schimpanser – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Sun, 07 Dec 2025 11:40:47 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1.2 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg schimpanser – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Upptäckten i regnskogen kan förklara människans relation till alkohol https://nyadagbladet.se/vetenskap/upptackten-i-regnskogen-kan-forklara-manniskans-relation-till-alkohol/ Sun, 07 Dec 2025 11:40:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217158 Schimpanser konsumerar dagligen alkohol genom att äta jästa frukter. En evolutionär teori pekar på att människans attraktion till alkohol är ett arv från gemensamma förfäder, där förmågan att hantera alkohol gynnades av det naturliga urvalet. Forskare vid University of California, Berkeley, har studerat schimpanser i Taï National Park på Elfenbenskusten och Kibale National Park i Ugandas regnskog. Där har man tittat på mängden etanol i frukten aporna äter och därmed kunnat räkna ut alkoholmängden schimpanserna konsumerar. I snitt fick schimpanserna i sig 14 gram etanol per dag, vilket motsvarar ungefär två och ett halvt glas alkoholhaltig dryck. Trots det dagliga intaget fanns inga tecken på att schimpanserna var berusade. Frukt utgör en betydande del av schimpansernas kost och de kan äta cirka 4,5 kilo per dag. När frukt skadas eller blir övermogen börjar den jäsa och därmed bilda alkohol naturligt, och det hindrar inte schimpanserna från att äta den. — Schimpanserna äter 5 till 10 procent av sin kroppsvikt per dag i mogna frukter, så även låga koncentrationer ger en hög daglig totalmängd – en betydande dos alkohol, säger Robert Dudley, professor i integrativ biologi vid UC Berkeley i ett pressmeddelande. På tal om fest har även tidigare studier vid universitetet i Exeter i England visat att just schimpanser ofta samlas och delar frukt som innehåller alkohol – helt enkelt liknande en apfest. Forskare vet inte varför aporna beter sig på det viset, men man spekulerar kring om det kan utgöra ett tidigt evolutionärt stadium av "festande". Detta eftersom schimpanser inte alltid delar mat, men just fermenterad frukt delar de oftare.

Evolutionär koppling

Professor Dudley började för mer än 20 år sedan misstänka att människans kärlek till alkohol var ett arv från hennes primatförfäder, och skrev 2014 en bok om sin teori: The Drunken Monkey: Why We Drink and Abuse Alcohol. Först fick boken mycket kritik från andra primatforskare, som menade att apor generellt inte åt fermenterad frukt. Men i och med att forskningen ökat har fler primatologer sett flera olika apor, inklusive människoapor, äta fermenterad frukt. — Schimpanser konsumerar ungefär samma mängd alkohol som vi skulle göra om vi åt jäst mat dagligen, säger Aleksey Maro, doktorand vid UC Berkeley, avdelningen för integrativ biologi, som deltagit i studien. Människans attraktion till alkohol uppstod troligen från detta kostarv från våra gemensamma förfäder med schimpanser. Teorin är att det handlar om en mutation i en gen som kallas ADH7, vilken kodar för ett enzym som bryter ned etanol. Denna mutation gjorde det möjligt för människans förfäder och deras närmaste släktingar – schimpanser – att äta fermenterad frukt som innehåller alkohol utan att bli sjuka. Eftersom dessa frukter var en viktig del av deras diet, gynnades förmågan att tolerera alkohol av det naturliga urvalet. Det innebär att människans positiva inställning till alkohol kan ha utvecklats från en biologisk anpassning att hantera den alkohol som naturligt förekommer i frukter man åt redan för miljontals år sedan.

