sjukhus – Nya Dagbladet

Regionerna köper loss personal från semestern

Jan Sundstedt — Wed, 08 Apr 2026 12:21:12 +0000

Vårdanställda i flera svenska regioner erbjuds tusentals kronor för att avstå från semester. I Gävleborg kan den som lägger semesterveckorna på höst och vinter få 30 000 kronor extra. Region Gävleborg ger anställda möjlighet att sälja semesterveckor under juni till augusti, i verksamheter där sommarens bemanning annars riskerar att inte gå ihop. Den som avstår från två sommarveckor får 30 000 kronor, en vecka ger 15 000. Men Gävleborg är inte ensamt om semesterbonusar. I Region Stockholm erbjuds fasta anställda 15 000 kronor för en vecka och 25 000 för två. I Uppsala är ersättningen 12 000 kronor per vecka och i Västra Götaland 10 000. I Västernorrland och Norrbotten ligger ersättningen på 20 000–25 000 kronor per vecka, enligt Aftonbladet. — Det här är dåligt, för jag tycker ju att alla medarbetare behöver sammanhängande vila och återhämtning på sommaren, säger Anna Bergström, ordförande för Vårdförbundet i Gävleborg, till Sveriges Radio.

FN: Israels attacker gör sjukhusen till dödsfällor

Isac Boman — Mon, 06 Jan 2025 12:29:31 +0000

FN:s människorättsorgan OHCHR bedömer att Israel bara mellan den 7 oktober 2023 och den 30 juni 2024 genomfört minst 136 attacker mot sjukhus i Gaza. Man pekar också på att ett stort antal patienter samt hundratals läkare och sjukhusanställda dödats i de systematiska attackerna, samtidigt som man ställer sig mycket skeptiska till israeliska påståenden om att sjukhusen används som baser för Hamas. FN-organet pekar på att i samtliga områden där Israel har genomfört markoperationer har sjukhus också angripits, och man ser hur den israeliska militären agerar utifrån ett tydligt mönster. ”IDF:s operationer mot sjukhus började i allmänhet med flyganfall eller granatbeskjutning mot sjukhusen och/eller i sjukhusens närhet, vilket ofta resulterade i allvarliga skador på sjukhusens lokaler och utrustning”. Detta följs sedan av att sjukhusen belägras med marktrupper, där palestinier hindras från att få tillgång till vård och medicinska förnödenheter, och sedan angrips sjukhusbyggnaderna med tunga maskiner, exempelvis stridsvagnar och bulldozers. När detta har genomförts brukar den israeliska armén frihetsberöva läkare tillsammans med annan sjukhuspersonal och patienter – samt de internflyktingar som sökt skydd inne i sjukhusens lokaler. Dessa tvingas sedan lämna sjukhusområdet, oavsett om de är i akut behov av vård eller inte. Slutligen drar sig IDF tillbaka från sjukhusområdet – men då är byggnaderna och utrustningen i regel förstörda eller åtminstone så skadade att sjukhuset är att betrakta som icke funktionellt, och inte längre kan vårda skadade eller sjuka palestinier.

Dr. Mustafa Barghouti: The Israeli army invaded Kamal Edwan hospital in the North of Gaza burning it and arresting many of the patients and medical personnel after forcing them to be naked. pic.twitter.com/MlQXzRqN8S
— Mustafa Barghouti @Mustafa_Barghouti (@MustafaBarghou1) December 27, 2024

