<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>SCB &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/scb/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 25 Jun 2026 14:21:54 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>SCB &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Andelen unga svenskar minskar tydligt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/unga-svenskfodda-foraldrar-minskar-scb/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 25 Jun 2026 14:21:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[befolkningsstatistik]]></category>
		<category><![CDATA[demografi]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[Statistiska centralbyrån]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233966</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet barn och unga i Sverige som är födda i landet med två inrikes födda föräldrar har minskat med omkring 180 000 sedan 2002. Samtidigt har gruppen utrikes födda eller med minst en utrikes född förälder ökat kraftigt.</strong>

Siffrorna gäller personer i åldrarna 0–21 år och framgår av <a href="https://www.statistikdatabasen.scb.se/goto/sv/ssd/UtlSvBakgFinCKM" target="_blank" rel="noopener nofollow">SCB:s befolkningsstatistik</a>, som har uppmärksammats av Riks.

År 2002 fanns drygt 1,76 miljoner personer i åldersgruppen som var födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. År 2025 var motsvarande antal knappt 1,59 miljoner, enligt SCB:s statistikdatabas.

Det innebär en minskning med omkring 180 000 personer på 23 år.

Även andelen har förändrats tydligt. År 2002 utgjorde gruppen 75,2 procent av alla 0–21-åringar i landet. År 2025 hade andelen sjunkit till 60,5 procent.
<h3 class="wp-block-heading">Andelen har minskat sedan 2002</h3>
Samtidigt har antalet unga som antingen är utrikes födda, födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar eller födda i Sverige med en inrikes och en utrikes född förälder ökat från omkring 582 000 till drygt 1,03 miljoner.

Den gruppens andel av 0–21-åringarna har därmed stigit från 24,8 procent år 2002 till 39,5 procent år 2025.

Minskningen fortsatte även under det senaste mätta året. Mellan 2024 och 2025 sjönk antalet 0–21-åringar födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar med nästan 14 000 personer.

SCB:s definition av svensk respektive utländsk bakgrund skiljer mellan flera kategorier. I den finare indelningen redovisas bland annat utrikes födda, inrikes födda med två utrikes födda föräldrar, inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder samt inrikes födda med två inrikes födda föräldrar.

För 2025 använder SCB en ny metod för röjandeskydd, vilket innebär att en liten kontrollerad slumpmässig osäkerhet har lagts in i de redovisade uppgifterna.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studenter blåser upp bilden av svensk ungdomsarbetslöshet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/studentjobb-ungdomsarbetsloshet-statistik/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 18 May 2026 05:36:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[arbetsförmedlingen]]></category>
		<category><![CDATA[arbetslöshet]]></category>
		<category><![CDATA[Eurostat]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[studenter]]></category>
		<category><![CDATA[ungdomsarbetslöshet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230493</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Utåt framstår Sverige som ett av EU:s sämsta länder för unga på arbetsmarknaden. Men den bilden bygger till stor del på att heltidsstudenter räknas som arbetslösa när de söker extra- eller sommarjobb.</strong>

I Eurostats jämförelse ligger den svenska ungdomsarbetslösheten på omkring 24 procent, mot cirka 15 procent i EU-snitt, <a href="https://www.tn.se/arbetsmarknad/47837/sverige-jobbsamst-i-eu-dolda-siffran-andrar-allt/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar TT</a> via Tidningen Näringslivet.

Den höga siffran får Sverige att se ut som ett bottenland i Europa. Samtidigt pekar andra mått på att den egentliga gruppen unga utan både arbete och studier är betydligt mindre.

I mars uppgick antalet arbetslösa i åldern 15–24 år till 211 000 personer, enligt <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/utbud-av-arbetskraft/arbetskraftsundersokningarna-aku/pong/statistiknyhet/arbetskraftsundersokningarna-mars-2026/" target="_blank" rel="noopener nofollow">SCB:s arbetskraftsundersökning</a>. Av dessa var 163 000 heltidsstuderande. När de heltidsstuderande räknas bort återstår 48 000 unga arbetslösa.