Inte bara primater

Det är inte bara däggdjur som får en daglig dos alkohol från sin kost. I en annan studie som professor Dudley och hans kollegor presenterade tidigare i år visade det sig att fjädrarna från 10 av 17 testade fågelarter innehöll sekundära metaboliter av alkohol, vilket indikerar att deras kost – nektar, säd, insekter och till och med andra ryggradsdjur – innehöll betydande mängder etanol. —  Konsumtionen av etanol är inte begränsad till primater, säger Dudley, som också är forskningsassistent vid Smithsonian Tropical Research Institute i Panama. Det är mer karakteristiskt för alla fruktätande djur och, i vissa fall, nektarätande djur.]]> Schimpanser lämnar Sverige efter dödsskjutningen i Furuviksparken https://nyadagbladet.se/inrikes/schimpanser-lamnar-sverige-efter-dodsskjutningen-i-furuviksparken/ Thu, 04 Dec 2025 10:59:03 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=217896 De tre kvarvarande schimpanserna i Furuvik ska flytta till Edinburgh Zoo i Skottland. Beslutet kommer efter att fyra schimpanser sköts till döds när de rymde ut i parken. År 2022 rymde flera schimpanser från sitt hägn i Furuvik djurpark. Fyra av dem sköts till döds och en femte skadades svårt. Händelsen fick stark kritik och en förundersökning om djurplågeri, brott mot djurskyddslagen och framkallande av fara för annan inleddes. Utredningen har sedan dess lagts ner. De tre överlevande schimpanserna har levt kvar i parken och framtiden för dem har tills nu varit oviss. Nu har Furuvik tillsammans med den europeiska djurparksföreningen EAZA konstaterat att gruppen är för liten för en långsiktig och varaktig schimpanshållning.

