Shenzhen – Nya Dagbladet

Nya Dagbladet i Shenzhen – ett besök i framtidsstaden

Markus Andersson — Thu, 09 Apr 2026 06:17:18 +0000

Det är vid en åttafilig väg i centrala Shenzhen som insikten slår mig. Bussar och bilar strömmar förbi i ett oavbrutet flöde, men det enda jag hör är fågelsång. Kinas snabbast växande megastad – en gång en anspråkslös fiskarby – har blivit världens tystaste storstad. Och kanske dess mest futuristiska. Jag stannar till vid en korsning nära några träd, bara några meter från den livligt trafikerade vägen. Det är eftermiddag och rusningstrafiken har börjat. Ändå är det nästan stilla. Bussar glider förbi ljudlöst. Personbilar passerar utan mer än ett svagt vinande. Och där, mitt i storstadspulsen, hör jag fågelkvitter. Det är en närmast overklig upplevelse. I Stockholm, London eller New York skulle samma trafikflöde skapa ett konstant buller som dränker varje annat ljud. Men här i Shenzhen, där nästan alla fordon är eldrivna – bilar, bussar, skotrar – har staden ett helt annat soundtrack. Framtidens ljudspår är fågelsång.

Fågelsång mitt i rusningstrafiken. I Shenzhen, Kinas snabbast växande megastad, är nästan alla fordon eldrivna — bussar, bilar, skotrar. Framtidens ljudspår? 🇨🇳🐦 pic.twitter.com/UkiZzeRz3R
— Nya Dagbladet, NyD (@NyaDagbladet) March 23, 2026

Denna novembervecka 2025 har jag kommit till Shenzhen för att bevista China Hi-Tech Fair, Kinas största teknikmässa. Men det är upplevelser som denna – de oväntade, de vardagliga – som verkligen visar vad denna stad har blivit. Inte bara en produktionscentral för världens elektronik, utan ett laboratorium för framtidens urbana liv.

Från fiskarby till megastad

Shenzhens förvandling är en av den moderna historiens mest otroliga berättelser. År 1980 var detta en samling fiskarbyar med en stadskärna på knappt 30 000 invånare vid gränsen till brittiska Hongkong. Deng Xiaoping utsåg området till Kinas första särskilda ekonomiska zon – ett experiment i marknadsekonomi inom det kommunistiska systemet. Experimentet lyckades över all förväntan. Idag har Shenzhen mellan 13 och 18 miljoner invånare, beroende på hur man räknar. Stadens BNP har exploderat från 270 miljoner yuan 1980 till 3,68 biljoner yuan 2024 – en tillväxt som saknar motstycke i världshistorien. Ingen stad i historien har vuxit snabbare. Shenzhen har gått från att vara fattigare än sina grannar till att 2018 passera Hongkong i ekonomisk storlek. Staden kallas ofta "Kinas Silicon Valley" eller "världens hårdvaruhuvudstad". Här har teknikjättar som Huawei, Tencent, DJI och BYD sina huvudkontor. Enligt branschbedömningar tillverkas en överväldigande andel av världens elektronikkomponenter i Shenzhen-regionen. Den telefon du läser detta på, den dator du arbetar vid – oddsen är goda att komponenterna tillverkades här. [caption id="attachment_217613" align="alignnone" width="640"] Trafikkorsning i Shenzhen, södra Kina. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

Kinas teknologiska skyltfönster: China Hi-Tech Fair

Den 14–16 november 2025 arrangerades vid Shenzhen World Exhibition & Convention Center den 27:e upplagan av China Hi-Tech Fair (CHTF). Det är Kinas största och mest inflytelserika teknologimässa, och siffrorna är svindlande: 400 000 kvadratmeter utställningsyta, över 5 000 utställare från mer än 100 länder, och uppemot 400 000 professionella besökare under de tre dagarna. Mässan är uppdelad i 22 specialiserade zoner, var och en så stor att den skulle kunna vara en egen mässa. Jag vandrar genom hallar dedikerade till drönare, datacenter, halvledare och integrerade kretsar, AI och robotik, rymdteknik, biomedicin och mycket mer. Hall 14 har temat halvledare och "evig laddning"-infrastruktur. Hall 12 visar upp "Asia Artificial Intelligence and Robotics Industry Chain Exhibition". Varje hall skulle kräva en hel dag för att verkligen utforska. Utställarna visar upp allt från konsumentelektronik till industriella robotar, från avancerade chip till flygande taxibilar. Det som slår mig är bredden – Kina är inte längre bara "världens fabrik" som legotillverkar västerländska produkter. Här demonstreras inhemska innovationer och egna varumärken i en skala som västvärlden knappt verkar medveten om. [caption id="attachment_225397" align="alignnone" width="640"] China Hi-Tech Fair 2025: 400 000 kvadratmeter utställningsyta. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption] [caption id="attachment_225396" align="alignnone" width="640"] Humanoida robotar i traditionella kinesiska dräkter — en vanlig syn på mässan. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption] [caption id="attachment_225394" align="alignnone" width="640"] YIVTOL S-Zero: Flygande fordon som kan lyfta och landa vertikalt. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption] Märken som Phytium och Loongson inom datorer, företag som få i väst har hört talas om, visar upp produkter som konkurrerar med – och ibland överträffar – västerländska motsvarigheter. Det är tydligt att Kinas regering har bestämt att strategiska sektorer ska ha inhemska alternativ, med statliga subventioner och beställningar som driver utvecklingen framåt. [caption id="attachment_225405" align="alignnone" width="640"] Inne hos TechVision: Här tillverkas datorer för världens största varumärken. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption]