En annan bild ges av <a href="https://mb.cision.com/Public/1326/4334429/af75e4b29b8d26c1.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">Arbetsförmedlingens register</a>, där omkring 38 000 unga står som arbetslösa. Den myndighetsstatistiken gäller dock åldersgruppen 18–24 år och är därför inte helt jämförbar med SCB:s bredare åldersspann.

Arbetsmarknadsforskaren Anders Forslund säger enligt TT att Sverige, mätt som unga som varken arbetar eller studerar, snarare ligger på omkring 5–6 procent. Det motsvarar cirka 60 000 personer och placerar Sverige bland de lägre nivåerna i EU.

— <em>Så är man intresserad av arbetslösheten som problem, då ska man mäta det här som kallas Neet, unga som varken arbetar eller studerar, som andel av hela ungdomspopulationen</em>, säger Forslund.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler över 80 år i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-over-80-ar-i-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 May 2026 05:59:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[äldre]]></category>
		<category><![CDATA[befolkning]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230105</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet personer över 80 år väntas öka tydligt i Sverige under de kommande åren. Samtidigt lyfter äldreforskare fram att många äldre har bättre hälsa än tidigare generationer.</strong>

Sveriges befolkning blir allt äldre. År 2030 har hela 1940-talsgenerationen fyllt minst 80 år, vilket gör att den äldre delen av befolkningen växer.

Gruppen väntas då uppgå till omkring 810 000 personer, motsvarande 7,4 procent av befolkningen, <a href="https://www.sverigesradio.se/artikel/antalet-over-80-ar-okar-kraftigt-till-2030-i-sverige" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> skattefinansierade Sveriges Radio med hänvisning till SCB:s befolkningsframskrivning.

Äldreforskaren Ingmar Skoog beskriver förändringen som att en 85-åring i dag i flera avseenden kan motsvara vad en 65-åring gjorde förr. Den utvecklingen kan enligt honom också innebära att fler har möjlighet att stanna kvar längre i arbetslivet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Matpriserna rusar i Norge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/matpriserna-rusar-i-norge/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 May 2026 05:54:53 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[matpriser]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[NRK]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[SSB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230020</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norska hushåll pressas av fortsatt stigande matpriser, samtidigt som inflationen ligger klart över centralbankens mål. Utvecklingen gör vardagsinköpen till en fortsatt tung post för många konsumenter.</strong>

Matpriserna i Norge har stigit med 6,1 procent det senaste året, enligt nya siffror från Statistisk sentralbyrå, SSB, enligt <a href="https://www.nrk.no/norge/sa-mye-har-prisene-steget-det-siste-aret-1.17879067" target="_blank" rel="noopener nofollow">NRK</a>. Bara mellan mars och april ökade priserna på matvaror med 2,8 procent.

Norgesgruppen, som bland annat äger Kiwi, Meny, Spar och Joker, menar dock att jämförelsen påverkas av påsken. I år skedde priskriget och många påskerbjudanden i mars, medan motsvarande kampanjer i fjol låg i april.

— <em>Påskeffekten forstyrrer alltid mars- og apriltallene</em>, skriver Stein Rømmerud, kommunikationsdirektör i Norgesgruppen, till NRK.

Den totala prisökningen i Norge låg i april på 3,4 procent jämfört med samma månad förra året. Det är fortsatt klart över Norges Banks inflationsmål på två procent. Samtidigt dämpades inflationen av lägre drivmedelspriser, sedan Stortinget sänkt vägtrafikavgiften på bensin och diesel.

I Sverige ser utvecklingen annorlunda ut. Enligt <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/priser-och-ekonomiska-tendenser/priser/konsumentprisindex-kpi/pong/statistiknyhet/snabb-kpi-april-2026/" target="_blank" rel="noopener nofollow">SCB:s preliminära siffror</a> sjönk livsmedelspriserna kraftigt i april efter att flera butikskedjor <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/matpriserna-sjunker-momsen-livsmedel-halveras/" target="_blank" rel="noopener">sänkt</a> priserna motsvarande momsen. Trots prissänkningarna har många kunder uppgett att de inte märkt någon större skillnad i butik.