Flytt under 2026

— Schimpanserna har varit en viktig del av vår park och vår historia. Det är klart att det känns vemodigt men framför allt är vi glada över möjligheten att kunna ge dem ett nytt hem där de får vara del av en större social flock, säger Furuviks vd Sandra Wilke till skattefinansierade SVT. Furuvik djurpark grundades år 1900 och ligger strax utanför Gävle. Parken har haft schimpanser i över 25 år. Flytten till Edinburgh Zoo planeras ske under 2026. Förberedelserna har redan inletts och djurvårdarna ska bland annat börja prata engelska med aporna för att underlätta övergången.]]> Primatologen Jane Goodall har avlidit https://nyadagbladet.se/utrikes/primatologen-jane-goodall-har-avlidit/ Thu, 02 Oct 2025 11:31:58 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=214228 Den brittiska etologen, antropologen och primatologen Jane Goodall har avlidit och blev 91 år gammal. Hon är mest känd för sin banbrytande forskning av vilda schimpanser, men också för sitt starka engagemang kring djur och natur. Goodall började forska på vilda schimpanser i Tanzania 1960, där hon gjorde banbrytande upptäckter kring de vilda djuren som skulle förändra vetenskapens syn på dem. Bland annat upptäckte hon att de använde sig av redskap samt att de jagar, dödar och äter andra djur - tidigare hade man trott att schimpanser var vegetarianer. Den brittiska naturvårdaren levde intill schimpanserna under en väldigt lång tid där hon kunde studera dem på nära håll. Hon skapade med tiden relationer till dem och blev accepterad som en jämlike. Det är just den här samvaron hon skapade med de vilda djuren som också gjorde att hon kunde studera dem på ett unikt sätt inom den vetenskapliga världen. https://www.youtube.com/watch?v=5DoB0M-d8H8 1977 grundade hon The Jane Goodall Institute – en organisation som arbetar för att bevara vilda djur och djurens livsmiljö. Goodall dog fridfullt i sömnen i Los Angeles, där hon befann sig på turné genom USA, bekräftar The Jane Goodall Institute. "Dr Goodalls liv och arbete har inte bara satt outplånliga spår i vår förståelse av schimpanser och andra arter, utan också av mänskligheten och den miljö vi alla delar", skriver organisationen. Hon lämnar efter sig sin son samt tre barnbarn, och en syster.]]> Schimpanser ”festar” på frukt tillsammans https://nyadagbladet.se/miljo/schimpanser-festar-pa-frukt-tillsammans/ Sat, 14 Jun 2025 12:03:54 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205094 För första gången har man dokumenterat vilda schimpanser som äter och delar frukt innehållande alkohol. Forskarlaget spekulerar om beteendet ska beskrivas som ett tidigt evolutionärt stadium av "festande". Forskare från universitetet i Exeter i England satte ut tio separata kameror med rörelsesensorer i en nationalpark i Guinea-Bissau i Västafrika. Där fångade man schimpanser som tillsammans delade på frukten Treculia africana, som var jäst. Frukten innehöll en alkoholhalt på upp till 0,61 procent. Beteendet väcker frågor kring huruvida och varför schimpanser medvetet söker sig till alkohol. – Vi vet att alkohol leder till frisättning av dopamin och endorfin hos människor, vilket resulterar i känslor av glädje och avslappning, säger Anna Bowland, en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande, och fortsätter: – Vi vet också att delning av alkohol – inklusive traditioner som fest – bidrar till att skapa och stärka sociala band. Nu när vi vet att vilda schimpanser äter och delar alkoholhaltiga frukter är frågan: får de samma glädje av det? Mängden som observerades är troligen inte tillräcklig för att schimpanserna skulle bli berusade, men forskarna uppskattar att de filmade episoderna bara ger en liten inblick i hur mycket fermenterade frukter djuren äter på en dag, eftersom deras kost består av 60-85 procent frukt. Forskare menar att det krävs mer forskning kring varför schimpanserna äter fermenterad frukt tillsammans, men spekulerar kring att beteendet kan utgöra ett tidigt evolutionärt stadium av "festande". – Schimpanser delar inte alltid mat, så detta beteende med fermenterad frukt kan vara viktigt, säger Dr Kimberley Hockings, från University of Exeter. Om så är fallet tyder det på att den mänskliga traditionen av festmåltider kan ha sitt ursprung djupt i vår evolutionära historia.]]> Schimpanser i Uganda vårdar varandras sår – med naturens mediciner https://nyadagbladet.se/miljo/schimpanser-i-uganda-vardar-varandras-sar-med-naturens-mediciner/ Fri, 16 May 2025 08:35:21 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=205998 Schimpanser i Ugandas Budongoskog behandlar inte bara sina egna skador med växter – de applicerar även växtmaterial på varandras sår. En ny studie från University of Oxford vittnar om en hög grad av empati bland djuren, och forskarna hoppas att schimpansernas kunskaper också kan leda till genombrott inom mänsklig naturmedicin. Med stöd av lokala forskarteam har beteenden filmats där schimpanser tuggar växtmaterial och applicerar det på sår – ibland på sig själva, ibland på andra individer i gruppen. Ett särskilt rörande exempel visar en ung hona som varsamt lade tuggade blad på sin mors skada. – Det finns en hel repertoar av beteenden som schimpanser använder när de är skadade eller sjuka i naturen – för att behandla sig själva och upprätthålla hygien, säger huvudforskaren Elodie Freymann till den brittiska statskanalen BBC och fortsätter: – De plockar växter, mosar dem och lägger på såren. Forskarna noterade också att vårdande beteenden förekom även mellan individer som inte var släkt – ett mönster som anses peka på en avancerad känslomässig intelligens hos aporna. Fynden kompletteras med äldre fältanteckningar från 1990-talet, där schimpanser dokumenterats hjälpa varandra att avlägsna snaror från benen. I en annan notering användes blad som "toalettpapper" – en hygienåtgärd som tydligt påminner om mänskligt beteende. https://www.youtube.com/watch?v=pCtOcq3ypSg