TechVision: Där världens datorer föds

En av resans höjdpunkter är besöket hos TechVision, en datorfabrik i Shenzhen som få utanför branschen känner till. Anledningen är enkel: de tillverkar inte produkter under eget namn, utan legotillverkar för västerländska märken. Här produceras bärbara datorer, stationära datorer, NAS-servrar och andra komponenter i enorma volymer. TechVision är inte ensamma. På mässan träffar jag också representanter för Six United, ett annat företag i samma bransch. Dessa "okända giganter" producerar en häpnadsväckande mängd elektronik som sedan säljs under kända västerländska varumärken såsom HP och Dell. Det är en påminnelse om hur integrerad den globala elektronikkedjan verkligen är – och hur central Shenzhen är i denna kedja.

YUHE Drones: Sam och framtidens leveranser

I en annan del av staden möter jag Sam, en ung entreprenör som driver drönarutvecklingsföretaget YUHE Drones. Hans berättelse är typisk för Shenzhen: ung, ambitiös, tekniskt kunnig, och med tillgång till en leverantörskedja och ett ekosystem som gör det möjligt att gå från idé till produkt på rekordtid. Sam berättar om de olika drönarleveransprojekt som pågår i staden, inklusive ett varuhus liknande Amazon som erbjuder drönarleveranser av alla möjliga varor till fasta punkter. Visionen är tydlig: inom en snar framtid ska vem som helst kunna beställa i stort sett vad som helst och få det levererat med drönare till en av stadens många mottagningsstationer. [caption id="attachment_225401" align="alignnone" width="640"] Sam, grundare av YUHE Drones, visar upp företagets senaste drönarteknik. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption] [caption id="attachment_225402" align="alignnone" width="640"] YUHE Drones utvecklingslabb: 3D-skrivare producerar drönarkomponenter dygnet runt. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption] [caption id="attachment_225403" align="alignnone" width="640"] Drönarramar under montering — från idé till produkt på rekordtid. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption]

YIVTOL: Framtidens flygande fordon

Kanske mest imponerande av alla besök är det hos YIVTOL, ett företag som utvecklar VTOL-farkoster (Vertical Take-Off and Landing) – flygande fordon som kan lyfta och landa vertikalt. Deras första modell, YIVTOL S-Zero, är en teknisk bedrift: topphastighet på 70 km/h, flygtid på 30 minuter, lastkapacitet på 100 kg, och en vikt på endast 110 kg. Den har en räckvidd på 35 kilometer. Grundaren berättar stolt att YIVTOL är det första företaget i världen som fått officiellt tillstånd att flyga produkter av detta slag kommersiellt – en unik position som understryker hur långt Kina har kommit i att reglera och främja "lågaltitudsekonomin", det vill säga kommersiell användning av luftrummet nära marken. [caption id="attachment_225389" align="alignnone" width="640"] YIVTOL S-Zero: Framtidens flygande fordon — nu verklighet i Shenzhen. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption]

Mat från himlen

En eftermiddag befinner jag mig i Shenzhen Talent Park, en 770 000 kvadratmeter stor park i Nanshan-distriktet som öppnade 2017 som Kinas första "talangpark" – ett grönt område vid Shenzhen Bay dedikerat till att hylla de människor som byggt stadens framgång. Men det är inte skulpturerna eller den berömda Pi-bron som fångar min uppmärksamhet just nu. Det är en anspråkslös kiosk vid kanten av parken. Ingen står bakom disken. Istället finns en skylt med QR-koder och logotyper för restauranger: KFC, McDonald's, men också kinesiska te- och nudelställen som CHAGEE och Nayuki. Jag skannar koden med mobilen. En app öppnas där åtta restauranger listas. Jag väljer en maträtt, betalar, bekräftar. Leveranstid: cirka 15 minuter. [caption id="attachment_225406" align="alignnone" width="640"] Meituan drone delivery i Shenzhen Talent Park: Skanna, beställ, och vänta på leverans från himlen. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption] Och så börjar jag vänta. Det som händer sedan är svårt att beskriva utan att det låter som science fiction. Långt borta i skyn, över skyskraporna, ser jag en prick närma sig. En drönare, kanske en kilometer bort, kommer flygandes mot parken. Det är en mäktig, nästan overklig upplevelse att se den korsa stadslandskapet, passerande höghus och kontorsbyggnader, med min lunch i lasten. Jag är inte ensam. Flera andra har också beställt, och drönarna kommer i svärmar – en efter en, med jämna intervaller. När min drönare når kiosken hovrar den försiktigt, positionerar sig exakt, och landar på taket. En kartong med mat släpps, hissas ner i kiosken, och en notis på mobilen meddelar att leveransen är klar. Jag slår in koden på min mobil, luckan öppnas, och jag tar min mat. Den är fortfarande varm.