Samtidigt <a href="https://matpriskollen.se/aktuellt/2026/05/matbutikerna-sankte-med-momsen-men-stor-oro-for-okande-priser-framover" target="_blank" rel="noopener nofollow">varnar Matpriskollen</a> för att den underliggande kostnadspressen inte är borta. Bland annat har köttpriserna, särskilt på nötkött, fortsatt att ligga högt eller stiga, medan mejerivaror och kaffe dragit ned genomsnittet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Politiskt engagemang kan minska chansen att få jobb</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/politiskt-engagemang-jobb/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 30 Apr 2026 11:12:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[arbetsgivare]]></category>
		<category><![CDATA[Arbetsmarknad]]></category>
		<category><![CDATA[diskriminering]]></category>
		<category><![CDATA[fackförbund]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229039</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Politiskt engagemang kan minska chansen att få jobb redan i det första steget av en rekryteringsprocess. En ny svensk fältstudie visar att arbetsgivare gav färre positiva svar till sökande som var öppet politiskt engagerade.</strong>

Forskarna Samantha Sinclair vid Linnéuniversitetet och Mark Granberg vid SCB skickade 11 461 fiktiva jobbansökningar till svenska arbetsgivare efter riksdagsvalet 2022. Vissa ansökningar nämnde politiskt engagemang, medan andra saknade sådan information.

<a href="https://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:2045024/FULLTEXT01.pdf" target="_blank" rel="nofollow noopener">Resultatet</a> visar att sannolikheten för ett positivt svar sjönk med omkring två procentenheter när den arbetssökande uppgav politiskt engagemang.

Forskarna beskriver skillnaden som en relativ minskning på nästan åtta procent, eftersom den genomsnittliga svarsfrekvensen låg kring 30 procent, enligt <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4357928/ny-svensk-studie-arbetsgivare-valjer-bort-politiskt-engagerade" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelandet</a>.

Effekten syntes tydligast i tätorter. På landsbygden fann forskarna ingen motsvarande effekt.

Inom högerblocket drev framför allt kopplingar till Sverigedemokraterna den negativa effekten, samtidigt som flera partier i vänsterblocket också förknippades med lägre svarsfrekvens.

[caption id="attachment_49133" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/04/sverigedemokraterna-heja-jimmie.jpg"><img class="size-medium wp-image-49133" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2018/04/sverigedemokraterna-heja-jimmie-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Jobbsökande med SD-sympatier riskerar att sållas bort i samband med rekrytering. Foto: News Øresund/Johan Wessman[/caption]
<h3>Politisk tillhörighet som signal</h3>
Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften <em>Political Psychology</em>. Forskningsinstitutet Ratio <a href="https://ratio.se/publikationer/political-discrimination-in-hiring-evidence-from-a-large-field-experiment" target="_blank" rel="noopener nofollow">beskriver</a> studien som ett omfattande fältexperiment om politisk diskriminering vid anställning.

— <em>Det här visar att politiskt engagemang kan vara en nackdel redan i det första steget i en rekryteringsprocess. Det är anmärkningsvärt i ett demokratiskt samhälle, där vi samtidigt förväntar oss att människor ska vilja engagera sig politiskt</em>, säger Mark Granberg, fil. dr i nationalekonomi.

Enligt Granberg väcker resultaten en bredare demokratisk fråga kopplad till partiernas rekrytering av kandidater.

— <em>Partierna har precis lagt mycket tid på att hitta kandidater till sina listor. Våra resultat pekar på en viktig demokratisk målkonflikt: om människor tror att politiska uppdrag kan försämra deras möjligheter i arbetslivet kan det påverka viljan att kandidera eller vara öppet politiskt engagerad</em>, säger han.

