriver vårdcentraler, vaccinationsmottagningar. Här är det jätteviktigt att vi inte får in de här personerna i hälso- och sjukvården, kommenterar Sara Persson. Hon tar som exempel rättsfall mot aktiva gängkriminella som inte enbart åtalats för exempelvis narkotikahandel, utan även för skattebrott inom företag. Bland annat har man ägnat sig åt "konsulentstödd verksamhet", med pengar som utbetalats från kommuner för att ta hand om "ensamkommande barn". Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och finansminister Elisabeth Svantesson (M), meddelade tidigare i veckan att regeringen "intensifierar arbetet med att stoppa gängens pengaflöden". En bidragsutredning från september i år konstaterade att minst 14,6 miljarder kronor betalas ut felaktigt i bidrag varje år. Den organiserade brottsligheten uppges ligga bakom en betydande del.

Akademiska sjukhuset i Uppsala i kris

Jan Sundstedt — Fri, 28 Jul 2023 04:32:05 +0000

Akutmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har stor brist på personal och vårdplatser. Det har lett till en abnormt hög arbetsbelastning för vårdpersonalen. För att lösa den akuta situationen ombeds de anställda att arbeta över 12 timmar per dag – utan raster. Biträdande sjukhusdirektören Karouk Said kommenterar det allvarliga läget. – Varje medarbetare som slutar på Akademiska sjukhuset av arbetsmiljöskäl är ett misslyckande.

Uppsägningar väntar

Arbetsbelastningen på akutmottagningen har nu resulterat i att flera anställda antingen har, eller planerar att säga upp sig. Personalen vittnar om att de knappt hinner ta rast eller gå på toaletten under en arbetsdag. Sjuksköterskan Carola Matsson är en av de som nu bestämt sig för att sluta på sjukhuset. – Jag slutar i oktober. Jag har nått vägs ände. Jag orkar inte ha det så här, säger Carola Matsson. Annika Hemström, specialistsjuksköterska inom akutsjukvård och styrelseledamot i Vårdförbundet Uppsala, är djupt oroad. – Det är fruktansvärt långa arbetspass. Man blir väldigt utmattad och sliten av att jobba så långa pass. Vi har en enorm bemanningsbrist och något måste göras nu, säger hon. Louise Celander Tocklin, undersköterska, håller med. – De får inte tiden att räcka till för det de ska göra och det är patienterna som blir lidande.

Sjukhusledningen bemöter kritiken

Biträdande sjukhusdirektören Karouk Said meddelar att sjukhusledningen nyligen haft ett möte med Arbetsmiljöverket, där man presenterade en omfattande åtgärdsplan för hur de ska lösa problemen på akutmottagningen. – Vi arbetar för att förbättra flödet på akutmottagningen. Vi har planer på fler slutenvårdsplatser som kommer att öppnas efter sommaren, säger han till SVT. Han menar att sjukhusledningen bör bli bättre på att informera de anställda om sina åtgärder, så att personalen känner att ledningen tar problemen på allvar. Men enligt Karouk är problemen inte lätta att lösa. – Det finns ingen snabb lösning på den här frågan, säger Karouk Said. Carola Matsson uttrycker det som många i personalen känner. – Det är som att prata med döva öron.

Sjukvården har tydligen tid för klimataktivism

Tege Tornvall — Mon, 30 Jan 2023 13:12:25 +0000

Att sjukvården har ont om tid hör vi ofta. Men inte värre än att ett 60-tal läkare och sköterskor nyligen tog sig tid att ställa upp framför Falu lasarett som stöd för biträdande smittskyddsläkaren Gustav Backlund. De lär visserligen ha gjort det under lunchtid. Men de måste ju äta ändå, och det tog rimligen värdefull tid från deras arbete. Med fotografering och intervjuer stod de nog en kvart framför entrén. Inräknat att ta sig dit och åter med uppställning och prat tog det säkert totalt en halvtimme. Denna manifestation tog därför 30 timmars arbetstid mitt på dagen. Vad hände medan de var borta? Hade de reserver som ryckte in? Kom patienter i kläm? Om detta hör vi inget. Tvärtom sympatiserar media med deras aktion och uppsåt. Det gällde ju att ”rädda planeten”. Den hotas nämligen enligt Backlund av global uppvärmning från människans förbränning av kolhaltiga bränslen. Som protest mot det ockuperade han med aktivistgruppen Extinction Rebellion vid Volvos utställningshall i Stockholm. Han greps, åtalades och fälldes för olaga intrång enligt gällande lag. Nu utreder Region Dalarna om han kan fortsätta som biträdande smittskyddsläkare. Det är myndighetsutövning och svårt att förena med lagbrott och politisk aktivism. Det har nu vuxit från en personlig fråga för Gustav Backlund till en principiell fråga för Sveriges sjukvård. Är den läkare eller sköterska som står framför oss politisk aktivist med civil olydnad (= lagbrott) på sitt program? Tege Tornvall

Leons död får inte falla i glömska

Jan Sundstedt — Wed, 17 Aug 2022 10:32:54 +0000

En hjärtskärande tragedi inträffade i Gävle under några ödesdigra dagar i juni. Strax efter midsommarafton fick den levnadsglade sjuårige pojken Leon Kärsö ont i magen - smärtor som bara blev värre och värre.