Mat från himlen. I Shenzhen beställer man lunch via QR-kod — tio minuter senare levererar en drönare maten direkt till parken. 🇨🇳🚁 pic.twitter.com/Lzb7bsXCUR
— Nya Dagbladet, NyD (@NyaDagbladet) March 23, 2026

Dagen efter passerar jag av en slump den plats i centrala Shenzhen där drönarna startar sina leveranser. Långt in på kvällen ser jag dem lyfta med blinkande lampor, en efter en, på väg ut över staden med mat och varor. Det är som att se en ny typ av trafik födas – en som äger rum ovanför våra huvuden.

Drönarleverans i realtid. Sent på kvällen i centrala Shenzhen lyfter Meituans drönare med blinkande lampor — en efter en, på väg ut över staden med mat och varor. pic.twitter.com/LBnkEJmLbi
— Nya Dagbladet, NyD (@NyaDagbladet) March 23, 2026

Tjänsten drivs av Meituan, Kinas största matleveransplattform. De har etablerat ett 50-tal drönarleveransrutter i kinesiska storstäder, med Shenzhen som nav, med planer på att Shenzhens stad ska ha över 1 000 kommersiella lågflygningsrutter. Det som för oss i väst fortfarande är science fiction är här – bokstavligen – vardagsmat.

Under Shenzhens öga

Stadens tunnelbanesystem är i sig en teknisk bedrift. Med 17 linjer, 421 stationer och över 600 kilometer spår är Shenzhens metro världens femte längsta – trots att den första linjen öppnade så sent som 2004. Till 2035 planeras nätverket omfatta 1 142 kilometer. Men det är stationen Gangxia North som verkligen tar andan ur mig. Med sina 220 000 kvadratmeter är den en av Kinas största underjordiska stationer – 60 procent större än den intilliggande Futian-stationen. Fyra tunnelbanelinjer möts här: linje 2, 10, 11 och 14. Det som gör stationen unik är dess arkitektur. I centrum av den jättelika hallen svävar "Shenzhens öga" – ett cirkulärt glastak med nio meters diameter som släpper in naturligt ljus till den underjordiska världen. Taket är designat efter Fermats spiral, en matematisk princip som ger ett visuellt spänstigt och nästan hypnotiskt mönster. Den öppna gårdsplanen mäter 51 gånger 48 meter – ungefär fyra basketplaner – och är helt pelarlös. Under golvet kan man genom glaskorridorer se tunnelbanetågen susa förbi i full fart. Stationen öppnade i oktober 2022 och har redan blivit en turistattraktion i sig, med utsedda platser för "bästa selfie".

Gangxia North i Shenzhen — 'Shenzhens öga'. Ett cirkulärt glastak efter Fermats spiral släpper in dagsljus till en av världens mest spektakulära tunnelbanestationer. pic.twitter.com/W2Gpmx4ahJ
— Nya Dagbladet, NyD (@NyaDagbladet) March 23, 2026

Att åka tunnelbana i Shenzhen kostar bara några kronor. Tågen är moderna, rena, och går ofta. Automatiska städrobotar rullar genom stationerna. Inget stök och våld, ingen stank som i många av Stockholms tunnelbanestationer och inga uteliggare. Jämförelsen med väst faller inte ut till västvärldens fördel.

Vyer från 562 meter

Ping An Finance Center reser sig 599 meter över Shenzhen – världens femte högsta byggnad och den högsta i södra Kina. De 116 våningarna rymmer kontor, hotell, butiker och konferenslokaler. Högst upp, på våning 116, ligger utsiktsplattformen "Free Sky" på 562 meters höjd – världens högsta utsiktsplattform i en byggnad. Hissen accelererar uppåt med sju meter per sekund, men det märks knappt. Schindlers ingenjörer har lyckats begränsa vibrationerna till under tio milli-g, en teknisk bedrift i en byggnad av denna höjd. Uppe på plattformen sprider sig Shenzhen ut under mig i 360 graders panorama. Skyskrapor så långt ögat når. Motorvägar som slingrar sig genom stadslandskapet. I fjärran skymtar Hongkongs siluett. Byggt från ingenting. På mindre än ett halvt sekel. [caption id="attachment_225408" align="alignnone" width="640"] Shenzhen by night: En svindlande vy från 562 meters höjd. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption] Byggnaden färdigställdes 2017 och var en av de sista mega-skyskraporna innan Kina 2021 införde en gräns på 500 meter för nya byggnader. Den är designad av arkitektbyrån KPF och dess fasad av rostfritt stål – 1 700 ton – var vid färdigställandet världens största. Formen, som påminner om en spänd stålkabel, minskar vindbelastningen med 35 procent.

