<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>självmedicinering &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/sjalvmedicinering/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 01 Jul 2026 16:21:15 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>självmedicinering &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Sjuka myror väljer bladlöss som medicin</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/sjuka-myror-bladloss-medicin/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 01 Jul 2026 06:20:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[bladlöss]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[myror]]></category>
		<category><![CDATA[självmedicinering]]></category>
		<category><![CDATA[Tvärminne]]></category>
		<category><![CDATA[väteperoxid]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234309</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Finsk forskning om myrors självmedicinering visar hur sjuka insekter kan ändra sitt ätbeteende och söka sig till ämnen i naturen som hjälper dem att stå emot infektioner. Resultaten väcker frågor om hur biologisk mångfald påverkar djurs naturliga försvar – och om sådana beteenden kan ge ledtrådar till framtida läkemedel.</strong>

Vid Tvärminne zoologiska station i Hangö studerar man myror i syfte att förstå hur djur själva kan använda ämnen i naturen för att hantera sjukdom – och om sådana beteenden kan ge ledtrådar till nya medicinska substanser.

Myrorna samlas in på våren och placeras i små plastaskar med bo, mat och vatten. I försöken smittar forskarna dem med svampen <em>Beauveria bassiana</em> och följer sedan hur de sjuka myrorna rör sig och väljer föda.

När forskarna erbjöd mat med olika koncentrationer av krossade bladlöss började de infekterade myrorna i högre grad välja den bladlusberikade maten, medan friska myror inte visade samma intresse.

Forskaren Jason Rissanen och hans kollegor har kunnat visa att bladlöss innehåller mycket väteperoxid. Ämnet kan hjälpa myrorna att bekämpa svampinfektionen och bli friska, samtidigt som det i för höga doser kan vara skadligt. Därför tyder resultaten på att djurens eget val av föda kan spela större roll vid sjukdom än man tidigare förstått.

— <em>Vi tror och har vissa bevis för att deras smaksinne förändras när de är sjuka, och det kanske räcker till för att de ska förstå att äta bittra ämnen som kan fungera som medicin</em>, säger han till <a href="https://yle.fi/a/7-10099418" target="_blank" rel="noopener nofollow">Yle</a>.
<h3>Självmedicinering vanligare än man trott</h3>
Forskningen knyter an till ett bredare fält där biologer studerar hur djur väljer föda när de blir sjuka. Självmedicinering har tidigare uppmärksammats hos bland annat schimpanser, men resultaten från myrförsök visar att även betydligt mindre djur kan reglera sitt beteende på ett sätt som minskar sjukdomens effekter.

Det gör fynden särskilt intressanta för förståelsen av ekosystem. Bladlöss betraktas ofta som skadedjur i trädgårdar och odlingar, men i ett större biologiskt sammanhang kan de vara en del av andra arters försvar mot sjukdom. Om sådana samband försvagas genom minskad biologisk mångfald kan även djurens tillgång till naturliga skyddsmekanismer påverkas.

— <em>Om vi förlorar mångfalden i naturen så påverkar det myrorna som inte hittar läkemedel. Det kan gälla också andra djur</em>, säger Rissanen till Yle.
<h3>Kan peka mot nya ämnen i naturen</h3>
Forskarna framhåller att resultaten inte innebär att bladlöss i sig är en framtida medicin för människor. Däremot kan djurs sjukdomsbeteenden ge ledtrådar om ämnen i naturen som kan få medicinsk nytta. Historiskt har människan flera gånger upptäckt verksamma substanser genom att studera växter, djur och traditionell användning av naturliga material.

Tidigare fynd har också visat att myror kan <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/myror-kan-amputera-infekterade-ben/">amputera infekterade ben</a> och <a href="https://nyadagbladet.se/miljo/myror-kan-laka-infekterade-sar/">behandla infekterade sår</a>, vilket stärker bilden av avancerade försvarsbeteenden hos sociala insekter.

Laboratoriet i Hangö är en av få platser i världen där myrors självmedicinering studeras på detta sätt. Liknande forskning bedrivs även i bland annat USA och Frankrike.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Orangutanger kan självmedicinera med medicinalväxter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/orangutanger-sjalvmedicinering-medicinalvaxter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Jun 2026 05:52:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Borneo]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[orangutanger]]></category>
		<category><![CDATA[självmedicinering]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233861</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Orangutanger på den indonesiska delen av Borneo äter medicinalväxter i vissa kombinationer och i en viss ordning. Mönstret kan tyda på självmedicinering.</strong>

I studien har forskare från University of Exeter analyserat 20 års fältobservationer av vilda borneoorangutanger i en torvsumpskog i centrala Kalimantan. I materialet förekommer vissa växter med kända antimikrobiella, antiinflammatoriska eller sårläkande egenskaper oftare tillsammans än vad som kan förklaras av slumpen.

Arbetet bygger på observationer från Orangutan Behaviour Project i samarbete med University of Palangka Raya – CIMTROP.

Resultaten, som publicerats i <a href="https://www.nature.com/articles/s41598-026-52614-4" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>Scientific Reports</em></a>, bevisar inte att orangutangerna medvetet ställer diagnoser på samma sätt som människor. Däremot tyder mönstren på att de väljer vissa växter på ett sätt som går bortom vanligt födosök.

— <em>I nuläget kan vi inte säga att orangutangerna medvetet ”diagnostiserar” sig själva på samma sätt som människor</em>, säger Georgia Allen, som ledde studien vid <a href="https://www.eurekalert.org/news-releases/1132738" target="_blank" rel="noopener nofollow">University of Exeter</a>.

— <em>Men våra resultat tyder på att de väljer att äta vissa växter med medicinska egenskaper på ett sätt som inte bara handlar om näringsintag</em>, fortsätter hon.
<h3>Särskild växt stack ut</h3>
En av de växter som utmärkte sig var <em>Fibraurea tinctoria</em>, en klängväxt som även används i sydostasiatisk traditionell medicin och som innehåller berberin. Ämnet är känt för antimikrobiella och antiinflammatoriska egenskaper. Växten förekom i flera av de tydligaste kombinationerna som inte tycktes bero på slumpen, bland annat tillsammans med frukten från <em>Mezzettia parviflora</em>.

Forskargruppen jämförde också orangutangernas föda med växter som används medicinskt av lokala ursprungsfolk. Enligt forskarna understryker detta vikten av att bevara traditionell kunskap, både för naturvård och för framtida medicinsk forskning.

Självmedicinering hos djur, zoofarmakognosi, har tidigare dokumenterats hos bland annat schimpanser, bonoboer, gibboner och gorillor. Schimpanser kan exempelvis äta vissa blad för att minska parasitinfektioner. För orangutanger har underlaget varit mer begränsat, även om tidigare observationer har visat hur individer använt växter mot sår eller ömma kroppsdelar.

Studien pekar inte ut ett enskilt ”apotek” i regnskogen, utan visar på ett återkommande mönster av växtkombinationer som forskarna vill undersöka vidare med beteendestudier samt hälso- och farmakologiska tester.

— <em>Det viktiga är att många av de här växterna inte utgör någon större del av orangutangernas vanliga diet, vilket tyder på att de kan ätas för särskilda fördelar snarare än som vardagsföda</em>, säger Georgia Allen.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