Naturlig antibiotika i djungeln

Tidigare forskning har visat att schimpanserna aktivt söker upp specifika växter när de är skadade. Laboratorieanalyser av dessa växter har bekräftat att många har antibakteriella egenskaper. – Ju mer vi lär oss om schimpansers beteende, desto tydligare blir det hur lite vi människor egentligen vet om naturen, fortsätter Freymann. Upptäckterna kan vara värdefulla för framtida medicinsk forskning. Studier av andra apor, som en vild orangutang som läkte ett ansiktssår med tuggade blad, stärker teorin om att kunskapen om naturmedicin är utbredd bland primater. – Om jag placerades här i skogen utan mat eller medicin skulle jag nog inte överleva länge, särskilt om jag var skadad. Men schimpanser frodas här – de kan hitta allt de behöver i sin omgivning, argumenterar Freymann vidare.]]> Apor kan känna igen gamla vänner på bild https://nyadagbladet.se/miljo/apor-kan-kanna-igen-gamla-vanner-pa-bild/ https://nyadagbladet.se/miljo/apor-kan-kanna-igen-gamla-vanner-pa-bild/#respond Mon, 08 Jan 2024 08:22:33 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=169557 Apor kan känna igen gamla vänner de inte sett på över 25 år, visar en studie. Det är nytt rekord för hur långt det sociala minnet hos djur är, ett rekord som delfiner tidigare hade. I en studie visades schimpanser och bonobos vid Edinburgh Zoo i Skottland, Planckendael Zoo i Belgien och Kumamoto Sanctuary i Japan fotografier av apor som antingen avlidit eller lämnat gruppen. För jämförelse presenterades de även bilder av tidigare okända apor. Forskarna från University of California och Johns Hopkins University valde ut bilder på individer som aporna inte sett under perioder från nio månader till 26 år, och noterade tidigare relationer mellan aporna. Forskarna placerade sedan två fotografier framför aporna, ett av en bekant apa och ett av en okänd, och observerade var och hur länge de tittade. Resultaten, publicerade i Proceedings of the National Academy of Sciences, visade att aporna tittade "betydligt längre" på bekanta apor, oavsett tid sedan senaste mötet, och ännu längre på de de tidigare varit vänliga mot. Bonobon Louise hade inte sett sin syster Loretta eller brorson Erin på 26 år, men visade en tydlig tendens att titta på deras bilder under experimentet. – Det verkar som om detta närmar sig ett slags livslångt minne för dessa djur, säger professor Christopher Krupenye till CNN.