Vardagens Kina

Det är lätt att bli bländad av skyskrapor och högteknologi, men det är i vardagen som Shenzhen verkligen imponerar. Låt mig tala om priser. En taxiresa på 50 minuter genom staden kostar 60 kronor. Alla taxibilar är eldrivna. Tunnelbanan kostar några kronor per resa. Ett enkelt men centralt hotell eller Airbnb kan fås för 400–500 kronor per natt, med utmärkt läge och god standard. Men det är maten som verkligen chockerar en svensk besökare. På ett litet gatuställe, ganska centralt, beställer jag en stor skål med nudlar, grönsaker och kött – en rejäl portion som mättar ordentligt. Priset: sexton kronor. Maten smakar utmärkt och känns hälsosam. Det är en intressant kontrast till västerländsk "street food", som ofta innebär hamburgare, pommes frites och läsk. Här i Kina är gatumat ofta fräscha nudlar, ångade dumplings, grillade spett med grönsaker. Snabb, billig, men inte nödvändigtvis ohälsosam.

Jul i 27 grader

En surrealistisk detalj: fastän Kina traditionellt inte firar jul har shenzheneserna tagit till sig den europeiska julstämningen. I november, med 27 graders värme och strålande sol, vandrar jag förbi julgranar och lyssnar på europeisk julmusik från butikernas högtalare. Det är en bisarr men charmig kombination – att svettas i t-shirt medan "White Christmas" strömmar från högtalarna. [caption id="attachment_225388" align="alignnone" width="640"] November i Shenzhen: 27 graders värme och julpynt i varje skyltfönster. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption]

Volvo i Kina

Ett oväntat möte med hemlandet: i centrala Shenzhen ligger ett av Volvos större showrooms. "Swedish Fika" står det på skylten vid caféet innanför entrén. Jag får provsitta den helelektriska EX90 och den nya EX70 – modeller som ännu inte finns på den svenska marknaden. Det är en påminnelse om att Volvo, numera delvis kinesiskägt, har en stark närvaro här. Och att Kina i många fall ligger steget före även när det gäller svenska produkter. [caption id="attachment_225411" align="alignnone" width="640"] Nya Volvo XC70 i Shenzhen: En av Volvos mest ikoniska modellserier — nu återlanserad som laddhybrid, exklusivt för Kina. Europa får vänta. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption]

Trygghet och teknik

Något som slår mig tidigt under vistelsen är känslan av säkerhet. Jag vandrar genom staden på kvällarna utan att någonsin känna mig otrygg. Det finns inget av den spänning, det vaksamma ögat över axeln, som ofta följer med kvällspromenader i västerländska storstäder. Inget aggressivt tiggeri. Inga hotfulla situationer. Människor går omkring, sköter sina ärenden, sitter i parker, äter på restauranger. Det är en avspänd atmosfär som kontrasterar skarpt mot narrativet om Kina som ett övervakad dystopi. Språkbarriären, som jag oroat mig för innan resan, visar sig vara ett mindre problem än väntat. Inte alla kineser talar engelska – långt ifrån – men modern teknik löser det mesta. Jag använder en app som översätter i realtid: jag talar svenska eller engelska, appen talar kinesiska till motparten, de svarar på kinesiska, och appen översätter tillbaka till mig. Konversationer flyter smidigt trots att vi inte delar ett gemensamt språk. På mässan ser jag också en fascinerande kinesisk uppfinning: en AI-platta som fästs på baksidan av mobilen och kommunicerar via Bluetooth. Den fungerar utan internetanslutning, stöder dussintals språk, och kan översätta tal i realtid. Ytterligare ett exempel på de praktiska innovationer som kommer ur Shenzhens ekosystem. [caption id="attachment_227443" align="alignnone" width="640"] Representanter för Luohu-distriktet träffar Nya Dagbladet under besöket i Shenzhen. Foto: Nya Dagbladet[/caption]

En annan väg framåt

Under besöket får jag möjlighet att träffa representanter för Luohu-distriktet – en av Shenzhens administrativa zoner. Diskussionen handlar om framtiden: turism, affärsresor, samarbeten mellan Sverige och Kina. Sedan november 2025 har visumreglerna för svenskar lättats avsevärt, något som de lokala representanterna är entusiastiska över. De ser stora möjligheter för ökat utbyte mellan länderna och vill aktivt verka för fler svenska besökare. Det stora fokuset ligger dock på APEC 2026 – det ekonomiska toppmötet för Asien-Stillahavsregionen som Shenzhen står värd för den 18–19 november 2026. Det blir Kinas tredje gång som APEC-värd, efter Shanghai 2001 och Peking 2014. Temat är "Building an Asia-Pacific Community to Prosper Together". President Xi Jinping annonserade valet av Shenzhen vid årets APEC-möte i Sydkorea: "Shenzhen har förvandlats från en efterbliven fiskarby till en modern internationell metropol på bara några decennier. Det är ett mirakel i världshistorien, skapat av det kinesiska folket." Cirka 300 evenemang planeras runt om i Kina under "APEC-året" 2026, med ministermöten i Guangzhou, Shanghai och Dalian. Shenzhen förbereder sig för att visa upp sin teknologiska framkant för världens ledare. [caption id="attachment_225387" align="alignnone" width="640"] Med sina närmast overkligt välskötta gröna och trivsamma parker i nära kontrast till hypermoderna skyskrapor ger Shenzhen, likt många andra kinesiska storstäder, en bild av hur mer harmoniska framtida städer faktiskt kan se ut. Foto: Markus Andersson/Nya Dagbladet[/caption]

