<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Rumänien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/rumanien/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 06 Oct 2026 15:09:54 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.3</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Rumänien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Gyökeres sänkte Rumänien – Sverige höll första nollan under Graham Potter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/sport/gyokeres-sankte-rumanien-sverige/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 06 Oct 2026 13:03:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[fotboll]]></category>
		<category><![CDATA[Graham Potter]]></category>
		<category><![CDATA[Nations League]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[Viktor Gyökeres]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=242490</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Viktor Gyökeres sköt Sverige till 1–0 borta mot Rumänien i Nations League på måndagen. Herrlandslaget höll därmed nollan för första gången under förbundskaptenen Graham Potter.</strong>

Målet kom redan i 13:e minuten i Bukarest. Sebastian Nanasis avslut tog i stolpen och Gyökeres rakade in returen i öppet mål.

Anfallaren har nu gjort mål i samtliga fyra matcher under samlingen och i sju raka Nations League-matcher.

Sverige skapade flera chanser före paus, men Rumänien pressade på i andra halvlek. Viktor Johansson räddade bland annat Florin Tanases friläge.

Daniel Svensson träffade stolpen på stopptid. Sverige höll undan och tog sin första nolla sedan den 6 juni 2025, efter 18 raka matcher med insläppta mål.

[caption id="attachment_242504" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/10/img_f21331d3df61.jpg"><img class="wp-image-242504 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/10/img_f21331d3df61.jpg" alt="En svensk och en rumänsk spelare i kamp om bollen." width="640" height="427" /></a> Sverige vann bortamötet med Rumänien med 1–0. Foto: Xinhua/Cristian Cristel[/caption]

— <em>Vi vinner och håller en nolla, så det är en skön känsla</em>, säger Gyökeres till SVT.

Efter <a href="https://nyadagbladet.se/sport/smakstart-for-sverige-i-nations-league/">smakstarten</a> med hemmasegrar mot Rumänien och Polen följde ett kryss mot Bosnien-Hercegovina i Zenica.

Med tre segrar och en oavgjord leder Sverige grupp B4 på tio poäng, två före Bosnien-Hercegovina. Två matcher återstår.

Sverige tar emot Bosnien-Hercegovina den 14 november och avslutar gruppspelet borta mot Polen tre dagar senare.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Sverige inleder mot Rumänien när Nations League drar i gång</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/sport/sverige-moter-rumanien-nations-league-inleds/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 24 Sep 2026 12:25:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Sport]]></category>
		<category><![CDATA[fotboll]]></category>
		<category><![CDATA[Graham Potter]]></category>
		<category><![CDATA[Nations League]]></category>
		<category><![CDATA[Polen]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241391</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vad Graham Potter vill med det svenska herrlandslaget får vi ett första svar på fredag, då Sveriges gruppspel i Nations League inleds hemma mot Rumänien. Därmed startar också resan mot ett eventuellt svenskt deltagande i fotbolls-EM 2028.</strong>

Sverige inleder Nations League-hösten hemma mot Rumänien på fredag. Avspark på Strawberry Arena i Solna klockan 20.45.

Grupp 4 i division B rymmer också Polen och Bosnien och Hercegovina. Redan på måndag kommer Polen till Solna för nästa hemmamatch.

Fyra matcher på elva dagar väntar i första samlingen, och förbundskapten Graham Potter har därför tagit ut en extra stor trupp.

Återbud från Mattias Svanberg, Gustaf Nilsson och Taha Ali har redan tunnat ut truppen. Isak Hien, Roony Bardghji och Anthony Elanga saknas skadade sedan tidigare.

Dejan Kulusevski står utanför truppen, utan att förbundet angett skada som skäl.

Alexander Isak och Viktor Gyökeres finns däremot med, liksom Hampus Skoglund från Hammarby. Patrik Wålemark från Lech Poznan är även han tillbaka i truppen.

Potter har bekräftat att mittbacken Gustaf Lagerbielke missar matchen på grund av ljumskproblem, och även offensive mittfältaren Besfort Zeneli får vila och istället jobba med rehab.
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="sv">Nations League-premiären närmar sig &#x1f1f8;&#x1f1ea;&#x1f1f7;&#x1f1f4;</p>
&#x1f39f;&#xfe0f; <a href="https://t.co/NGygMUIdcF">https://t.co/NGygMUIdcF</a> <a href="https://t.co/CUvtIt0EDD">pic.twitter.com/CUvtIt0EDD</a>

— Svensk Fotboll (@svenskfotboll) <a href="https://x.com/svenskfotboll/status/2102865138248450193?ref_src=twsrc%5Etfw">September 23, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.x.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>EM 2028 i horisonten</h3>
Hösten avgör mer än själva gruppen, eftersom placeringen styr seedningen när kvalet till EM 2028 lottas i Belfast den 6 december 2026.

En högre seedning ger ett bättre utgångsläge när EM-kvalet drar i gång i mars 2027 med tolv grupper. Gruppvinnarna i kvalet går direkt till mästerskapet. Tvåorna går antingen direkt vidare eller till playoff.

