satelliter – Nya Dagbladet

AI-datacenter i rymden kan bli nästa miljardkapplöpning

Markus Andersson — Wed, 17 Jun 2026 13:34:18 +0000

AI-boomen slukar el, mark, kylning och kapital. Nu riktas blickarna mot rymden, där solenergin är riklig och datacenter kan byggas i bana runt jorden. Men de ekonomiska hindren är fortfarande enorma. Idén låter först som science fiction: satelliter med AI-chipp, drivna av solen och sammankopplade med optiska länkar, ska göra delar av framtidens maskininlärning utanför jordens atmosfär. Bakgrunden är mer jordnära. AI-industrins hunger efter el och datacenterkapacitet har blivit en flaskhals för både teknikbolag och energisystem. TechCrunch har granskat ekonomin bakom de nya planerna och pekar på den centrala konflikten: rymden erbjuder nästan obegränsad solenergi, men vägen dit kräver raketer, specialbyggda satelliter, avancerad kylning, strålningsskydd och dyr kommunikation tillbaka till jorden. Enligt de beräkningar som tidningen återger skulle ett rymdbaserat datacenter på en gigawatt kosta omkring 42,4 miljarder dollar i dag. Det är nära tre gånger mer än ett jämförbart datacenter på marken. Den stora kostnaden ligger inte bara i uppskjutningen, utan även i själva satelliterna och i all teknik som krävs för att få beräkningskraften att fungera i rymdmiljö.

AI kräver allt mer fysisk infrastruktur

De senaste årens AI-kapplöpning har gjort datacenter till en av teknikvärldens viktigaste maktfrågor. Tillgång till grafikprocessorer, elnät, vattenkylning, mark och tillstånd påverkar nu vilka bolag som kan träna och driva de största modellerna. Rymdbaserad AI framställs därför som ett sätt att runda flera av jordens begränsningar. Solpaneler i rätt omloppsbana kan få betydligt mer kontinuerligt solljus än paneler på marken. Google skriver i sin presentation av Project Suncatcher att solpaneler i lämplig bana kan vara upp till åtta gånger mer produktiva än på jorden. Google vill undersöka om satelliter utrustade med bolagets TPU-chipp kan kopplas samman med optiska länkar genom fri rymd och på sikt användas som en distribuerad AI-infrastruktur. Tillsammans med Planet planerar bolaget två prototypsatelliter som ska skjutas upp i början av 2027. Syftet är att testa både hårdvaran i rymdmiljö och möjligheten att få två farkoster att arbeta ihop med hög bandbredd.

SpaceX tänker i betydligt större skala

SpaceX har samtidigt lämnat in planer till den amerikanska telekommyndigheten FCC om ett mycket större system. Data Center Dynamics rapporterar att det handlar om upp till en miljon satelliter som på sikt skulle kunna fungera som ett orbitalt AI-datacentersystem. Bolagets logik är tydlig: om Starship kan pressa uppskjutningskostnaderna tillräckligt långt, och om satelliterna kan massproduceras billigt nog, kan rymden bli en plats där datacenter får direkt tillgång till solenergi och strålningskylning. SpaceX beskriver i ansökan orbitala datacenter som ett sätt att möta den snabbt växande efterfrågan på AI-beräkningar. Problemet är att varje led i kedjan måste fungera samtidigt. Uppskjutningarna måste bli dramatiskt billigare, satelliterna måste hålla kostnaden nere, kylsystemen måste hantera enorm värme, optiska länkar måste uppnå bandbredd i klass med datacenter på marken och hårdvaran måste klara strålning och rymdskrot.

Träning på jorden, användning i rymden?

En viktig skiljelinje gäller vilken sorts AI-arbete som faktiskt kan flyttas. Att träna stora modeller kräver extremt tät kommunikation mellan många chip. Små fördröjningar, begränsad bandbredd eller avbrott kan snabbt göra systemet ineffektivt. Flera aktörer ser därför framför sig att rymden i första hand används för inferens – alltså när färdigtränade modeller körs för att svara på frågor, tolka data eller styra tjänster. Sådana beräkningsuppgifter är lättare att dela upp än själva träningen. För AI-bolagen är drivkraften ändå stark. Om kapaciteten på jorden blir för dyr eller politiskt svår att bygga ut kan infrastruktur i rymden bli ett komplement för de största aktörerna. Resultatet blir detsamma oavsett om beräkningen sker i Texas, Finland eller 500 kilometer över jordytan.

