sanktioner – Nya Dagbladet

USA terrorstämplar Palestine Action – fryser tillgångar

Emil Fjellstedt — Thu, 27 Aug 2026 08:52:58 +0000

USA trappar upp sitt stöd till Israel genom att rikta terrorsanktioner mot Palestine Action, en brittisk aktivistgrupp som angriper företag kopplade till Israels krigföring i Gaza. Åtgärden kommer mot bakgrund av det pågående folkmordet i Gazaremsan, som en FN-kommission slog fast redan i september 2025. Beslutet fattades av finansdepartementets sanktionsmyndighet OFAC den 26 augusti. Palestine Action klassas som en Specially Designated Global Terrorist enligt presidentorder 13224. Tillgångar under amerikansk kontroll fryses och amerikanska personer förbjuds i regel att göra affärer med gruppen. Banker och andra aktörer utanför USA kan också riskera sekundära sanktioner om de genomför vissa transaktioner för gruppens räkning. Åtgärden är inte identisk med en placering på utrikesdepartementets lista över Foreign Terrorist Organizations. Det rör sig om en ekonomisk terrorsanktion som ger Washington långtgående möjligheter att isolera gruppen från det internationella finanssystemet.

Slår mot motståndet mot Israels vapenindustri

Palestine Action bildades i Storbritannien 2020 och har riktat direkta aktioner mot fabriker och anläggningar som ägs av eller är kopplade till den israeliska vapentillverkaren Elbit Systems. Aktionerna har omfattat intrång, skadegörelse och försök att störa produktionen. USA:s finansdepartement hävdar att gruppen har stött terrordåd som skadat brittiska poliser och orsakat omfattande skador på militär utrustning. Palestine Action avvisar den beskrivningen och säger att verksamheten syftar till att stoppa vapenindustrins medverkan i Israels angrepp mot Gaza. Washington använder därmed sitt globala sanktionssystem mot en grupp vars uttalade mål är att slå mot den israeliska krigsmaskinen. Det sker under ett folkmord som FN:s oberoende undersökningskommission konstaterade i september 2025. Kommissionen uppmanade då andra stater att stoppa vapenöverföringar som kan användas för folkmordshandlingar.

Miljardstöd och sanktioner mot Israels kritiker

Palestine Action-beslutet är en del av ett bredare amerikanskt stöd till Israel. En rapport från den amerikanska kongressens utredningstjänst visar att USA enligt det gällande avtalet avsatt 3,8 miljarder dollar om året i militärt stöd till Israel till och med 2028. Trumpadministrationen har också drivit igenom stora vapenaffärer och kringgått delar av kongressens normala granskning. USA har dessutom använt sanktioner mot aktörer som försökt utkräva ansvar för Israels agerande. I juli 2025 sanktionerade utrikesdepartementet FN:s särskilda rapportör Francesca Albanese efter hennes kontakter med Internationella brottmålsdomstolen. Utrikesminister Marco Rubio sade öppet att åtgärden syftade till att skydda amerikanska och israeliska medborgare från domstolens utredningar.

Varnar för angrepp på yttrandefriheten

Palestine Actions medgrundare Huda Ammori säger att gruppens verksamhet alltid har handlat om att rädda liv genom att störa vad hon beskriver som den israeliska krigsmaskinen. Hon varnar för att USA:s sanktioner borde bli en väckarklocka för alla som värnar yttrandefrihet och medborgerliga rättigheter. Gruppen förbjöds som terroristorganisation i Storbritannien i juli 2025. Förbudet är fortfarande föremål för en rättslig strid. Storbritanniens högsta domstol har beviljat Ammori prövningstillstånd och ska behandla överklagandet den 4–5 november 2026. USA sanktionerade samtidigt den italienska gruppen Autistici Inventati och den transnationella organisationen Masar Badil. Finansminister Scott Bessent beskrev åtgärderna som ett led i kampen mot vad regeringen kallar våldsamma vänsterextrema terrornätverk.

Iran hotar med motattack när USA skärper sanktionerna

Emil Fjellstedt — Tue, 25 Aug 2026 09:49:26 +0000

USA utvidgar hotet om sekundära sanktioner mot länder och företag som fortsätter handla med Iran. Teheran beskriver åtgärderna som ekonomisk terrorism och varnar för att svaret inte enbart kommer att vara defensivt. USA:s finansdepartement meddelade på måndagen att fem sektorer nu löper större risk att träffas av sanktioner: digitala tillgångar, teknik, guld, flyg och sjöfart. Samtidigt svartlistades närmare 60 personer, företag och fartyg med kopplingar till bland annat iransk oljehandel, cyberverksamhet samt kärn- och robotteknik. Finansminister Scott Bessent stannade samtidigt före de mest långtgående åtgärderna. Han angav varken vilka länder som först kan drabbas eller när sanktionerna ska börja tillämpas, eftersom Washington vill ge handelspartner tid att bryta sina förbindelser med Iran, rapporterar Reuters.

