https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 12 Nov 2024 14:13:31 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/norden/norge-ber-om-ursakt-till-samerna-en-historisk-dag/ https://nyadagbladet.se/norden/norge-ber-om-ursakt-till-samerna-en-historisk-dag/#respond Tue, 12 Nov 2024 13:42:13 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=193253 Den norska riksdagen ber landets samer och övriga minoritetsgrupper om ursäkt för hur dessa behandlats under 18- och 1900-talet. – Det är en historisk dag, hävdar den samepolitiska kommentatorn Mona Solbakk. – Vi kan inleda det hela med att beklaga djupt till alla dem som blivit orättvist behandlade i samband med förnorskningspolitiken och det som tidigare storting har gjort, säger Høyres Svein Harberg. Enligt en norsk rapport som släpptes 2023 påverkades samerna mycket negativt av ”förnorskningspolitiken”, som fördes mellan cirka 1850 och 1950, där samer och andra minoriteter i många fall pressades eller tvingades ge upp sitt språk och delar av sin kultur för att assimileras in i majoritetskulturen och "bli norrmän". En lång rad norska institutioner har tidigare bett om ursäkt för historiska oförrätter begångna mot samerna – bland annat kungahuset, den tidigare statsministern Kjell Magne Bondevik och det norska lärarfacket Utbildningsförbundet – och nu var det alltså riksdagens tur. – Det är en historisk dag också sett till symboliken med att Stortinget har rest en lavvo utanför. Vi har aldrig upplevt att en lavvo lagligt står utanför Stortinget, menar Mona Solbakk och syftar på en samisk tältkåta som rests utanför parlamentsbyggnaden.

"Historia måste få vara historia"

Utöver samerna bad riksdagen också om ursäkt för hur kväner, norskfinnar och skogsfinnar behandlats historiskt – alla tycker dock inte att det är rimligt att be om ursäkt för verkliga eller påstådda övergrepp som begicks för flera generationer sedan. Fremskrittpartiet väljer att gå emot strömmen och tänker inte be om ursäkt för vad norska makthavare för 100-200 år sedan tog sig för. – Vi anser att historia måste få vara historia, säger Bård Hoksrud (FrP).]]> https://nyadagbladet.se/norden/norge-ber-om-ursakt-till-samerna-en-historisk-dag/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/norden/spar-av-vikingatida-samisk-bosattning-hittad-i-norge/ https://nyadagbladet.se/norden/spar-av-vikingatida-samisk-bosattning-hittad-i-norge/#respond Tue, 09 Jul 2024 17:11:34 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=184428 Arkeologer har hittat spår av en mycket gammal samisk bosättning i Trøndelag. Fyndet beskrivs som betydelsefullt då det tidigare varit svårt att hitta några bevis för att det fanns samiska bosättningar i området under början av vikingatiden. När det stod klart att den konstgjorda sjön Nesjøen i Tydal skulle tömmas på vatten så ville arkeologen Harald Bugge Midthjell undersöka platsen och söka efter samiska kulturföremål. När sjön fylldes igen under 70-talet gjordes det aldrig några arkeologiska undersökningar där, menar han. – Så det var ett utmärkt tillfälle att få tillgång till havsbotten och kartlägga hur mycket som faktiskt fanns där, säger han till forskning.no. Som väntat hittade Midthjell och hans kollegor spår av samisk bosättning i form av samiska härdar som kunde dateras tillbaka till 700-talet. – Detta är en period då det inte alls är känt att det fanns någon särskild samisk bosättning i Trøndelag. Det är verkligen en ganska stor sak. Det betyder mycket för vår förståelse av järnåldern och vikingatiden i Norge, förklarar arkeologen.

