segregation – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Thu, 20 Aug 2026 11:48:29 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg segregation – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Statlig utredning: Parallella samhällsstrukturer präglar svenska bostadsområden https://nyadagbladet.se/inrikes/statlig-utredning-parallella-samhallsstrukturer-praglar-svenska-bostadsomraden/ Thu, 20 Aug 2026 11:37:25 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=238055 En statlig utredning varnar för att klaner, kriminella nätverk och andra informella maktstrukturer upprätthåller parallella system vid sidan av det svenska samhället. Det kan handla om egen rättsskipning, beskyddarverksamhet, informell bostadsförmedling och medling i konflikter. I vissa områden riskerar kriminella och släktbaserade nätverk att tränga undan ordinarie samhällsfunktioner, varnar den statliga utredningen SOU 2026:53 som överlämnats till regeringen. Granskningen beskriver hur familj, släkt eller klan kan väga tyngre än individens frihet och svensk lag. Följden kan bli att brott tystas ned, konflikter löses utanför rättssystemet och människor pressas att följa gruppens regler. Polismyndighetens underlag visar att omkring 480 000 människor bor i områden där parallell rättsskipning mellan kriminella och boende bedöms vara ett problem. Omkring 549 000 bor i områden där informell bostadsförmedling förekommer. Siffrorna betyder inte att alla dessa personer tillhör en klan eller själva använder systemen, utan visar hur många som bor i de områden där polisen har bedömt att problemen finns. I områden med sammanlagt omkring 175 000 invånare förekommer samtliga fyra problemformer som polisen har undersökt: parallell rättsskipning, beskyddarverksamhet, medling och informell bostadsförmedling.

Hedersnormer och släktbaserade kriminella nätverk

Utredningen pekar inte minst på hedersnormer, låg tillit till myndigheter och släktbaserade kriminella nätverk som samhällshotande problem. I flera fall försöker sådana nätverk påverka eller infiltrera offentlig verksamhet. Tjänstemän kan utsättas för hot och påtryckningar, medan invånare riskerar att förlora tillgången till de rättigheter som gäller för alla andra. Regeringen skriver att parallella samhällsstrukturer har förstärkt utanförskapet. Utredningen vill nu att Boverket och SCB tar fram bättre sätt att mäta problemen. Den föreslår också en nationell samordnare och en särskild utredning om hur parallell rättsskipning ska motverkas. Granskningen har inte kunnat fastställa exakt hur många människor som styrs av de parallella systemen, men slår fast att följderna kan bli långtgående även om de personer som upprätthåller strukturerna är få.]]> Rapport: Hälften i utsatta områden har övervägt att lämna Sverige https://nyadagbladet.se/inrikes/utsatta-omraden-lamna-sverige-integration/ Fri, 03 Apr 2026 12:47:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=226653 Mer än varannan invånare i ett utsatt område har haft tankar på att lämna Sverige. Det visar en ny rapport från Järvaveckan Research och Indikator Opinion som kartlägger synen på integration, politisk delaktighet och framtidstro. I rapporten "Sverigerapporten: Vägar till integration, politisk delaktighet och framtidstro" har Järvaveckan Research och Indikator Opinion frågat ett brett urval av svenska medborgare – med ett särskilt fokus på boende i utsatta områden. Resultaten är tydliga: 51 procent av de boende i utsatta områden uppger att de haft tankar på att lämna Sverige. Bland personer med utländsk bakgrund i samma områden är siffran ännu högre – 55 procent. I övriga Sverige är motsvarande siffra 39 procent.

