rymdforskning – Nya Dagbladet

Danmark tar klivet ut i rymden – ska kartlägga månen

Redaktionen — Fri, 28 Nov 2025 08:32:29 +0000

Den danska regeringen har avsatt 125–130 miljoner danska kronor (cirka 180–185 miljoner svenska kronor) till rymdmissionen Máni – en satellit som ska kartlägga månytan för att identifiera säkra landningsplatser för framtida astronauter. Uppskjutningen planeras till 2029. Missionen leds av forskare vid Köpenhamns universitet i samarbete med flera danska lärosäten, satellittillverkaren Space Inventor samt internationella partners från bland annat Polen, Slovenien och Nederländerna. Den totala budgeten uppgår till cirka 50 miljoner euro. — Det är en dröm som går i uppfyllelse. Att vi nu kommer ända fram till startlinjen, där vi ska börja bygga och utveckla missionen, är en fantastisk känsla, säger Jens Frydenvang, lektor vid Köpenhamns universitet och ledare för projektet, till danska statskanalen DR. Máni valdes i våras ut av Europeiska rymdorganisationen ESA för att gå vidare tillsammans med nio andra europeiska projekt. I mitten av december väntas ESA fatta det slutgiltiga beslutet om vilka missioner som prioriteras. Satelliten ska utrustas med ett specialbyggt teleskop för att fotografera månens sydpol med hög detaljgrad. Området är särskilt intressant eftersom forskare tror att det finns stora mängder vatten där, vilket kan användas både som dricksvatten och för att producera raketbränsle. Utbildnings- och forskningsminister Christina Egelund menar att satsningen markerar Danmark som en rymdnation och stärker landets oberoende gentemot stora kommersiella aktörer som SpaceX. — Att vi i Danmark och Europa gör oss starkare på området är mycket viktigt för vårt oberoende, för vår säkerhet och för vår konkurrenskraft, säger hon.

Starlink-expansion hotar astronomi – forskare larmar om ökade störningar

Jan Sundstedt — Fri, 25 Oct 2024 09:27:01 +0000

Forskare vid Nederländska Institutet för Radioastronomi varnar för att Elon Musks Starlink-satelliter orsakar allvarlig radiointerferens i jordens omloppsbana, vilket försvårar astronomernas observationer av avlägsna planeter och stjärnor. De uppmanar nu till åtgärder för att hantera problemet innan det förvärras ytterligare. Det europeiska radioteleskopnätverket Low-Frequency Array (LOFAR) har sedan 2012 undersökt svaga och avlägsna objekt i universum för att upptäcka svarta hål och leta efter exoplaneter. Sedan SpaceX började skjuta upp sina Starlink-satelliter för fem år sedan har de ökade radiovågsutsläppen dock gjort det betydligt svårare för LOFAR att genomföra sina observationer. Jessica Dempsey är vetenskaplig chef och generaldirektör för Netherlands Institute for Radio Astronomy. – Förra året började vi se störningssignaler på himlen, och vi lyckades spåra dem till några av Starlink-satelliterna från den första generationen som kretsade ovanför jorden, säger hon i en intervju med The Independent.

Astronomers are raising concerns about Elon Musk’s Starlink satellites. Researchers at the Netherlands Institute for Radio Astronomy say second-generation Starlink V2 satellites produce 32 times more radio interference than previous models. #Starlink #SpaceX #Astronomy #UEMR pic.twitter.com/fp8ZLznhQV
— WNO (@WNO_Headlines) September 23, 2024

6 000 satelliter

SpaceX har för närvarande ett pärlband av över 6 000 satelliter i omloppsbana, vilket möjliggör höghastighetsinternet till nästan var som helst på jorden. Satelliterna har oavsiktligt sänt ut elektromagnetisk strålning, något som LOFAR-astronomerna initialt trodde berodde på defekta batterier. Dempsey berättar att de förra året diskuterade lösningar med SpaceX-tekniker för att minska strålningen och var optimistiska om att problemet skulle kunna lösas. Men när astronomerna genomförde nya observationer i juli, upptäckte de att SpaceX uppdaterade Starlink V2 Mini-satelliter orsakade än mer störningar. Företaget har dessutom lanserat fler satelliter sedan dess. – Starlink [sände] ut över 30 gånger mer utsläpp, och nu inte bara några få, utan alla [satelliterna]. Ärligt talat blev vi chockade. – Ljusstyrkan i just det här frekvensbandet hos de här nya satelliterna, jämfört med det vi tittar på, [är] ungefär 10 miljoner gånger ljusare. Motsvarigheten skulle vara att du försöker titta på den vackra, svagaste stjärnan som du kan se med ögat en mörk natt, och sedan stiger fullmånen upp bredvid den, beskriver Jessica Dempsey situationen. [caption id="attachment_34751" align="alignnone" width="500"] 6 000 Starlink-satelliter för närvarande i omloppsbana över jorden.[/caption]

