samtyckeslagen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 29 Apr 2026 09:31:04 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg samtyckeslagen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 EU-parlamentet vill tvinga fram samtyckeslag i alla medlemsländer https://nyadagbladet.se/utrikes/eu-parlamentet-vill-tvinga-fram-samtyckeslag-i-alla-medlemslander/ Wed, 29 Apr 2026 10:26:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=228936 EU-parlamentet kräver att alla medlemsländer inför en samtyckesbaserad våldtäktslagstiftning efter svensk modell. Beslutet innebär att EU-kommissionen nu pressas att lägga fram ett lagförslag om en gemensam definition av våldtäkt i hela unionen. Resolutionen antogs på tisdagen med 447 röster för, 160 emot och 43 nedlagda, rapporterar Fria Tider. Enligt EU-parlamentet ska våldtäkt definieras utifrån avsaknaden av fritt givet, informerat och återkalleligt samtycke. Förslaget innebär att länder där våldtäktslagstiftningen fortfarande bygger på våld, hot eller tvång ska gå över till en modell där frågan i stället kretsar kring om ett uttryckligt samtycke har funnits. Enligt parlamentets egen beskrivning ska tystnad, brist på motstånd, frånvaro av ett "nej", tidigare samtycke, tidigare sexuellt beteende eller en pågående eller tidigare relation inte kunna tolkas som samtycke. Samtycket ska också bedömas mot bakgrund av omständigheter som rädsla, berusning, sömn, sjukdom, funktionsnedsättning eller annan sårbarhet. Parlamentet vill dessutom att så kallade traumareaktioner – exempelvis att frysa eller anpassa sig till förövaren – ska få genomslag i lagstiftning och rättspraxis.

Svensk lag kritiserades av Lagrådet

Den svenska samtyckeslagen infördes 2018 och innebär att våldtäkt kan föreligga även utan våld, hot eller tvång, om den sexuella handlingen inte föregåtts av ett tydligt samtycke – i praktiken en uttrycklig bekräftelse, exempelvis muntligen. Lagen drevs igenom med stöd av samtliga riksdagspartier, inklusive Sverigedemokraterna. Redan före införandet riktade dock Lagrådet skarp kritik mot konstruktionen. Lagrådet varnade för att frågan om huruvida ett deltagande varit "fritt" inte med tillräcklig säkerhet kunde besvaras förrän i efterhand. "Förslagen innebär alltså att det i de aktuella bestämmelserna införs ett helt nytt grundläggande brottsrekvisit med en obestämd innebörd. Det går inte att utifrån lagtexten förutse i vilka fall det finns förutsättningar för straffrättsligt ansvar", skrev Lagrådet. Kritiker har därefter beskrivit lagen som rättsosäker och menar att den i praktiken riskerar att flytta fokus från bevisning om våld eller tvång till parternas efterhandsbeskrivningar av vad som sagts eller inte sagts.

”Bara ja betyder ja”

En av de drivande aktörerna bakom EU-initiativet är den svenska socialdemokratiska EU-parlamentarikern Evin Incir. Hon beskriver förslaget som ett steg mot en "bara ja betyder ja"-lagstiftning i hela EU. — Det är både moraliskt och juridiskt oacceptabelt att kvinnor inte skyddas av "bara ja betyder ja"-lagstiftning i hela EU, säger Incir i EU-parlamentets pressmeddelande. Hon hänvisar till att Frankrike, Finland, Luxemburg och Nederländerna sedan 2023 infört lagar som bygger på samtycke. — Vi har medvind: det är dags att leverera en gemensam europeisk definition av våldtäkt baserad på avsaknaden av fritt givet och återkalleligt samtycke, säger Incir. EU-parlamentet vill att kommissionen kompletterar 2024 års direktiv om bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Parlamentet upprepar även kravet på att könsbaserat våld ska läggas till listan över särskilt allvarliga brott med gränsöverskridande dimension enligt artikel 83.1 i EU-fördraget.]]> Journalist och författare: ”Samtyckeslagen sätter rättssäkerheten ur spel” https://nyadagbladet.se/inrikes/journalist-och-forfattare-samtyckeslagen-satter-rattssakerheten-ur-spel/ Sun, 31 Aug 2025 09:04:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=212142 Hundratals våldtäktsmål i Sverige avgörs sedan 2018 i domstol utan teknisk bevisning och nu växer kritiken mot systemet. Föreningen Mannaminne varnar för en tyst rättsskandal och journalisten och författaren Thérèse Juel menar att känslor och moral ofta får gå före juridiska principer i svenska domstolar. Under de senare åren har antalet fällande domar i våldtäktsmål där teknisk bevisning helt saknas ökat markant i Sverige. Samtidigt har antalet friande domar i samma kategori minskat kraftigt. Enligt en granskning som Samnytt har publicerat rör det sig om hundratals fall där unga män dömts enbart på målsägandes berättelse – utan vittnen, DNA-spår, medicinska fynd eller annan stödbevisning. Kritiker menar att utvecklingen är ett direkt resultat av 2018 års samtyckeslag. En kritiserad lag som över en natt förändrade förutsättningarna för bevisvärderingen i sexualbrottsmål. Författaren och journalisten Thérèse Juel har under lång tid granskat hur rättssäkerheten fungerar i svenska domstolar. Hon riktar nu skarp kritik mot ett system där känslor, rådande samhällsklimat och moraliska uppfattningar riskerar att väga tyngre än lagens principer. Ett system där unga män kan dömas skyldiga medan omgivningen väljer att titta bort. – Det här är en rättsskandal som pågår i tysthet. Unga män döms i domstol utan några faktiska bevis, säger hon i en intervju med Samnytt. Att antalet fällande domar i sexualbrottsmål ökat menar Thérèse Juel inte beror på fler våldtäkter i sig utan den förändrade rättstillämpningen sedan samtyckeslagen infördes. – Den [samtyckeslagen] speglar enbart den förändrade rättstillämpningen, det är inte fler våldtäkter. Samtyckeslagen låg ju ute på remiss – och de som förordade den var ju åklagarsidan, för den skulle hjälpa dem till fler fällande domar. Det står i deras remissyttrande, medan både Advokatsamfundet och Lagrådet var emot, med hänvisning till rättsosäkerhet. [caption id="attachment_174120" align="alignnone" width="640"] Unga män och kvinnor i dagens samhälle får enligt bedömare allt svårare att ta eget ansvar för sina handlingar. Foto: Kelsey Chance/Unsplash[/caption]

