sjukvård – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 12 Aug 2026 04:45:59 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg sjukvård – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Svensk forskning ger hopp mot diabetes https://nyadagbladet.se/halsa/svensk-forskning-ger-hopp-mot-diabetes/ Wed, 12 Aug 2026 04:45:59 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236932 Typ 1-diabetes kräver i dag livslång behandling med insulin. Nu har forskare i Uppsala fått ett tidigt resultat som kan förändra förutsättningarna – men vägen till en etablerad behandling är fortfarande lång. I den kliniska studie som startade vid Akademiska sjukhuset i Uppsala i mars 2024 har en man med långvarig typ 1-diabetes fått insulinproducerande ö-celler från en avliden donator. Cellerna hade förändrats genetiskt och fördes in i en muskel i mannens underarm. Den första behandlingen gavs i december samma år. Förhoppningen är att de nya cellerna ska kunna börja producera insulin utan att patientens immunförsvar angriper dem. – Det kan innebära att man i förlängningen skulle kunna bli av med sin typ 1-diabetes, säger Per-Ola Carlsson, överläkare vid Akademiska sjukhuset, till Sveriges Radio.

Försöker undvika immunhämmande läkemedel

Vid vanliga transplantationer av celler från en annan människa måste patienten normalt få immunhämmande läkemedel för att kroppen inte ska stöta bort transplantatet. Läkemedlen kan i sin tur ge omfattande biverkningar. I Uppsalaförsöket är tanken att de genetiskt förändrade cellerna ska kunna undgå immunförsvarets angrepp utan sådan behandling. Resultaten, som har publicerats i tidskriften New England Journal of Medicine, visar att patienten efter tolv veckor inte hade någon immunreaktion mot cellerna. Studien visar också att cellerna fortsatte att producera insulin när blodsockret steg.

Resultatet är fortfarande mycket tidigt

Det betyder inte att typ 1-diabetes nu kan botas. Det publicerade resultatet gäller en patient i en tidig säkerhetsstudie med två deltagare. Men studien visar att genförändrade donatorceller kan överleva, producera insulin och undgå ett angrepp från immunförsvaret utan immunhämmande läkemedel.]]> Finländarna betalar 21 procent mer än EU-snittet https://nyadagbladet.se/norden/finlandarna-betalar-21-procent-mer-eu-snittet/ Mon, 20 Jul 2026 04:35:04 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235395 Konsumentpriserna i Finland ligger drygt 21 procent över EU-genomsnittet. Alkohol, tobak och sjukvård sticker ut som särskilt dyra, medan elpriset ligger under genomsnittet. De nya siffrorna för 2025 kommer från Eurostat och jämför prisnivåer för varor och tjänster i EU-länderna. Underlaget bygger på prisundersökningar av fler än 2 000 produkter och tjänster i sammanlagt 36 europeiska länder. Skillnaderna inom unionen är stora. Danmark hade den högsta samlade prisnivån, omkring 40 procent över EU-snittet, medan Bulgarien låg omkring 37 procent under. I Finland låg alkohol och tobak tillsammans 74 procent över genomsnittet. Den uppmätta prisnivån för hälso- och sjukvård var drygt 65 procent högre. Även rekreation, sport och kultur samt boende och energi låg tydligt över EU-nivån. Livsmedel och alkoholfria drycker var däremot 7,5 procent dyrare än genomsnittet. Finland är därmed långt ifrån dyrast i den kategorin. Luxemburg låg högst i EU, 22 procent över snittet, följt av Danmark på 21 procent.