Missnöje och otrygghet vanligaste skälen

Det vanligaste skälet till tankar om att lämna är missnöje med samhällsutvecklingen och ökad otrygghet – detta gäller i båda grupperna. Höga skatter anges av 36 procent av de boende i utsatta områden, medan släkt och vänner utomlands nämns av 17 procent. Bostadsmarknadens problem anges av 16 procent. Det finns tydliga skiljelinjer utifrån bakgrund. Bland svenskfödda i utsatta områden anger 52 procent missnöje med samhällsutvecklingen. Bland utomeuropeiskt födda i samma områden är den siffran 29 procent – för denna grupp är i stället höga skatter det vanligaste svaret. Bland unga (18–29 år) med svensk bakgrund i utsatta områden anger 57 procent missnöje med samhällsutvecklingen. Motsvarande siffra för unga med utländsk bakgrund är 39 procent.

Bred samsyn om jobb och språk

Rapporten visar också en tydlig samsyn kring integrationsfrågorna. Hälften – 51 procent – av de boende i utsatta områden ser arbete som nyckeln till integration, och 53 procent menar att bristande svenska är det främsta hindret. Stödet för språkkrav i vård, skola och omsorg är brett: 82 procent i utsatta områden och 92 procent i övriga Sverige ställer sig positiva. Totalförbud mot religiösa friskolor har stöd hos 51 procent i utsatta områden och 66 procent i övriga. Politisk delaktighet är ett annat område som lyfts fram i rapporten. Hela 60 procent av de boende i utsatta områden anser att politiker inte bryr sig om dem, men 48 procent – fler än i övriga Sverige (38 procent) – känner ändå att de kan påverka. Ahmed Abdirahman, vd för Stiftelsen Järvaveckan, kommenterar resultaten: — Rapporten visar både samsyn och sprickor. Det finns en bred enighet om språkets betydelse i välfärden, men också tydliga skillnader i synen på andra förslag som ofta hamnar i integrationsdebatten, säger han. Han lyfter även arbetsmarknaden: — Det finns en bred enighet om att jobb är nyckeln till integration. Men rapporten visar också att vi har olika syn på vad som hindrar människor från att lyckas, konstaterar Abdirahman.]]> Integrationen havererar: 100 000 fler utan egenförsörjning – på bara tio år https://nyadagbladet.se/inrikes/integrationen-havererar-100-000-fler-utan-egenforsorjning-pa-bara-tio-ar/ Fri, 20 Mar 2026 08:51:20 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=224936 Över en halv miljon utrikes födda i Sverige saknar egenförsörjning – trots att sysselsättningsgraden i gruppen nått sin högsta nivå någonsin. Kunskapsverkets nya rapport "Hur går integrationen?" visar ett Sverige där utanförskapet växer i absoluta tal även när andelen i arbete ökar. Sverige har aldrig haft fler utrikes födda i arbete. Ändå lever 550 000 utrikes födda utan egenförsörjning – ett antal som ökat med 100 000 på tio år, enligt Kunskapsverkets rapport från 2026. Av dem som invandrat efter 2005 saknar 37 procent egenförsörjning. Paradoxen är påtaglig: sysselsättningen stiger, men utanförskapet bromsar inte. Sysselsättningsklyftan kvarstår trots förbättringen. Bland utrikes födda arbetar 70 procent – att jämföra med 84 procent bland inrikes födda. Arbetslösheten uppgår till 8,9 procent i gruppen, mot 2,3 procent bland inrikes födda. Skillnaderna speglar en strukturell tröskel som sysselsättningsstatistiken inte fångar, där en central orsak är utbildningsgapet. Över en halv miljon utrikes födda saknar tillräckliga läsfärdigheter för arbetsmarknaden. Hälften av de utrikes födda kom ursprungligen från flyktingländer – Syrien, Irak, Iran, Somalia och Afghanistan – vilka är länder med ofta ofullständiga skolsystem. [caption id="attachment_176238" align="alignnone" width="640"] Montage. Foto: Sincerely Media/Unsplash, Migrationsverket[/caption]

En femtedel av befolkningen utrikes födda