Iran varnar för angrepp

Irans ekonomiminister Ali Madanizadeh säger att landet är förberett och räknar med att Kina, Ryssland och andra handelspartner motsätter sig den amerikanska presskampanjen. — Fienderna avser naturligtvis att inleda en ekonomisk terrorattack mot oss, men vi har också våra egna verktyg och vet hur spelet ska spelas. Vårt försvar är inte längre så defensivt; fienderna bör vänta sig ett angrepp, sade han i statlig tv. Revolutionsgardets talesperson Hossein Mohebbi hotade samtidigt med hårda slag mot amerikanska intressen och strategiska energipassager om Irans infrastruktur angrips. Före sanktionsbeskedet hade Teheran även varnat för minskade oljeleveranser från Persiska viken.

Kinas oljehandel i centrum

Kina har under flera år varit den största köparen av iransk olja, men USA:s blockad av iranska hamnar har redan minskat flödena. Trots detta omfattade måndagens sanktionslista inga av de kinesiska finansinstitut som misstänks underlätta oljehandeln. På frågan varför de hårdaste åtgärderna inte infördes omedelbart svarade Bessent: — Varför skulle jag vilja spränga det globala finanssystemet? Han betonade samtidigt att ingen står utanför räckvidden för amerikanska sanktioner. Kinas utrikesdepartement svarade att sanktioner och påtryckningar inte löser konflikten och att Peking kommer att skydda landets intressen.

Diplomatin har kört fast

Iran och USA slöt i juni en tillfällig överenskommelse som skulle bidra till att avsluta kriget efter de amerikanska och israeliska angreppen mot Iran, men det så kallade Islamabadmemorandumet föll snabbt samman. Pakistan uppgav på tisdagen att nya samtal i Teheran gjort betydande framsteg kring minskad upptrappning och en återöppning av Hormuzsundet. Någon varaktig diplomatisk lösning har dock inte nåtts. Nästan sex månader efter krigsutbrottet har tusentals människor dödats, de flesta i Iran och Libanon, samtidigt som konflikten och störningarna i Hormuzsundet har pressat upp energipriserna.

Donald Trump utlyser ”ekonomisk D-dag” mot Iran

Jan Sundstedt — Thu, 20 Aug 2026 12:20:39 +0000

USA:s president Donald Trump utlyser vad han kallar en "ekonomisk D-dag" mot Iran och kräver att USA:s allierade hjälper till att isolera landet. Presidenten hotar samtidigt med omfattande ekonomiska följder för de stater, banker och företag som fortsätter handeln. Donald Trump offentliggjorde kampanjen på Truth Social på onsdagen. Han beskrev satsningen som de mest omfattande ekonomiska sanktionerna som USA någonsin har riktat mot ett land och anklagade Iran för att ha försuttit möjligheten att nå en uppgörelse. Varningen omfattar länder vars banker, företag, flygplatser eller myndigheter ger Iran möjlighet att hålla ekonomin igång. Trump pekade särskilt ut oljesmuggling, kontantöverföringar, växlingskontor, fartygsregister och bulvanföretag. Presidenten angav däremot varken vilka länder USA tänker straffa eller vilka åtgärder som väntar. USA:s finansdepartement hade på torsdagen inte offentliggjort något motsvarande nytt Iranpaket bland sina senaste åtgärder.