Massgravar och dödade patienter

Man ser att sjukhusen flygbombas eller beskjuts av stridsvagnar och soldater trots att Israel vet att vårdpersonal och patienter befinner sig i byggnaderna. Läkare och patienter dör heller inte bara under själva bombningarna utan också senare när de befinner sig i israeliskt förvar. Exakt hur dödsfallen skett är mycket svårt att få klarhet i, och den israeliska militärens påståenden kan sällan verifieras av oberoende granskare. Även om Israel hävdar att attackerna genomförs för att oskadliggöra militanter från Hamas, pekar FN-organet på att de flesta dödsoffren ofta är kvinnor och barn. Flera massgravar rapporteras också ha påträffats i anslutning till sjukhus som israeliska styrkor angripit – och många av de döda tros ha varit patienter som slängts ner i gravarna tillsammans med katetrar, kanyler och andra medicinska hjälpmedel. I andra fall rapporteras det om sjukhus fulla av döda patienter och om läkare som dödats efter att de beordrats evakuera sjukhusen. OHCHR kan inte själva bekräfta alla uppgifter, men menar att de många vittnesmålen och rapporterna ”väcker allvarliga farhågor om att brott enligt internationell rätt kan ha begåtts”.

Krigsbrott och brott mot mänskligheten

I nästan samtliga fall har Israel försvarat sina sjukhusattacker med att dessa använts som baser av beväpnade palestinska grupper, men några bevis presenteras mycket sällan, och påståendena är ofta mycket svepande och luddiga. ”Anklagelserna har förblivit vaga och breda och i vissa fall verkar de motsägas av offentligt tillgänglig information”, konstateras det.

When Israel bombed the first hospital in Gaza, the world wouldn’t believe it and Israel blamed a misfired rocket from Hamas…
Israel has now destroyed all 36 hospitals in Gaza including its largest medical facility the al-Shifa Hospital… THIS IS A GENOCIDE... pic.twitter.com/v9pEv85jB8 — ADAM (@AdameMedia) November 12, 2024

FN-organet betonar vidare att medvetna attacker mot sjuka, skadade och andra civila som inte själva deltar i några fientligheter är att betrakta som krigsbrott. ”Flera av dessa handlingar, om de begås som en del av en utbredd eller systematisk attack riktad mot en civilbefolkning kan också utgöra brott mot mänskligheten”, skriver man.

Nödvändigt med oberoende utredningar

Man når slutsatsen att Israel har förstört sjukvårdssystemet i Gaza och att dödandet av patienter, personal och andra civila i attackerna är en direkt konsekvens av hur Israel väljer ignorera internationell lag och mänskliga rättigheter. Eftersom israel inte själva är intresserade av att på allvar utreda övergreppen, kräver OHCHR också att oberoende utredningar genomförs för att samla in och bevara bevis för att senare kunna åtala de ansvariga.

UN Human Rights Chief @volker_turk calls on the @UN Security Council & all those with influence to take action to safeguard hospitals and health services in Gaza, to protect civilians as a matter of absolute priority & to ensure accountability for all violations of international… pic.twitter.com/u3dDtn3lYh
— UN Human Rights (@UNHumanRights) January 3, 2025

FN:s människorättschef, Volker Türk, menar att sjukhusen i Gaza idag i praktiken har blivit ”dödsfällor” och OHCHR betonar att Israel i egenskap av ockupationsmakt måste prioritera att säkerställa tillgången till adekvat sjukvård för den palestinska befolkningen – samt återställa den medicinska kapacitet som gått förlorad under de senaste 14 månaderna.