Sfi är tänkt att bygga bryggan till det svenska arbetslivet, men Skolinspektionen underkände 24 av 30 granskade sfi-verksamheter i sin senaste granskning. Arbetsmarknaden erbjuder inte heller de jobb som passar bäst. Nästan 7 av 10 som fått jobb sedan 2014 arbetar i sektorer som maximalt kräver gymnasiekompetens – positioner som ofta kräver språkfärdigheter och sociala nätverk som nyanlända saknar. Utanförskapet sträcker sig bortom arbetsmarknaden. Vid riksdagsvalet 2022 röstade 89 procent av inrikes födda – mot 67 procent av utrikes födda, enligt SCB. Demokratiskt deltagande och ekonomisk självständighet hänger samman, och klyftan på båda fronterna vidgas. Sverige har 2,2 miljoner utrikes födda invånare – 21 procent av befolkningen – enligt SCB. Att över en fjärdedel av dessa lever utan egenförsörjning reser frågor som varken rekordsysselsättning eller välformulerade integrationsplaner har besvarat.]]> Barn i Filipstad tvingas byta skola för att öka integrationen https://nyadagbladet.se/inrikes/barn-i-filipstad-tvingas-byta-skola-for-att-oka-integrationen/ https://nyadagbladet.se/inrikes/barn-i-filipstad-tvingas-byta-skola-for-att-oka-integrationen/#comments Mon, 23 May 2022 12:51:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=123970 I höstas valde man i Filipstad att göra en förändring av skolstrukturen för att minska segregationen bland eleverna. Flera elever tvingades därför byta skola för att skapa en jämnare fördelning mellan svenskfödda och nyanlända elever. I Filipstad beslutade politikerna förra året att man ville öka integrationen i skolorna och valde då att tvinga en stor del barn att byta skola. Anledningen var att man ansåg att skolorna var för uppdelade mellan svensk-födda och nyanlända, därför ville man inom kommunen blanda barnen för att minska den uppdelningen. – 70 procent av våra barn hade ett annat modersmål än svenska, och på Åsenskolan var det tvärtom. Vi tror att det har en stor betydelse för framtiden att de lär känna varandra, säger Maria Nordlund Svanlind, som är rektor på Strandvägsskolan till skattefinansierande SVT. I höstas genomfördes förändringarna och alla de yngre barnen har nu samlats på Strandvägsskolan och de äldre på Åsenskolan. De som bytt skola måste nu åka skolbuss. – Det var pirrigt i början, säger andraklassaren Nova Gradin, som är en av eleverna som tvingats byta skola. Idrottsläraren Max Danielsson menar att det var jobbigt för flera barn i början. – I början var det jobbigt för många som hade samma kompisar och kanske fick byta klass och splittras, säger Danielsson. Flera föräldrar var missnöjda med att deras barn skulle tas ifrån sin trygghet och tvingas byta skola. Johan Sundström, en förälder till ett barn som tvingas till skolbyte, menar att det inte är barnens uppgift att användas som ett integrationsverktyg. – Barnen kan inte göras till integrationsverktyg, det är inte deras utan politikernas uppgift att lösa segregationen, sade föräldern Johan Sundström till SVT. Sundström var en av initiativtagarna till en namninsamling som krävde att kommunen skulle hålla en folkomröstning i frågan och efter över 1000 underskrifter var detta avsikten. Dock tog sig politikerna runt kravet från medborgarna och det slutade med att det inte blev någon folkomröstning överhuvudtaget, rapporterade Nya Wermlands-tidningen under maj förra året.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/barn-i-filipstad-tvingas-byta-skola-for-att-oka-integrationen/feed/ 1 Forskning bekräftar: Svenskar och invandrare vill leva segregerat https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskning-bekraftar-svenskar-och-invandrare-vill-leva-segregerat/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskning-bekraftar-svenskar-och-invandrare-vill-leva-segregerat/#comments Sun, 28 Nov 2021 09:05:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=111770 När andelen utomeuropéer överstiger fem procent i ett bostadsområde börjar svenskarna flytta därifrån och söker sig till mer homogena områden, enligt en ny avhandling från Linköpings universitet. Tendensen till segregation är dock inte unik för svenskar som folkgrupp betraktad, utan gäller även för invandrade grupper i landet. Alex Giménez de la Prada vid institutet