Hotar iranska handelspartner

Trumps formuleringar öppnar framför allt för sekundära sanktioner. USA kan därigenom försöka stänga ute utländska banker och företag från amerikanska marknader eller det dollardominerade finanssystemet om de fortsätter göra affärer med Iran. Kina framstår som den viktigaste möjliga måltavlan eftersom kinesiska företag köper en stor del av Irans återstående oljeexport. Al Jazeera rapporterar att även Irak och Turkiet hör till de handelsvägar som Washington kan försöka påverka. Förenade arabemiraten stoppade dagen före Trumps besked sina handels- och finansförbindelser med Iran efter anklagelser om iranska robotangrepp, något som bestämt förnekas av Teheran. [caption id="attachment_224866" align="alignnone" width="640"] Kontroll över handelsvägarna i Hormuzsundet är högprioriterat för Donald Trump och USA. Foto: NASA.[/caption] Irans utrikesminister Abbas Araghchi svarade på torsdagen att Trumps kampanj försöker avleda uppmärksamheten från USA:s statsskuld och stigande räntekostnader. Han beskrev påtryckningarna som ekonomisk terrorism och hävdade att de hotar världsekonomin och andra staters suveränitet. USA har redan infört omfattande sanktioner mot Irans olje-, sjöfarts- och finanssektorer. Kampanjens praktiska betydelse avgörs därför först när Washington redovisar vilka ytterligare straffåtgärder som ska införas och om hoten även riktas mot stora handelspartner som Kina.

Ryssland varnar för vedergällning mot europeiska fartyg

Redaktionen — Wed, 12 Aug 2026 21:11:28 +0000

MOSKVA (Xinhua) -- Rysslands president Vladimir Putin varnar för att Ryssland kommer att svara på samma sätt om västländer beslagtar ryska handelsfartyg.

Uttalandet kom under slutskedet av Stillahavsflottans övningar på onsdagen. Putin sade att myndigheter i vissa länder, i strid med internationell sjörätt, försöker begränsa ryska ekonomiska aktörers och fredliga fartygs rörelsefrihet.

Putins uttalande kommer efter att europeiska marinstyrkor har stoppat och inspekterat fartyg ur den så kallade skuggflottan, bland annat i italienskledda EU-insatser i Medelhavet.

I slutet av juli beslutade EU också om hamnförbud för ytterligare 41 fartyg i skuggflottan. Unionen införde även krav på att försäljning av LNG-tankfartyg till Ryssland ska anmälas.

Lyfter även japanska sanktioner

Putin uttryckte också oro över ökade spänningar i Asien och Stillahavsområdet, som han kopplade till Japans sanktioner mot Ryssland.

— Tyvärr ser vi förändringar i ståndpunkterna, och jag vill betona att dessa förändringar inte har provocerats fram av något från vår sida, sade Putin.

Kina förbjuder export till 14 EU-aktörer efter nya Rysslandssanktioner

Emil Fjellstedt — Sat, 25 Jul 2026 07:44:18 +0000

Kina förbjuder med omedelbar verkan export av produkter med dubbla användningsområden till 14 europeiska aktörer. Beslutet är ett svar på EU:s nya Rysslandssanktioner mot 14 företag i Kina och Hongkong. Den kinesiska åtgärden offentliggjordes av landets handelsdepartement den 24 juli. Kinesiska exportörer får inte längre sälja varor, programvara eller teknik med dubbla användningsområden till de utpekade aktörerna. Förbudet gäller också utländska organisationer och personer som vill överföra eller tillhandahålla sådana produkter av kinesiskt ursprung. Pågående leveranser ska stoppas omedelbart. Undantag kan beviljas i särskilda fall efter ansökan till departementet. På listan finns bland andra den tyska försvarskoncernen Rheinmetall, den tjeckiska fordonstillverkaren Tatra Trucks, den franska drönartillverkaren Cavok UAS och den polska elektronikproducenten Vigo Photonics. Även företag verksamma inom elmotorer, kemi, optoelektronik, laserteknik och skeppsbyggnad samt tekniska universitetet i Wrocław omfattas.

Svar på EU:s 21:a sanktionspaket

EU antog dagen före Kinas besked sitt 21:a sanktionspaket mot Ryssland. Paketet omfattar bland annat banker, kryptotjänster, energiföretag och aktörer med koppling till den ryska militärindustrin. EU lade samtidigt till 51 aktörer på en lista med skärpta exportrestriktioner för produkter och teknik med dubbla användningsområden. Enligt unionen har dessa understött Rysslands militärindustri eller bidragit till att kringgå exportförbud. Företagen finns bland annat i Kina och Hongkong, Indien, Kazakstan, Kirgizistan, Turkiet och Förenade arabemiraten. Kinas handelsdepartement uppger att 14 företag i Fastlandskina och Hongkong träffades av EU:s nya åtgärder. Peking beskriver därför exportförbudet mot de europeiska aktörerna som en motåtgärd.

Förbudet omfattar även tredje part

Beslutet innebär inte bara att kinesiska leverantörer stoppas från att exportera. Även företag i andra länder förbjuds att vidareexportera berörda produkter av kinesiskt ursprung till de 14 aktörerna. Därmed kan åtgärden påverka leveranskedjor där kinesiska komponenter går via mellanhänder. Vilka enskilda produkter som påverkas beror på Kinas exportkontrollregler och varornas användningsområde. I det officiella beskedet anges inget uppskattat värde på de stoppade leveranserna eller hur stora konsekvenserna blir för de berörda företagen.