"Beviskraven satta ur spel"

Juel menar att domstolarnas bedömningar ofta bortser från sådant som ungdomars omognad, bristande kommunikation och påverkan av alkohol. Hon påpekar att nästan allt ansvar i rättsprocessen läggs på den unga mannen. Han förväntas läsa av signaler och hinder, medan kvinnans ansvar för händelseförloppet sällan lyfts. Det blir, enligt Juel, ett alltför tungt ansvar på mannens axlar, trots att många situationer är osäkra och komplexa. – Rättsväsendet har satt beviskraven ur spel. I praktiken räcker det att en kvinna säger att hon blivit utsatt för att en man ska kunna dömas, framhåller Juel. – I svenska brottsmål ska åklagaren bevisa att ett brott har begåtts. Men i dessa mål hamnar det istället på den tilltalade att bevisa att samtycke fanns. Det är helt tvärtemot rättsstatens principer. Hon lyfter särskilt fram konsekvenserna för unga män i gymnasieåldern och strax därefter. Enligt henne får många sina liv förstörda av domar som bygger på mycket svaga underlag, vilket leder till social utstötning, svårigheter att få arbete och psykisk ohälsa.

Föreningen Mannaminne

Mannaminne är en ideell förening som arbetar med att uppmärksamma rättsosäkerhet i dagens sexualbrottsmål. Föreningen menar att dagens rättssystem i praktiken har förvandlat ord-mot-ord-situationer till bevisning i sig – något som strider mot grundläggande rättssäkerhetsprinciper. I en debattartikel i Bulletin skriver föreningen att rättsstaten urholkas när beviskraven numera är så lågt satta inom sexualbrottsmål. Föreningen pekar särskilt på att oskyldiga kan komma att dömas - vilket riskerar skapa misstro mot hela rättssystemet. Flera juridiska experter har också tidigare påtalat att domstolar ofta hamnar i svåra situationer när teknisk bevisning saknas. Domare och nämndemän tvingas i hög grad göra subjektiva bedömningar av trovärdighet och berättelsernas detaljer, vilket riskerar att ge stora variationer i praxis. Mannaminne vill se förändringar. De förespråkar en oberoende resningsinstans, inspirerad av norsk modell, och noggrannare utredningar av brottsplatser och kommunikationsdata i sexualbrottsmål – vilket idag ofta ignoreras. Föreningen menar att många anhöriga till dömda pojkar och män tvingas alltmer bli aktivister för att deras röster ska höras och för att rättssäkerheten ska upprätthållas.
Jag upplever att många politiker lyssnar, men att få vågar ta frågan offentligt av rädsla för att stämplas som kvinnohatare. Nina Hamilton, Mannaminne

