<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>säkerhetshål &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/sakerhetshal/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 08 Mar 2022 15:59:50 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>säkerhetshål &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Linux-programmerare snabbast på att laga säkerhetshål</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/linux-programmerare-snabbast-pa-att-laga-sakerhetshal/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/linux-programmerare-snabbast-pa-att-laga-sakerhetshal/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Mar 2022 13:22:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Linux]]></category>
		<category><![CDATA[säkerhetshål]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=118552</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskning visar att Linux-utvecklare löser allvarliga buggar, problem och säkerhetshål på betydligt kortare tid än sina konkurrenter.</strong>

Googles säkerhetsforskare har för projektet The Project Zeros räkning <a href="https://googleprojectzero.blogspot.com/2022/02/a-walk-through-project-zero-metrics.html" target="_blank" rel="noopener">tittat</a> på buggar som rapporterats in mellan januari 2019 och december 2021 och sedan fixats. Forskarna noterade att Linux-programmerare löste problem på i genomsnitt 25 dagar och dessutom har blivit snabbare på att patcha säkerhetshål i den öppna mjukvaran – från 32 dagar i genomsnitt under 2019 till bara 15 under 2021.

Konkurrenterna lyckades inte alls lika bra. Exempelvis tog det Apple 69 dagar, Google 44 dagar och Mozilla 46 dagar i snitt att åtgärda säkerhetsproblem. För Microsoft och Oracle tog det ännu längre tid – 83 respektive 109 dagar i genomsnitt.

Generellt har dock alla aktörer blivit bättre på att fixa säkerhetsbuggar. 2021 var genomsnittet 52 dagar – jämfört med 80 dagar för tre år sedan. När det kommer till mobiloperativsystem så är det jämnt mellan Apple iOS och Android med 70 respektive 72 dagar för att lösa allvarliga buggar. IOS hade dock betydligt fler buggar än Android.

<strong>Även webbläsarproblem blir</strong> lösta snabbare idag. Chrome fixade under tidsperioden 40 problem på i genomsnitt strax under 30 dagar och Mozilla på 37,8 dagar. Webkit - Apples renderingsmotor för webbläsare som bland annat används av Safari tog dock i genomsnitt över 72 dagar att fixa inrapporterade buggar.

The Project Zero ger utvecklarna 90 dagar på sig att lösa inrapporterade säkerhetsproblem. Under förra året var det bara en enda bugg – ett säkerhetsproblem kopplat till Google Android som tog längre tid än så att lösa.

Att utvecklarna blir allt bättre på att fixa buggar och säkerhetsproblem tror ansvariga för The Project Zero beror på bland annat ökad transparens inom branschen och att utvecklare är bättre rustade för att snabbt reagera på inrapporterade problem.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/linux-programmerare-snabbast-pa-att-laga-sakerhetshal/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler sårbarheter i Windows upptäckta &#8211; åtgärder dröjer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/fler-sarbarheter-i-windows-upptackta-atgarder-drojer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/fler-sarbarheter-i-windows-upptackta-atgarder-drojer/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 29 Mar 2020 06:20:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Microsoft]]></category>
		<category><![CDATA[säkerhetshål]]></category>
		<category><![CDATA[Windows]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=75823</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ännu en gång har sårbarheter i Windows operativsystem upptäckts. Den här gången handlar det om en bugg i Adobe Type Manager som möjliggör för en angripare att infektera användares dokument. Buggen återfinns i Windows 7, 8 och 10 och Microsoft har inga planer att åtgärda sårbarheten i de två äldre systemen.</strong>

Det är långt ifrån första gången som det upptäckts sårbarheter i Microsofts system och företaget får spendera en ansenlig tid med att fixa buggar och implementera skyddsåtgärder för att göra användarna nöjda.

<strong>Buggen i Adobe Type Manager</strong> innebär att användarens dator kan fjärrangripas genom att ett infekterat dokument laddas ner och öppnas, sedan kan ytterligare dokument på datorn infekteras och Microsoft själva beskriver sårbarheten som kritisk, skriver Sweclockers.

Såväl Windows 7, 8 och 10 har samma sårbarhet i sina system. För Windows 10 hoppas företaget att buggen kommer att vara åtgärdad den 14 april, men för de två äldre systemen förväntas inga åtgärder göras och systemen lär förbli sårbara.

Sweclockers kommer dock med <a href="https://www.sweclockers.com/nyhet/29340-sarbarhet-i-windows-7-8-och-10-uppdagas-atgarder-drojer" target="_blank" rel="noopener noreferrer">tips</a> på hur användare med äldre versioner av Windows kan gå till väga för att komma till bukt med säkerhetsproblemet.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/fler-sarbarheter-i-windows-upptackta-atgarder-drojer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Säkerhetshål gör att dina tangenttryckningar sparas okrypterat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sakerhetshal-gor-att-dina-tangenttryckningar-sparas-okrypterat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sakerhetshal-gor-att-dina-tangenttryckningar-sparas-okrypterat/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 14 May 2017 13:43:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[IT-säkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[kryptering]]></category>
		<category><![CDATA[säkerhetshål]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=36970</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett säkerhetshål i en drivrutin från Hewlett-Packard gjorde att alla dina tangenttryckningar sparades okrypterat, vilket ses som en säkerhetsrisk eftersom detta kan blottlägga ditt lösenord.</strong>

Det var efter att Hewlett-Packard uppdaterade en drivrutin som säkerhetshålet öppnade sig. Det schweiziska IT-säkerhetsföretaget Modzero skriver att säkerhetshålet gör att programvaran kan spara tangenttryckningarna okrypterat.