Forskarna betonar att politisk tillhörighet kan fungera som en signal vid arbetsgivares bedömningar, oavsett om arbetsgivaren agerar medvetet eller inte.

Granberg varnar för att utvecklingen kan göra politiskt engagemang till en karriärrisk.

— <em>Politiskt engagemang är en central del av demokratin. Om det samtidigt uppfattas som en karriärrisk finns det skäl att ta frågan på allvar</em>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lärarlarm: Högskolestudenter förstår inte kurslitteraturen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/lararlarm-hogskolestudenter-forstar-inte-kurslitteraturen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 21 Apr 2026 11:53:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[högskola]]></category>
		<category><![CDATA[läsning]]></category>
		<category><![CDATA[Lotta Edholm]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[studenter]]></category>
		<category><![CDATA[UKÄ]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228139</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Fyra av tio lärare på högskolan upplever att studenternas läs- och skrivkompetens i svenska har försämrats under de senaste fem åren. Samtidigt ersätter allt fler studenter kurslitteraturen med AI-verktyg.</strong>

Det visar nya rapporter från Statistiska centralbyrån (SCB) och Universitetskanslersämbetet (UKÄ), som regeringen beställde i fjol för att kartlägga högskolestudenters läsförståelse.
<h3>Försämring enligt lärare – men inte i statistiken</h3>
SCB:s rapport visar att 40 procent av lärarna på högskolan upplever en försämring av läs- och skrivkompetensen i svenska. Trots det syns ingen motsvarande försämring i betyg, högskoleprovsresultat eller prestationer över tid.

Inte heller i internationella undersökningar som PIAAC och PISA syns någon tydlig försämring i svenska elevers läsförståelse. Däremot finns en signifikant ökad spridning i elevresultaten och en försämrad likvärdighet.

En betydande andel lärare uppger att de har anpassat sin undervisning utifrån studenternas svårigheter att tillgodogöra sig information.

— <em>Även bland högskolestudenter blir läskrisen allt tydligare, vilket många lärare vittnar om. Det är en oroväckande utveckling eftersom det riskerar påverka studenternas kunskapsutveckling och förmåga att använda kurslitteratur</em>, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L).
<h3>AI ersätter traditionell läsning</h3>
UKÄ:s rapport visar att kurslitteraturens ställning i högskolan genomgår en stor förändring. Studenterna använder allt fler alternativa kunskapskällor, där AI-verktyg i ökande utsträckning ersätter traditionell läsning av kurslitteratur.

Samtidigt påpekar rapporten att kurslitteraturen fortfarande är viktig för att få en djup förståelse av ämnet, och att framtida anpassningar av kurslitteraturen kan komma att krävas.

— <em>UKÄ:s kartläggning pekar på att studenternas vana att läsa längre texter verkar ha minskat och den obligatoriska kurslitteraturen verkar också läsas i mindre utsträckning. Sammantaget kan jag konstatera att vi behöver möta denna utveckling tidigt, redan i förskolan och grundskolan, för att säkerställa att framtidens studenter kan tillgodogöra sig sin utbildning på ett bra sätt. Skolan måste återgå till grunderna</em>, sade Lotta Edholm.
<h3>"Oroande för demokratin"</h3>
Marcus Falk Johansson, programansvarig för socionomprogrammet på Högskolan Dalarna, beskriver utvecklingen som oroväckande.

— <em>Jag tycker att det är en oroande utveckling</em>, sade han till statsradion och menade att det inte bara handlar om utbildning utan även demokrati.

För att vända utvecklingen anser han att det krävs mer samarbete med gymnasieskolan.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Skärtorsdagen toppar påskhandeln</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/hushallen-handlar-miljard-mer-pask-scb/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Apr 2026 04:46:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[handel]]></category>
		<category><![CDATA[påsk]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[statistik]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226410</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under påskveckan ökar den svenska konsumtionen med cirka 14 procent jämfört med en genomsnittlig vecka – vilket motsvarar drygt en miljard kronor extra. Under skärtorsdagen handlar svenskarna som mest, enligt statistik från SCB.</strong>

Under påskveckan 2025 var ökningen ännu större: 1,4 miljarder kronor mer än normalt. En genomsnittlig vecka 2025 omsatte ungefär 50,1 miljarder kronor totalt, varav runt 10 miljarder i dagligvaruhandeln.