När öst möter väst

Efter en vecka i Shenzhen är det svårt att inte reflektera över vad jag har sett. Kinas utveckling är – det finns inget annat ord – överväldigande. Man blir konstant tagen av hur långt de har kommit, hur utvecklat och civiliserat samhället är på så många plan. Det är dags att inse något som vi i väst verkar ha svårt att acceptera: Kinas utveckling är på många områden långt före vår. Livet i ett modernt kinesiskt samhälle som Shenzhen är så annorlunda från vad vi föreställer oss att det är svårt att greppa utan att se det med egna ögon. Under tiden jag besöker Shenzhen utexaminerar Kina cirka 1,3 miljoner ingenjörer på grundnivå – per år. Det är omkring tio gånger fler än USA. Denna investering i humankapital, kombinerad med en infrastruktur och leverantörskedja som saknar motstycke, skapar en innovationsmotor som västvärlden knappt börjat förstå. Medan Kina investerar, bygger och bjuder in, svarar västvärlden med sanktioner och handelshinder. Den unipolära ordningen – med USA som ensam supermakt – håller på att ersättas av en multipolär verklighet. Sverige och Europa har ett val: samarbeta eller marginaliseras. Fåglarna vid den åttafiliga vägen sjöng för mig den där eftermiddagen i Shenzhen. Det var framtidens ljudspår. Frågan är om vi är beredda att lyssna.

AI-hummern som alla pratar om – vad är egentligen OpenClaw?

Markus Andersson — Sat, 07 Mar 2026 16:02:45 +0000

Folk köper begagnade datorer, plockar fram gamla laptops ur garderober och kopplar in dem i köket. Utvecklare sitter uppe till småtimmarna och stoltserar med sina installationer på X. I Shenzhen köar pensionärer bredvid tonåringar utanför Tencents huvudkontor för att få hjälp att komma igång. I Silicon Valley har techarbetare börjat prata om sina AI-agenter som kollegor. Välkommen till OpenClaw-rörelsen!

Projektet – med en röd hummer som logotyp och smeknamnet "Molty" – har på rekordtid blivit det snabbast växande open source-fenomenet i historien. Konceptet är lika enkelt som det är kraftfullt: en personlig AI-assistent som kör dygnet runt, nåbar direkt via WhatsApp, Telegram eller Discord, och som faktiskt gör saker åt dig. Inte bara svarar på frågor – utan bokar möten, sammanfattar mejl, bevakar nyheter, bygger webbplatser och sköter kundhantering. Medan du sover.

Det är ett kännetecken för att vi gått in i vad man kan kalla "den agentiska eran" – och OpenClaw är dess folkrörelse. En dator, en AI-modell och en koppling till ditt digitala liv. Ingen prenumeration, inga molntjänster som äger dina data. Bara du och din hummer.

Vad är egentligen OpenClaw?

I grunden är OpenClaw en gateway – en digital brygga – som kopplar samman de chattappar du redan använder med kraftfulla AI-modeller. Istället för att logga in på en separat AI-tjänst kan du chatta med din AI-assistent direkt i WhatsApp, Telegram, Discord, Signal eller iMessage.

Projektet skapades av Peter Steinberger, en österrikisk techentreprenör och grundare av mjukvarubolaget PSPDFKit. Han lanserade det ursprungligen under namnet “Clawdbot” i november 2025, ändrade det till “Moltbot” den 27 januari 2026 – men tvingades byta namn igen tre dagar senare när det visade sig krocka med AI-bolaget Anthropics varumärke. OpenClaw var fött.

Sedan dess har projektet exploderat. Den 2 mars 2026 hade det samlat runt 247 000 GitHub-stjärnor och 47 700 forks – siffror som normalt tar åratal att nå. Spridningen var explosiv – 60 000 stjärnor på bara 72 timmar.

Hur fungerar det – utan att bli alltför teknisk

OpenClaw installeras på en dator, en gammal laptop eller en billig molnserver (för ungefär 10 dollar i månaden). Därifrån agerar programmet som ett nav som tar emot dina meddelanden via chattapparna och vidarebefordrar dem till en AI-modell – exempelvis Anthropics Claude eller OpenAI:s ChatGPT. Svaret åker tillbaka samma väg, direkt in i chattfönstret.

