Silicon Valley – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sat, 15 Aug 2026 11:36:19 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Silicon Valley – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Anthropic-vd:ns hustru sökte investering hos Epstein https://nyadagbladet.se/utrikes/anthropic-vdns-hustru-sokte-investering-hos-epstein/ Sat, 15 Aug 2026 11:36:19 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=237248 Hustrun till Anthropics vd Dario Amodei kontaktade den dömde sexbrottslingen Jeffrey Epstein för att diskutera investeringar i porrbranschen. I de offentliggjorda e-postmeddelandena finns inget som visar att Epstein investerade – men kontakten fortsatte flera år efter hans dom. Cami Clark, som är gift med Anthropic-vd:n Dario Amodei, skrev 2011 och 2012 till Jeffrey Epstein om verksamheter hon drev tillsammans med andra. Det framgår av e-postmaterial i de så kallade Epsteinfilerna, som Forbes och länkar till i USA:s justitiedepartements dokumentarkiv. I ett meddelande från mars 2011 skickade Clark manus och presentationsmaterial rörande Eddice, en satsning på erotiskt videoinnehåll riktat till kvinnor. Hon skrev att Epstein och ”the ladies” kanske skulle uppskatta materialet. Året därpå tog hon på nytt kontakt och bad honom överväga investeringar i Eddice och en annan digital hälsosatsning.

Ingen belagd investering

I den längre mejlväxlingen från 2012 beskrev Clark Eddice som ett ”free luxury porn company”. Epstein svarade att han inte kunde investera i ”TV sex”, men skrev samtidigt att han kunde titta på sådant han ansåg livskraftigt. Materialet innehåller ingen uppgift om att någon investering sedan genomfördes. Forbes redovisar också att Clark bjöd Epstein till en inflyttningsfest i juli 2012 och att de knöt kontakt på Linkedin året därpå. Enligt tidningens genomgång finns det däremot inget i de offentliggjorda handlingarna som visar att de träffades igen personligen. Kontakterna skedde efter att Epstein 2008 hade dömts för att ha köpt sexuella tjänster av en minderårig och registrerats som sexbrottsling i USA. Det finns ingen uppgift i materialet om att Clark gjort sig skyldig till brott. Det dokumenterade är att hon, efter domen, sökte hans kapital och affärskontakter.

Bakgrund till Anthropics maktcentrum

Clark har ingen formell roll i Anthropic. Wall Street Journal beskriver henne samtidigt som en betydelsefull rådgivare i Amodeis krets och som en kontaktlänk till Silicon Valleys investerare. Clark lämnade ingen kommentar om Epsteinkontakterna till tidningen, enligt Forbes. Anthropic är ett av världens mest inflytelserika AI-bolag och marknadsför sig med säkerhet och ansvarstagande som centrala värden. De offentliggjorda mejlen visar en tidigare affärskontakt som varken kan bortförklaras som ett rykte eller göras om till ett bevis för investeringar eller brottslighet: Clark sökte direkt stöd från en redan dömd sexbrottsling, och det gjorde hon på affärsmässig grund.]]> Musk förlorar mot OpenAI – men lovar att överklaga https://nyadagbladet.se/it-overvakning/musk-forlorar-openai-overklaga/ Tue, 19 May 2026 19:37:42 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230785 En federal domstol i Kalifornien har avvisat Elon Musks uppmärksammade stämning mot Sam Altman, Greg Brockman och OpenAI. Juryn fann att Musk väntat för länge med att driva sina krav – men techmiljardären hävdar att sakfrågan fortfarande är olöst och lovar att överklaga. Beslutet är en viktig delseger för OpenAI i ljuset av bolagets pågående omvandling från ideellt AI-projekt till kommersiell maktfaktor. Samtidigt flyttar konflikten vidare till nästa rättsliga nivå, om Musk gör verklighet av sitt besked om överklagande. RT rapporterar, med hänvisning till flera medier, att juryn på måndagen slog fast att Musk väntat för länge med att väcka talan. Juryn hade en rådgivande roll, men domaren Yvonne Gonzalez Rogers fastställde därefter utslaget som domstolens beslut och avvisade kraven. Musk anklagade Altman, OpenAI-medgrundaren Greg Brockman och andra ledande personer för att olagligt ha berikat sig själva genom att frångå bolagets ursprungliga ideella syfte. Enligt stämningen hade Musk investerat 38 miljoner dollar i projektet och krävde skadestånd på 150 miljarder dollar samt att OpenAI:s nuvarande ledning skulle avsättas.