Playoff spelas i mars 2028, och där kan även Nations League-lag ta sig in. Nations League delar därmed inte ut någon EM-biljett på egen hand.

I själva gruppen flyttas ettan upp till division A. Tvåan spelar playoff om uppflyttning i mars 2027, och trean blir kvar i division B.

Fyran slipper numera direkt nedflyttning och får i stället spela playoff mot en tvåa från division C om att stanna kvar.

Sverige siktar på att vinna gruppen, och fredagens premiär mot Rumänien sätter tonen för hela hösten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Georgescu gripen i bedrägeriutredning – tredje rättsliga spåret mot den portade valvinnaren</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/georgescu-gripen-i-bedrageriutredning-tredje-rattsliga-sparet-mot-den-portade-valvinnaren/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 22 Sep 2026 11:09:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Călin Georgescu]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[valresultat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241216</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rumänsk polis grep under måndagen den tidigare presidentkandidaten Călin Georgescu, misstänkt för bedrägeri mot en affärsman. Georgescu har inte kommenterat ärendet. Om tidigare utredningar har han sagt att de är politiskt motiverade.</strong>

Åklagarmyndigheten DIICOT genomförde fem husrannsakningar, bland annat i hans hem. Tre personer ska, enligt åklagarna, ha agerat för att få otillbörlig ekonomisk vinning.

<a href="https://www.politico.eu/article/calin-georgescu-detained-romania-fraud-investigation/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Politico skriver</a>, med hänvisning till DIICOT, att gruppen ska ha vilselett en rumänsk affärsman för att komma åt garantier han satte in för att få krediter. Offret ska ha förlorat mer än 1,1 miljoner euro. <a href="https://balkaninsight.com/2026/09/21/romania-probes-far-right-former-presidential-candidate-georgescu-for-fraud/bi/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Balkan Insight rapporterar</a> att gruppen, som Georgescu ska ha lett, från september 2021 fick mannen att tro att han kunde få ett lån på 6 miljoner euro mot en garanti. Han ska ha fört över omkring 1 miljon euro och därefter ytterligare 100 000 euro för ett utlovat lån på 15 miljoner. Lånet kom aldrig.
<h3>Tredje spåret mot samma man</h3>
Bedrägerimisstanken är inte det enda rättsliga spåret. Politico beskriver två pågående mål: ett om en påstådd våldsam kupp mot författningsordningen, och ett om att ha främjat "fascistisk ideologi". Balkan Insight nämner också medhjälp till att undergräva författningsordningen, spridning av falsk information och grundande av en antisemitisk organisation. Georgescu nekar. Inget är avgjort i dom.

Bakgrunden är det avbrutna valet. Georgescu vann första omgången i november 2024, enligt Politico med 23 procent av rösterna. I december samma år ogiltigförklarade författningsdomstolen valet och han <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/rumanska-valmyndigheten-stoppar-georgescu/">portades från omvalet</a>, med hänvisning till en påverkansoperation från en främmande stat – enligt rapporteringen Ryssland. Omvalet i maj 2025 vanns av Nicușor Dan.
<h3>"Rumänien är en diktatur"</h3>
George Simion, Georgescus politiska allierade och ledare för alliansen för rumänernas enhet, AUR, fördömde gripandet på Facebook: "Vem som helst av oss kan bli nästa. Stoppa övergreppen! Rumänien är en diktatur!"

Utanför DIICOT, dit Georgescu skulle föras för förhör, samlades hans anhängare. Myndigheterna satte upp avspärrningar och kallade in gendarmeriet. Balkan Insight uppger hundratals anhängare. Politico hänvisar till rumänska medier och talar om flera dussin.
<h3>Inifrån FN och Romklubben</h3>
Georgescu har sagt det här långt före måndagens gripande. I en <a href="https://www.youtube.com/watch?v=ctwNUYShvL0" target="_blank" rel="noopener nofollow">intervju</a> med Reiner Fuellmich, publicerad av ICIC den 30 december 2022, berättade han om nära 18 år i FN-systemet. Han började i UNDP i Rumänien och var senare specialrapportör för farligt avfall i närmare två och ett halvt år. Först, sade han, trodde han att FN kunde hjälpa människor. Sedan ändrade han sig.

— <em>Den verkliga orsaken är oligarkin, det globala oligarkiska systemet</em>, sade han. Konflikten står enligt honom inte bara mellan suveränitet och globalism.

— <em>Plattformen, bron för det här oligarkiska systemet att kontrollera</em>, sade han om FN.

— <em>FN:s Agenda 2030 är samma som Davosagendan</em>, sade han. Båda är, enligt honom, icke-statliga organisationer.

Samma sak sade han om Romklubben, där han var ordförande för det europeiska centret i Wien i närmare två och ett halvt år. Klubben var, sade han, en annan icke-statlig organisation med samma problem som FN. Den hade börjat 1968 med Aurelio Peccei och rapporten Tillväxtens gränser, som varnade för att planetens resurser exploaterades för fort, av girighet. I praktiken fann han samma slutsats som i hållbarhetsmötena: hur konsumtionen kan ökas.