Sjukhusanställd i Uppsala åtalas för våldtäkt på akutvårdad patient

Redaktionen — Thu, 14 Nov 2024 08:40:08 +0000

En man i 25-årsåldern står åtalad för två våldtäkter och ett sexuellt ofredande som ska ha ägt rum på Akademiska sjukhuset i Uppsala i december 2021. Offret, som är i 50-årsåldern, var inlagd på sjukhusets akutvårdsavdelning där hon vårdades för ett allvarligt sjukdomstillstånd. ”Med anledning av sjukdomstillståndet hade kvinnan vissa fysiska begränsningar. På grund av att covid-restriktionerna gällde under december 2021 fick kvinnan heller inte ta emot besök av närstående, vilket gjort att hon varit isolerad”, noterar Åklagarmyndigheten. – Jag menar att mannen otillbörligt har utnyttjat att kvinnan som på grund av sin allvarliga sjukdom har befunnit sig i en särskilt utsatt situation. Jag vill också att rätten ska pröva om hon kan anses ha varit i beroendeställning till den tilltalade, mot bakgrund av att hon varit väldigt sjuk och att mannen ansvarat för delar av tillsynen och viss omvårdnad av henne. Under alla förhållanden har de här sexuella handlingarna utförts mot kvinnans vilja och hon har inte deltagit frivilligt, säger assistentåklagare Karin Persson, i ett pressmeddelande. Mannen ska inte ha haft någon medicinsk utbildning, men har arbetat på sjukhuset sedan 2019 där han bland annat ansvarat för tillsyn av den sjuka kvinnan (vak) – men istället utsatt henne för flera övergrepp när hon befunnit sig i ett hjälplöst tillstånd.

"Upprepade övergrepp"

– Enligt min uppfattning är det en försvårande omständighet att de här våldtäkterna har ägt rum när hon varit hjälpsökande och så allvarligt sjuk att hon behövde akutvård. Det har också varit fråga om upprepade övergrepp, fortsätter Karin Persson. Bevisningen består utöver kvinnans berättelse av journalanteckningar och teknisk bevisning, och den misstänkte våldtäktsmannen har tidigare varit häktad för en annan våldtäkt som ska ha ägt rum i augusti i år. ”Misstankarna i den delen har dock försvagats, mannen sitter inte längre häktad för den misstanken och den gärningen omfattas inte av åtalet”, påpekar Åklagarmyndigheten. Sjukhusledningen har tidigare inte velat kommentera händelsen eller ens bekräfta att gärningsmannen vid tidpunkten för övergreppen varit anställd vid sjukhuset.

Sjukhus larmar om akut personalbrist

Sofie — Fri, 28 Jun 2024 11:05:36 +0000

På Skaraborgs sjukhus står över 1000 arbetspass tomma i sommar, uppger Vårdförbundet. – Värsta sommaren hittills, säger huvudskyddsombudet Alfred Klingvall. Sommaren brukar vara svårare att få ihop på sjukhuset, enligt Klingvall. Dock är det i år värre än någonsin tidigare, något skyddsombudet menar beror på dålig personalpolitik och planering från arbetsgivaren. – Vi har individer som är gråtfärdiga varje dag, säger Klingvall till skattefinansierande SR. Åsa Ranbro Jansson, biträdande sjukhusdirektör på sjukhuset, håller dock inte med och menar att man istället försökt lösa situationen. Den främsta orsaken, enligt henne, är att man haft svårt att rekrytera personal samt att den pågående strejken spelar en stor roll. – Vi har ett läge där vi saknar personal, så då använder vi oss av övertid för att lösa den situationen och det kan vi inte göra på samma sätt i dagsläget, säger hon.

Advokaten: ”Vi uppmuntrade sjukhusen att döda patienter”

Markus Andersson — Wed, 05 Jun 2024 09:35:37 +0000

Under en utfrågning i delstaten Ohios senat, argumenterade advokaten Tom Renz för att den förda amerikanska covid-politiken i praktiken gav ekonomiska incitament till amerikanska sjukhus att låta sina patienter dö av covid-19, snarare än att göra dem friska. Utfrågningen i slutet av maj rörde ett lagförslag (HB73) som ska göra det möjligt för vårdgivare och apotek att ge läkemedel till sina patienter för sjukdomar som läkemedlet ursprungligen inte var avsett att bota – exempelvis ivermectin, som i grunden är ett antiparasitiskt läkemedel, men som under coronakrisen också användes för att behandla covid-sjuka patienter. Renz är mycket kritisk mot hur läkemedelsindustrin och federala hälsovårdsmyndigheter agerat under krisen och gick så långt som att hävda att man gav ”incitament” till sjukhusen att låta patienter dö - snarare än att faktiskt bota dem. – Om du går till sjukhuset och du får ett positivt covid-test får sjukhuset mer pengar. Om du blir satt på remdesivir får sjukhuset mer pengar. Istället för att säga att du får mer pengar när den här patienten blir frisk, sa vi att du får mer pengar när de dör, förklarade han.