Kalkylen avgör om visionen lyfter

Rymddatacenter löser inte automatiskt AI-industrins energiproblem. De flyttar delar av problemet till en ännu mer kapitalintensiv miljö, där varje kilo hårdvara måste skjutas upp och varje tekniskt fel blir dyrt att åtgärda. Samtidigt visar planerna hur snabbt AI-ekonomin förändrar synen på infrastruktur. Datacenter är inte längre bara serverhallar i utkanten av städer. De har blivit strategiska anläggningar, kopplade till energipolitik, rymdindustri, nationell konkurrenskraft och kontrollen över framtidens beräkningskraft. Huruvida rymdbaserad AI blir verklighet avgörs därför inte bara av raketerna. Den avgörande frågan är om rymden kan bli billigare än jorden innan jordens datacenterkapplöpning själv hinner spränga sina ekonomiska och politiska gränser.

Norge betalar en halv miljard för plats i EU:s rymdprogram

Markus Andersson — Sat, 28 Mar 2026 07:31:03 +0000

Norge har skrivit under ett avtal med EU om att delta i rymdprogrammet Secure Connectivity, som syftar till att ge Europa kontroll över sin egen säkra satellitbaserade kommunikation. Det norska bidraget uppgår till 451,6 miljoner kronor fram till 2027. Avtalet undertecknades i Bryssel av Norges näringsminister Cecilie Myrseth (Ap). — Norge är en av de viktigaste rymdnationerna i Europa, sade Myrseth, och underströk att avtalet handlar om att Europa vill ha mer kontroll över sin kommunikationsinfrastruktur. Programmet har som mål att placera 300 satelliter i bana runt jorden till 2030.

Andøya i EU:s blickfång

EU-kommissären för försvar och rymdfart, Andrius Kubilius, lyfte fram Andøya Space som en intressant aktör för europeiska uppskjutningar. Andøya Space är Europas nordligaste rymdhamn, belägen på ön Andøya i norra Norge, och det enda operativa uppskjutningsstället på det europeiska fastlandet. — Vi är enormt stolta över att vara värdar för en sådan verksamhet, sade kommunstyrelsens ordförande Kjell-Are Johansen (Ap).

Regeringen satsar 1,3 miljarder på militära spionsatelliter

Redaktionen — Mon, 12 Jan 2026 10:31:29 +0000

Försvarsmakten får 1,3 miljarder kronor för att köpa in ett tiotal militära satelliter. Rymdprogrammet, som ursprungligen skulle vara i drift runt 2030, tidigareläggs med fyra år med hänvisning till försämrat säkerhetsläge. Satsningen är en del av ett större försvarspaket som försvarsminister Pål Jonson presenterar i dag, enligt Schibsted-kanalen TV4. Sverige skickade upp en militär testsatellit via SpaceX 2024, och nu ska programmet skalas upp. — Det handlar om att Försvarsmakten ska kunna köpa in ett tiotal militära satelliter för 1,3 miljarder kronor för att utveckla både försvarsunderrättelseförmågan men också för att vi ska bli bättre på targeting och utveckla vår långräckviddiga militära förmåga, säger Jonson. Den första satelliten ska skickas upp redan i år. Bakgrunden är det osäkra omvärldsläget, och beslutet grundas främst på kriget i Ukraina. Försvarsmaktens rymdchef Anders Sundeman betonar behovet av egen underrättelseförmåga. — Det finns tydligt att det är en förvarningsaspekt, att vi ska veta vad som försiggår som kan hota oss. Men det är också ett behov för att vi ska kunna ha tillräcklig information för att nyttja vår mest långräckviddiga vapenförmåga om det värsta skulle hända, säger han.