Georgescu har inte uttalat sig om bedrägerimisstanken. Om de tidigare utredningarna har han sagt att de drivs av politiska skäl, och det han beskrivit inifrån FN och Romklubben gör måndagens gripande svårt att hålla isär från den politiken.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>EU:s förödande angrepp på yttrandefriheten i Europa – del 2</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/eus-forodande-angrepp-pa-yttrandefriheten-del-2/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Dan Ahlmark]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Apr 2026 15:04:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[Dan Ahlmark]]></category>
		<category><![CDATA[Digital Services Act]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[yttrandefrihet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226500</guid>

					<description><![CDATA[Innehåll av typ "Borderline" har av EUIF definierats som "a combination of disinformation/conspiracy theories and hate speech". Hate speech har definierats av EU enligt (1) och disinformation som (2). EUIF har gett ut en bok avseende s k "Borderline content", vilket alltså gäller inlägg, som troligen inte kränker existerande lagar eller relevanta regelsystem, men ogillas av Kommissionen. De områden, som täcks, gäller främst: "Populist rhetoric" samt innehåll, som kan karakteriseras som: Anti-government/anti-EU, Anti-elite, Anti-migrants and Islamophobia, Anti-refugee/immigrant sentiment, Anti-LGBTIQ, Political satire, Meme subcultures. Detta kompletteras med rekommendationer om ytterligare innehåll från en vänsterorienterad NGO.

Ett konkret exempel gällande plattformen TikToks tolkning av innebörden av Hate Speech framgår av dess riktlinjer för censur under det slovakiska valet 2023 gällande kön/genus. Man betecknar följande som Hate Speech: "There are only two genders; We need to stop the sexualization of young people/children; I think that LGBTI ideology, gender ideology, transgender ideology are a big threat to Slovakia, just like corruption...; Targeted misgendering. (Sid.103)". I plattformens Summary Report efter valet betecknar man som "degrading speech" (del av Hate Speech) kommentarer såsom: "the absurdity of the existence of more than two genders and the forced inclusive language" såsom t ex uttrycket "pregnant people." Åsikten om "the need to stop gender ideology from schools" betecknades på samma sätt.

Sådana tolkningar avviker mycket kraftigt från åsikter hos stora delar av europeiska länders befolkningar. Man kan observera, att ämnena ovan väl täcker vad allmänheten främst ogillar, och vad mycket av debatten på nätet avser. Det allra mesta av den offentliga kritiken mot EU kan sägas falla inom dessa områden. Samtidigt väcks många frågor om, hur EU överhuvudtaget kan rätt behandla t ex populistisk retorik eller innehåll av karaktären Anti-government/anti-EU samt Anti-elite. Subjektiviteten i dessa bedömningar är säkerligen hårresande, och yttrandefriheten blir därmed kraftigt begränsad.
<blockquote>Man kan observera, att ämnena ovan väl täcker vad allmänheten främst ogillar, och vad mycket av debatten på nätet avser.</blockquote>
Att skribenters kränkningar av gränser för yttrandefriheten naturligtvis inte sällan förekommer (behandlas då av plattformens egna regler och landets lagar) är en sak, men kraven gällande vad man behandlar här innebär myndigheters ingrepp mot legalt tillåtet innehåll. Att särbehandla sådan information under förevändning att det gäller "borderline" yttranden bör – som den amerikanska utredningen (JCAR) påpekar – inte tillåtas.

Enligt en EUIF-rapport från 2023 gällande bl a "våldsam högerextremism" kallades t ex uttrycket "refugees do not belong" för "a white supremacy idea. Sid 91". Att invända mot okontrollerad immigration tolkas alltså lätt som borderline "anti-migrants" och "anti-refugee" retorik.

Vilka åtgärder vidtas då vanligen beträffande borderline-material? Ja, där är EU-organet helt klart på vad som ska göras och understryker detta med ett Orwelliskt språkbruk: "EUIF stressed that 'positive interventions'—meaning active censorship measures—'need to be adopted in order to prevent the spread of' this lawful, nonviolative political content, specifically calling for 'downranking' and 'demonetization' of it. Sid. 92f." Man talar i sammanhanget också om metoden att "add friction to access". Google och YouTube försäkrade i sammanhanget myndigheten om, att man just arbetade med sådan de-ranking via sina algoritmer.
<h3>Partiskhet och tvång</h3>
Partiskhet är en egenskap, som Kommissionen och dess censurapparat tar lätt på. En vänsterorienterad think-tank utnyttjades i arbetet att utforma censurregler. Det holländska inrikesministeriet utsågs inför ett val att vara "trusted flagger" dvs ha rätt att ställa särskilda krav på plattformarna gällande censur av publicerat material. Att utan hänsyn till den klara intressekonflikten bete sig så före ett val, där regeringen självfallet hotades, visar en utpräglad arrogans och likgiltighet för demokratiska regler.