Viktigaste bidraget i karriären

Vidare förklarar han att samiska härdar, det vill säga eldstäder, byggs på ett speciellt sätt och det gör att man kan skilja dem åt från andra härdar. Dessa som man hittat är bland annat uppbyggda med stenar omkring sig, vilket tyder på boplatser och inte att det endast var exempelvis en lägerplats. Midthjell hoppas att upptäckten ska göra att man ser på hur mångfacetterat vikingatiden var, än man tidigare trott. Vidare menar han också att upptäckten är viktig för den samiska befolkningen och deras plats i historien. – Det känns som det viktigaste bidraget jag har gjort i min karriär hittills. Jag har hittat guld, vikingaskepp och liknande saker tidigare, men de små kolbitarna från härdarna är viktigare än allt det där, säger han.]]> https://nyadagbladet.se/norden/spar-av-vikingatida-samisk-bosattning-hittad-i-norge/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/kultur/samer-begar-tillbaka-offergavor-fran-historiska-museet/ https://nyadagbladet.se/kultur/samer-begar-tillbaka-offergavor-fran-historiska-museet/#respond Wed, 08 May 2024 12:35:29 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=180107 Ett 40-tal samer vill ha tillbaka 600 offergåvor som tidigare hittats vid den gamla offerplatsen Unna Sájvva. Föremålen, bland annat mynt och pärlor, finns idag på Historiska museet i Stockholm. Unna Sájvva är en samisk offerplats i Gällivare. Den ska ha använts mellan år 500 fram till 1600-talet, men är även en plats som används idag, enligt hemsidan som skapats för Unna Sájvva. Den grävdes ut under 1915 av arkeologen Gustaf Hallström, som senare förde de föremål man hittade till Historiska museet i Stockholm. De flesta föremål finns idag i lagerlokaler, förutom ett 20-tal som visas i utställningen "Vikingarnas värld" på museet. Omkring 30 mynt finns också på Ekonomiska museet i Stockholm. Sammanlagt hittades över 600 föremål och omkring 150 kilo ben och horn. Däribland fanns också mynt, pärlor och olika metallföremål. Nu har samer från byarna kring offerplatsen, i ett brev till Historiska museet, begärt att dessa föremål förs tillbaka. I brevet hänvisar man till FN:s urfolksdeklaration, som menar att urfolk har rätt till sina ceremoniella föremål. Vidare vill man att föremålen flyttas till Ájttemuseet, som ligger i grannkommunen Jokkmokk.

Samisk förvaltning

– Vi tycker att det är viktigt att de här föremålen har ett samiskt förvaltarskap, säger Hannah Edenbrink Andersson till skattefinansierade SVT. Ájttemuseet är ett samiskt museum och därför vill vi att de ska ha förvaltningen av dem helt enkelt. Även Gällivare kulturmuseum har tidigare begärt att få låna föremål för en utställning man planerar att ha 2025, något Edenbrink Andersson också ser fram emot. –  För det är ändå Gällivare som är hem, säger hon. Men förvaltarskapet är också väldigt viktigt för oss. Historiska museet har redan svarat och tilldelat en handläggare för ärendet.]]> https://nyadagbladet.se/kultur/samer-begar-tillbaka-offergavor-fran-historiska-museet/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/miljo/indianer-jublar-nar-vattenkraftverk-rivs/ https://nyadagbladet.se/miljo/indianer-jublar-nar-vattenkraftverk-rivs/#respond Sun, 07 Apr 2024 11:07:55 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=177439 I Klamath-floden har det funnits vattenkraftverk i ett sekel – men nu rivs fyra av dammarna. Skälet är att man dels vill underlätta för laxfisket, men också förbättra den biologiska mångfalden i regionen. Indianstammar i området betraktar rivningarna som en stor seger. Redan för åtta år sedan fattades beslut om att fyra dammar i Kalifornien och Oregon skulle rivas – men först sex år senare hade alla godkännanden från berörda myndigheter kommit in, och först i år har arbetet kunnat starta, rapporterar skattefinansierade SVT. ”Arbetet har beskrivits som den största dammrivningen i USA:s historia. Under början av 2024 har flera sprängningar gjorts vid en av dammarna där man hoppas vara klar med alla fyra dammar innan årsskiftet”, skriver man. Innan dammarna byggdes var floden ett viktigt fiskevatten för kungs- och regnbågslax. Syftet med att riva dammarna är delvis att ge laxarna möjlighet att återvända till sina forna lekområden och man hoppas att vissa arter nu kommer att öka med uppemot 80 procent.

"Helig plikt"