för analytisk sociologi har kartlagt tendenserna till ”white flight” i Stockholm och hans forskning visar mycket tydligt att etniska svenskar i praktiken föredrar att bo med andra västerlänningar. ”I linje med tidigare forskning visar analyserna i avhandlingen att en större närvaro av icke västerlänningar kan leda till att skapa en inhemsk utflyttning”, står det att läsa. Benägenheten hos svenskar att flytta påverkas inte så länge andelen utomeuropéer inte är högre än fem procent i ett område, men ökar sedan märkbart ju högre denna andel blir. När utomeuropéer utgör cirka 25 procent av befolkningen i ett bostadsområde tycks mycket få etniska svenskar vilja bo kvar. ”Analyserna visar att en ökning av förekomsten av etniska minoriteter kan utlösa inhemsk utflyttning när minoritetsbefolkningen når 5-10% eller mer. Liten eller ingen effekt visas för områden under detta värde.” – Jämnt fördelade områden, 50–50, är mycket sällsynta i Sverige, konstaterar Giménez de la Prada. [caption id="attachment_111778" align="alignnone" width="640"] Foto: LukeBlacks/CC BY-NC-ND 2.0[/caption] Han betonar samtidigt att det uppenbarligen finns andra faktorer än andelen invandrare i ett bostadsområde som avgör varför och vart människor flyttar, exempelvis ändrade familjeförhållanden, jobb och studier. I kartläggningen kan man också notera att vänners och bekantas beslut att flytta från ett visst bostadsområde även påverkar ens eget beslut. Om etniskt svenska vänner flyttar från ett område är det större sannolikhet att man själv gör likadant.

Avståndet påverkar

Alex Giménez de la Prada menar vidare att den ”fysiska närheten” mellan svenskar och icke svenskar i ett område spelar mycket stor roll och att påverkan är mycket liten om det fysiska boendeavståndet är större än 500 meter mellan grupperna. ”Ju närmare grupperna är varandra desto mer sannolikt är det att observera inhemsk utflyttning”, skriver han i avhandlingen. – De administrativa områdena blir ofta alldeles för stora och människor kan påverkas på helt olika sätt inom ett så stort område. Tidigare har man ofta antagit att alla påverkats på samma sätt, förtydligar Giménez de la Prada som i sin forskning betonar att han själv utgått från betydligt mindre geografiska enheter. I avhandlingen kan man också se att det specifikt är permanent invandring, eller uppfattningen om att den är permanent, som orsakar en så kallad ”white flight”. Temporära asylboenden som sattes upp under massinvandringskrisen 2015 ledde exempelvis inte till någon ökad utflyttning bland etniska svenskar. – Stabilitet är ett nyckelord. Det spelar stor roll om man uppfattar den etniska förändringen som tillfällig eller permanent, konstaterar Alex Giménez de la Prada. Han betonar också att även om man statistiskt tydligt ser att svenskarna flyttar när antalet invandrare ökar i deras områden så går det inte att med säkerhet säga exakt varför flytten sker och huruvida det främst handlar om att de som lämnar inte vill bo nära icke svenskar - eller om de helt enkelt bara föredrar att leva med andra etniska svenskar. – Det kan också vara helt andra faktorer med koppling till invandring, som ekonomiskt välstånd och skolans kvalitet, säger han. [caption id="attachment_111776" align="alignnone" width="640"] Den etniska trenden från västerländsk befolkning (blått) till mer icke-västerländsk (rött) i Stockholm mellan 1990 och 2017.[/caption] Av analysen framgår att svenskars ”flykt” från områden med hög andel invandrare ökat successivt under de senaste 30 åren och att första och andra generationens invandrare med utomeuropeisk bakgrund idag framför allt finns i Stockholms miljonprogramsområden – samtidigt som svenskarna, om de har möjlighet, väljer att undvika dessa områden. Det framgår också att fler utomeuropéer i ett bostadsområde inte leder till att de invandrare som redan bor där vill flytta. Tvärtom tyder den tillgängliga datan på att invandrare gärna bor kvar i invandrartäta områden med få svenskar.