— <em>Under påskveckan ökar konsumtionen med cirka 14 procent eller drygt en miljard kronor jämfört med en genomsnittlig vecka. Förra året var ökningen 1,4 miljarder kronor</em>, säger Daniel Lennartsson, statistiker på <a href="https://www.scb.se/pressmeddelande/hushall-handlar-for-drygt-en-miljard-mer-under-pask/" target="_blank" rel="noopener nofollow">SCB</a>.
<h3>Skärtorsdagen dominerar försäljningen</h3>
Ökningen är tydligast koncentrerad till ett enda datum: skärtorsdagen. Under en normal vecka svarar torsdagen för 14,7 procent av dagligvaruförsäljningen – under påskveckan är andelen 20,7 procent. Onsdagen i påskveckan är också starkare än normalt och svarar för 16,7 procent av försäljningen jämfört med 13,6 procent en ordinär vecka.

— <em>Ökningen blir särskilt tydlig under skärtorsdagen, då en femtedel av påskveckans försäljning sker</em>, konstaterar Lennartsson.

Det är inte enbart mathandeln som driver siffrorna uppåt. Sällanköpshandeln och transportsektorn bidrar också till konsumtionstoppen.

Under gårdagen sänktes även <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/matpriserna-sjunker-momsen-livsmedel-halveras/" target="_blank" rel="noopener">matmomsen</a> från 12 till 6 procent. Det kan komma att påverka konsumtionsmönstret under årets påskhandel, enligt SCB.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Integrationen havererar: 100 000 fler utan egenförsörjning – på bara tio år</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/integrationen-havererar-100-000-fler-utan-egenforsorjning-pa-bara-tio-ar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 20 Mar 2026 08:51:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[integration]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[migration]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[segregation]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224936</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Över en halv miljon utrikes födda i Sverige saknar egenförsörjning – trots att sysselsättningsgraden i gruppen nått sin högsta nivå någonsin. </strong>

<strong>Kunskapsverkets nya rapport "Hur går integrationen?" visar ett Sverige där utanförskapet växer i absoluta tal även när andelen i arbete ökar.</strong>

Sverige har aldrig haft fler utrikes födda i arbete. Ändå lever 550 000 utrikes födda utan egenförsörjning – ett antal som <a href="https://www.kunskapsverket.org/artiklar/hur-gar-integrationen" target="_blank" rel="nofollow noopener">ökat med 100 000 på tio år</a>, enligt Kunskapsverkets rapport från 2026.

Av dem som invandrat efter 2005 saknar 37 procent egenförsörjning. Paradoxen är påtaglig: sysselsättningen stiger, men utanförskapet bromsar inte.

Sysselsättningsklyftan kvarstår trots förbättringen. Bland utrikes födda arbetar 70 procent – att jämföra med 84 procent bland inrikes födda. Arbetslösheten uppgår till 8,9 procent i gruppen, mot 2,3 procent bland inrikes födda.

Skillnaderna speglar en strukturell tröskel som sysselsättningsstatistiken inte fångar, där en central orsak är utbildningsgapet. Över en halv miljon utrikes födda saknar tillräckliga läsfärdigheter för arbetsmarknaden.

Hälften av de utrikes födda kom ursprungligen från flyktingländer – Syrien, Irak, Iran, Somalia och Afghanistan – vilka är länder med ofta ofullständiga skolsystem.

[caption id="attachment_176238" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/03/studenter-klassrum-migrationsverket.jpg"><img class="size-medium wp-image-176238" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/03/studenter-klassrum-migrationsverket-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Montage. Foto: Sincerely Media/Unsplash, Migrationsverket[/caption]
<h3>En femtedel av befolkningen utrikes födda</h3>
Sfi är tänkt att bygga bryggan till det svenska arbetslivet, men Skolinspektionen underkände 24 av 30 granskade sfi-verksamheter i sin senaste granskning.