Tyskland betalar fem gånger mer för gas efter stoppet för rysk import

Emil Fjellstedt — Fri, 24 Jul 2026 09:31:38 +0000

Tyskland betalar fem gånger så mycket för importerad gas som innan de långsiktiga ryska leveranskontrakten övergavs, rapporterar Berliner Zeitung. Enligt tidningen har gasimportpriset stigit från 12 euro per megawattimme 2020, när de ryska långtidskontrakten fortfarande gällde, till mer än 60 euro per megawattimme den här veckan. Prisuppgången sker samtidigt som den internationella energimarknaden är kraftigt störd av den de facto stängda Hormuzsundet under den pågående konflikten mellan USA och Iran, enligt Berliner Zeitung. Tyskland övergav den billiga ryska gasimporten 2022 som en del av EU:s sanktioner mot Moskva efter upptrappningen av Ukrainakonflikten. Innan embargot stod Ryssland för 55 procent av landets naturgasimport. I dag kommer gasen främst från Norge (44 procent), Nederländerna (24 procent) och Belgien (21 procent), medan amerikansk LNG står för merparten av resten. De gamla ryska kontrakten var billigare än marknadspriset, skriver Berliner Zeitung. Tidningen menar också att Tyskland har begränsat utrymme att öka importen vid behov, eftersom rören från Norge redan går på full kapacitet och inte klarar mycket mer.

Merz pekar på bortfallet av rysk gas

Beslutet att lämna den billiga ryska energin har, enligt rapporteringen, bidragit till att bromsa den tyska ekonomin. Ekonomin krympte både 2023 och 2024 – den första nedgången två år i rad på över två decennier – och tillväxten i år väntas bli bara 0,5 procent. Företagskonkurserna ökade samtidigt med mer än 22 procent under vartdera av de två åren, enligt officiell statistik som återges i artikeln. I måndags erkände förbundskansler Friedrich Merz att energikrisen orsakades av ”bristen på rysk gas”. Moskva har uppgett att man är beredd att återuppta gasleveranser via den Nord Stream-ledning som klarade sabotageattacken 2022, men har inte fått något svar från Berlin. Tyskland planerar samtidigt nya avgifter på den redan pressade industrin för att finansiera uppbyggnaden av en nationell gasreserv. EU har åtagit sig att stoppa all rysk gasimport till 2027. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade i mars att Bryssel håller fast vid den linjen även vid fysiska gasbrister eller risk för strömavbrott.

Rekordimport av rysk gas till EU trots sanktionsretorik

Emil Fjellstedt — Fri, 17 Jul 2026 08:26:07 +0000

EU:s import av rysk flytande naturgas nådde rekordnivå under första halvåret 2026. Samtidigt fortsätter europeiska ledare att tala om hårda sanktioner mot Moskva och stöd till Ukraina. Europeiska länder importerade nära 10 miljoner ton LNG från det ryska Yamal-projektet under årets sex första månader – en ökning med omkring 18 procent jämfört med samma period i fjol. EU-länderna tog därmed i praktiken emot nästan hela produktionen från Rysslands största anläggning för flytande naturgas. Siffrorna kommer från energianalysföretaget Kpler och har bland annat uppmärksammats av Financial Times. De visar att Europa fortfarande är en central – och under perioden växande – marknad för rysk gasexport mer än fyra år efter krigsutbrottet i Ukraina.

Undantag håller handeln igång

Att importen kunnat öka trots sanktionerna hänger till stor del på hur EU:s regelverk är utformat. Unionen har förbjudit nya kortfristiga avtal om rysk LNG, men långsiktiga kontrakt som tecknades före sanktionerna har undantagits. Europeiska länder och energibolag kan därmed fortsätta ta emot stora volymer rysk gas inom äldre avtal. För varje last krävs att importlandet kan styrka att köpet omfattas av ett sådant kontrakt, men undantagen har i praktiken gjort det möjligt att sätta nya rekordnivåer. Först den 1 januari 2027 träder EU:s förbud mot import av rysk LNG under långsiktiga kontrakt i kraft. Senare samma år ska även den kvarvarande importen av rysk gas via pipelines fasas ut. Fram till dess är det fortfarande lagligt att köpa betydande volymer rysk energi.