Höga löner och skatter driver priserna

Ekonomen Roger Wessman pekar i en intervju med Svenska Yle ut två huvudförklaringar: Finland har högre inkomster och löner än EU i genomsnitt, samtidigt som skattenivån pressar upp vissa priser. Alkohol är det tydligaste exemplet. Wessman varnar samtidigt för att vårdkostnader är svåra att jämföra, eftersom ländernas finansiering och patientavgifter skiljer sig åt. I Finland betalar patienter avgifter även inom den offentliga vården. — Om man jämför med resten av Europa kan man inte säga att vården är speciellt billig för patienterna, säger han. El är ett av få områden där Finland ligger under EU-genomsnittet. Wessman kopplar det till satsningar på egen elproduktion och utfasningen av fossila bränslen. Samtidigt har konsumentpriserna under de senaste åren ökat långsammare i Finland än i EU som helhet, bland annat eftersom löner och priser stigit snabbare i flera länder med tidigare lägre inkomstnivåer.]]> Akutpersonal i Karlstad planerar flyktvägar https://nyadagbladet.se/inrikes/akutpersonal-karlstad-planerar-flyktvagar/ Mon, 13 Jul 2026 07:36:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235092 Personal på akutmottagningen vid Centralsjukhuset i Karlstad uppger att hot och våld har blivit en återkommande del av arbetsdagen. Enligt avvikelserapporter har anställda utsatts för bland annat slag, sparkar och hot. Vid akuten behöver personalen redan inför mötet med en patient ha en plan för hur de ska kunna lämna situationen om den blir hotfull. Det berättar verksamhetschefen Marcus Nilsson för P4 Värmland. I avvikelserapporter från 2025 beskrivs återkommande incidenter med slag, sparkar och hot mot personalen. Nilsson säger samtidigt att långt ifrån allt rapporteras, vilket innebär att den dokumenterade omfattningen inte nödvändigtvis visar hela bilden. Oro för att bli identifierad utanför arbetet har också fått personal att dölja sina namnbrickor. Vissa vänder brickorna eller använder andra sätt för att begränsa möjligheten för patienter och anhöriga att få fram deras identitet.

Hotfulla situationer i vardagen

Undersköterskan Anneli berättar för P4 Värmland om misshandlade kollegor och egna hotfulla upplevelser på arbetet. Enligt radiokanalen beskriver personalen en vardag där hot och våld blivit en del av arbetsmiljön på akutmottagningen. De aktuella larmen gäller akuten i Karlstad, men väcker även frågor om hur arbetsgivaren ska skydda vårdpersonal i verksamheter där möten med patienter snabbt kan eskalera. För personalen handlar säkerhetsrutinerna inte bara om att hantera en enskild incident, utan om att kunna fortsätta ge vård utan att riskera att utsättas för våld eller bli uppsökt efter arbetspasset.]]> Forskare varnar: Antibiotikaresistensen ökar https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-varnar-antibiotikaresistensen-okar/ Fri, 22 May 2026 05:06:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=231084 Antibiotikaresistensen ökar och målet att minska antalet dödsfall till 2030 riskerar att missas. Nu krävs betydligt mer förebyggande arbete för att bromsa utvecklingen, enligt forskare. Allt fler bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika, vilket gör infektioner svårare att behandla. I en analys publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Lancet skriver forskare att antibiotikaresistensen ökar och redan hotar behandlingar som tidigare kunde rädda liv. Utvecklingen påverkar inte bara svåra infektioner, utan även vanlig sjukvård. Operationer, intensivvård och behandling av särskilt sköra patienter bygger ofta på att fungerande antibiotika finns tillgängliga när infektioner uppstår. Forskarna bedömer att målet att minska de globala konsekvenserna av antibiotikaresistens med tio procent till 2030 fortfarande kan nås. Men då räcker det inte att vänta på nya läkemedel. Arbetet måste i högre grad inriktas på att stoppa infektioner innan de uppstår.