Ännu värre var beteendet inför det europeiska parlamentsvalet i juni 2024. Där krävdes och genomfördes särskilda åtgärder för att strängt kontrollera genomförd censur av plattformarna, och vilka dessa naturligtvis godtog. Att Kommissionen aktivt arbetade för striktare censur i ett val, som direkt angick dess arbete och policies, är självfallet en överträdelse av demokratisk kutym. Det säger något om EUs attityd till de europeiska folken, att sådant beteende godtas.

Att följa DSA och fastställda regler och bestämmelser för censuren är idag inte frivilligt för plattformarna. Beträffande arbetet under valtider är JCARs omdöme följande: "The European Commission has issued de facto binding political censorship rules for European elections". Plattformarna lyder vanligen de instruktioner, som de får vid sina kontakter med EUs personal, pga de olika hot som finns vid olydnad.
<h3>Det rumänska valet 2024</h3>
Kommissionens beteende visar dess uppenbara intresse att motverka EU-kritiska partier och opinioner, och dess inflytande omfattar numera självfallet regeringar och rättsväsende. När en starkt EU-oppositionell politiker – Călin Georgescu – vann första omgången av rumänska presidentvalet och syntes ha goda utsikter att vinna den andra, sades säkerhetstjänster i Rumänien ha upptäckt, att Ryssland genom 25 000 konton i TikTok bedrivit en systematisk påverkan på den inledande valomgången.

TikTok kunde dock snabbt fastställa, att sådana konton och en sådan samverkan inte funnits eller skett, vilket företagets interna undersökning och dokument visade. Den mindre påverkan som skett hade genomförts av andra rumänska partier men inte från Rysslands sida. TikTok framförde snabbt denna information till myndigheter och Kommissionen, vilka dock inte brydde sig om materialet.

Istället stoppade Högsta Domstolen i Rumänien den andra valomgången beroende på den påstådda inverkan av Ryssland. I det presidentval, som sedan genomfördes 2025, tilläts Georgescu inte delta, och en EU-vänlig politiker vann naturligtvis. Detta visar då på åtgärder från EU, som i kraft gick långt utöver de censuringrepp som Kommissionen vanligen genomför för att främja EU-vänliga partier. Framtiden får utvisa om handlandet här främst berodde på antingen att Rumänien är ett för EUs befolkning rätt okänt land (vilket ökade handlingsfriheten), eller att det var ett engångsbeslut, eller om klart EU-skeptiska kandidater inte längre godtas i de högsta positionerna i medlemsstaterna.
<h3>Utnyttjandet av NGOs</h3>
Användningen av NGOs som vakthundar för den detaljerade granskningen av plattformarna i ett speciellt land mångdubblar förmågan att observera även små avvikelser från "tillåtna" yttranden på nätet. Sådana NGOs sägs av EU vara objektiva, men eftersom de är utvalda av EU för övervakning kan det betvivlas. De är naturligtvis vänsterorienterade. De kan vara Trusted Flaggers eller arbeta inom EUs Rapid Response System och då ställa krav med prioritet på plattformarna. Dessa NGOs är troligen ofta beroende av offentlig finansiering.
<h3>Några slutsatser</h3>
I och med att censurorganisationen inom EU inte ens dragit sig för partiska åtgärder av det slag, som kommenterades ovan, bekräftas dess politiska orientering. Från att inledningsvis dess karaktär av ett internt tullfritt område gjorde EU populär inom europeisk höger, har dess senare lagstiftningsarbete, policies och fientlighet mot självständiga nationer och nationalism gjort EU till ett vänsterprojekt. Det som motarbetas och censureras bort enligt ovan som Borderline är t ex genomgående fullt legala högeråsikter.

Sådant beteende och EUs mål att ta över den politiska makten från självständiga nationer gör, att organisationen blivit en fiende till europeisk höger. Det är beklagligt, att många borgerliga partier inom Europas länder ännu inte insett detta. Beträffande de aktiviteter, som granskats här, framgår tydligt, att de aktiva inom censurområdet tolkar regler ytterst fritt och brett och ofta troligen i överensstämmelse med sin ideologiska övertygelse. EUs ledning avser också att alltmer bygga ut systemet, vilket medför att traditionell yttrandefrihet får ett alltmer begränsat utrymme.
<blockquote>Sådant beteende och EUs mål att ta över den politiska makten från självständiga nationer gör, att organisationen blivit en fiende till europeisk höger.</blockquote>
En viktig fråga är, om Europa rör sig och snart gränsar mot ett system för övervakning av yttranden på nätet, som mycket liknar dem diktaturer använder. Genom att successivt vidga definitioner såsom avseende Hate Speech och omfånget av Borderline-området, tvingas kritiken av dagens samhälle bli allt mera begränsad.

Dessutom finns också tydliga tecken på, att EU önskar vidga sitt inflytande över nätet territoriellt, och att man ser det som önskvärt att europeisk lagstiftning i detta avseende gäller i andra delar av världen. Detta är säkerligen ett mål också för FN och allmänt globalister i världen. Dessa personer och organisationer förstår ju, att begränsningar av yttrandefriheten är vital för deras möjlighet att nå sina mål. Så EUs verksamhet på detta fält är – förutom att vara en europeisk katastrof – också en del i byggandet av den mardröm, som politisk globalism innebär.