Arbetsmarknaden erbjuder inte heller de jobb som passar bäst. Nästan 7 av 10 som fått jobb sedan 2014 arbetar i sektorer som maximalt kräver gymnasiekompetens – positioner som ofta kräver språkfärdigheter och sociala nätverk som nyanlända saknar.

Utanförskapet sträcker sig bortom arbetsmarknaden. Vid riksdagsvalet 2022 röstade 89 procent av inrikes födda – mot 67 procent av utrikes födda, enligt SCB.

Demokratiskt deltagande och ekonomisk självständighet hänger samman, och klyftan på båda fronterna vidgas. Sverige har 2,2 miljoner utrikes födda invånare – 21 procent av befolkningen – enligt SCB.

Att över en fjärdedel av dessa lever utan egenförsörjning reser frågor som varken rekordsysselsättning eller välformulerade integrationsplaner har besvarat.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Födslotalen rasar — 56 000 barn som aldrig föddes”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/debatt/fodslotalen-rasar-56000-barn-som-aldrig-foddes/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Feb 2026 15:03:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Debatt]]></category>
		<category><![CDATA[befolkning]]></category>
		<category><![CDATA[covid-19]]></category>
		<category><![CDATA[fertilitet]]></category>
		<category><![CDATA[födelsetal]]></category>
		<category><![CDATA[Gunnar Söderberg]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[vaccin]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=222588</guid>

					<description><![CDATA[Antalet födda barn i Sverige under 2025 uppgick till 97 500. Det är det lägsta antalet sedan 2002, alltså på 23 år. Siffran innebär en minskning med nära 15 procent jämfört med 2021, då massinjiceringarna mot covid-19 inleddes.

Så här har utvecklingen sett ut under de senaste fem åren, enligt av SCB publicerade data:
<table style="border-collapse: collapse; width: 100%; max-width: 500px;">
<thead>
<tr style="border-bottom: 2px solid #333;">
<th style="text-align: left; padding: 6px;">År</th>
<th style="text-align: right; padding: 6px;">Födda</th>
<th style="text-align: right; padding: 6px;">Förändring</th>
<th style="text-align: right; padding: 6px;">Procent</th>
</tr>
</thead>
<tbody>
<tr>
<td style="padding: 6px;">2021</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">114 263</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">—</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">—</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding: 6px;">2022</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">104 734</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−9 529</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−8,3</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding: 6px;">2023</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">100 051</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−4 683</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−4,4</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding: 6px;">2024</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">98 451</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−1 600</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−1,6</td>
</tr>
<tr>
<td style="padding: 6px;">2025</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">97 500</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−951</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−1,0</td>
</tr>
<tr style="border-top: 2px solid #333; font-weight: bold;">
<td style="padding: 6px;">Totalt</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;"></td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−16 763</td>
<td style="text-align: right; padding: 6px;">−14,6</td>
</tr>
</tbody>
</table>
&#160;

Utvecklingen 2021–2025 kan ställas mot de fem närmast föregående åren. Under perioden 2016–2020 uppgick antalet födda till i genomsnitt 115 255 per år. Trenden var då svagt sjunkande, med totalt 4 348 färre födda barn — en minskning om 3,7 procent över fem år.

2021–2025 kan ställas mot de fem närmast föregående åren. Under perioden 2016–2020 uppgick antalet födda till i genomsnitt 115 255 per år. Trenden var då svagt sjunkande, med totalt 4 348 färre födda barn — en minskning om 3,7 procent över fem år.
<blockquote>Om antalet födda hade legat kvar på 2021 års nivå skulle ytterligare 56 617 barn ha kommit till under de senaste fyra åren.</blockquote>
<strong>I relation till den tidigare, måttliga nedgången</strong> framstår utvecklingen från och med 2022 — året efter att vaccinationskampanjen mot covid-19 inleddes — som dramatisk. Tappet på 8,3 procent det första året saknar motstycke i modern tid. Åren därefter har minskningstakten avtagit, men antalet födda har inte hämtat tillbaka något av det stora fallet.