Flera indianstammar i regionen har länge krävt att dammarna ska rivas, med hänvisning just till deras tradition av fiske, och man gläds nu åt att detta arbete äntligen har påbörjats. – Laxen i Klamath kommer hem. Folket har förtjänat denna seger och nu fortsätter vi vår heliga plikt mot fisken som har försörjt vårt folk sedan tidernas begynnelse, har Yurok-stammens ledare, Joseph James tidigare sagt. Konflikten om vattenkraft i USA påminner mycket om den i Sápmi där många samer är negativt inställda till dammarna och menar att deras förfäder blev av med marker, fiske och traditionella flyttleder för sina renar när vattenkraftverken byggdes. – Det här som vi ser i USA nu är en hel flod, ett helt system, och det är det som är så fantastiskt. Det tror jag bli väldigt svårt i Sápmi på svensk sida eftersom det är så stora kraftmängder man tar ut från en hel älv, förklarar Åsa Össbo, vid Várdduo - Centrum för samisk forskning.]]> https://nyadagbladet.se/miljo/indianer-jublar-nar-vattenkraftverk-rivs/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/inrikes/samisk-vinst-i-omtalad-rattstvist/ https://nyadagbladet.se/inrikes/samisk-vinst-i-omtalad-rattstvist/#comments Thu, 23 Jan 2020 15:52:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=72369 Under torsdagen dömde Högsta domstolen (HD) mot staten och förkunnade att Girjas sameby har ensamrätt till jakt och fiske på samebyns område i Lappland "på grund av urminnes hävd". Högsta domstolens beslut innebär att samebyn Girjas, belägen i Gällivare i mellersta Lappland, har “ensamrätt att bestämma om andra ska få jaga och fiska på samebyns område” ovanför den så kallade odlingsgränsen. Efter att domen förkunnats var det glada miner hos samerna, särskilt då man stridit för ensamrätten i det berörda området i över tio år. – Vi har tagit det till vägs ände och att vi fick rätt känns fantastiskt. Det är början på ett nytt kapitel, säger Matti Blind Berg, som är ordförande i Girjas sameby, till Dagens Nyheter. Den svenska staten har hävdat att man som fastighetsägare ensam haft jakt- och fiskerätten till marken i fråga. Men enligt HD så är det samerna som ska åtnjuta den rätten, detta "på grund av urminnes hävd". ”Domstolen är enig om domslutet. Samtliga ledamöter är ense om att det som sägs i domen om urminnes hävd leder till att talan ska bifallas”, skriver HD i ett pressmeddelande.   Källa: Högsta Domstolen]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/samisk-vinst-i-omtalad-rattstvist/feed/ 3 https://nyadagbladet.se/inrikes/sameby-vinner-men-inte-ensamratt/ https://nyadagbladet.se/inrikes/sameby-vinner-men-inte-ensamratt/#comments Thu, 25 Jan 2018 16:16:39 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=46558 Girjas sameby vinner mot staten. Hovrätten ansåg i sin dom att det är samebyn som ska ha rätten att bestämma över jakten och fisket i byns fjällområde och att samebyn har bättre rätt än staten att jaga efter småvilt och fiska i området, men att det inte är fråga om en ensamrätt. Domstolen ogillade dock Girjas yrkande om rätt att utan statens samtycke upplåta rätt till jakt efter småvilt och rätt till fiske inom samebyns område. Bakgrunden till tvisten är den småviltjakt i fjällområdet som tilläts för allmänheten 1993. Då protesterade samer som hävdade att den känsliga renskötseln riskerade att drabbas. Girjas sameby, som disponerar marker i ett område i norra delen av Gällivare kommun, kom att representera dessa samers intressen och med stöd av Svenska samernas riksförbund stämde Girjas staten 2009. År 2016 meddelade Gällivare tingsrätt att det är Girjas sameby som har ensamrätt till jakt och fiske inom samebyns område. En dom som svenska staten alltså överklagade.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/sameby-vinner-men-inte-ensamratt/feed/ 2 https://nyadagbladet.se/inrikes/samer-sager-nej-till-mer-samisk-makt/ https://nyadagbladet.se/inrikes/samer-sager-nej-till-mer-samisk-makt/#comments Sat, 02 Dec 2017 12:05:48 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=44838 Regeringens förslag om mer makt till samerna förkastas av samerna själva, vars ledare anser att förslaget är otillräckligt. Sametinget förkastar Socialdemokraternas förslag om ökad samisk makt i Norrland. Anledningen är att förslaget anses vara kraftlöst och inte ge samer något reellt inflytande. – Sametinget är också kritiska till förslaget om samiskt inflytande, säger styrelseordförande Per Olof Nutti. Socialdemokraternas förslag kritiseras även av flera så kallade människorättsorganisationer, som exempelvis Amnesty, Civil Rights Defenders och Svenska kyrkan. Enligt dessa bryter den socialdemokratiska