Frankrike störst köpare

Frankrike var den största enskilda köparen av LNG från Yamal under första halvåret och importerade omkring 3,6 miljoner ton. Därefter följde Belgien och Spanien. Siffrorna är politiskt känsliga eftersom president Emmanuel Macron under kriget profilerat sig som en av Europas mest högljudda förespråkare för sanktioner mot Ryssland och stöd till Ukraina. Enligt uppskattningar från den tyska miljöorganisationen Urgewald kan EU:s inköp från Yamal under årets första sex månader ha varit värda uppemot sex miljarder euro. Yamal LNG ligger i ryska Arktis och är beroende av specialbyggda isbrytande gastankers. Europeiska hamnar är viktiga för snabba omlopp. Alternativet att skicka mer gas till Asien via Norra sjövägen är längre, mer väderberoende och mer komplicerat. Under första halvåret minskade leveranserna från Yamal till Asien kraftigt samtidigt som exporten till Europa ökade. Sedan 2022 har EU upprepade gånger lovat att göra sig oberoende av rysk energi. Importen av rysk olja har minskat och flera gasledningar har stängts eller förlorat i betydelse. Rekordköpen av LNG från Yamal visar något annat. Bakom sanktionsretoriken fortsätter EU att vara en av Moskvas viktigaste energikunder – ett tydligt exempel på unionens hyckleri.

Sex västländer inför sanktioner mot bosättarvåld på Västbanken

Redaktionen — Tue, 09 Jun 2026 16:57:58 +0000

LONDON (Xinhua) -- Storbritannien, Frankrike, Australien, Nya Zeeland, Kanada och Norge har enats om samordnade sanktioner med anledning av bosättarvåld mot palestinier på den ockuperade Västbanken, uppgav det brittiska utrikesdepartementet i ett uttalande på tisdagen.

Storbritannien inför sanktioner mot sex organisationer och en person som anklagas för att finansiera, möjliggöra eller utföra sådant våld. Frankrike, Kanada och Norge tillkännagav nya sanktioner tillsammans med Storbritannien på tisdagen, medan Australien och Nya Zeeland presenterade samordnade åtgärder förra veckan, enligt uttalandet.

De senaste brittiska sanktionerna riktas mot nätverk som tillhandahåller finansiering, logistiskt stöd och andra resurser till bosättargårdar och utposter på Västbanken.

Bland de utpekade finns Farms Association, som enligt den brittiska regeringen ger ekonomiskt och organisatoriskt stöd till bosättargårdar och utposter, samt Ahavat Gilad, som uppges kanalisera donationer till vissa av utposterna.

Listan omfattar även Ari Yshag, som anklagas för att samla in pengar till utposter kopplade till våld och hot, samt Artzenu och Shivat Zion Lerigvey Admata. Enligt den brittiska regeringen är de två sistnämnda involverade i finansiering och resursförsörjning till bosättargårdar och utposter.

De utpekade organisationerna och personen kommer att omfattas av frysta tillgångar, reseförbud och förbud mot att inneha styrelseuppdrag, enligt uttalandet.

Den brittiska regeringen uppgav också att landets officiella vägledning för utlandsverksamhet för första gången uttryckligen kommer att avråda företag från ekonomisk och finansiell verksamhet i illegala bosättningar.

Storbritanniens utrikesminister Yvette Cooper sade att bosättningsexpansion och våld är illegalt och utgör ett grundläggande hot mot möjligheten till en tvåstatslösning och mot långsiktig fred och säkerhet för palestinier och israeler.

Storbritannien tillkännagav även ytterligare en miljon pund, omkring 1,35 miljoner dollar, till humanitär minröjning i Gaza. Det kommer utöver fyra miljoner pund, omkring 5,36 miljoner dollar, som redan har avsatts, samt minst tio miljoner pund, omkring 13,5 miljoner dollar, i finansiellt och tekniskt stöd till den palestinska myndigheten under 2026.

EU vill införa 21:a sanktionspaket mot Ryssland

Redaktionen — Tue, 09 Jun 2026 15:55:29 +0000

BRYSSEL (Xinhua) -- EU-kommissionen har föreslagit ett 21:a sanktionspaket mot Ryssland. Förslaget riktas mot flera nyckelsektorer, däribland energi, finansiella tjänster, kryptoverksamhet, handel och – för första gången – fiske.

Det uppgav EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på tisdagen.