Tidigare forskning vittnar om samma tendenser

Avhandlingen bekräftar en bild som tidigare forskning redan har pekat på. 2015 kom Emma Neuman vid Linnéuniversitet i sin doktorsavhandling fram till att  etniska svenskar i regel väljer att lämna eller inte flytta till ett särskilt bostadsområde om antalet utomeuropéer överstiger fyra procent.  – Det kan bero på att man tycker att området har försämrats eller att man tror att det kommer att försämras, men det kan också bero på negativa attityder gentemot utrikesfödda. Vi kan inte särskilja orsakerna bakom, men förmodligen hänger de ihop, menar hon. Neuman menar vidare att svenskar samtidigt inte är unika i sitt beteende och att man precis som invandrade folkgrupper tenderar att vilja bo nära sina landsmän och att båda faktorer bidrar till den ökande segregeringen. En annan studie som genomförts av forskare från Göteborgs och Karlstads universitet visar på liknande slutsatser. Av etniska svenskar som växte upp i ett låginkomstområde var det bara 35 procent som bodde kvar i vuxen ålder – medan siffran för utomeuropéer var hela 61 procent. [caption id="attachment_111779" align="alignnone" width="640"] Foto: Heinrock/CC BY-NC-ND 2.0[/caption] ”Studien visar att infödda svenskar flyttar ifrån bostadsområden där andelen utomeuropeiska invandrare blir påtaglig. Redan vid 3-4 procent utomeuropeiska invandrare börjar utflyttningen. Högutbildade och höginkomsttagare flyttar först”, konstaterar Per Gudmundsson i en ledartext. Gudmundsson pekar på att segregationen inte saknar ”rationell grund” och att forskarna tror att ”invandrare, i motsats till svenskar, kan dra nytta av de etniska nätverk som uppstår i invandrartäta områden”. Även den ökade brottsligheten i invandrartäta områden är en trolig förklaringsmodell till att svenskarna väljer att flytta därifrån, konstaterar han. ”Offentlig statistik visar exempelvis ett klart samband mellan vardagsbrottslighet, som inbrott och rån, och andelen invånare som är födda utrikes eller har två utrikesfödda föräldrar. På platser som har hög vardagsbrottslighet är också oron – motiverad eller ej – för att bli utsatt för brott hög. Klart folk flyttar”.

Politiker vill ”bryta segregationen”

Att ”bryta segregationen” är en fråga som de senaste åren haft mycket hög prioritet hos samtliga riksdagspartier – inklusive Sverigedemokraterna. Vanliga argument från politiker mot tendensen att såväl svenskar som invandrare bosätter sig med sina landsmän är att det leder till arbetslöshet och kriminalitet i invandrartäta områden. – Den organiserade brottsligheten beror på segregation, att det har tillåtits fortgå allt för länge. Det viktigaste vi gör här är att minska skillnaderna i vårt samhälle, hävdade exempelvis statsminister Stefan Löfven 2019. [caption id="attachment_102325" align="alignnone" width="640"] Stefan Löfven. Foto: PES Communications/CC BY-NC-SA 2.0[/caption] M-ledaren Ulf Kristersson vill i sin tur avskaffa möjligheten för asylsökande att själva välja var de ska bosätta sig – just för att minska segregationen. – Ebo har lett till extrem segregation, trångboddhet och rekrytering in i kriminalitet, menar han och vill istället att asylsökarna ska bo på särskilda migrationsboenden. En av de värsta konsekvenserna av coronapolitiken är enligt C-ledaren Annie Lööf att segregationen ytterligare har ökat. Även Sverigedemokraterna förespråkar en integrations- och kulturell assimileringspolitik tillsammans med ett minskat tillflöde av immigranter som lösningen för att bryta segregationen. ”För oss är det rimligt att det är de gemensamma svenska värderingarna, traditionerna och kulturen som ges plats i samhället samt att vi uppmanar människor att ta del av dem – istället för att uppmana till segregation”, skriver två SD-företrädare i en debattartikel som handlar om att man inte vill ha några muslimska böneutrop i landet. Det faktum att såväl svenskar som invandrare, att döma av tillgänglig data, naturligt tenderar att vilja leva segregerat med sina egna landsmän är däremot någonting som enligt en politiskt korrekt kodex under många år varit tabubelagt att tala om i explicita termer och är i nuläget fortfarande något som sällan diskuteras i politiska sammanhang.