Åtgärder kan bromsa spridningen

Forskarna pekar på bättre smittskydd i vårdmiljöer, tillgång till rent vatten, fungerande avlopp och god hygien samt fler barnvaccinationer. Förbättrat smittskydd i vården beräknas kunna förhindra minst 337 000 resistensrelaterade dödsfall per år i låg- och medelinkomstländer. Rent vatten och sanitära anläggningar kan enligt studien förebygga ytterligare 247 800 dödsfall, medan barnvaccinationer kan förhindra omkring 181 500 dödsfall årligen. Gemensamt för dessa insatser är att de minskar antalet infektioner och därmed behovet av antibiotika. När färre antibiotikakurer används minskar också trycket som driver fram resistenta bakterier. Samtidigt framhåller forskarna att förebyggande åtgärder inte ensamma löser problemet. Nya antibiotika, vacciner och diagnostik behövs fortfarande, men utvecklingen går långsamt. Utan bredare insatser riskerar resistensen att fortsätta öka, vilket gör att fler infektioner blir svårbehandlade.]]> Finland har högre cancerdödlighet än övriga Norden https://nyadagbladet.se/norden/finland-har-hogre-cancerdodlighet-an-ovriga-norden/ Tue, 14 Apr 2026 07:46:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=227501 Sämre behandlingsresultat vid flera cancerformer och långsammare införande av nya läkemedel pekas ut i en granskning från finska statskanalen Yle. I samhällsprogrammet MOT beskrivs hur skillnader i vård och tillgång till nya behandlingar kan bidra till att cancerdödligheten i Finland ligger högre än i övriga Norden. I finska statskanalen Yles samhällsprogram MOT – ett granskande journalistiskt program som undersöker missförhållanden och samhällsproblem – visar en granskning att patienter i Finland dör tidigare i bland annat lungcancer, levercancer, leukemi och livmoderhalscancer jämfört med övriga nordiska länder.

Långsammare införande av nya läkemedel

En möjlig förklaring är att immunonkologiska läkemedel tas i bruk långsammare och i mindre omfattning i Finland. Enligt Yle hör landet till de europeiska länder som använder minst av dessa läkemedel, med hänvisning till en rapport från det svenska hälsoekonomiska institutet IHE. Forskningsprofessorn Juha Klefström vid Cancerstiftelsen säger att Finland är för konservativt i införandet av nya cancerläkemedel och efterlyser mer klinisk forskning. — Min uppfattning är att vi i Finland är konservativa med att ta emot nya cancerläkemedel och implementera dem, säger Juha Klefström till Yle. De nya behandlingarna är ofta dyra, och kostnaden per patient kan enligt inslaget stiga till långt över 100 000 euro. Finland startade i fjol sin första nationella cancerstrategi för att förbättra diagnostik, vård och rehabilitering. — För att få bättre cancervård till Finland behöver vi tre saker. Vi behöver mer forskning, forskning och forskning, säger han.]]> Äldreboenden gav dödsinjektioner till boende med behandlingsbara sjukdomar https://nyadagbladet.se/inrikes/aldreboenden-dodsinjektioner-behandlingsbara-sjukdomar-robinul/ Wed, 25 Mar 2026 11:08:22 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=225643 Skattefinansierade kanalen SVT:s Uppdrag granskning har granskat över tusen IVO-ärenden och avslöjar att det palliativa läkemedlet Robinul – avsett enbart för döende patienter – ges regelbundet till boende på svenska äldreboenden som inte befinner sig i livets slutskede. Robinul tillhör de starkaste läkemedlen inom palliativ vård. Det ges som injektion – ofta som en del av det så kallade palliativa kitet – för att minska slemproduktionen hos patienter i livets slutskede och på så sätt lindra de plågsamma andningsljud som kallas dödsrossel. Eftersom patienten normalt inte kan svälja i det skedet ges läkemedlet via spruta. Riktlinjerna är entydiga: Robinul ska uteslutande ges till patienter med sänkt medvetandegrad som befinner sig i livets absoluta slutskede. Granskningen visar att läkemedlet i en rad fall har getts till boende som varken är medvetslösa eller döende. I ett av fallen filmade barnbarnen sin farmor Ulla-Britt medan hon drack kaffe och åt choklad. Under samma period fick hon flera dagliga Robinul-injektioner på äldreboendet Blomsterfonden. Ulla-Britt var inte döende – hon hade en behandlingsbar lunginflammation. Ansvarig vårdgivare var Familjeläkarna i Saltsjöbaden. Gunnar Eckerdal, överläkare diplomerad i palliativ medicin, granskade Ulla-Britts journaler: — Det här är ett lex Maria-fall, hon fick fel behandling, konstaterar han. En anhörig, som själv är sjuksköterska, berättar om sin mamma och den fruktansvärda törsten som präglade hennes sista tid: — Hon led fruktansvärt av törst och det enda hon orkade säga var 'vatten, vatten'. Från Jönköping vittnar en annan anhörig om hur åldern i sig tycktes avgöra behandlingen: — Vi påpekar att hon är astmatiker. Trots det vägrar läkaren ändra sin bedömning, med hänvisning till hennes ålder. Jo, hon är gammal. Men det är ingen diagnos i sig.