Tragedin

Trots det allvarliga läget fick Leon och hans mamma enligt utsago inget större gehör på Gävle sjukhus - där familjen sökt vård för Leons allvarliga tillstånd. Han skickades hem med laxermedel, trots att hans mor påpekade att han uppvisade alla symptom på tarmvred (se faktaruta). Leons tillstånd försämrades och på tisdagen åkte Leon och hans mamma i ilfart till akuten. Personalen stod fortfarande fast vid att Leon led av förstoppning. De ger mamman en flaska Klyx och en slang och lämnar Leon och hans mamma ensamma. Leon röntgas inte heller nu, trots att hans mamma påpekar att läkaren dagen innan har sagt att det ska göras om Leon börjar må sämre. Mamma Emma Borgström får två val av personalen: Stanna här och få dropp, eller åk hem och ge honom vätskeersättning var femte minut. Till slut väljer de att åka hem. Leon hade autism och adhd och enligt hans mamma hatade han sjukhus. Onsdagen den 29 juni, efter tre dygns plågsamt lidande, vars like jag inte kan föreställa mig, dog Leon. Han blev endast sju år gammal. Denna tragedi har berört mig ända in i själen. Hur kan detta ske? I "i-landet" Sverige, med "världens bästa sjukvård"? En sjuåring får bara inte dö i sviterna av något så förhållandevis enkelt botat - om behandlat i tid - som tarmvred.

Ansvariga

Enligt uppgift var det inte mindre än tre läkare som undersökte pojken. Hur kan tre stycken förmodat välutbildade läkare så totalt missbedöma en patients tillstånd? Det är en av många frågor jag kräver svar på. Den främsta orsaken till pojkens så oerhört tragiska död är inte ett mysterium, utan är en följd av ett samhällskontrakt i fritt fall. Ett samhälle där patientsäkerheten är satt ur spel. Inte minst på grund av budgetbesparingar och i enskilda fall rent kvacksalveri. Enligt chefsläkaren på Region Gävleborg, Agneta Larsson, har man påbörjat en egen utredning "som alltid då händelser som denna inträffar". En sjuårig pojke som skulle levt idag om han tillåtits adekvat vård är död.

Det är ingen händelse. Det är en djup och hjärtskärande tragedi.

Förvägras oberoende utredning

Som om inte familjens sorg inte vore nog förvägrar Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Jan Lahenkorva (S) familjen en oberoende utredning. Han hävdar att det räcker med att den socialdemokratiskt styrda regionen utreder sig själv. Jan Lahenkorva säger också blankt nej till att hålla ett extra möte i nämnden med anledning av det inträffade. [caption id="attachment_129192" align="alignnone" width="640"] Jan Lahenkorva (S), ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Gävleborg.[/caption] Är det allt? Är pojken inte värd mer än en "internutredning"? Var är empatin och känslan för rätt och fel? Den moraliska kompassen? Självklart ska det tillsättas en oberoende och hårt granskande utredning. Inte tu tal om annat. Och om en sådan utredning visar att Leons tragiska död beror på fel, misstag och nonchalans - då ska samtliga ansvariga ställas inför skranket.

Nog nu

Någon gång får det vara nog. Nog med besparingar och skattepengar som slukas av en förvaltningsapparat in absurdum. Nog med stelbenta landsting som inte tycks ha den greppbara förmågan att värna om patientens bästa. Nog med personalnedskärningar. Nog med läkarslarv - av vilken orsak det nu må vara. Nog med barn som offras på välfärdsdemonteringens altare. Leons mamma Emma Borgström har anmält akutmottagningen vid Gävle sjukhus till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Hon har även gjort en polisanmälan om vållande till annans död. Vila i frid, Leon Kärsö. Jan Sundstedt