&#160;

<em>Dan Ahlmark</em>

&#160;

<hr />

<em>Källor och referenser:</em>

<sup>1</sup> European Commission against Racism and Intolerance (ECRI), General Policy Recommendation No 15 on "hate speech" 8.12.2016

<sup>2</sup> Disinformation, as defined by the EU, refers to false or misleading information that is deliberately spread to deceive and manipulate public opinion, particularly in the context of online communications. The EU aims to combat this issue through various strategies, including the EU Code of Practice on Disinformation, which seeks to enhance transparency and accountability in digital platforms.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA:s kongress anklagar EU för valpåverkan i Rumänien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usas-kongress-anklagar-eu-for-valpaverkan-i-rumanien/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 05 Feb 2026 15:14:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[amerikanska kongressen]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[valresultat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220900</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Justitieutskottet i USA:s representanthus menar att EU-kommissionen manipulerat det rumänska presidentvalet 2024 genom att sprida till synes osanna uppgifter om rysk inblandning. Bryssel kallar anklagelserna för "absurda".</strong>

I en färsk rapport beskriver det amerikanska justitieutskottet hur Bryssel bidrog till att resultatet från Rumäniens presidentval 2024 ströks, rapporterar <a href="https://www.romaniajournal.ro/top_news/brussels-denies-us-allegations-of-influencing-romanias-vote-and-meddling-in-member-states-national-elections/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Romania Journal</a>. Utskottet menar att EU-kommissionen ägnade sig åt politisk censur och påverkade demokratiska val på ett otillbörligt sätt.

Rumäniens författningsdomstol <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/stora-protester-efter-ogiltigforklarat-presidentval-rumanerna-har-valt-sin-president/" target="_blank" rel="noopener">beslutade</a> att ogiltigförklara valresultatet från första omgången. Beslutet grundade sig på information från underrättelsetjänsten som hävdade att Moskva stödde den EU-kritiske kandidaten Călin Georgescu genom kampanjer på Tiktok.

&#160;
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">And new, nonpublic documents cast doubt on the allegations of Russian interference that led a Romanian court to undo the country’s 2024 presidential election results.</p>
TikTok told the European Commission that it found “no evidence” of a coordinated a Russian campaign to boost… <a href="https://t.co/wB8styfmSV">pic.twitter.com/wB8styfmSV</a>

— House Judiciary GOP &#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f1fa;&#x1f1f8; (@JudiciaryGOP) <a href="https://twitter.com/JudiciaryGOP/status/2018683793196896477?ref_src=twsrc%5Etfw">February 3, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Plattformen kunde inte bekräfta påståendena</h3>
Enligt kongressrapporten visar interna handlingar från Tiktok, som företaget överlämnat till EU-kommissionen, något helt annat. Plattformen kunde inte hitta något som stödde uppgifterna om rysk kampanjverksamhet för Georgescu. Ändå var det just dessa obestyrkta påståenden som ledde till att domstolen ogiltigförklarade valet.

"Vid slutet av december 2024 visade medieuppgifter, med stöd i Rumäniens skattemyndighet, att den påstådda ryska kampanjen i själva verket finansierats av ett annat rumänskt politiskt parti. Men valresultatet återställdes aldrig, och i maj 2025 vann den av etablissemanget föredragna kandidaten presidentvalet efter omvalet", står det i rapporten.
<h3>Systematisk inblandning i åtta val</h3>
Representanthusets utskott hävdar att mönstret är större än bara Rumänien. Totalt ska EU ha blandat sig i åtta olika europeiska val: utöver Rumänien nämns Slovakien, Nederländerna vid två tillfällen, Frankrike, Moldavien samt Irland vid två tillfällen under perioden 2023-2025.

&#160;
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">&#x1f6a8;&#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f1ea;&#x1f1fa; BREAKING:</p>
U.S. House Judiciary Committee confirm that the EU interfered in 8 European elections.

&#x1f1f8;&#x1f1f0; Slovakia (2023)
&#x1f1f3;&#x1f1f1; The Netherlands (2023&#38;2025)
&#x1f1eb;&#x1f1f7; France (2024)
&#x1f1f7;&#x1f1f4; Romania (2024)
&#x1f1f2;&#x1f1e9; Moldova (2024
&#x1f1ee;&#x1f1ea; Ireland (2024&#38;2025)

This people talk about democracy 24/7...… <a href="https://t.co/01vjplimbT">https://t.co/01vjplimbT</a> <a href="https://t.co/lty6ITx1rs">pic.twitter.com/lty6ITx1rs</a>

— Mario Nawfal (@MarioNawfal) <a href="https://twitter.com/MarioNawfal/status/2019025650099855464?ref_src=twsrc%5Etfw">February 4, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Utskottet riktar även kritik mot EU:s nya DSA-lagstiftning, som enligt dem syftar till att kontrollera internet globalt.
<h3>Rumäniens president försvarar beslutet</h3>
Rumäniens president Nicușor Dan svarade på onsdagen skarpt på anklagelserna från kongressen och försvarade beslutet att annullera valet.