Striden om OpenAI:s ursprung

OpenAI grundades 2015 med löftet att utveckla avancerad artificiell intelligens till nytta för hela mänskligheten. Den ideella profilen var central när projektet lanserades – inte minst eftersom bolaget framställdes som en motvikt till den maktkoncentration som de stora Silicon Valley-aktörerna representerade. Sedan dess har OpenAI byggt nära finansiella och tekniska band till Microsoft och blivit en av AI-industrins mest inflytelserika aktörer. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur rättegången blottlade maktspelet bakom bolagets förvandling från ideell organisation till kommersiell AI-jätte. Företrädare för OpenAI har invänt att Musk själv tidigt ville ha en annan struktur för bolaget. Enligt Reuters, som citeras av RT, hävdade OpenAI:s ombud att Musk i praktiken ville kontrollera bolaget och att han redan 2017 fick besked om att OpenAI behövde finansiering som krävde en vinstdrivande modell. Altman uppges under rättegången ha vittnat om att Musk vid ett tillfälle krävde 90 procents ägarandel i OpenAI och föreslog att bolaget skulle slås samman med Tesla. OpenAI:s styrelseordförande Bret Taylor hänvisade även till ett formellt uppköpserbjudande från ett konsortium lett av Musks AI-bolag xAI i februari 2025.

”Bara en juridisk formalitet”

Efter utslaget gick Musk till förnyat angrepp mot OpenAI-ledningen. I ett inlägg på X skrev han att domaren och juryn enligt hans mening aldrig prövade sakfrågan, utan endast om talan väckts inom föreskriven tid. "Ingen som har följt fallet i detalj kan tvivla på att Altman och Brockman faktiskt berikade sig själva genom att plundra en ideell organisation. Den enda frågan är NÄR de gjorde det", skrev Musk. Han uppgav också att han kommer att överklaga till den federala appellationsdomstolen Ninth Circuit och beskrev utslaget som ett farligt prejudikat för att "plundra välgörenhetsorganisationer". OpenAI har därmed undanröjt ett juridiskt hinder i ett kritiskt skede, men den större konflikten om bolagets ursprungliga löften är knappast avslutad. Frågan är nu om Musk lyckas flytta striden från att handla om preskription till kärnan i sin anklagelse: vem som egentligen har kontrollen över det projekt som en gång presenterades som en motvikt till maktkoncentration inom AI-sektorn.]]> Rättegången mot OpenAI sätter AI-jättens maktspel i centrum https://nyadagbladet.se/it-overvakning/rattegangen-mot-openai-ai-maktspel/ Tue, 28 Apr 2026 13:35:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228830 OpenAI grundades som ett ideellt projekt för att utveckla artificiell intelligens till mänsklighetens bästa. I dag är bolaget en av världens högst värderade teknikaktörer – och står inför rätta i Kalifornien efter Elon Musks anklagelser om att Sam Altman, Greg Brockman och Microsoft förvandlat det ursprungliga löftet till ett kommersiellt maktprojekt.

På tisdagen inleddes öppningsanförandena i den federala domstolen i Oakland. Huvudförhandlingen väntas pågå i två till fyra veckor och kretsar kring två frågor som går långt utöver den personliga konflikten mellan Musk och Altman: vad lovade OpenAI när bolaget grundades, och vem kontrollerar i dag den teknik som bolaget en gång sade skulle skyddas från koncentrerad makt?

Musk stämmer Altman, Brockman och Microsoft för brott mot det ideella uppdraget och obehörig berikning. Han vill att OpenAI:s ledning ska hållas ansvarig för bolagets omvandling och har krävt att upp till 134 miljarder dollar i påstått orättmätiga vinster ska föras tillbaka till OpenAI:s ideella del.