Hoppas på ökad empati

Denna upptäckt utgör ett nytt rekord för längden på socialt minne hos icke mänskliga djur. Tidigare forskning har visat att delfiner kan minnas individer de inte sett på 20 år. Forskningen pekar även mot att apor kan sakna sina nära och kära, även om det inte går att bevisa i nuläget. Däremot menar forskarna att tanken på att minnas andra kan utgöra en "kraftfull kognitiv mekanism" som tidigare endast ansetts vara unikt mänskligt. – Vår studie fastställer inte att de gör detta, men den väcker frågor om möjligheten att de kan ha förmågan att göra det, säger biologen Laura Lewis. Författarna hoppas att studien ökar medvetenheten om hot som tjuvjakt och avskogning. Framtida forskning planeras för att undersöka om apor kan känna igen vänner som de ser ut nu, samt om andra primater också har långvariga sociala minnen. – Vi hoppas att dessa resultat kommer att ge människor mer empati med våra närmaste levande kusiner, säger Lewis.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/apor-kan-kanna-igen-gamla-vanner-pa-bild/feed/ 0 Schimpansen Vanilla ser himlen för första gången https://nyadagbladet.se/miljo/schimpansen-vanilla-ser-himlen-for-forsta-gangen/ https://nyadagbladet.se/miljo/schimpansen-vanilla-ser-himlen-for-forsta-gangen/#respond Thu, 29 Jun 2023 08:55:47 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=153430 Efter att ha varit instängd som försöksdjur hela sitt liv fick schimpanshonan Vanilla äntligen komma ut och se himlen för första gången. Schimpansen Vanilla har tillbringat sitt liv som försöksdjur vid Laboratory for Experimental Medicine and Surgery in Primates (LEMSIP) som ligger i New York i USA. Efter 29 år som försöksdjur i laboratoriet fick hon äntligen komma ut i friska luften. Hos fristaden Save the Chimps kliver schimpanshonan något tvekande ut i solen för första gången. Hon uppmanas av alfahanen Dwight, som står med öppna armar och tar emot henne i en kram när hon hoppar ut i friheten. Sedan blickar hon upp mot himlen, en himmel hon ser för första gången. I hennes ögon kan man ana en förundran över det hon ser när hon tittar upp och det finns en stark tydning som man skulle kunna beskriva som lycka, liknande en mänsklig reaktion. Schimpanser har omkring 98,8 procents DNA-likhet med människor, förklarar Dan Mathews, som är direktör för speciella projekt vid fristaden. – Nu när Vanilla är ute går hon knappt tillbaka till vårdhemmet. Igår låg hon och solade på en av utomhusplattformarna, berättar Mathews för New York Post. Vanilla föddes 1995 på LEMSIP och ska ha varit försöksdjur till bland annat HIV-tester. Laboratoriet har varit känt för att ha sysslat med omänsklig hantering av djuren, vilket orsakat lidande för dem. Den brittiska primatologen och schimpansexperten Jane Goodall har kallat platsen för ett "helveteshål". – Det var ett hemskt laboratorium och djurrättsaktivister protesterade mot det i årtionden, säger Mathews. Schimpanserna där tittade på TV och såg aldrig dagens ljus.   Tillsammans med sex andra schimpanser, inklusive Vanillas syster Shake, fick djuren komma till fristaden efter att laboratoriet till slut stängts ner. Nu får schimpanserna leva ett gott liv där de kan klättra, svinga sig i rep, äta god mat samt även måla. Det som däremot möjligen väger tyngst är friheten från buren i laboratoriet. – Vanilla har en lång framtid framför sig, hon kan leva här i ytterligare 30 eller 40 år, säger Mathews. Hon verkar upprymd över att ha sin egen värld, att äntligen ha det som är närmast en naturlig livsmiljö. Hon omfamnar det.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/schimpansen-vanilla-ser-himlen-for-forsta-gangen/feed/ 0 ”Många fel kring vad som slutade med döda schimpanser” https://nyadagbladet.se/insandare/manga-fel-kring-vad-som-slutade-med-doda-chimpanser/ https://nyadagbladet.se/insandare/manga-fel-kring-vad-som-slutade-med-doda-chimpanser/#comments Sat, 17 Dec 2022 10:50:50 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=139457 Dödsskjutningen av de fyra schimpanser som rymde från Furuviksparken upprörde många, men primaternas längtan efter frihet borde inte komma som någon överraskning. Vilda djur längtar efter frihet precis som vi gör, och om de får en möjlighet att fly så tar de den. Tyvärr så är det ofta så att deras försök att nå frihet ofta blir det sista de gör – som var fallet här – då många vilda djur i fångenskap som försöker följa sina naturliga instinkter dödas, fast de inte har gjort något fel. Räddningen för deras art såväl som många andra arter är att bevara deras naturliga habitat, som inskränks av människan alltmer och i en förödande takt. Om vi känner med de här schimpanserna måste vi hitta lösningar för att andra ska kunna överleva och må bra i sin naturliga miljö, inte bakom galler.   Sascha Camilli]]> https://nyadagbladet.se/insandare/manga-fel-kring-vad-som-slutade-med-doda-chimpanser/feed/ 2 Schimpanser föredrar afrikansk och indisk musik https://nyadagbladet.se/vetenskap/schimpanser-foredrar-afrikansk-och-indisk-musik/ https://nyadagbladet.se/vetenskap/schimpanser-foredrar-afrikansk-och-indisk-musik/#comments Wed, 02 Jul 2014 20:43:27 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=19148 En ny studie visar att apor inte är några fan av den västerländska musikstilen. Istället vill de digga till toner som är vanliga inom afrikansk och indisk musik. Studien omfattade 16 olika schimpanser som placerades i en inhägnad. När forskarna spelade exempelvis klassikt, blues eller pop flyttade sig aporna längre ifrån ljudet. Men när tongångarna ändrades till typisk afrikansk och indisk musik flyttade sig aporna istället närmare de områden där musiken kunde höras som bäst. – Schimpanser kan uppfatta starka och förutsägbara rytmiska mönster som hotfulla. Schimpansens dominansbeteende inkluderar rytmiska ljud som återupprepas. Exempelvis att stampa och slå på föremål, säger professorn Frans de Waal, som varit med och skrivit studien. Studien pågick i sammanlagt 12 dagar med 40 minuters musik om dagen för schimpanserna.]]> https://nyadagbladet.se/vetenskap/schimpanser-foredrar-afrikansk-och-indisk-musik/feed/ 2