“We Incentivized MURDERING Patients in Hospitals”
• “If you go to the hospital and you get a positive COVID test, then the hospital gets more money.” • “If you get put on remdesivir, the hospital gets more money.” • “If you get put on a vent, the hospital gets more money.”… pic.twitter.com/pOQY1Y0VLl — The Vigilant Fox (@VigilantFox) May 24, 2024

"Handlade om pengar"

Enligt Renz fick sjukhusen mer pengar från regeringen för varje patient som testats positivt för covid. De fick även ytterligare pengar för att behandla covid-smittade patienter och ännu mer när viruset listades som dödsorsak – något som enligt advokaten i praktiken innebar en form av uppmuntran att låta patienter dö av viruset. – Vi uppmuntrade faktiskt till att mörda patienter på sjukhus, förtydligade han. Samtidigt förklarade Renz att det pågick en häxjakt på läkare som förespråkade eller prövade alternativa behandlingsmetoder mot covid, och att man i många fall försökte ta ifrån dessa deras licenser och tillstånd att behandla patienter. – Vi har ägnat oss åt att skydda läkare från oseriösa attacker på deras licenser runt om i länderna av medicinska styrelser vars styrelseledamöter var praktiserande läkare och sjuksköterskor som tjänade massor av pengar på de befintliga covidprotokollen ... Vad de gjorde visade att deras intressen handlade mer om pengar än att skydda patienter, enligt min mening.

Efter coronarestriktionerna: Fler barn på psykiatriska akutmottagningar

Sofie — Thu, 04 May 2023 10:29:32 +0000

Besök på akutmottagningar och inläggningar på grund av psykisk ohälsa ökade bland barn och ungdomar under restriktionerna i Australien, visar en ny studie. Forskarna pekar också på att trots att restriktionerna nu är borttagna ligger fortfarande siffrorna för sjukhusbesök på grund av psykiska problem högre än innan coronakrisen. I en ny australiensk studie har forskare vid University of New South Wales (UNSW) analyserat data från sex större barnsjukhus i landet. De har tittat på över 130 000 besök på akutmottagningar och intagningar i slutenvården där barn och ungdomar sökt hjälp på grund av psykiska problem under covidrestriktionerna mellan mars 2020 och december 2021. Forskarna tittade också på samma typ av data mellan januari och juni 2022, efter att man lättat på restriktionerna i Australien. Forskarna har kommit fram till att under Australiens hårda restriktioner ökade besök till akutmottagningar med psykisk ohälsa som orsak 15 procent för barn och unga. Även inläggningar som hade med psykisk problematik att göra ökade med 8,9 procent under den tiden. Tittade man närmare på inläggningar som hade med självskadebeteende att göra ökade de 82 procent under restriktionerna och 76 procent när det handlade om ätstörningar. Forskarna konstaterar att många aspekter kring covid-19 och restriktionerna kan ha påverkat ungas mentala hälsa. Det kan handla om osäkerheter inför framtiden, social distansering, ekonomisk stress samt även att skolan tillsammans med vanliga rutiner blev inställda. – Psykisk ohälsa är det största hälsoproblemet för barn och ungdomar i Australien, konstaterar Dr Jahid Khan, författare till studien. Studien belyser det ökande antalet barn och ungdomar som kommit till sjukhus i psykisk kris under och efter covid-19-pandemin. Efter att restriktionerna togs bort minskade besöken för barn och ungdomar som sökte hjälp för psykisk ohälsa något, men siffrorna förblev trots det högre än de var innan coronakrisen och restriktionerna började. – Antalet sjukhusbesök med anknytning till psykisk hälsa förblev högt efter att pandemirestriktionerna för covid-19 hade lättats upp. Detta kan vara ett resultat av fortsatt pandemirelaterad stress och att man dröjer med att söka psykisk vård, säger Dr Khan. Forskarna kan konstatera att landet behöver mer kapacitet när det gäller vård inom psykisk hälsa för barn och ungdomar, något man menar bör vara en prioritet då långvarig psykisk ohälsa bidrar till problem inom det sociala, akademiska och även utvecklingen. Åtskilliga andra studier har gjorts när det gäller hur coronarestriktionerna försämrat den psykiska hälsan bland barn och unga. Bland annat visade en studie redan 2021 att förekomsten av depression och ångest hos barn dubblerats globalt sedan nedstängnings- och isoleringspolitiken inleddes i början av 2020.