Ett ideellt löfte blev en global maktfaktor

OpenAI bildades 2015 med ett uttalat syfte: artificiell generell intelligens skulle utvecklas öppet och säkert, till nytta för hela mänskligheten. Den offentliga bilden var att organisationen skulle fungera som ett motmedel mot just den typ av teknisk maktkoncentration som Silicon Valleys största bolag redan representerade.

I dag ser bilden annorlunda ut. OpenAI har nära band till Microsoft, värderas till omkring 852 miljarder dollar och förbereder enligt flera uppgifter en börsintroduktion. Därmed har bolaget gått från ideell motvikt till en av de centrala maktspelarna i den globala AI-industrin.

Det är denna förvandling som Musk nu vill få prövad. Enligt honom lockades han att finansiera OpenAI under löften om öppenhet, säkerhet och ett ideellt uppdrag. Stämningsansökan beskriver hur Altman och Brockman ska ha manipulerat honom till att medgrunda ett projekt som senare utvecklades till en kommersiell struktur med mycket stora privata intressen.

OpenAI invänder att Musk själv tidigt ifrågasatte den ideella modellen. I ett mejl från november 2015, som bolaget publicerade i december 2024, skrev Musk att strukturen inte verkade optimal och att ett vanligt aktiebolag med en parallell ideell organisation sannolikt vore bättre.

I ett uppmärksammat inlägg på X den 27 april anklagade Musk Altman och Brockman för att ha ”stulit en välgörenhetsorganisation”. Han hävdade också att den grundläggande frågan är om amerikansk rätt ska tillåta att en ideell organisation ”plundras”, vilket enligt Musk skulle undergräva allt välgörande givande i USA.

Den personliga konflikten kan inte räknas bort

Rättegången handlar om juridik och bolagsstruktur, men personkonflikten mellan Musk och Altman är omöjlig att skilja från sakfrågan. Musk var medgrundare och tidig finansiär. Altman blev den ledare som förde OpenAI från forskningsprojekt till världsledande AI-bolag. När Musk lämnade organisationen 2018 tog OpenAI den väg som han i dag beskriver som ett svek.

OpenAI hävdar att Musk ville ha majoritetsägande, vd-roll och kontroll över bolagets teknik. När styrelsen vägrade, menar bolaget, lämnade han projektet. Enligt OpenAI skulle en sådan kontroll ha stridit mot uppdraget.

Musks sida menar i stället att OpenAI:s senare utveckling bekräftar hans kärninvändning: ett bolag som byggde sitt förtroende på ett ideellt löfte har i praktiken blivit en kommersiell jätte med Microsoft som central intressent.

Juryurvalet visade också hur laddad personfrågan är. Domare Yvonne Gonzalez Rogers varnade Musks advokat för att många i jurypoolen hade starka åsikter om hans klient. Enligt Local News Matters konstaterade hon att det finns många människor som inte tycker om Musk.

Flera tillfrågade jurymedlemmar uttryckte också negativ syn på Musk. Sam Altman väckte däremot inte samma starka reaktioner. Det kan ge OpenAI ett kommunikativt övertag, men det förändrar inte att bolaget har egna frågor att besvara om sin omvandling, sina investerare och sin kontroll över utvecklingen.

OpenAI försvarar sig med Musks egna ord

OpenAI:s försvar bygger på att Musk inte var någon renodlad försvarare av den ideella modellen. Bolaget pekar på mejl och interna diskussioner där Musk själv föreslog kommersiella lösningar och senare ska ha krävt långtgående kontroll.

I sitt offentliga svar skriver OpenAI att Musk inte kan ”stämma sig fram till artificiell generell intelligens” och att han borde konkurrera på marknaden i stället för i domstol. Formuleringen är slagkraftig, men den svarar bara delvis på den principiella frågan. Även om Musk hade egna maktambitioner kvarstår frågan om OpenAI:s nuvarande struktur går att förena med det löfte som bolaget byggde sin legitimitet på.

Fredagen den 24 april avvisade domare Gonzalez Rogers Musks bedrägeriyrkanden, på Musks egen begäran. Målet fortsätter dock på grunderna brott mot det ideella uppdraget och obehörig berikning.

Microsoft är medsvarande i målet och anklagas för att ha medverkat till OpenAI:s kursförändring. Efter omstruktureringen har Microsofts andel av OpenAI uppskattats till omkring 135 miljarder dollar, vilket gör bolagets roll svår att beskriva som perifer.