Professor i palliativ medicin: "Låter allvarligt"

Linda Björkhem-Bergman, professor i palliativ medicin vid Karolinska institutet, är tydlig med vad regelverket kräver: — Om man använder det som en del av det palliativa kitet, då ska patienten vara döende, säger hon. Om UG:s fynd tillägger hon: — Jag tycker att det låter allvarligt om man ger Robinul på det sättet. En sjuksköterska i Uppsala pekar på ett strukturellt problem i hur läkemedlet ordineras och administreras på äldreboendena: — Det blir tyvärr upp till sjuksköterskor att förstå vad de ger, varför och när. Karolinska institutet startar nu en studie för att kartlägga hur Robinul faktiskt används på svenska äldreboenden och om de medicinska riktlinjerna följs.]]> Norska forskare testar ”radioaktiva missiler” mot obotlig cancer https://nyadagbladet.se/vetenskap/norska-forskare-radioaktiva-missiler-cancer-2/ Fri, 13 Mar 2026 07:28:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224161 Radioaktiva substanser ska skickas direkt till tumörceller hos cancerpatienter som inte längre svarar på någon annan behandling. Det är tanken bakom ett nytt norskt forskningsprojekt. Forskare vid Norges arktiska universitet (UiT) och Universitetssykehuset Nord-Norge (UNN) har startat projektet Theracan. Målet är att hjälpa patienter med bland annat hjärncancer och spridd cancer – där cellgifter, strålning och immunterapi inte längre fungerar. Metoden går ut på att en speciell molekyl söker upp cancerceller i kroppen och levererar en radioaktiv dos direkt till tumören, utan att skada frisk vävnad. — Du kan tänka på det som radioaktiva missiler. Fördelen är att behandlingen angriper varje cancercell i hela kroppen, säger Rune Sundset, avdelningsledare vid PET-centret på UNN, till NRK. Behandlingen används redan mot prostata- och sköldkörtelcancer i andra länder. Det nya är att de norska forskarna vill testa den mot cancerformer som hittills ansetts obotliga. En pilotstudie med 10–20 patienter planeras till hösten 2026 eller 2027. Projektet har en budget på omkring 40 miljoner norska kronor, och kostnaden per patient beräknas till 1–1,5 miljoner kronor. Metoden saknar dock ännu stöd i större kliniska studier, och norska hälsomyndigheter har hittills nekat att godkänna den för patienter med prostatacancer – med hänvisning till att kostnaderna inte står i proportion till den bevisade nyttan. Sundset medger själv att det kan dröja många år innan behandlingen blir rutin vid norska sjukhus. — Jag är helt övertygad om att det här kommer att revolutionera cancerbehandlingen. Biverkningarna är betydligt färre än vid de behandlingar vi har i dag, säger Sundset.]]> Stoltenbergs uppmaning: Offra välfärden för att stoppa Putin https://nyadagbladet.se/utrikes/stoltenbergs-uppmaning-offra-valfarden-for-att-stoppa-putin/ Wed, 01 Oct 2025 09:03:49 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214138 Norges finansminister och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg säger att Västeuropa måste fortsätta skicka miljarder till Ukraina – även om detta sker på bekostnad av medborgarnas sjukvård och välfärd. — Jag vet att en miljard extra till Ukraina eller en miljard extra till nationellt försvar är en miljard mindre till andra goda ändamål som hälsa, utbildning och infrastruktur. Men vi måste komma ihåg att det kostar oss mest att låta Putin vinna, sa Stoltenberg under konferensen Warsaw Security Froum på tisdagen. Stoltenberg, som ledde den USA-ledda militärpakten från 2014 till 2024, är nu Norges finansminister och under forumet berättade han att Norge under hans ledning har tredubblat det militära stödet till Ukraina och kraftigt ökat de egna försvarsutgifterna. Hans uttalanden ligger i linje med militärpaktens nuvarande generalsekreterare Mark Rutte, som tidigare uppmanat medlemsländerna att kapa välfärden för att kunna öka stödet till Kiev ytterligare. Stoltenberg var Nato-chef när Ukraina-konflikten eskalerade till ett fullskaligt krig i februari 2022. Redan innan invasionen hade han drivit på för ukrainskt Nato-medlemskap och Nato-anpassad infrastruktur i landet – åtgärder som enligt Ryssland provocerade fram kriget.