Svenska intensivvårdsplatser snart slut

Per Nordin — Sat, 04 Apr 2020 11:52:13 +0000

Enligt Folkhälsomyndigheten kommer Sverige snarast att behöva mellan 900 och 1300 intensivvårdsplatser. Redan nu varnar dock sjukhus för att de är fullbelagda, medan andra bara har enstaka IVA-platser kvar. Antalet svårt sjuka i coronaviruset som behöver intensivvårdas ökar nu även utanför Stockholm. Under torsdagskvällen intensivvårdades 337 patienter och i hela landet finns det 526 vårdplatser för dessa. Enligt Socialstyrelsen har man ökat kapaciteten med ungefär 300 platser i hela landet, men det är fortfarande långt ifrån de uppemot 1300 platser som bedöms behövas inom kort. — Man har redan expanderat upp till mellan 200 till 300 extra platser. Utan att ta med Älvsjömässan i beräkningen är man uppe i drygt 250 fler Iva-platser. Men absolut, om man följer moduleringen från Folkhälsomyndigheten kommer inte det att vara tillräckligt, säger Taha Alexandersson, ställföreträdande krisberedskapschef på Socialstyrelsen till SVT. I hela Stockholmsområdet fanns det endast 21 platser kvar under gårdagen och i Västerbotten har man tre lediga platser kvar, vilket har lett till att operationer ställts in. — Om personalen kommer att räcka till beror på hur mycket sjukdom det blir bland dem, säger Jonny Hillgren, verksamhetschef inom anestesti- och intensivvård i Huddiksvall. De flesta regioner väljer att hemlighålla hur många intensivvårdsplatser man har. Varken Dalarna eller Värmland vill exempelvis avslöja den typen av information. — Vi har riggat för att klara av det som FHM har simulerat. Sen spelar det väldigt stor roll hur många dagar man blir liggande i respirator för vilken kapacitet vi har. Men vården är ett system och förhoppningsvis kommer inte alla toppar samtidigt i Sverige och vi kanske måste använda oss av hela systemet, säger Tobias Kjellberg, sjukvårdsledare på Region Värmland. Norrtälje sjukhus ska enligt uppgifterna redan ha saknat IVA-platser, men Per Grundberg som är kommunikationsansvarig vid Vårdbolaget Tiohundra och Norrtälje sjukhus, menar i kontakt med Nya Dagbladet efter artikelns publicering att detta är felaktigt och att man i Norrtälje har tredubblat antalet intensivvårdsplatser och i dagsläget har ledig kapacitet. — Uppgifterna kommer från ett rapporteringsverktyg som inte längre används, säger Grundberg.