Frågan om AI-makten

Rättegången i Oakland blir därmed mer än en uppgörelse mellan två profiler i Silicon Valley. Den sätter ljus på en större konflikt om artificiell intelligens: om tekniken utvecklas i mänsklighetens intresse, eller om den steg för steg absorberas av samma kapital- och bolagsstrukturer som redan dominerar den digitala infrastrukturen.

OpenAI har goda skäl att försvara sig mot Musks påståenden. Hans egna mejl visar att han själv inte var främmande för kommersiella lösningar, och hans bolag xAI konkurrerar i dag direkt med OpenAI. Men bolagets ansvar blir inte mindre av att kritikern också har egna intressen.

Tvärtom är det just därför rättegången är viktig. När världens mest inflytelserika AI-bolag växer fram ur ett ideellt löfte men slutar som ett kommersiellt maktcentrum krävs bättre svar än att allt bara handlar om Elon Musks personliga motiv.

]]> Danmark rustar för digital självständighet: ”Vi har sovit för länge” https://nyadagbladet.se/it-overvakning/danmark-rustar-for-digital-sjalvstandighet-vi-har-sovit-for-lange/ Sun, 21 Sep 2025 07:43:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=213410 Rädslan för att kritiska IT-system plötsligt kan stängas av får europeiska länder att rusta digitalt. Danmark leder utvecklingen med pilotprojekt för öppen källkod, medan Köpenhamns kommun kartlägger alternativ till Silicon Valley-jättarna. — Vi har sovit en törnrosasömn i Europa för länge, säger Danmarks digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen. Uttalandet kommer mitt i en växande europeisk debatt om digital suveränitet, där Danmark tagit en ledande roll genom konkreta initiativ på både nationell och kommunal nivå. Köpenhamns kommun driver nu ett ambitiöst arbete för att kartlägga alternativen till dagens dominerande IT-leverantörer. Henrik Appel Esbensen, som leder kommunens internrevision, drar paralleller till energisektorn: — För gas och el har vi alternativa leverantörer. Nu ska vi se om vi även för IT kan bli så försörjningssäkra som vi vill vara. Han understryker att fokus ligger på försörjningssäkerhet snarare än att specifikt undvika amerikanska lösningar: "För oss är det viktigt inte nödvändigtvis att bli av med just amerikansk tech, men att försörjningssäkerheten till Köpenhamn är god".

Pilotprojekt med öppen källkod

Danmarks digitaliseringsministerium har startat ett pilotprojekt som utforskar alternativ till Silicon Valley-jättarnas produkter, främst genom lösningar baserade på öppen källkod. Initiativet har fått förnyad aktualitet efter de senaste spänningarna mellan Danmark och USA kring Grönland. — Vi är beroende av produkter, tjänster, mjukvara, hårdvara som kommer från länder utanför Europa och det är ett problem, konstaterar digitaliseringsminister Caroline Stage Olsen. Danmark är inte ensamt om att agera. I Tyskland planerar delstaten Schleswig-Holstein att byta ut Windows mot Linux och söka inhemska molnleverantörer. Samtidigt utvecklar Polen och Baltikum planer för storskaliga AI-datacenter – en så kallad "AI-gigafactory" – för att säkra egen kapacitet för artificiell intelligens. — Estland använder idag de stora amerikanska techbolagens tjänster, men vi vill utveckla alternativ för att säkra vår digitala suveränitet, förklarar Estlands ekonomi- och industriminister Erkki Keldo för svenska statstelevisionen SVT.