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskning-bekraftar-svenskar-och-invandrare-vill-leva-segregerat/feed/ 5 Invandrare vill inte bo bland svenskar https://nyadagbladet.se/inrikes/invandrare-vill-inte-bo-bland-svenskar/ https://nyadagbladet.se/inrikes/invandrare-vill-inte-bo-bland-svenskar/#comments Mon, 15 Feb 2021 05:48:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=95365 Trots att regeringen ger extra pengar till de asylsökande som bosätter sig i svenska områden så väljer de flesta migranter ändå att tacka nej till ersättningen och istället bosätta sig i förorter bland sina landsmän. Det var i somras som regeringen införde en ny ”integrationsåtgärd” där migranter som frivilligt flyttade till utsatta områden eller ghetton skulle mista sin dagsersättning, detta i en förhoppning att de istället skulle välja bostadsområden som inte redan var lika invandrartäta och ”minska segregationen”. – Fler än vi trodde väljer att inte ansöka om dagersättning. De väljer att helt enkelt bosätta sig i ett anmält område, utan pengar från Migrationsverket, säger Jaqueline Bajo Lundberg, processledare på Migrationsverket till statskanalen SVT. Integrationsåtgärden har alltså misslyckats och de flesta migranter som kommer till Sverige vill fortsätta bo med sina landsmän, trots att de går miste om 71 kronor om dagen i dagersättning. Lundberg tror också att det kan vara så att migranterna redan har ”sin försörjning tryggad” och att de 71 kronorna därför varken gör från eller till när det kommer att välja bostadsort. – Det kan antingen vara så att ersättningsnivån är så pass låg att det inte gör någon skillnad för den enskilde, att man har sin försörjning tryggad på annat sätt eller att man ändå väljer att bo med släktingar och vänner för man tycker det är viktigare – Jag känner mig trygg här i Botkyrka till skillnad mot på andra platser, för det finns så mycket rasism, menar en afrikansk kvinna som SVT intervjuat och hon förklarar vidare att gemenskapen med andra migranter i Botkyrka gör att hon känner att hon ”hör hemma” och att hennes kulturella arv och ursprung är mycket viktigt för henne. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/invandrare-vill-inte-bo-bland-svenskar/feed/ 15 Trollhättan kan stänga invandrardominerad skola – vill att eleverna ska ”tvångsblandas” https://nyadagbladet.se/inrikes/trollhattan-kan-stanga-invandrardominerad-skola-vill-att-eleverna-ska-tvangsblandas/ https://nyadagbladet.se/inrikes/trollhattan-kan-stanga-invandrardominerad-skola-vill-att-eleverna-ska-tvangsblandas/#comments Mon, 12 Oct 2020 05:02:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=85283 I ett försök att ”öka integrationen” vill den politiska ledningen i Trollhättan stänga Kronanskolan och tvinga eleverna att gå i andra skolor med en högre andel svenska elever. Förslaget får dock stark kritik av många elever som inte alls vill byta skola. Kronanskolan beskrivs frekvent som en problemskola och bara en tredjedel av skolans elever hade gymnasiebehörighet när de gick ut nionde klass förra året. 93 procent av eleverna har invandrarbakgrund och bara 12 procent klarade de nationella proven i matematik i årskurs tre. Den 27 oktober vill politikerna i Trollhättan mot den bakgrunden fatta beslut om huruvida den bör läggas ner eller inte. Tanken i nuläget är att elever med invandrarbakgrund och med svaga kunskaper och dåliga skolresultat ska bussas ut och ”tvångsblandas” med svenska elever på kommunernas