https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 22 Feb 2023 15:23:02 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/ekonomi/en-fjardedel-av-befolkningen-inte-sjalvforsorjande/ https://nyadagbladet.se/ekonomi/en-fjardedel-av-befolkningen-inte-sjalvforsorjande/#comments Wed, 22 Feb 2023 12:37:30 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=143486 Så mycket som en fjärdedel av personer i arbetsför ålder i Sverige är inte självförsörjande, skriver Svenskt Näringsliv. För att lösa problemen menar man bland annat att det bör ställas högre krav på aktivitet hos dem som inte är självförsörjande. I en ny fördjupad rapport från Svenskt Näringsliv har man analyserat hur vanligt det är att personer i Sverige inte är självförsörjande över tid. I resultaten har man kunnat se att 1,3 miljoner människor inte är självförsörjande, eller studerande som man heller inte räknat in i dessa siffror. I rapporten, som är skriven av chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt och nationalekonom Johan Lidefelt, har man gått efter Entreprenörskapsforums klassificering om att en person som har en inkomst som överstiger fyra prisbasbelopp, det vill säga en månadsinkomst på cirka 13 500 kronor, är självförsörjande. Rapporten visar att en fjärdedel av alla svenskar i arbetsför ålder inte uppnår dessa belopp. Under 2020 hade 57 procent av de som inte var självförsörjande inte varit det de senaste fem åren, vilket innebär att omkring 700 000 personer inte nådde upp till inkomstnivån över en sexårsperiod. Ungefär en halv miljon hade även en årlig arbetsinkomst som varje år låg under ett prisbasbelopp, det vill säga 47 200 kronor. Med andra ord saknade en tredjedel av den icke självförsörjande gruppen i stort sett arbetsinkomster under sex år. Daunfeldt och Lidefelt menar att man bland annat behöver ställa större krav på aktivitet hos de personer som inte är självförsörjande och att alternativet till arbete inte ska vara fritid. En annan viktig pusselbit menar man kan vara de så kallade etableringsjobben, som bland annat innebär en möjlighet för företagare att anställa exempelvis invandrare och långtidsarbetslösa till en mindre kostnad.]]> https://nyadagbladet.se/ekonomi/en-fjardedel-av-befolkningen-inte-sjalvforsorjande/feed/ 2 https://nyadagbladet.se/inrikes/jordbruksverket-sverige-inte-ens-sjalvforsorjande-pa-morotter/ https://nyadagbladet.se/inrikes/jordbruksverket-sverige-inte-ens-sjalvforsorjande-pa-morotter/#comments Thu, 09 Apr 2020 05:01:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=76663 I praktiken är Sverige inte självförsörjande på några livsmedel alls, erkänner Jordbruksverket. Vid en krissituation där importen av drivmedel slutar fungera konstaterar man att vi inte ens kan producera våra egna morötter. Till skillnad från exempelvis Finland har den svenska regeringen därtill sedan tidigare avvecklat landets beredskapslager. Det påstås ofta att Sverige har en självförsörjning på omkring 50 procent, men de enda livsmedel där behovet täcks till 100 procent av inhemsk produktion är socker, morötter och spannmål. Även vad gäller dessa är vi samtidigt helt beroende av att handelsvägarna hålls öppna. – Det blir snett att prata om ett scenario av total avspärrning och att vi då kommer att kunna äta 50 procent av det vi äter i dag, men det är ju inte heller sant. Vi kan inte ens producera morötter utan exempelvis drivmedel, säger Catrin Molander, chef på Jordbruksverkets beredskapsenhet till TT. Man importerar också gödningsmedel, vitaminer och mineraler som behövs till foder, medicin till djuren och plasten till förpackningarna. Om handelsvägarna stoppas vid en allvarlig kris skulle i princip allting stanna. – Vi är så otroligt beroende av insatsvaror till produktionen. Det gäller både för jordbruket och de led i produktionen som kommer därefter. Vi kan inte säga att vi har någon självförsörjningsgrad alls egentligen. Det är en sanning för nästan alla länder i världen som har ett utvecklat jordbruk, fortsätter Molander. I Finland har man nyligen för första gången i samband med coronakrisen nu öppnat sitt beredskapslager. Där finns olika typer av förnödenheter som kan behövas för en krissituation. Sverige har dock inte längre något beredskapslager överhuvudtaget med nödproviant eller annan essentiell utrustning i större skala, utan dessa är sedan länge avvecklade. Lantbrukarnas riksförbund (LRF) har länge lobbat för att Sverige ska bli mer självförsörjande och menar att det är fullt möjligt att snabbt nå en självförsörjningsförmåga på omkring 80 procent – ungefär den nivå Sverige befann sig på på tidigt 90-tal. – Ska vi vända det här krävs det politiska insatser, men det är också helt avgörande att konsumenterna väljer svenskt när man handlar i butik. Gör vi det så kan vi producera mer i lantbruket och då kan vi tillsammans skapa en utveckling som går i rätt riktning. En utveckling som inte bara omfattar att mätta svenska munnar utan där vi också ser mot en ökad export av svenska livsmedel. De möjligheterna har vi i Sverige, säger Palle Borgström, riksförbundsordförande i LRF. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/jordbruksverket-sverige-inte-ens-sjalvforsorjande-pa-morotter/feed/ 18 https://nyadagbladet.se/inrikes/finland-har-fatt-forfragningar-om-matleveranser-till-sverige/ https://nyadagbladet.se/inrikes/finland-har-fatt-forfragningar-om-matleveranser-till-sverige/#comments Fri, 20 Mar 2020 16:36:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=75379 Sveriges låga självförsörjningsgrad skapar problem när samhällsfunktioner minskar sin verksamhet och livsmedelsefterfrågan ökar i coronavirusets spår. Den finska tidningen Maaseudun Tulevaisuus (Landsbygdens framtid) rapporterar att ett av Finlands största och mest anrika livsmedelsföretag, Snellmans, har fått förfrågningar från Sverige om mat, eftersom en del råvaror redan börjar ta slut i Sverige. Matbristen i Sverige beror på störda samhällsfunktioner som uppstår i hanteringen av den så kallade Coronakrisen. ”Coronakrisen har redan fått Sverige att be Finland om mat. Grannlandets självförsörjningsgrad är historiskt låg”, skriver tidningen. Snellmans verkställande direktör, Roland Snellman, säger i en intervju att han fått förfrågningar om matleveranser till Sverige. – De ringde oss från Sverige den här veckan. Där diskuterar de hur livsmedlen ska räcka, berättar Roland Snellman för den finska tidningen. – I Sverige har graden av egen livsmedelsförsörjning redan fallit till 50 procent, medan den i Finland är 80 procent. Coronaviruset har väckt svenskarna som börjat oroa sig för vad som händer om gränserna stängs helt och maten tar slut. I Sverige börjar redan en del råvaror ta slut, berättar Snellman. Situationen i Sverige försvåras också av att butikerna inte längre har lokala lager. – Nu ser vi hur viktigt självförsörjning och försörjningstrygghet är, säger Snellman. Snellman säger att man snabbt kan möta efterfrågan när man har leveranskedjan i sina egna händer. När samtalet från Sverige om behovet kom in på torsdagen agerade företaget omedelbart, säger Snellman. Tidningen tillägger att man i Sverige nu har börjat diskutera landets grad av självförsörjning. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/finland-har-fatt-forfragningar-om-matleveranser-till-sverige/feed/ 11 https://nyadagbladet.se/debatt/stark-forsvaret-och-vart-jordbruk/ https://nyadagbladet.se/debatt/stark-forsvaret-och-vart-jordbruk/#comments Wed, 27 Jul 2016 18:20:37 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=30537 Att vi behöver ett starkare försvar är bara halva arbetet. Ett starkare försvar ger trygghet, men Sverige behöver mer än ett starkt försvar. Sverige behöver öka sin beredskap inom jordbruket, djurhållningen och matproduktionen. Det skriver Benjamin Topalovic, Centerpartiet. Sverige hade ett fantastiskt totalförsvar med ett stort skyddsnät förankrat i lantbrukarna. Totalförsvaret är benämningen på den samhällsverksamhet som ska bedrivas i Sverige, i händelse av krig. Detta görs genom verksamheterna i Sveriges civilförsvar och militärförsvar som en enhet. Det är lantbrukarna som är ryggraden i Sverige. Genom egen produktion av mat, mjölk och de förnödenheter vi behöver för att försörja vår befolkning tryggas vi inte bara av en stark försvarsmakt. Vi tryggar även befolkningen från svält ifall en naturkatastrof skulle inträffa, eller än värre, om det skulle bli krig. Men Sverige har inte varit i krig på 200 år. Helt rätt, men trots det har vi kunnat hålla goda lager med de förnödenheter vi behövt utifall att Moder natur skulle välja att visa sig från sin onda sida. Naturkatastrofer som skogsbränder, översvämningar eller starka stormar sker oftare än krig och har ofta väldigt stora konsekvenser. Allt som oftast försvinner elektriciteten i de svenska hemmen. Något som resulterar i att vatten slutar komma ur kranen, toaletterna har inget vatten att spola med och maten i kylen och frysen förstörs. Idag har en väldigt stor andel svenska hushåll ingen personlig beredskap om en katastrof med efterföljande effekt skulle vara i mer än 72 timmar. MSB har gått ut i samhället och informerat att hushållen behöver förbättra sin beredskap för längre kriser. MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, är en väldigt kompetent myndighet i sitt fält. De kan koordinera och samordna nationella och internationella resurser för att hjälpa om en naturkatastrof skulle vara framme. Men likt flera myndigheter är MSB ansträngda med en väldigt smal ekonomi. Oftast så har de inte alla resurser som de behöver, utan tar in hjälp från andra myndigheter som t.ex. Försvarsmakten. Det behöver inte vara krig för att vi ska bli påminda att vi är väldigt sårbara i ett väldigt modernt samhälle. Stärk försvaret med de materiella och personella resurser det behöver, stärk även vår ryggrad, lantbrukarna för att de är ovärderliga för hela det svenska samhället!   