— <em>Rumänien är en stark demokrati, </em><a href="https://www.europeaninterest.eu/in-a-harsh-response-to-the-us-romanian-president-dan-said-romania-is-a-strong-democracy/" target="_blank" rel="nofollow noopener">betonade</a> han och avfärdade kongressrapporten som enbart beskrivande och menade att den inte kan ersätta en juridisk bedömning.
<h3>EU tillbakavisar allt</h3>
Thomas Regnier, en representant från EU-kommissionen, kallar påståendena från kongressen "absurda" och menar att de "saknar all grund" och poängterar att yttrandefrihet är en hörnsten i Europa.

Samtidigt vänder företrädaren kritiken mot sociala medieplattformar och menar att det är deras algoritmer som manipulerar väljare.

&#160;
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">&#x1f6a8;The EU Censorship Files, Part II</p>
For more than a year, the Committee has been warning that European censorship laws threaten U.S. free speech online.

Now, we have proof: Big Tech is censoring Americans’ speech in the U.S., including true information, to comply with Europe’s… <a href="https://t.co/Fg0gxzoTxD">pic.twitter.com/Fg0gxzoTxD</a>

— House Judiciary GOP &#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f1fa;&#x1f1f8; (@JudiciaryGOP) <a href="https://twitter.com/JudiciaryGOP/status/2018683758006665352?ref_src=twsrc%5Etfw">February 3, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Det är inte första gången amerikanska företrädare kritiserar EU:s agerande i samband med det rumänska valet. Redan i februari förra året tog vicepresident JD Vance upp frågan vid säkerhetskonferensen i München, där han varnade för att demokratin urholkas i EU och Storbritannien.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Spetälska åter i Europa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/spetalska-ater-i-europa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 14 Dec 2025 09:56:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[bakterier]]></category>
		<category><![CDATA[Europa]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[sjukdomar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218426</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Två fall av spetälska, lepra, har nyligen bekräftats i Rumänien – de första på flera decennier. Fallen har skapat rubriker i Europa, men rumänska myndigheter betonar att risken för omfattande smittspridning är mycket liten.</strong>

Enligt rumänska hälsomyndigheter rör det sig om två unga personer med ursprung i Indonesien, där sjukdomen fortfarande förekommer, <a href="https://www.reuters.com/business/healthcare-pharmaceuticals/romania-finds-two-masseuses-with-leprosy-first-cases-40-years-2025-12-12/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> Reuters.

De ska ha vistats på ett spa i staden Cluj-Napoca, där smittan upptäcktes i samband med medicinska undersökningar.

Myndigheterna uppger att de nu följer upp personer som haft nära kontakt med de smittade.

Företrädare för hälsodepartementet har framhållit i rumänska medier att spetälska är extremt ovanlig i både Rumänien och övriga Europa, och att situationen inte ger skäl till panik.

Fokus ligger nu på smittspårning och tidig behandling av en begränsad krets kontaktpersoner.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Romania Confirms First Leprosy Cases Since 1981 <a href="https://t.co/SAGpmAih72">pic.twitter.com/SAGpmAih72</a></p>
— Monte OZ (@MonteOzAfrica) <a href="https://twitter.com/MonteOzAfrica/status/1999962985805049933?ref_src=twsrc%5Etfw">December 13, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Ingen omfattande återkomst</h3>
Spetälska är en av världens äldsta kända infektionssjukdomar, men moderna antibiotikakurer gör att de flesta patienter kan behandlas framgångsrikt om sjukdomen upptäcks i tid.

År 2024 rapporterade 188 länder in 172 717 nya fall, främst i Indien, Brasilien och vissa afrikanska länder.

Infektionsexperter pekar på att enstaka europeiska fall nästan alltid har koppling till resor eller ursprung i länder där lepra fortfarande är endemisk.

I nuläget finns inga tecken på en omfattande återkomst av sjukdomen i Europa, men händelsen i Rumänien understryker behovet av uppmärksamhet inom vården och fungerande smittspårning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rumänska presidentvalet – ett steg bort från demokrati</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/rumanska-presidentvalet-ett-steg-bort-fran-demokrati/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 26 May 2025 14:32:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206696</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rumänien gick åter </strong>till val efter att höstens presidentval ogiltigförklarades på grund av "utländsk påverkan". Då tog högerkandidaten Georgescu hem segern. Opinionsundersökningarna inför avgörande valomgång visade också att stödet för honom var större än för den liberala kandidaten.

Georgescu har inte fått ställa upp igen i det nya valet och partiets nye kandidat blev istället Simion. Mätningar inför valdagen visade ett försprång för Simion. Men han förlorade trots det valet.