[caption id="attachment_223549" align="alignnone" width="640"] Så fungerar OpenClaw: en gateway kopplar dina chattappar till AI-modeller och verktyg. Illustration: NyD[/caption]

Hela systemet är open source med MIT-licens, skrivet i TypeScript och Swift. Vem som helst kan läsa koden, bidra och anpassa programmet. Programvaran kostar ingenting att använda – du betalar bara för den AI-modell du kopplar till. Installationen? Ett enda kommando:

curl -fsSL https://openclaw.ai/install.sh | bash

Programmet fungerar på macOS, Windows och Linux. På ClawHub – projektets tilläggsbibliotek – finns redan över 10 700 funktioner att hämta: färdiga moduler som ger din assistent nya superkrafter.

Vad kan den faktiskt göra?

Det är frågan alla ställer. Svaren imponerar. Tech-YouTubern Matthew Bermans genomgång av 21 användningsfall har fått över 13 000 reaktioner – ett tecken på hur hungrig publiken är. Bland hans förslag: automatisk hantering av ett CRM-system, mötesanteckningar direkt från kalendern, dagliga nyhetsuppdateringar, övervakning av sociala medier och att hålla koll på matvanor via en chattbaserad matdagbok.

[caption id="attachment_223551" align="alignnone" width="640"] En AI-agent som sköter allt från kundhantering till nyhetsbrev. Illustration: NyD[/caption]

Utvecklaren Alex Nguyen formulerade det träffssäkert: ”Claude Max för 100 dollar i månaden plus OpenClaw på en molnserver för 10 dollar – det är allt du behöver för att komma igång”. En annan användare, Chris, berättar om hur han satte upp en automatiserad säljprocess för sin webbplats som körs dygnet runt utan att han behöver lyfta ett finger. Velvet_shark listade 20 egna användningsfall: kalenderhantering, rösttranskribering, hemautomation och sökning i Obsidian-anteckningar.

Röda tråden? Automatisering. Inte en chatbot som svarar på frågor – utan en digital medarbetare som faktiskt gör jobbet.

Shenzhen-fenomenet: Alla kineser skaffar en egen "hummer"

I veckan arrangerade Tencent Cloud ett gratis installationsevent vid sitt huvudkontor i Shenzhen. Tanken var att hjälpa intresserade att komma igång med OpenClaw. Köernas längd överraskade alla.

Ett tusental personer köade på gatan. Alla åldrar – från barn till 60-plussare. Mer än tjugo Tencent-ingenjörer hjälpte till med installationerna. En 62-årig kvinna berättade att hon kommit dit för sin dotters skull, för att lära sig hur tekniken fungerar. Hashtaggen ”expert home setup” trendade i Kina. Kinesiska molntjänster erbjuder färdiga instanser från knappt tio kronor i månaden.

It's inspiring to see such curiosity across generations! ✨🦞#Tencent #OpenClaw

From tech-savvy kids to seniors in their 60s, everyone is eager to keep up with the tech and use AI for something meaningful. pic.twitter.com/6JqtX5H18I
— Tencent AI (@TencentAI_News) March 6, 2026

I Kina har OpenClaw fått egna smeknamn. På kinesisk slang kallas programmet ”hummer” eller ”räka”, och fenomenet att köra en egen AI-instans i molnet kallas 养虾 – ”molnräkodling”. Projektet har fått en kinesisk klon: NetEase Youdao lanserade LobsterAI, ett kinesiskt anpassat alternativ.

Att Tencent-ingenjörer ägnade en dag åt att hjälpa privatpersoner installera ett open source-projekt från en österrikisk indie-utvecklare är talande för hur snabbt OpenClaw gått från nischprojekt till global folkrörelse.

En varning värd att nämna

Med stor kraft kommer stort ansvar – även för humrar. OpenClaw är ett avancerat verktyg som ger din AI-assistent djupgående tillgång till system och data. Säkerhetsföretaget Cisco hittade en problematisk tredjepartsfunktion i ClawHub-biblioteket – en påminnelse om att tredjepartstillägg alltid bör granskas innan installation.

Om du inte klarar av att köra en kommandorad är den här lösningen kanske för farlig för dig. Verktyget passar inte alla – men för den som gillar att skruva – tekniskt eller digitalt – är OpenClaw kanske det mest spännande som hänt sedan smartphones.

https://www.youtube.com/watch?v=8kNv3rjQaVA

Sverige – häng med nu

I Sverige och Norden är OpenClaw ännu ett relativt okänt namn. Men med ett kvarts miljon communityföljare bakom sig och ett ekosystem som växer för varje dag är det bara en tidsfråga innan det blir mainstream, precis som WordPress, Linux och Android blev en gång i tiden.

Skälen att hoppa på tidigt saknas inte. Den som lär sig verktyget nu – medan gemenskapen fortfarande är ung och formbar – får vara med och bestämma riktningen. Med över 10 000 färdiga tillägg att välja bland är det svårt att inte hitta något som kliar just där det kliar.

Steinberger gick över till OpenAI den 14 februari 2026 och överlämnade projektet till en open source-stiftelse – ett mognadstecken – och en signal om att hummern inte tänker krypa tillbaka ner i havet.

Hummern har tagit sig upp på land. Det återstår att se hur långt den når.