Mönstret talar för att injiceringarna inte enbart haft en omedelbar effekt på fertiliteten hos kvinnor, utan även långsiktiga konsekvenser. Även mäns fertilitet synes ha påverkats negativt.

Under åren 2022–2024 fortsatte Folkhälsomyndigheten att klassificera gravida som en riskgrupp för covid-19 och rekommenderade vaccination. Detta skedde trots internationella larmsignaler om att vaccinerna försämrat fertiliteten. Först under 2025 togs rekommendationen bort — efter att Robert F. Kennedy Jr. och det amerikanska hälsodepartementet HHS agerat i frågan.

<strong>Det finns tydliga korrelationer</strong> mellan antalet givna injektioner och nedgången i födelsetal, såväl i Sverige som i andra länder med hög vaccinationsgrad. Mönstret är entydigt: ju fler injektioner, desto större minskning av antalet födda.

Det är högsta tid för en ingående analys av om det även finns ett kausalt samband mellan vaccinerna mot covid-19 och den uppseendeväckande minskningen av antalet födda. Det förefaller som om ett sådant samband finns — men det kan också finnas andra förklaringar. Att frågan förblir outforskad och oundersökt vore ansvarslöst.

&#160;

<em>Gunnar Söderberg</em>

<em>Samhällsvetare (fil.pol.mag.) och samhällsanalytiker</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tickande ekonomisk bomb väntar i svenska kommuner</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/tickande-ekonomisk-bomb-vantar-i-svenska-kommuner/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 01 Dec 2025 07:22:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[arbetslöshet]]></category>
		<category><![CDATA[invandring]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<category><![CDATA[Svenskt näringsliv]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217679</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I 230 av Sveriges 290 kommuner är antalet arbetande färre än de som ska försörjas. Siffrorna från Svenskt näringsliv visar på en allvarlig ekonomisk obalans där en minoritet av invånarna via skatter finansierar verksamheter för alla.</strong>

Endast i en femtedel av landets kommuner finns fler sysselsatta i åldersgruppen 20–64 år än unga och äldre som inte arbetar. Utvecklingen beskrivs som en tickande bomb för kommunernas ekonomi, skriver <a href="https://samnytt.se/sveriges-kommuners-ekonomi-en-tickande-bomb" target="_blank" rel="nofollow noopener">Samnytt</a>.

Katarina Wagman på Ekonomifakta, som tillhör Svenskt näringsliv, <a href="https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/en-aldrande-befolkning-staller-krav-pa-arbetsmarknaden_1241111.html" target="_blank" rel="nofollow noopener">konstaterar</a> att läget är särskilt allvarligt för de mindre kommunerna. I många fall är det en minoritet som genom skatter och arbetsgivaravgifter finansierar grundläggande samhällsfunktioner som skola, vård och omsorg.

— <em>För att komma åt den här utvecklingen behöver både de äldre arbeta längre och vi behöver få in fler unga på arbetsmarknaden</em>, säger Katarina Wagman.
<h3>Arbetslösheten till stor del importerad</h3>
Arbetslösheten är till stora delar ett importerat problem. Under årens lopp har det hävdats att invandrare skulle rädda välfärden, men verkligheten har blivit den motsatta. I dag finns cirka 780 000 personer i arbetsför ålder som utgör det så kallade outnyttjade arbetskraftsutbudet – dessa uppges både kunna och vilja arbeta mer än de gör.

SCB definierar det outnyttjade arbetskraftsutbudet som samtliga arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande. Den största delen av gruppen utgörs av arbetslösa, och "utrikes födda" är en grupp som har särskilt svag ställning på arbetsmarknaden.

Enligt Ekonomifakta är det centralt att "bättre ta till vara den befintliga arbetskraften" för att möta den demografiska utmaningen.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