Starlink-expansion hotar astronomi – forskare larmar om ökade störningar

Jan Sundstedt — Fri, 25 Oct 2024 09:27:01 +0000

Forskare vid Nederländska Institutet för Radioastronomi varnar för att Elon Musks Starlink-satelliter orsakar allvarlig radiointerferens i jordens omloppsbana, vilket försvårar astronomernas observationer av avlägsna planeter och stjärnor. De uppmanar nu till åtgärder för att hantera problemet innan det förvärras ytterligare. Det europeiska radioteleskopnätverket Low-Frequency Array (LOFAR) har sedan 2012 undersökt svaga och avlägsna objekt i universum för att upptäcka svarta hål och leta efter exoplaneter. Sedan SpaceX började skjuta upp sina Starlink-satelliter för fem år sedan har de ökade radiovågsutsläppen dock gjort det betydligt svårare för LOFAR att genomföra sina observationer. Jessica Dempsey är vetenskaplig chef och generaldirektör för Netherlands Institute for Radio Astronomy. – Förra året började vi se störningssignaler på himlen, och vi lyckades spåra dem till några av Starlink-satelliterna från den första generationen som kretsade ovanför jorden, säger hon i en intervju med The Independent.

Astronomers are raising concerns about Elon Musk’s Starlink satellites. Researchers at the Netherlands Institute for Radio Astronomy say second-generation Starlink V2 satellites produce 32 times more radio interference than previous models. #Starlink #SpaceX #Astronomy #UEMR pic.twitter.com/fp8ZLznhQV
— WNO (@WNO_Headlines) September 23, 2024

6 000 satelliter

SpaceX har för närvarande ett pärlband av över 6 000 satelliter i omloppsbana, vilket möjliggör höghastighetsinternet till nästan var som helst på jorden. Satelliterna har oavsiktligt sänt ut elektromagnetisk strålning, något som LOFAR-astronomerna initialt trodde berodde på defekta batterier. Dempsey berättar att de förra året diskuterade lösningar med SpaceX-tekniker för att minska strålningen och var optimistiska om att problemet skulle kunna lösas. Men när astronomerna genomförde nya observationer i juli, upptäckte de att SpaceX uppdaterade Starlink V2 Mini-satelliter orsakade än mer störningar. Företaget har dessutom lanserat fler satelliter sedan dess. – Starlink [sände] ut över 30 gånger mer utsläpp, och nu inte bara några få, utan alla [satelliterna]. Ärligt talat blev vi chockade. – Ljusstyrkan i just det här frekvensbandet hos de här nya satelliterna, jämfört med det vi tittar på, [är] ungefär 10 miljoner gånger ljusare. Motsvarigheten skulle vara att du försöker titta på den vackra, svagaste stjärnan som du kan se med ögat en mörk natt, och sedan stiger fullmånen upp bredvid den, beskriver Jessica Dempsey situationen. [caption id="attachment_34751" align="alignnone" width="500"] 6 000 Starlink-satelliter för närvarande i omloppsbana över jorden.[/caption]

Problemet ökar

Det mest oroande, enligt Dempsey, är att problemet bara fortsätter att växa. Trots tidigare samtal med SpaceX för att minska störningarna har deras uppdaterade Starlink-satelliter skapat ännu större radiointerferens. Företaget skjuter i nuläget upp omkring 40 nya satelliter i veckan, och med planen att ha 100 000 satelliter i omloppsbana i framtiden, fruktar forskarna att det kommer bli omöjligt att bedriva markbaserad astronomi på sikt. – De skjuter upp 40 av de här 'fullmånarna' varje vecka. Just nu finns det cirka 6 000 Starlink-satelliter där uppe, men det är tänkt att det ska finnas 100 000 [framtida satelliter]. Så föreställ dig 100 000 fullmånar där uppe. Då kan vi verkligen säga adjö till all form av astronomi som vi hade hoppats kunna göra från marken. Dempsey och hennes kollegor publicerade nyligen resultat i tidskriften Astronomy & Astrophysics som visar att nästan alla Starlink-satelliter de observerade sände ut elektromagnetisk strålning som kunde störa observationerna. – FN har regler för de skyddade frekvensbanden. Och dessa skyddade band finns där för att astronomin ska kunna utföra sitt arbete. Det är en fråga om huruvida dessa regler stöds av någon som har makt att göra det, avslutar Jessica Dempsey.