Historisk nedgång i antalet utförda operationer

Sofie — Tue, 19 Jan 2021 05:49:41 +0000

91 000 färre operationer utfördes under 2020 jämfört med året före. Det visar statistik från Svenskt Perioperativt Register. Coronakrisen satte press på sjukvården under 2020 och personal prioriterades till covidpatienter, vilket gjort att annan vård helt enkelt fått skjutas på till framtiden. Under 2020 gjordes strax över 443 000 operationer i Sverige, vilket är över 91 000 färre än under 2019, rapporterar skattefinansierade Ekot. – Vi har aldrig haft en nedgång under hela 90- och 2000-talet där operationskapaciteten har minskat såhär mycket från ett år till ett annat, så covid har verkligen ställt till det, säger Gunnar Enlund, överläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för Svenskt Perioperativt Register (SPOR). De senaste siffrorna som Sveriges kommuner och regioner (SKR) har över antalet som väntar på operation är från november 2020 - och de är mycket höga. Antalet som stod i kö var då närmare 134 000, varav 48 000 - nära 18 000 fler än i november 2019 - hade väntat längre än vårdgarantins 90 dagar. Gunnar Enlund säger att det främst handlar om planerade ingrepp inom ortopedi, ögon, öron-näsa-hals och allmänkirurgi och att vårdberget som coronakrisen skapat och som fortfarande växer kommer bli mycket svårt att beta av. – Ska vi komma ikapp så behöver vi öka vår kapacitet med ungefär 10 procent och då skulle det ta 20 månaders arbetstid, så nästan två år. Så det är ingen liten grej det här och det är ingenting som snabbt kommer att kunna åtgärdas, säger han.

Sjuka kan få vänta år på operationer efter coronakrisen

Markus Andersson — Fri, 04 Sep 2020 10:13:40 +0000

Minst ett år kommer det ta att komma ikapp inställda operationer och annan viktig vård som ställts in under coronapandemin, det dystra beskedet ger 20 av 21 regioner i Sverige. Samtidigt skenar kostnaderna och coronavården har redan kostat långt mer än de pengar man blivit tilldelade. Det är Dagens Samhälle som har skickat ut en enkät och fått svar av samtliga 21 regioner. Endast Kalmar tror att man har möjlighet att komma ikapp all den vård som ställts in och skjutits upp på framtiden när resurser istället har fått riktas om till coronavården. Övriga 20 regioner tror inte att man kommer att komma ikapp under det närmaste året. Noterbart är också att coronavården i landets kommuner och regioner har kostat över 11 miljarder kronor, alltså mer än dubbelt så mycket som de medel man fått tilldelade av regeringen. – Det är jättemånga kostnader. Vi har fört noggranna anteckningar eller haft speciella koder i bokföringen så vi verkligen kan se vad det kostat oss under de här månaderna, säger Bo Rudolfsson (KD), kommunstyrelsens ordförande i Laxå som ansökt om totalt 4,5 miljoner kronor. Officiellt har regeringen gått ut med att man ska stå för alla kostnader kopplade till virusutbrottet inom hälso- och sjukvården samt äldreomsorgen, men det kommer att bli betydligt dyrare än vad man egentligen budgeterat för. Ansökningstiden gick ut i måndags och då hade 305 av 311 kommuner och regioner ansökt om ersättning på sammanlagt 11,2 miljarder kronor. Regeringen hade räknat med en kostnad på blott fem miljarder. Att det blivit så dyrt försvaras av finansminister Magdalena Andersson (S). – Det gör att regionerna har kunnat vidta åtgärder som man annars kanske inte hade gjort för att kunna vårda sjuka, bland annat fältsjukhusen. Alla har inte använts, men tänk om det hade behövts? Den typen av åtgärder hade man nog inte vågat göra utan det här löftet, säger Magdalena Andersson.

Sjuksköterskor kallas för ”horor” och ”rasister”

Osignerad — Thu, 09 Jan 2020 09:45:08 +0000

Sjuk- och undersköterskor berättar för Smålandsposten hur de oblygt kallas för ”hora” och ”rasist” av patienter och dessas anhöriga. De beskriver också en arbetsmiljö där de utsätts för mycket hot och våld – och nu har man tröttnat. Reportaget ifråga är från akutavdelningen tillhörande Centrallasarettet i Växjö där sköterskorna berättar om arbetssituationen. – Man får vara otrevlig om man mår dåligt. Men nu får vi saker kastade mot oss. Folk har spottat mot mig, jag har blivit hotad av anhöriga och blivit kallad hora och rasist på jobbet, säger Zara som jobbar på akutavdelningen. Zara uppfattar det som att patienterna tror att de kan kalla personalen vad som helst och att de som beter sig illa inte förväntar sig någon motreaktion. Ida som också jobbar på akutmottagningen vittnar om liknande incidenter, att hon också blivit kallad ”hora” och blivit stämplad som rasist. – Jag har också blivit kallad fitta, hora och rasist. Jag upplever att det blivit vanligare att man drar rasistkortet de senaste åren. Vi bedömer patienterna likadant, säger hon. NB Nyhetsbyrån/Andreas Swedberg