Benjamin Topalovic Vice ordförande Centerpartiet i Karlskrona]]> https://nyadagbladet.se/debatt/stark-forsvaret-och-vart-jordbruk/feed/ 4 https://nyadagbladet.se/utrikes/utlandska-foretag-lagger-beslag-pa-mark-i-fattiga-lander/ https://nyadagbladet.se/utrikes/utlandska-foretag-lagger-beslag-pa-mark-i-fattiga-lander/#respond Thu, 20 Jun 2013 19:24:04 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=5073 Det visar en ny rapport från International Land Coalition, ILC som släpptes i måndags. ILC är en koalition av över hundra organ och organisationer som arbetar med markfrågor och rätten till mat, däribland Världsbanken och FN:s miljöprogram Unep. – Afrika är platsen för billiga markaffärer och de flesta investerare kommer från västländer som USA och Storbritannien. Vissa investerare håller inte på med jordbruk utan är endast intresserade av markspekulation. De är ute efter en årlig avkastning på 20 till 25 procent och många lyckas med detta, säger Michael Taylor från ILC, till IPS. Globalt sett handlar det om 45 miljoner hektar mark som redan är eller är på väg att hyras ut till utländska investerare i Afrika, Sydasien och Latinamerika. Omkring hälften av marken används för livsmedelsproduktion och hälften för biobränsle, enligt de uppgifter som sammanställts av ILC. Teresa Anderson, vid den brittiska miljöorganisationen Gaia Foundation, säger att avtalen är till skada för den lokala näringen och tvingar småodlare att lämna sin mark. Större delen av den mark i Afrika som används för livsmedelsproduktion ägs gemensamt av lokala samhällen. I Asien och Sydamerika finns hundratals miljoner små markägare som inte har några formella bevis för att de äger marken. Detta utnyttjas av regeringar som säljer eller arrenderar ut deras mark till privata företag. Pensionsfonder och investeringsfirmor jagar jordbruksmark eftersom det ger en stabil avkastning och anses vara nästa stora lönsamma affärssektor. Experter vid Georgia-universitetet avslutade nyligen en studie av 34 markförvärv i Afrika och drog slutsatsen att i de allra flesta fall hade lokalbefolkningen förlorat sin mark och sitt levebröd utan att egentligen få några fördelar i utbyte. Enligt ILC:s Land Matrix Global Observatory, som är en webbplats som innehåller uppgifter på över tusen markaffärer världen över, är USA, Malaysia, Förenade Arabemiraten och Storbritannien de länder som är störst på storskaliga markförvärv. De största markaffärerna gäller mark i södra Sudan och Papua Nya Guinea. Michael Taylor från International Land Coalition säger dock att det är svårt att spåra alla markaffärer. – Det finns ett stort antal som inte finns med på webbplatsen. Det gäller bland annat interna markaffärer och elitens markarrenderingar i olika länder. Lalji Desai, herde i delstaten Gujarat i Indien, berättar hur utvecklingen har sett ut där. – Under de senaste tre åren har regeringen sålt mer än 50 000 hektar av vår mark till företag. Det är en del av delstatsregeringens plan för utveckling, men Desai och lokala jordbrukare vill kunna fortsätta med sitt lantbruk. Uppåt 70 byar med en sammanlagd befolkning på 125 000 människor befinner sig nu i "särskilda investeringszoner" och deras mark delas ut till utländska företag som Suzuki och Hitachi, förklarar Desai. Han säger att många företag får tillgång till betydligt mer mark än de är i behov av och tjänar pengar på att sälja av en del av den. – Markpriserna har stigit 20 gånger de senaste tio åren. Alla vill köpa mark, inklusive mäktiga politiker, säger Desai. Det här är den här situationen som ILC hoppas kunna sprida information om genom sin webbplats. – Förhoppningen är att Land Matrix Global Observatory kommer bli ett viktigt verktyg för att åtgärda bristen på insyn i stora markaffärer, säger Ward Anseeuw från Centrum för internationellt forskningssamarbete om jordbruksutveckling, Cirad.   Stephen Leahy/IPS]]> https://nyadagbladet.se/utrikes/utlandska-foretag-lagger-beslag-pa-mark-i-fattiga-lander/feed/ 0