Problemet ökar

Det mest oroande, enligt Dempsey, är att problemet bara fortsätter att växa. Trots tidigare samtal med SpaceX för att minska störningarna har deras uppdaterade Starlink-satelliter skapat ännu större radiointerferens. Företaget skjuter i nuläget upp omkring 40 nya satelliter i veckan, och med planen att ha 100 000 satelliter i omloppsbana i framtiden, fruktar forskarna att det kommer bli omöjligt att bedriva markbaserad astronomi på sikt. – De skjuter upp 40 av de här 'fullmånarna' varje vecka. Just nu finns det cirka 6 000 Starlink-satelliter där uppe, men det är tänkt att det ska finnas 100 000 [framtida satelliter]. Så föreställ dig 100 000 fullmånar där uppe. Då kan vi verkligen säga adjö till all form av astronomi som vi hade hoppats kunna göra från marken. Dempsey och hennes kollegor publicerade nyligen resultat i tidskriften Astronomy & Astrophysics som visar att nästan alla Starlink-satelliter de observerade sände ut elektromagnetisk strålning som kunde störa observationerna. – FN har regler för de skyddade frekvensbanden. Och dessa skyddade band finns där för att astronomin ska kunna utföra sitt arbete. Det är en fråga om huruvida dessa regler stöds av någon som har makt att göra det, avslutar Jessica Dempsey.

Svensk satellit uppskjuten i rymden

Sofie — Mon, 07 Nov 2022 08:29:21 +0000

I fredags sändes en svensk satellit upp i rymden för första gången på 21 år. Satelliten "Mats" ska cirkla runt jorden på cirka 600 kilometers höjd och hjälpa forskare genom att skicka hem 3D-bilder och mätningar av vågor i atmosfären. Under fredagskvällen skickade Sverige upp sin första forskningssatellit sedan 21 år. Satelliten ska kunna hjälpa till globalt i rymdforskningen. Mats sändes upp med hjälp av en raket från Nya Zeeland och redan vid 23-tiden på fredagen kunde man konstatera att satelliten var på plats i sin omloppsbana. – Vi har fått en liten första kontakt. Allt ser bra ut. Vi har fått ett livstecken från Mats. Det tar 90 minuter för den att åka ett varv runt jorden och nu väntar vi på nästa signal, säger Linda Megner, ledare för forskningsprojektet med satelliten Mats, till TT. Mats är ungefär lika stor som en normalstor diskmaskin och väger 50 kilo. Satelliten ska cirkla kring jorden på cirka 600 kilometers höjd, vilket exempelvis är något högre än den internationella rymdstationen ISS som ligger på 400 kilometers höjd. Uppdraget omfattar att skicka 3D-bilder och mätningar av vågor som sker i atmosfären - något som ska kunna hjälpa forskare att bättre mäta exempelvis väder och klimat. Studierna är tänkta att pågå i två år. Det var i februari 2001 som Sverige senast sände upp en forskningssatellit. Den kallade man Odin och sändes från Svobodnyj i Ryssland. Även om Odin är mestadels svensk var detta ett internationellt samarbete med bland annat Finland, Kanada och Frankrike. Planen för Odin var initialt att vara uppe i ungefär två år, men satelliten har överlevt och resan pågår än idag, vilket fortsatt att bidra till rymdforskningen.

Unikt rymdsamarbete mellan Kina och Ryssland

Osignerad — Wed, 07 Mar 2018 09:33:41 +0000

Ryssland och Kina har ingått ett avtal om att samarbeta inom rymdforskning inom såväl civila som militära projekt. Ryssland och Kina har beslutat att ingå ett samarbetsavtal för framtida rymdforskning. Enligt beslutet kommer de två länderna att samarbeta både inom militära som civila projekt som rör rymden. Avtalsparterna är det statliga ryska rymdbolaget Roscosmos och den kinesiska nationella rymdmyndigheten. Bland de första projekten man gemensamt tar sig an är en datacentral för forskning om den "djupa rymden", rapporterar RT. Utöver datacentralen kommer Kina och Ryssland att samarbeta för att genomföra Kinas planerade landning på månens sydpol år 2023 samt utvecklingen av en ny rysk rymdsond som ska observera månen. Vad det är för militärt samarbete det rör sig om är oklart.