Tusentals forskare bakom Kinas hemliga Manhattanprojekt

Markus Andersson — Tue, 23 Dec 2025 17:11:00 +0000

Maskinen, som upptar nästan ett helt fabriksgolv, har byggts av ett team bestående av före detta ingenjörer från ASML. Dessa har bakåtutvecklat företagets extremt ultravioletta litografimaskiner, enligt två personer med insyn i projektet som Reuters talat med. Projektet har genomförts i största hemlighet och faller under landets halvledarstrategi, som enligt statliga medier leds av Xi Jinpings förtrogne Ding Xuexiang. Han är chef för kommunistpartiets centrala kommission för vetenskap och teknik. Den kinesiska elektronikjätten Huawei spelar en nyckelroll i att koordinera ett nätverk av företag och statliga forskningsinstitut över hela landet, som involverar tusentals ingenjörer. — Målet är att Kina så småningom ska kunna tillverka avancerade chip på maskiner som är helt kinesisktillverkade, säger en av personerna med insyn. — Kina vill att USA ska vara 100 procent utestängt från deras leveranskedjor.

Kina flera år före enligt prognoserna

Att Kina har kommit så här långt är en överraskning för många. I april förra året sa ASML:s vd Christophe Fouquet att Kina skulle behöva "många, många år" för att utveckla tekniken. Men existensen av denna prototyp, som Reuters nu avslöjar för första gången, tyder på att landet kan ha kommit flera år närmare halvledaroberoende än vad analytiker förutsett. Maskinen är i drift och genererar framgångsrikt extremt ultraviolett ljus, men har ännu inte producerat fungerande chip. Kinesiska myndigheter har satt 2028 som mål för att producera fungerande chip på prototypen, men de som står nära projektet menar att ett mer realistiskt mål är 2030. Det är fortfarande flera år tidigare än det decennium som analytiker tidigare trott att det skulle ta för Kina att komma ikapp västvärlden. Genomslaget markerar kulmen på en sexårig statlig satsning för att uppnå halvledarsjälvförsörjning – en av president Xi Jinpings högsta prioriteringar. Medan Kinas halvledarmål har varit offentliga har EUV-projektet i Shenzhen genomförts i hemlighet.

Västblockets tidigare tekniska monopol

Fram till nu har endast ASML, med huvudkontor i Veldhoven i Nederländerna, behärskat EUV-tekniken. Företagets maskiner, som kostar runt 250 miljoner dollar styck, är oumbärliga för tillverkning av de mest avancerade chip som designas av företag som Nvidia och AMD – och produceras av chiptillverkare som TSMC, Intel och Samsung. ASML byggde sin första fungerande prototyp av EUV-teknik redan 2001, men det tog nästan två decennier och miljarder euro i forsknings- och utvecklingskostnader innan företaget kunde producera sina första kommersiellt tillgängliga chip 2019. "Det är begripligt att företag vill replikera vår teknologi, men att göra det är ingen liten bedrift", säger ASML i ett uttalande till Reuters. ASML:s EUV-system är för närvarande tillgängliga för USA:s allierade, inklusive Taiwan, Sydkorea och Japan. [caption id="attachment_218899" align="alignnone" width="640"] ASML:s litografimaskin EXE:5000 i High-NA-laboratoriet i Veldhoven, Nederländerna. Foto: Michel de Heer/ASML[/caption]

Exportrestriktioner skapade ny verklighet

Från 2018 började USA sätta press på Nederländerna för att blockera ASML från att sälja EUV-system till Kina. Restriktionerna utvidgades 2022 när Biden-administrationen införde omfattande exportkontroller för att kapa Kinas tillgång till avancerad halvledarteknik. Inget EUV-system har någonsin sålts till en kund i Kina, bekräftar ASML. Kontrollerna riktade sig inte bara mot EUV-system utan även äldre maskiner som producerar mindre avancerade chip, i syfte att hålla Kina minst en generation efter i chipproduktionskapacitet. Exportrestriktionerna har bromsat Kinas framsteg mot halvledarsjälvförsörjning i åratal och begränsat avancerad chipproduktion hos Huawei. Men de har också skapat en stark drivkraft för Kina att utveckla egen kapacitet.

Före detta ASML-ingenjörer nyckeln till genombrott

Rekryteringen av nyckelpersonal har varit avgörande för projektets framgång. Teamet inkluderar nyligen pensionerade, kinesiskfödda före detta ASML-ingenjörer och vetenskapsmän – förstahandsmål för rekrytering eftersom de besitter känslig teknisk kunskap men möter färre professionella begränsningar efter att ha lämnat företaget. Två nuvarande ASML-anställda med kinesisk nationalitet i Nederländerna berättade för Reuters att de har kontaktats av rekryterare från Huawei sedan åtminstone 2020. Europeiska integritetslagar begränsar ASML:s förmåga att spåra tidigare anställda. Även om anställda skriver under sekretessavtal har det visat sig svårt att genomdriva dessa över gränser. ASML vann en dom på 845 miljoner dollar 2019 mot en tidigare kinesisk ingenjör anklagad för att ha stulit affärshemligheter, men den tilltalade ansökte om konkurs och fortsätter att verka i Peking med kinesiskt statligt stöd. De före detta ASML-veteranerna gjorde genombrottet i Shenzhen möjligt. Utan deras intima kunskap om tekniken skulle det ha varit nästan omöjligt att bakåtutveckla maskinerna. Bland de rekryterade finns Lin Nan, ASML:s tidigare chef för ljuskällesteknik, vars team vid Kinesiska vetenskapsakademins Shanghai Institute of Optics har ansökt om åtta patent för EUV-ljuskällor på 18 månader.