<strong>Samtidigt hävdade</strong> meddelandeappen Telegrams grundare Pavel Durov att franska underrättelsetjänsten bad honom att censurera konservativa röster i Rumänien. Men denna gång ogiltigförklarades valet inte, trots "utländsk inblandning", och trots att Pavel Durov var redo att komma och vittna "om det hjälper den rumänska demokratin". Det är klart att Simion kräver att valet görs om. Men denna gång prioriterades inte demokrati.

Att jubla till en seger av EU-vänliga kandidaten Nicușor Dan är i det här fallet ren dubbelmoral. Om anklagelserna om Frankrikes inblandning stämmer så är vi på väg bort från demokrati. Varken EU eller Frankrike har rätt att blanda sig i nationell politik. Det har ingenting med demokrati att göra.

&#160;

<em>Magnus Iverman</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Simion vill ogiltigförklara rumänska valet – anklagar Frankrike och Moldavien för valpåverkan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/simion-vill-ogiltigforklara-rumanska-valet-anklagar-frankrike-och-moldavien-for-valpaverkan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 May 2025 08:42:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[George Simion]]></category>
		<category><![CDATA[Moldavien]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[valpåverkan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206379</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den högernationalistiske och EU-kritiske presidentkandidaten George Simion kräver att Rumäniens presidentval ogiltigförklaras. Han anklagar Frankrike och Moldavien för att ha försökt påverka valutgången – uppgifter som också får stöd från Telegram-grundaren Pavel Durov.</strong>

Simion, ledare för partiet Alliansen för rumänernas enhet (AUR), hävdar att valet komprometterats av "<em>utländsk inblandning</em>" och uppger att han formellt begärt att Rumäniens högsta domstol ogiltigförklarar resultatet.

I ett inlägg på plattformen X på tisdagen skrev Simion, som ledde i opinionsmätningarna inför <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/__trashed-2/" target="_blank" rel="noopener">valet</a> att det finns bevis för otillbörligt påverkan från ”<em>utländska statliga och icke statliga aktörer</em>” – och pekade specifikt ut två länder som ansvariga:

”<em>Varken Frankrike, Moldavien eller någon annan har rätt att blanda sig i en annan stats val</em>”.

”<em>Till alla rumäner: uppmana omgående författningsdomstolen att ogiltigförklara denna fars. Vi kommer inte att ge upp och vi kommer inte att svika! Detta är bara början på en stor seger</em>!”, fortsatte han.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">I officially ask Constitutional Court TO ANNUL Romanian presidential elections (May 2025).
For the very reasons December elections were annulled: EXTERNAL INTERFERENCES by state and non-state actors.
This time proven with evidence! Neither , nor , nor anyone else has…</p>
— George Simion (@georgesimion) <a href="https://twitter.com/georgesimion/status/1924859475573305748?ref_src=twsrc%5Etfw">May 20, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Durov: "Redo att vittna"</h3>
Simion påstår också att valregistret innehöll 1,7 miljoner fiktiva namn, samt att regeringen fraktat in väljare från grannlandet Moldavien. Hans parti anklagar Moldaviens proeuropeiska regering, Partiet handling och solidaritet (PAS), för att ha uppmanat landets miljonstora diaspora i Rumänien att rösta på motkandidaten Nicusor Dan.

Dan, borgmästare i Bukarest, vann söndagens andra valomgång med 54 procent av rösterna. Han ses allmänt som positivt inställd till EU, Nato och USA. Valet hölls efter att konstitutionsdomstolen ogiltigförklarat resultatet från november, där den Nato-kritiske oberoende kandidaten Calin Georgescu då vunnit med 23 procent. Domstolen hänvisade till "<em>oregelbundenheter</em>" och underrättelser om rysk inblandning – något Moskva dock förnekat.

Noterbart är att Simions anklagelser fått oväntat stöd från Pavel Durov, grundare av meddelandeappen Telegram. Durov har tidigare hävdat att fransk underrättelsetjänst försökte pressa honom att censurera konservativa rumänska kanaler inför valet.

”<em>Jag är redo att komma och vittna om det hjälper den rumänska demokratin</em>”, skrev han i ett inlägg som delades tillsammans med Simions uttalande.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">I’m ready to come and testify if it helps Romanian democracy. <a href="https://t.co/lEq16uKg8b">https://t.co/lEq16uKg8b</a></p>
— Pavel Durov (@durov) <a href="https://twitter.com/durov/status/1924890749444735258?ref_src=twsrc%5Etfw">May 20, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Frankrike förnekar valpåverkan</h3>
Frankrike har förnekat Durovs påståenden och hävdar att det handlar om desinformation och smutskastning.

”<em>De senaste anklagelserna mot Frankrike är bara ett försök att avleda uppmärksamheten från de verkliga hoten om inblandning mot Rumänien. Frankrike uppmanar alla rumänska politiska aktörer att ta sitt ansvar och försvara demokratin</em>”, förkunnas det.

Rumänska myndigheter har i sin tur anklagat Ryssland för illegal valpåverkan, men hittills utan att offentliggöra några konkreta bevis för detta.