regeringen mot internationell rätt och mot FN:s konventioner. För att följa globala lagar måste regeringen ge vetorätt till samerna över viktiga beslut som påverkar människor och miljö i Sapmi, menar man. Detta eftersom samer anses ha bott i landet längre än andra folkgrupper. De folkgrupper som man anser har invandrat efter ursprungsbefolkningen ska ha mindre rättigheter, enligt FN. I praktiken måste vetorätten antingen ges till det delvis ”försvenskade” Sametinget, eller direkt till de mer nationalistiska och etniskt medvetna samebyarna. Sametinget såväl som samebyarna anser att det nu nedröstade förslaget bara innebär att samiska nationalister ges möjlighet att kommentera myndigheters beslut som rör dem, men att de egentligen inte ges inflytande över slutresultatet.]]> https://nyadagbladet.se/inrikes/samer-sager-nej-till-mer-samisk-makt/feed/ 2 https://nyadagbladet.se/miljo/sameby-vinner-etapp-vindkraftstrid/ https://nyadagbladet.se/miljo/sameby-vinner-etapp-vindkraftstrid/#respond Wed, 05 Jul 2017 08:13:12 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=38520 Mark- och miljödomstolen i Umeå har behandlat ett antal överklaganden gällande ett stort vindkraftsprojekt i markbygden utanför Piteå, rapporterar Sveriges Radio. Samebyn Västra Kikkejaure har i första hand yrkat att inget tillstånd ska ges för vindkraft på deras betesmarker, i andra hand att tillståndet ska innehålla villkor som skyddar renskötseln. Domstolen river nu upp beslutet om villkor och skickar tillbaka frågan till länsstyrelsens miljöprövningsdelegation för att på nytt bestämma kompenstionsåtgärder för rennäringen. Samebyn har föreslagit en rad åtgärder som kompensation, bland annat att vindsnurrorna ska stannas om renskötare befinner sig i området, att bolaget Markbygden Vind ska bekosta tillfälliga beteshagar och transporter samt GPS-sändare till renarna.     Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/miljo/sameby-vinner-etapp-vindkraftstrid/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/halsa/ny-forskning-om-ohalsa-bland-samer/ https://nyadagbladet.se/halsa/ny-forskning-om-ohalsa-bland-samer/#respond Tue, 24 Jan 2017 06:12:50 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=33916 Jon Petter Stoor, doktorand vid SANKS och Tromsö universitet, har inlett ett nytt forskningsprojekt kring varför så många unga samer, speciellt unga renskötande män, väljer att ta sina liv eller skada sig själva. Enligt Stoor är kunskapsläget så undermåligt att det är svårt att bedöma den gemene samens psykosociala hälsosituation. Men tidigare studier till exempel visat att mer än varannan ung samisk kvinna säger sig ha haft självmordstankar och att var tredje ung samisk renskötare har allvarligt övervägt, eller haft planer på, att ta sitt liv.   Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet]]> https://nyadagbladet.se/halsa/ny-forskning-om-ohalsa-bland-samer/feed/ 0 https://nyadagbladet.se/kultur/modersmalets-dag/ https://nyadagbladet.se/kultur/modersmalets-dag/#respond Tue, 23 Feb 2016 14:21:09 +0000 http://nyadagbladet.se/?p=26447 Modersmålets dag utlystes på FN:s generalkonferens i november 1999 och uppmärksammas årligen den 21 februari. Datumet valdes till minne av händelserna den 21 februari 1952, då studeranden som demonstrerade för sitt modersmål bengali sköts ihjäl i Bangladesh. Sakkunniga spår att hälften av de uppemot 6 000 språk som finns i dag, kommer att ha försvunnit mot slutet av 2000-talet om man inte vidtar åtgärder. Då kan mänskligheten komma att gå miste om gamla kunskaper som finns i urfolkens språk. 43 procent av språken är utrotningshotade. Bland de redan utdöda språken finns manx (talades på Isle of Man, dog ut 1974), asa i Tanzania (dog ut 1976), ubychiska i Turkiet (dog ut år 1992), ejakiska på Alaska (dog ut år 2008). [caption id="attachment_26449" align="aligncenter" width="500"] Vy över bergskedja på Kolahalvön i norra Ryssland där den den hotade kildinsamiskan talas. Foto: kolsky2/CC BY-NC-ND 2.0[/caption] I Europa är 33 språk utrotningshotade, varav 13 befinner sig på randen till utrotning. Däribland finns även kildinsamiska, som talas på centrala Kolahalvön och har enligt Unesco 787 talande. För att förebygga att språken försvinner behövs det fördelaktiga villkor, så att modersmålstalare även lär sina barn språket. Det behövs även utbildningssystem som främjar umgänge på modersmål. Det behövs en trevlig social och politisk miljö som bygger på respekt för språklig mångfald och småspråk, så att språkkunskaper uppfattas som en fördel i stället för en börda.   se.sputniknews.com]]> https://nyadagbladet.se/kultur/modersmalets-dag/feed/ 0