Norge kan vinna europeisk rymdkapplöpning

Sofie — Tue, 03 Sep 2024 05:09:50 +0000

Norge kan bli det första landet i Europa att skjuta upp satelliter. Licensen för att driva rymdbasen på Andøya är den första i sitt slag i landet och man förbereder sig nu också för att göra den första testuppskjutningen. Det var i november förra året man öppnade rymdbasen Andøya Spaceport. Förra veckan godkände norska Nærings- og fiskeridepartementet licens för att använda rymdbasen, där raketföretaget ISAR Aerospace fått tillstånd att skjuta upp 30 raketer per år. Nu förbereder sig företaget för de första raketproven på rymdbasen. "Vi är nu inne i slutfasen inför vår första testuppskjutning. Just nu förbereder vi ett så kallat ”hot fire test” av faserna i raketen", skriver vd och grundare Daniel Metzler i ett mejl till norska statskanalen NRK. I enkelhet innebär det att företaget fyller raketens bränsletankar med propan och tänder motorerna på marken för att kontrollera att systemen fungerar. Dessa tester kommer att avgöra om systemen uppfyller alla nödvändiga kriterier före den första testuppskjutningen. Om det är framgångsrikt kommer man att genomföra testuppskjutningen så snabbt som möjligt. Däremot är sådana testuppskjutningar inte helt riskfria. För ett par veckor sedan det gick det exempelvis snett på rymdbasen SaxaVord på Shetlandsöarna, som är det brittiska svaret på Andøya Spaceport. Där exploderade en raket under en testuppskjutning innan den kunde komma upp i luften, dock utan att någon skadades vid explosionen. – Det här är extremt komplex teknik, och om bara en liten sak går fel under uppskjutningen så exploderar raketen, säger astrofysikern Eirik Newth vid NRK:s Helgemorgen søndag.

Kiruna - "flera år bort"

Däremot menar han att olyckan på Shetlandsöarna innebär att Andøya nu är favorit att vinna den europeiska rymdkapplöpningen. – Man är faktiskt väldigt nära, efter att det gick fel på SaxaVord, som hade en ambition att vara först, säger han. Vi är i en mycket bra position, eftersom den enda andra relevanta aktören är Esrange i Kiruna, och de är förmodligen flera år bort. ISAR Aerospace är ett tyskt flyg- och rymdföretag som har utvecklat en ny typ av bärraket för att transportera satelliter ut i rymden. Själva raketen heter Spectrum och är avsedd att bära små satelliter ut i rymden. Om testuppskjutningen klarat alla nödvändiga kriterier kommer medborgare i närheten att kunna se när raketen skjuts upp. Troligtvis kommer det också att höras, men inte alltför högt. Newth tror att om testuppskjutningen blir av kommer den att ske i höst. – Jag hoppas att det kan ske under hösten. Men jag misstänker att det kan bli sent på hösten, men det är vanligt att man hittar små fel. Det kan ta några månader.

Nu har SpaceX över 4000 Starlink-satelliter i omloppsbana

Redaktionen — Sun, 07 May 2023 17:10:47 +0000

Efter att Elon Musks rymdföretag SpaceX på torsdagen skickat upp 56 nya satelliter avsedda för internetsystemet Starlink med en Falcon 9-raket, finns nu totalt 4 023 Starlink-satelliter i omloppsbana. SpaceX har dock ännu större planer för Starlink och hoppas skicka upp ytterligare 22 488 satelliter för att komplettera systemet. Enligt Computer Sweden väntar företaget fortfarande på godkännande från myndigheten Federal Communications Commission (FCC) för att få skicka upp dessa nästa generationens satelliter. Sedan 2019 har SpaceX skjutit upp 4 340 satelliter, men vissa har tagits ur bruk eller haft tekniska problem, skriver Gizmodo. Företaget har tillstånd från FCC att placera ut 4 408 Ku-band-satelliter och 7 500 V-band-satelliter. Astronomer har uttryckt oro för att satellitnätverket kan utgöra ett hot mot vetenskaplig forskning, både för jordbaserade och rymdbaserade observatorier. För att bemöta dessa bekymmer har SpaceX arbetat med en "dielektrisk spegelfilm" som styr ljus bort från jorden, samt andra åtgärder för att minska ljusstyrkan från Starlink-satelliter. Torsdagens uppdrag markerar också SpaceX:s 30:e uppskjutning i år, vilket sätter företaget på god väg att överträffa sina 61 uppdrag från förra året. Dock ligger företaget under Elon Musks mål om 100 uppskjutningar för året med nuvarande takt på 88 uppskjutningar.