<em>"Alla processer som körs under den aktuella användarsessionen kan övervaka felsökningsmeddelanden och kan spara tangenttryckningar från användare. Processerna kan således spara känslig data, till exempel lösenord, utan att det märks",</em> <a href="https://www.modzero.ch/advisories/MZ-17-01-Conexant-Keylogger.txt" target="_blank" rel="noopener noreferrer">skriver</a> Modzero i ett meddelande på sin hemsida.

Säkerhetshålet ska ha gått obemärkt i två veckor, sedan den 28 april, innan Hewlett-Packard meddelade att man ska åtgärda problemet.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sakerhetshal-gor-att-dina-tangenttryckningar-sparas-okrypterat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Säkerhetshål gör att Chrome kan avlyssna användaren</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sakerhetshal-gor-att-chrome-kan-avlyssna-anvandaren/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sakerhetshal-gor-att-chrome-kan-avlyssna-anvandaren/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 Jan 2014 20:43:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Chrome]]></category>
		<category><![CDATA[Google]]></category>
		<category><![CDATA[säkerhetshål]]></category>
		<category><![CDATA[Tal Ater]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=15625</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Genom ett säkerhetshål i den omåttligt populära webbläsaren Google Chrome kan datorns mikrofon slås på, utan att användaren märker av det. Det påstår den israeliske datahackern Tal Ater.</strong></span>

Inspelade samtal, möten och telefonsamtal kan alltså spelas in genom att datorns mikrofon aktiveras av en tredjepartstjänst.

<em>”Genom att utnyttja buggar i Google Chrome kan skadliga webbsidor aktivera mikrofonen och lyssna på vad som helst omkring din dator, även efter att du har lämnat dessa webbplatser”</em>, <a href="http://talater.com/chrome-is-listening/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">skriver</a> Ater på sin blogg.

<span style="font-size: medium;"><strong>Kringgår programvaran</strong></span>
Buggen märks när de skadliga webbplatserna försöker kringgå det sätt som Google använder för att hantera programvaran till Chromes taligenkänning. Vanligtvis ger Chromes användare manuellt sitt medgivande till varje webbsida som vill få tillgång till taligenkänningen och mikrofonen, men enligt det upptäckta säkerhetshålet kan det spela mindre roll.

I höstas kontaktade Tal Ater Google om det nya säkerhetshålet och fick till svar att man planerade att åtgärda buggen, någonting som Ater menar att Google inte har gjort.

<span style="font-size: medium;"><strong>Google manar till lugn</strong></span>
Tal Aters upptäckt har rapporterats av flera välkända nyhetsmedier. Bland annat BBC, International Business Times, Daily Mail och New York Times.

I ett mejl till teknikwebbsidan Arstechnica meddelar Google att man undersökt ärendet och kommit fram till att det inte föreligger något hot mot användarna, som till exempel att datorns mikrofon kan avlyssna dem utan deras vetskap.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sakerhetshal-gor-att-chrome-kan-avlyssna-anvandaren/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Säkerhetshål i appen Snapchat</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sakerhetshal-i-appen-snapchat/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sakerhetshal-i-appen-snapchat/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 27 Dec 2013 16:02:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[app]]></category>
		<category><![CDATA[Gibson Security]]></category>
		<category><![CDATA[hacker]]></category>
		<category><![CDATA[säkerhetshål]]></category>
		<category><![CDATA[Snapchat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=14542</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: large;"><strong>Användare av den populära mobilapplikationen Snapchat bör vara medvetna om att hackare kan komma över deras telefonnummer. Totalt berörs åtta miljoner användare av säkerhetshålet.</strong></span>

[caption id="attachment_14544" align="alignright" width="147"]<img class=" wp-image-14544 " src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/12/snapchat-210x210.jpg" alt="Appens logga" width="147" height="147" /> Appens logga[/caption]

Det är en grupp australiska säkerhetsforskare som kallar sig <em>Gibson Security</em> som uppmärksammat den bristande säkerheten i appen. Redan i augusti år kontaktade man Snapchat om säkerhetsbristerna men Snapchat genomförde inga åtgärder.

–<em> Vår förhoppning är att Snapchat granskar kodningen och förbättrar hur man hanterar säkerheten och buggar, </em>säger en företrädare för Gibson Security till <a href="http://www.businessinsider.com/security-folks-share-snapchat-hack-2013-12" target="_blank" rel="noopener noreferrer">Business Insider</a>.

Säkerhetshålet upptäcktes genom att man i Snapchat föreslås vänner automatiskt. Det är så hackare kan få tag på användarnas telefonnummer, menar Gibson Security.

Applikationen Snapchat fungerar på så sätt att användare skickar bilder och korta videoklipp till varandra som visas i max 10 sexunder. Det senaste året har appen ökat i popularitet och enligt Snapchat själva används appen av åtta miljoner människor världen över.

Säkerhetshålet påverkar alla användare av Snapchat, inklusive iPhone- och Androidanvändare.

Snapchat har inte velat kommentera Gibson Securitys avslöjanden, skriver Business Insider.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/sakerhetshal-i-appen-snapchat/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