Läkare varnar: Sverige saknar intensivvårdsplatser

Isac Boman — Mon, 16 Mar 2020 14:22:22 +0000

Nu går läkare ut och varnar för att coronapandemin i landet kan bli allvarligare än man tidigare trott. Detta på grund av Sveriges brist på intensivvårdsplatser, vilket kan drabba dem som blir svårt sjuka och behöver akutvård. Sveriges Radio Ekot har pratat med flera läkare som bekräftar att situationen kan bli mycket allvarlig om coronaviruset sprider sig i Sverige likt det har gjort i exempelvis Italien. Man har helt enkelt inte tillräckligt mycket resurser för att vårda alla som riskerar att bli sjuka. – Det kan bli en mycket svår situation inom intensivvården om vi drabbas som i andra länder. Intensivvården förbereder sig för fullt för en situation med många patienter trots att resurserna egentligen inte räcker till, säger Annette Nyberg, överläkare och ordförande i Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård. Bristen på intensivvårdsplatser är störst på universitetssjukhusen och sedan tidigare har studier visat att Sverige ligger i botten när det kommer till vårdplatser jämfört med övriga EU-länder. Enbart Portugal har färre platser än Sverige. – Det är ett kritiskt läge för vår enhet och för flera andra enheter i regionen. Den skriande platsbristen betyder att patienter kan få sämre vård eller till och med undermålig vård och vi inte bara ser att patientsäkerheten är hotad utan patientsäkerheten är åsidosatt, säger Magnus Fux, överläkare på medicinska intensivvårdsavdelningen på Södersjukhuset i Stockholm. Sedan 90-talet har beredskapen blivit sämre och sämre. 1993 fanns exempelvis 2100 extra respiratorer i sjukhusens förråd och försvarsmakten kunde sätta upp ytterligare 900 intensivvårdsplatser vid behov. 2018 fanns det bara 40 kvar. Av de regioner som Ekot talat med vill vissa inte berätta hur många vårdplatser som finns, utan hänvisar till sekretessbestämmelser. Klart är dock att Stockholms nuvarande blott 90 intensivvårdsplatser kommer att utökas till 140 inom en vecka, även om det är osäkert hur långt det kommer att räcka. Även Region Skåne och Västra Götaland kommer att prioritera om sina resurser så att behandling av coronafall får högre prioritet. Det kan exempelvis bli aktuellt att skapa temporära intensivvårdplatser på andra avdelningar för att kunna hantera en ökning av svårt sjuka.

60-tal personer inblandade i ordningsstörning på sjukhus i Kalmar

Osignerad — Sun, 05 Nov 2017 16:24:56 +0000

Polis kallades till Länssjukhuset i Kalmar under söndagen efter att stämningen på sjukhuset blivit hotfull. Ett 50- till 60-tal personer ska vara inblandade. Bakgrunden till ordningsstörningen ska vara att ett 50- till 60-tal personer ska ha försökt besöka en patient på sjukhuset. Detta ska ha lett till att stämningen på sjukhuset blivit hotfull och polis samt väktare tillkallades. Enligt Fredrik Bratt, presstalesperson på polisens ledningscentral i Malmö, ska det hela handla om en "tradition", skriver Barometern. – Det är inte kopplat till något våldsbrott eller någon fotboll eller idrott utan det ska vara någon form av tradition. Att man av tradition ska besöka en person på det sättet, att det är viktigt att man kommer dit, säger Fredrik Bratt till tidningen. Vid 16-tiden på söndagen hade ordningen fortfarande inte upprättats. Polisen sitter nu i stabsmöte med bland annat sjukvården för att kunna lösa situationen.

Flera stölder av avancerad sjukvårdsutrustning

Osignerad — Fri, 07 Jul 2017 19:08:56 +0000

Polisen utreder om den senaste tidens grova stölder av värdefull medicinteknisk utrustning vid flera olika sjukhus kan ha ett samband. Under de senaste veckorna har ett antal sjukhus blivit utsatta för grova stölder av medicinsk utrustning, företrädesvis endoskopiutrustning. Stölder har skett bland annat på Karlskoga lasarett, Linköpings universitetssjukhus samt Karolinska sjukhuset i Solna. Nationella operativa avdelningen, Noa, undersöker för närvarande om dessa stölder har ett samband. Polisen uppmanar sjukhus och andra vårdinrättningar med medicinteknisk utrustning att vara uppmärksamma på detta och vidta förebyggande åtgärder. Vid misstanke om brott kontakta omedelbart polisen. Källa: polisen.se