"Måste våga investera"

Synen på digital självständighet har genomgått en dramatisk förändring på kort tid. Techinvesteraren Johan Brenner från riskkapitalbolaget Creandum illustrerar skiftet: — Hade du ställt frågan för ett år sedan, hade jag bara skrattat åt den. Men nu vet man ju inte, man kanske ska ha en plan A och en plan B för europeiska bolag. Vägen mot större digital autonomi blir varken enkel eller snabb, enligt Henrik Appel Esbensen i Köpenhamn: — Jag tror att det kommer att ta lång tid. Men Det kräver massiva investeringar eftersom det just nu inte finns så många leverantörer på området. Det är ingen tvekan om att vi måste våga investera i detta här i Europa. Oron för vad som händer om kritiska IT-system plötsligt stängs ned eller kontrakt sägs upp har förvandlat digital suveränitet från en abstrakt diskussion till en konkret säkerhetsfråga för europeiska länder – en utveckling som accelererat markant under det senaste året.]]> IT-jätten Oracle lämnar vänsterliberala Silicon Valley https://nyadagbladet.se/it-overvakning/oracle-lamnar-silicon-valley/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/oracle-lamnar-silicon-valley/#comments Wed, 16 Dec 2020 11:11:28 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=89891 Oracle blir det senaste i en lång rad techbolag som väljer att lämna Kalifornien och istället flytta till Texas. Orsaken tros dels vara Texas förmånliga skatteregler men också att många företag tröttnat på den extrema vänstervridningen i Silicon Valley. Oracles nya hembas blir staden Austin och i ett uttalande skriver man att man tror att Texas kommer att passa företaget betydligt bättre att verka i än Kalifornien. ”Vi tror att den här platsen ger Oracle bäst förutsättningar för tillväxt och ger vår personal mer flexibilitet när det handlar om var och hur de arbetar”. Företaget har omkring 135 000 anställda och räknas som världens näst största mjukvarutillverkare. Techradar skriver att flytten till Austin, Texas inte kommer som en överraskning och att Oracle redan förra året flyttade sin årliga konferens från San Frasisco till Las Vegas. ”Organisationens politiska tillkännagivanden har framstått som allt mer malplacerade bland sina mer vänstervridna kollegor i Silicon Valley”, skriver man. Att Kalifornien i allmänhet och Silicon Valley i synnerhet är extremt vänstervridet har bekräftats gång på gång, bland annat av Facebooks grundare Mark Zuckerberg. Inte sällan ser de anställda sig också som politiska aktivister i första hand och har vid flera tillfällen arrangerat demonstrationer och ”strejker” mot sina arbetsgivare för att få dessa att svänga i olika frågor. Många företagsledningar i regionen sägs nu ha tröttnat på den extrema vänstervridningen och den politiska aktivismen och väljer helt enkelt att flytta sina verksamheter till andra platser där man kan verka mer i lugn och ro. ]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/oracle-lamnar-silicon-valley/feed/ 1 Googleanställd påtalade könsskillnader – får sparken https://nyadagbladet.se/it-overvakning/googleanstalld-patalade-konsskillnader-far-sparken/ https://nyadagbladet.se/it-overvakning/googleanstalld-patalade-konsskillnader-far-sparken/#comments Tue, 08 Aug 2017 09:27:32 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=39674 En utvecklare hos Google har fått sparken efter att han öppet kritiserat it-jättens satsning på "mångfald" och tagit upp biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Googles beslut att avskeda den anställde har mötts av kritik. Google, liksom många andra it-företag i Silicon Valley, satsar på vad man kallar för mångfald och jämställdhet. Det exemplifieras bland annat genom att företagen siktar in sig på att anställa fler kvinnor och icke-vita. Det fick programutvecklaren James Damore hos Google att i ett internt mejl kritisera sin arbetsgivares mångfaldsprojekt. Enligt den anställde finns det biologiska skillnader mellan könen, vilket är en av orsakerna till varför det finns fler män än kvinnor inom it-branschen. Men Google såg inte med blida ögon på vad deras anställde skrev om könsskillnader, som Googles vd Sundar Pichai i ett uttalande menade var "stötande" och utgjorde "skadliga könssterotyper". "Att föreslå att en grupp av våra anställda har egenskaper som gör dem mindre biologiskt anpassade till att arbetet är stötande och inte okej", skrev Sundar Pichai. Googles beslut att avskeda programutvecklaren har mötts av hård kritik. Bland annat från psykologiprofessorn Geoffrey Miller som på Twitter frågar sig vem som skulle vilja arbeta hos ett företag där man riskerar att få sparken för att uttrycka vetenskapliga fakta. ]]> https://nyadagbladet.se/it-overvakning/googleanstalld-patalade-konsskillnader-far-sparken/feed/ 4