Enligt ett uttalande från kommissionen omfattar åtgärderna bland annat att den automatiska justeringsmekanismen för pristaket på olja pausas till nästa januari. Syftet anges vara att låta oljemarknaderna stabiliseras, samtidigt som trycket på ryska intäkter bibehålls.

Ytterligare 30 fartyg föreslås läggas till på sanktionslistan, utöver de 632 som redan omfattas. För första gången skulle sanktionerna även riktas mot fartyg som tillhandahåller stödtjänster till den så kallade skuggflottan, bland annat bunkring.

Förslaget innehåller också restriktioner mot hamnar, flygplatser och raffinaderier som är involverade i handel med eller bearbetning av rysk olja. Försäljning av tankfartyg för flytande naturgas, LNG, till Ryssland skulle också begränsas.

På det finansiella området vill kommissionen utvidga transaktionsförbud till ytterligare 31 ryska banker samt till 20 banker, kryptobolag, plattformar och oljehandlare i tredjeländer.

Handelsdelen innehåller nya exportrestriktioner för varor och teknik som används av Rysslands militärindustriella sektor, liksom drönarrelaterad utrustning.

Kommissionen föreslår även importförbud på varor värda omkring 60 miljoner euro, motsvarande 69,4 miljoner dollar, däribland vissa metaller och bildelar. Åtgärden beskrivs som ett led i att minska beroendet av rysk import.

För första gången vill EU också rikta in sig på Rysslands fiskesektor, med omfattande begränsningar för import av vissa fiskprodukter och totalförbud mot andra, däribland torsk.

Von der Leyen meddelade även en ny åtgärd som skulle förbjuda inresa till EU för personer som har tjänstgjort i de ryska väpnade styrkorna sedan Ukrainakonfliktens början.

Förslaget måste godkännas av samtliga EU-medlemsländer innan det kan träda i kraft.

Franska flottan bordade sanktionslistad rysk oljetanker

Jan Sundstedt — Mon, 01 Jun 2026 12:48:29 +0000

Frankrikes president Emmanuel Macron bekräftar att den franska flottan på söndagen bordade en oljetanker som färdades från Ryssland i Atlanten. I ett inlägg på X på måndagen uppgav Macron att den franska flottan hade bordat Tagor, en Rysslandskopplad råoljetanker byggd 2005 som enligt honom omfattas av internationella sanktioner. Operationen genomfördes enligt Macron på internationellt vatten i Atlanten, med stöd av flera partners, däribland Storbritannien, och ”i full överensstämmelse med internationell sjörätt”. Emmanuel Macron sade att "det är oacceptabelt att fartyg kringgår internationella sanktioner, bryter mot havsrätten och bidrar till att finansiera Rysslands krig mot Ukraina, som nu har pågått i mer än fyra år".

La Marine nationale a arraisonné hier matin un nouveau pétrolier sous sanctions internationales en provenance de Russie : le Tagor. Notre détermination est constante et totale.
Cette intervention a été effectuée en Atlantique, en haute mer,… pic.twitter.com/zxEslYjbUE — Emmanuel Macron (@EmmanuelMacron) June 1, 2026

Misstänkt falsk flagg

Enligt franska sjöfartsmyndigheter skedde ingripandet mer än 400 nautiska mil väster om Bretagne och ska ha kommit från Murmansk i Ryssland. Bordningen syftade till att kontrollera dess nationalitet, eftersom det misstänktes segla under falsk flagg. Efter att inspektionsgruppen gått ombord ska en genomgång av fartygets dokument ha bekräftat misstankarna om oegentligheter kring flaggen. Fartyget dirigerades därefter om på begäran av åklagare, enligt uppgifter som återges av bland andra The Guardian.

🚢 4e pétrolier russe arraisonné par la France ! Le Tagor a été intercepté en plein Atlantique. Entre interceptions maritimes et durcissement de la dissuasion nucléaire, la France pousse sa stratégie de confrontation directe avec Moscou. L'article complet en 1er commentaire👇 pic.twitter.com/6I4SLDSITZ
— France-Soir (@france_soir) June 1, 2026

Enligt den ukrainska databasen War & Sanctions är fartyget 252 meter långt och har tidigare seglat under namnen British Gannet, Piper och Priapus. Databasen uppger att fartyget omfattas av sanktioner från bland annat USA, EU, Storbritannien, Schweiz och Ukraina. Frankrike och Storbritannien har den senaste tiden skärpt sina åtgärder mot fartyg som misstänks ingå i den så kallade ryska "skuggflottan" – ett nätverk av tankfartyg som används för att föra ut rysk olja trots sanktioner och prisbegränsningar.