"Börjar tala om ett tredje världskrig"

Efter invasionen 2022 intensifierade Stoltenberg kraven på att Ukraina skulle tas in i alliansen och uppmanade medlemsländerna att öka sitt militära och finansiella stöd till landet. Flera västeuropeiska regeringar har det senaste året kraftigt ökat sina militärutgifter med hänvisning till det påstådda hotet från Ryssland. Samtidigt brottas många europeiska länder på med ansträngda välfärdssystem och krav på besparingar på hemmaplan. Moskva förnekar kategoriskt planer på att attackera Nato- eller EU-länder och menar att dessa påståenden används som förevändning för att rättfärdiga militära satsningar på bekostnad av välfärden. — Vissa tjänstemän i Nato och EU börjar på allvar tala om ett tredje världskrig som ett möjligt scenario, varnar Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov, och anklagar Väst för att elda på antirysk hysteri.]]> Ny utbildning ska göra vården mindre ”rasistisk” https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-utbildning-ska-gora-varden-mindre-rasistisk/ https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-utbildning-ska-gora-varden-mindre-rasistisk/#respond Wed, 03 Apr 2024 18:02:18 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=177149 Socialstyrelsen har tagit fram en ny utbildning i syfte att bekämpa vad man beskriver som ”rasism” och ”diskriminering” inom hälso-, sjuk- och tandvården. – Så länge vi har rasism i samhället kommer det att avspeglas i vården, eftersom vården är en spegling av hur det ser ut i stort, hävdar Sara Tedsjö, regionutvecklare vid Västra Götalandsregionens kunskapscentrum som varit med och utformat utbildningsmaterialet. – Det har funnits en föreställning om att melaninrik hud ska vara tjockare, vilket är rent felaktigt, och den föreställningen riskerar att skapa ett lidande för patienterna. Ibland har man använt olika sorters nålar på olika sorters hud trots att det inte är motiverat. Det har också förekommit rutiner där man applicerat plåster med lokalbedövning olika länge beroende på vilken hudfärg patienten har haft. Sådant här förstärker fördomarna om att vi människor är anatomiskt och fysiologiskt olika, vilket vi inte är, påstår hon vidare. Forskning de senaste decennierna har dock visat på betydande skillnader mellan olika etniska grupper, bland annat vad gäller metabolism, kliniska effekter och biverkningar av olika läkemedel, där de som har afrikanskt ursprung kan reagera annorlunda på vissa läkemedel gentemot de med europeisk härstamning. I USA används termen ”rasbaserad medicin”, för att beskriva de läkemedel som är inriktade på specifika genetiska kluster som visats ha en benägenhet för en viss sjukdom – ett känt sådant exempel är hjärtmedicinen BiDil som godkänts specifikt för användning hos afroamerikanska patienter, eftersom tidigare studier visat att dessa svarar mindre effektivt på traditionella behandlingar än vita patienter med liknande tillstånd.

"Riktar sig till alla"

Tedsjö menar vidare att muslimsk vårdpersonal är särskilt utsatt för ”rasism” och diskriminering. – Vi har till exempel träffat studenter som berättar att de har blivit nekade att få följa med in på undersökningsrum för att de bär slöja. Det finns också studier som visar att primärvårdsläkare utsätts för mer våld och hot om de har utländsk bakgrund, jämfört med kolleger som har svensk bakgrund. Det nya utbildningsmaterialet ”riktar sig till alla som jobbar inom hälso- och sjukvården och tandvården” och beskrivs som ”en grundläggande utbildning i två delar” – först en webbaserad kurs på olika teman och sedan en grupputbildning. – I Sverige anser vi oss vara ett icke-rasistiskt land, som tar emot flyktingar och även historiskt sett har tagit emot flyktingar i kristider. Det kan påverka hur det ser ut i dag. Vår självbild kanske inte stämmer med hur faktiskt det ser ut, fortsätter hon.