Prototypen enorm och fortfarande grov

ASML:s mest avancerade EUV-system är ungefär lika stora som en skolbuss och väger 180 ton. Efter misslyckade försök att replikera storleken blev prototypen i Shenzhen-laboratoriet många gånger större för att förbättra kraften. Den kinesiska prototypen är grov jämfört med ASML:s maskiner men tillräckligt operativ för testning. Kina ligger efter ASML främst för att forskarna har kämpat med att få tag på optiska system som de från tyska Carl Zeiss AG, en av ASML:s nyckelleverantörer. Maskinerna avfyrar lasrar mot smält tenn 50 000 gånger per sekund, vilket genererar plasma vid 200 000 grader Celsius. Ljuset fokuseras med hjälp av speglar som tar månader att producera. Kinas främsta forskningsinstitut har spelat nyckelroller i att utveckla inhemska alternativ. Changchun Institute of Optics uppnådde ett genombrott med att integrera extremt ultraviolett ljus i prototypens optiska system, vilket gjorde det möjligt för den att bli operativ i början av 2025, även om optiken fortfarande kräver betydande förfining. Jeff Koch, analytiker vid analysföretaget SemiAnalysis och tidigare ASML-ingenjör, säger att Kina kommer att ha uppnått "meningsfulla framsteg" om ljuskällan har tillräcklig kraft, är tillförlitlig och inte genererar för mycket kontaminering. — Det finns ingen tvekan om att detta är tekniskt genomförbart, det är bara en fråga om tidslinje, säger han. — Kina har fördelen att kommersiell EUV nu existerar, så de börjar inte från noll. [caption id="attachment_218900" align="alignnone" width="640"] En animerad bild som visar hur en kiselplatta mönstras med High-NA EUV-litografi. EUV-ljuset sveper över en struktur och exponerar plattan så att kretsmönstret överförs till wafern. Foto: Sten Bellers/ASML[/caption]

Komponenter från andrahandsmarknaden

För att få de nödvändiga delarna plundrar Kina komponenter från äldre ASML-maskiner och köper delar från ASML:s leverantörer via andrahandsmarknader. Nätverk av mellanhandsföretag används ibland för att dölja den slutliga köparen. Exportbegränsade komponenter från japanska Nikon och Canon används för prototypen. Internationella banker auktionerar regelbundet äldre halvledarfabrikationsutrustning. Auktioner i Kina sålde äldre ASML-litografiutrustning så sent som i oktober 2025. Ett team på runt 100 nyutexaminerade universitetsstudenter fokuserar på att bakåtutveckla komponenter från både EUV- och äldre litografimaskiner. Varje arbetares skrivbord filmas av en individuell kamera för att dokumentera deras ansträngningar att demontera och montera ihop delar igen – arbete som beskrivs som nyckeln till Kinas litografiinsatser.

Huawei koordinerar hela kedjan

Medan EUV-projektet drivs av den kinesiska staten är Huawei involverat i varje steg av leveranskedjan, från chipdesign och fabrikationsutrustning till tillverkning och slutlig integration i produkter som smartphones. Företagets vd Ren Zhengfei briefar högre kinesiska ledare om framstegen. USA placerade Huawei på en svartlista 2019, vilket förbjuder amerikanska företag från att göra affärer med dem utan licens. Huawei har utplacerat anställda till kontor, fabrikationsanläggningar och forskningscentrum över hela landet för insatsen. Anställda som tilldelats halvledarteam sover ofta på plats och förbjuds att återvända hem under arbetsveckan, med begränsad telefonåtkomst för team som hanterar mer känsliga uppgifter. Inne på Huawei känner få anställda till omfattningen av detta arbete. — Teamen hålls isolerade från varandra för att skydda projektets konfidentialitet, säger en av personerna. — De vet inte vad de andra teamen arbetar med.

En teknologisk kapplöpning mot tiden

Trots framstegen står Kina fortfarande inför betydande tekniska utmaningar, särskilt när det gäller att replikera de precisionoptiska system som västerländska leverantörer producerar. Men projektets existens visar att exportrestriktionerna, som var tänkta att bromsa Kinas utveckling, i stället kan ha accelererat landets satsning på självförsörjning. Kapplöpningen om halvledardominans har blivit ett av det 21:a århundradets mest kritiska teknologiska krig. Med Manhattanprojektet för chip har Kina visat att landet är berett att satsa enorma resurser och använda de mest sofistikerade metoder för att bryta det västerländska monopolet – oavsett kostnad.