Politisk dimension

Frågan om rättssäkerheten i sexualbrottsmål har länge varit politiskt laddad. Förespråkare för samtyckeslagen menar att den stärker skyddet för kvinnor och underlättar lagföringen av våldtäktsmän. Kritikerna, inklusive de anhöriga engagerade i Mannaminne, menar att lagen i praktiken har sänkt ribban för fällande domar till en nivå som hotar oskyldigas rättigheter. – Man vill visa handlingskraft och få upp fällande domar i statistiken. Men det sker på bekostnad av unga mäns liv och framtid. Kritiken mot hur domstolarna hanterar bevisvärdering i sexualbrottsmål tycks växa. Samtidigt råder bred politisk enighet om att samtyckeslagen ska ligga fast. Någon större förändring av rättsläget ser därför inte ut att vara nära förestående. Thérèse Juel menar att samhällsklimatet av idag gör att många unga killar känner stor osäkerhet kring att söka sexuella kontakter. Hon beskriver för Samnytt att det nästan är som att man behöver ha "två säkerhetsvakter med sig in i sovrummet för att skydda sig", särskilt som ung man. Även om det finns exempel på kvinnor som dömts i hbtq-relationer är det en helt annan dynamik. När det gäller den psykologiska påverkan på unga män är Juel tydlig: utvecklingen är en katastrof för deras psykiska hälsa. Den tunga bördan att bevisa samtycke och ständigt vara vaksam riskerar att skapa en press som få klarar av.]]> Danskar oroar sig för falska våldtäktsanklagelser https://nyadagbladet.se/norden/danskar-oroar-sig-for-falska-valdtaktsanklagelser/ https://nyadagbladet.se/norden/danskar-oroar-sig-for-falska-valdtaktsanklagelser/#respond Thu, 21 Sep 2023 07:22:38 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=160463 Danska män och kvinnor oroar sig nu mer för falska våldtäktsanklagelser sedan den så kallade samtyckeslagen trädde i kraft. Samtidigt tycker många unga danskar att det är svårt att avgöra eller uttrycka samtycke, vilket gör att man efterlyser mer utbildning om lagstiftningen. Den så kallade samtyckeslagen trädde i kraft 1 januari 2021 i Danmark och innebär i praktiken att det räknas som våldtäkt om inte båda parter gett "samtycke" till sexuellt umgänge. En ny undersökning vid Brottsförebyggande rådet i Danmark visar nu att det råder förvirring bland unga danskar kring huruvida lagen ska praktiseras. Även om 85 procent anser att det är viktigt att försäkra sig om samtycke innan sex tycker åtskilliga att det är svårt att be om eller ge samtycke. 38 procent av män i åldrarna 16 till 30 år tycker bland annat att det är onaturligt att be om samtycke medan 17 procent kvinnor i åldrarna 16 till 20 år har svårt att uttrycka samtycke till sex. Omkring 40 procent av unga män anser sig ha svårt att avgöra om den andra personen samtycker, om inte den andra parten uttrycker det i ord. Mer än hälften av danskarna kommunicerar samtycke med kroppsspråk och inte ord.

Män oroar sig mer

– I den nya studien ser vi att många har svårt att läsa av kroppsspråk i relation till samtycke. Det finns inget rätt sätt att ge samtycke, men även om ord inte alltid är nödvändiga är det viktigt att förstå varandra, säger Katrine Amalie Keller, kunskapskonsult på danska Brottsförebyggande rådet. 52 procent danska män känner sig mer oroliga för falska våldtäktsanklagelser sedan den nya lagen tillträdde. Bland kvinnor ligger den siffran på 33 procent. Nära hälften av danskarna (44 procent) anser att det behövs mer utbildning inom samtyckeslagen. Från och med 1 augusti i år är det åter obligatoriskt med sexualundervisning i gymnasiet, något som togs bort i Danmark för över 50 år sedan. Dock finns inga riktlinjer kring utbildning inom samtyckeslagen och heller inga krav på att det ska ingå. Undersökningen gjordes genom en enkätundersökning med danskar i åldrarna 16 till 74 år. Sedan samtyckeslagen trädde i kraft har antalet våldtäkter ökat i landet. I Sverige infördes samtyckeslagen år 2018.]]> https://nyadagbladet.se/norden/danskar-oroar-sig-for-falska-valdtaktsanklagelser/feed/ 0 Nu har samtyckeslagen trätt i kraft https://nyadagbladet.se/inrikes/nu-har-samtyckeslagen-tratt-i-kraft/ https://nyadagbladet.se/inrikes/nu-har-samtyckeslagen-tratt-i-kraft/#respond Mon, 02 Jul 2018 12:56:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=51821 Den 1 juli infördes det en sexualbrottslagstiftning som bygger på frivillighet. Lagen innebär i korthet att om sex inte är frivilligt, så är det olagligt. Syftet med den nya lagen är att göra det tydligt att alla har en ovillkorlig rätt till personlig och sexuell integritet och självbestämmande. För polis och åklagare innebär det till viss del ett perspektivskifte. Fokus i arbetsmetodiken behöver riktas mer mot den misstänktes beteende istället för målsägaren. Det är viktigt att komma ihåg att det är åklagaren som har bevisbördan. – Frågorna till misstänkt är otroliga viktiga i förhören. Vad har man haft för relation till målsägaren och hur har man försäkrat sig om att hen ville medverka, säger Anna Lindström, verksamhetsutvecklare vid nationella operativa avdelningen, Noa. En annan nyhet i den nya lagen är att målsägandebiträde omedelbart ska tillförordnas. Det innebär att målsägande alltid ska tillfrågas om målsägandebiträde vid första kontakten. Görs inte det så ska som regel alltid målsägandebiträde förordnas.   Källa: polisen.se]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/nu-har-samtyckeslagen-tratt-i-kraft/feed/ 0