"Ingen är neutral"

Hon menar vidare att ”ingen är helt neutral och objektiv” och att ”alla” har fördomar – men att man kan lära sig att ”inte agera på dem i mötet med kollegor och patienter”. – I slutänden handlar det om patientsäkerhet. Behandlar man patienter olika eller inte alls riskerar man vårdskador. – Tanken är att höja kunskapen inom hela organisationen, och det här utbildningsmaterialet kommer att vara en del i det, avslutar hon.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/ny-utbildning-ska-gora-varden-mindre-rasistisk/feed/ 0 ”Doktor Somalia” behandlade patienter utan läkarlicens https://nyadagbladet.se/inrikes/doktor-somalia-behandlade-patienter-utan-lakarlicens/ https://nyadagbladet.se/inrikes/doktor-somalia-behandlade-patienter-utan-lakarlicens/#respond Tue, 19 Sep 2023 11:31:02 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=160319 "Doktor Somalia" i Trollhättan ska som läkare ha behandlat patienter trots att han saknar medicinsk kunskap. En tidigare anställd vittnar om att mannen bland annat ska ha gett "felaktiga provsvar och livsfarliga råd till patienter". På samma vårdcentral ska även den dåvarande chefen ha gett medicinska råd trots att han inte haft kompetens för detta. Medicinskt ledningsansvarige läkaren David Pazooki upptäckte efter ett kortare samtal med "Doktor Somalia", varför vissa prover inte blivit gjorda, att mannen helt saknade medicinsk kunskap. Kaafi Dalabey kom till Sverige 2014 från Mogadishu i Somalia. I Trollhättan anställdes han som undersköterska vid Lextorp vårdcentral. Vid vårdcentralen har han dock uppträtt som läkare och behandlat patienter, både på arbetet och i hemmet. Dalabey ska också ha ett Tiktok-konto där han kallar sig "Doktor Somalia", avslöjar den lokala tidningen TTELA. Pazooki är själv erfaren läkare och har bland annat tjänstgjort i Afghanistaninsatsen, gjort organbyten och forskat. Han hade nyligen börjat sitt arbete på vårdcentralen när han såg bristerna. Brister som Pazooki menar går emot hälso- och sjukvårdslagen. – Det har varit väldigt nedtryckande för mig och jag trodde inte att det fanns sådana här personer i Sverige. Inte ens i Afghanistan kan man göra så här. De har lurat systemet och lurat patienterna, säger David Pazooki till tidningen.

Visselblåsaren tvingades bort

Även dåvarande chefen för vårdcentralen, Thomas Nygren, ska enligt Pazooki ha gett råd om vård till patienter trots att han saknar utbildning. När Pazooki frågade Nygren om varför man anställt Dalabey fick han svaret att man "anställt honom på grund av hans livserfarenhet". Dalabey ska enligt uppgift bland annat ha gett råd via telefon, gjort EKG:n och undersökt öron. Pazooki vittnar också om "uteblivna prover, felaktiga provsvar och livsfarliga råd till patienter". Vid ett tillfälle ordinerade han alvedon till en patient som tidigare haft hjärtinfarkt, något Pazooki menar kunde gått riktigt illa. När Pazooki tog upp problematiken med ledningen blev han motarbetad och till slut sparkad från vårdcentralen. Han uppger också att Dalabey ska ha hotat honom innan och menat att ”vi har mycket mer makt här än vad du tror”. Vårdcentralens nya ägare, Isam Audeh, vill inte ställa upp på en intervju om saken. Dalabey hävdar att han inte uppträtt som läkare utan att i hans hemland kallar man alla som arbetar på en hälsocentral för "doktor".]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/doktor-somalia-behandlade-patienter-utan-lakarlicens/feed/ 0