övriga skolor, något som många av eleverna själva uttrycker vore en mycket dålig idé. – Vi har alltid haft det bra här, men nu vill de förstöra skolan, säger Ismail Rrahmani, 12, till boulevardtidningen Aftonbladet. Enligt förslaget är målsättningen med den eventuella nedstängningen av Kronanskolan att ”minska skolsegregationen och öka blandningen av elever i Trollhättan”. Föräldrar till barn på kommunens andra skolor är också kritiska och oroliga för att Kronanskolans problem nu kommer att flyttas över till de skolor där deras barn går och beskriver förslaget som en ”statssocialistisk idé”. Tendensen att barn med invandrarbakgrund går i skola med barn med liknande bakgrund, samtidigt som svenska barn går i skola med en övervägande del svenska barn, beskrivs som ett stort problem av Trollhättans politiker som menar att den till stora delar självvalda segregationen är någonting som måste motarbetas. – Trollhättan är en jättesegregerad stad. Problemen är att du kommer inte utanför stadsdelen där du går i skola och bor. Det är inte bra för någon, för så ser inte samhället ut. Ska vi lyckas med en skolgång med höga meritvärden och gymnasiebehörighet för alla, och ska du lyckas i arbetslivet, är det gynnsamt att umgås med människor från olika kulturer. Den paletten erbjuder inte skolan idag, säger rektorn Linda Forssén. Den politiska ledningen vill så långt att man på allvar överväder att bussa ut barn så unga som i förskoleåldern till förskolor i andra delar av Trollhättan för att minska segregationen - en åtgärd som enligt föräldrar är både kränkande och förnedrande. Föräldrar till barn i kommunens övriga skolor har också startat namnlistor för att stoppa tvångsintegrationsexperimentet och skriver bland annat att det inte är rimligt att deras barn ska agera ”försökskaniner i klåfingriga politikers farliga sociala experiment”. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/trollhattan-kan-stanga-invandrardominerad-skola-vill-att-eleverna-ska-tvangsblandas/feed/ 6 Allt fler sätter sina barn i homogena skolor https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-fler-satter-sina-barn-i-homogena-skolor/ https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-fler-satter-sina-barn-i-homogena-skolor/#comments Thu, 24 Sep 2020 05:04:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=84464 Föräldrar och familjer i Sverige väljer i allt högre grad att leva och umgås med människor som har samma bakgrund som dem själva. I en jämförelse tio år tillbaka är visar trenden att allt fler väljer att sätta sina barn i skolor som har en hög etnisk eller utbildningsmässig homogenitet. För tio år sedan gick var femte elev i en skola som klassas som "segregerad". Idag handlar det om ungefär var fjärde elev, enligt en granskning från statskanalen Sveriges Radio. I SR:s språkbruk åsyftar "segregerad" på skolor med en hög grad av etnisk eller utbildningsmässig homogenitet - något man vinklar som negativt och problematiskt. – Det är så det ser ut, sorteringen av elever ökar, allt fler elever går på skolor med elever som liknar dem själva, konstaterar Björn Åstrand, statlig utredare för utredning om minskad skolsegregation. Den svenska staten har länge arbetat aktivt för tvångsintegration av både svenskar och invandrare och har lobbat för åtgärder för att få mer etniskt och kulturellt blandade skolor. Trots detta väljer föräldrar alltså att i ännu högre grad sätta sina barn i skolor med andra barn som har liknande bakgrund som dem själva. Från skolverkets sida är man mycket bekymrad över utvecklingen och menar att den ”försvårar skolans demokrati och värdegrundsuppdrag”. Någon mer specifik motivering till varför man ser negativt på uppsvinget för homogena skolmiljöer uppges dock inte. Inte heller görs någon analys över eventuella bakomliggande orsaker till att fler föräldrar än tidigare väljer att sätta sina barn i mer homogena skolor och aktivt undviker mer uppblandade skolor. ]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/allt-fler-satter-sina-barn-i-homogena-skolor/feed/ 7 Var fjärde elev har nu utländsk bakgrund https://nyadagbladet.se/inrikes/var-fjarde-elev-har-nu-utlandsk-bakgrund/ https://nyadagbladet.se/inrikes/var-fjarde-elev-har-nu-utlandsk-bakgrund/#comments Fri, 01 Feb 2019 10:11:37 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=58161 Var fjärde elev i Sverige har nu utländsk bakgrund. Skolverket ser inget problem med den demografiska utvecklingen, utan bekymret ligger i att invandrareleverna är ojämnt fördelade på skolorna. Hela 25 procent av eleverna i Sveriges skolor har invandrarbakgrund, men fördelningen på skolorna är ”ojämn” och segregationen bekymrar Skolverket. I samma kommun kan en skola ha över 90 procent elever med utländsk bakgrund medan en grannskola har fyra procent, visar SVT Nyheters kartläggning. I Karlskrona finns det en skola med nästan enbart invandrare, samtidigt som det finns skolor i kommunen med bara 4-5 procent invandrare. I Borlänge finns flera skolor med över 80 procent invandrare, samtligt som flera skolor i samma kommun har omkring 10 procent. I Linköping finns skolor med omkring 90 procent invandrare, medan flera skolor i kommunen bara har 5 procent. Liknande statistik finns för många andra svenska kommuner. Skolverket påstår att det är problematiskt att elever med olika bakgrunder möts allt mer sällan i skolan. Den ojämna fördelningen av invandrare präglar även skolresultaten. Skolverket arbetar nu hårt för att tvinga fram fler mångkulturella skolor. Bland annat så slår man ihop mindre skolor till större, bygger nya skolor mer centralt, ändrar årskursindelningen för vissa elever och man har även stängt skolor i invandrardominerade områden.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/var-fjarde-elev-har-nu-utlandsk-bakgrund/feed/ 3 Sverige på väg att bli lika segregerat som USA https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-pa-vag-att-bli-lika-segregerat-som-usa/ https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-pa-vag-att-bli-lika-segregerat-som-usa/#comments Sat, 27 Aug 2016 16:28:15 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=30918 Segregationen och utanförskapet ökar i många av storstädernas förorter. Nu slår forskare vid Göteborgs universitet larm om att den etniska och ekonomiska segregeringen i förorterna gör att Sverige är på väg att bli som USA. Det är i en ny studie som rör segregationen i problemområdena i Stockholm, Göteborg och Malmö som den dystra bilden målas upp. Studien är gjord av Göteborgs universitet för SVT och är den första i sitt slag. Ett av symptomen på att segregationen ökat och som forskarna fokuserat på är det faktum att nyanlända i Sverige oftast stannar kvar i de fattiga områden som man bosätter sig i när man anländer till Sverige. Ungefär två tredjedelar av de 16-åringar av antingen asiatisk, afrikansk, latinamerikansk eller sydösteuropeisk härkomst som levde i fattiga problemområden 1990 bodde fortfarande kvar i områdena 2006. – Det är både en ekonomisk segregering och en etnisk segregering. Frågan är vad det gör med de här människorna. De får färre och färre kontaktytor och det kan skada tilliten i samhället. Jag tror att många av de konsekvenser vi ser i dag är ett resultat av den segregering vi upplevt, säger Torun Österberg, en av forskarna bakom studien, i SVT:s Agenda som sänds på söndag. Uppgifterna i studien baseras på forskning fram till 2006, men forskarna tror att segregationen i problemområdena har ökat ännu mer sedan dess och att Sverige nu är på väg att likna USA när det kommer till segregation.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/sverige-pa-vag-att-bli-lika-segregerat-som-usa/feed/ 3