Kremls talesman, Dmitrij Peskov, <a href="https://www.rt.com/news/617933-romania-election-results-annulment/" target="_blank" rel="nofollow noopener">avfärdade</a> anklagelserna och kallade valet "<em>märkligt</em>". Han hävdade att den mest populäre kandidaten, Calin Georgescu, "<em>tvångsavlägsnats</em>", och kritiserade vad han beskrev som EU:s långa historia av att blanda sig i andra länders val.

Rysslands utrikesministeriums talesman, Maria Zakharova, gick ännu längre i sin kritik och avfärdade det rumänska valresultatet som helt illegitimt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Pro-Nato-kandidat vinner dramatiska omvalet i Rumänien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/__trashed-2/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 19 May 2025 11:04:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[George Simion]]></category>
		<category><![CDATA[Nicusor Dan]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206187</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bukarests borgmästare Nicusor Dan, uttalad förespråkare för EU och Nato, vinner det rumänska presidentvalet efter en intensiv och polariserad kampanj. Med drygt 54 procent av rösterna besegrade han nationalkonservative utmanaren George Simion.</strong>

Omvalet hölls som en konsekvens av att Rumäniens konstitutionsdomstol i höstas annullerade det ursprungliga valet. Ett val som den oberoende kandidaten Calin Georgescu initialt ledde stort, men som senare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/rumanska-valmyndigheten-stoppar-georgescu/" target="_blank" rel="noopener">ogiltigförklarades</a> på grund av påstådd rysk inblandning, anklagelser som dock till dags dato inte har kunnat bevisats.

Den efterföljande <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/stora-protester-efter-ogiltigforklarat-presidentval-rumanerna-har-valt-sin-president/" target="_blank" rel="noopener">politiska krisen</a> har beskrivits som den djupaste i Rumänien på årtionden. George Simion (AUR), som talat emot ytterligare militärt stöd till Ukraina och fört fram tankar om att utse Georgescu till premiärminister, vann första valomgången i omvalet med en klar ledning.

Nicusor Dan, oberoende mitten-liberal med stark EU-profil samt <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/nato-expanderar-militar-narvaro-i-europa/" target="_blank" rel="noopener">förespråkare</a> för Nato, har å sin sida fått stöd från bland andra Moldaviens president Maia Sandu och en majoritet av EU-vänliga ledare.

Efter att preliminära officiella resultat presenterats har Nicusor Dan vunnit med cirka 54 procent. George Simion har gratulerat sin motståndare och kommenterar att valet <em>"speglar det rumänska folkets vilja"</em>, även om han tidigare ifrågasatt valprocessen.

Nicusor Dan tackade sina anhängare för den <em>"enastående mobiliseringen"</em> och lovade att arbeta för ett <em>"enat och ärligt Rumänien"</em> med respekt för lag och medborgarnas rättigheter.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="ro">Mulțumesc!
Ne vedem în câteva minute la Cișmigiu! <a href="https://t.co/uxwfTzYPmN">pic.twitter.com/uxwfTzYPmN</a></p>
— Nicușor Dan (@NicusorDanRO) <a href="https://twitter.com/NicusorDanRO/status/1924209930040447036?ref_src=twsrc%5Etfw">May 18, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Anklagelser om påverkan från både öst och väst</h3>
Anklagelser om en illegitim valprocess och påverkanskampanjer från både väst och öst har präglat valrörelsen, vilket bidragit till en känsla av misstro och osäkerhet bland väljare.

George Simion har pekat ut även moldaviska myndigheter och medier för att ha genomfört en illegal kampanj för att gynna Dan bland väljare med dubbla medborgarskap i Moldavien och Rumänien, något som Moldavien dock förnekat. Samtidigt har Rumäniens säkerhetstjänster varnat för rysk påverkan, särskilt kopplad till den diskvalificerade kandidaten Georgescu, anklagelser som Moskva avvisat.

&#160;
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">A Western European government (guess which ) approached Telegram asking us to silence conservative voices in Romania ahead of today’s presidential elections. I flatly refused. Telegram will not restrict the freedoms of Romanian users or block their political channels.</p>
— Pavel Durov (@durov) <a href="https://twitter.com/durov/status/1924124841629651023?ref_src=twsrc%5Etfw">May 18, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Completely unfounded allegations are circulating on Telegram and Twitter regarding alleged French interference in the Romanian presidential election.</p>
France categorically rejects these allegations and calls on everyone to exercise responsibility and respect for Romanian… <a href="https://t.co/PxFO7KnzDm">pic.twitter.com/PxFO7KnzDm</a>

— France Diplomacy (@francediplo_EN) <a href="https://twitter.com/francediplo_EN/status/1924138188722815052?ref_src=twsrc%5Etfw">May 18, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

&#160;

Telegrams grundare, Pavel Durov, hävdade nyligen också att Frankrike försökt tysta konservativa röster i Rumänien inför omvalet genom att pressa plattformen att blockera politiska kanaler. Durov uppger att man vägrat och kallade försöket för ett hot mot yttrandefriheten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rumänska valmyndigheten stoppar Georgescu</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/rumanska-valmyndigheten-stoppar-georgescu/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Mar 2025 13:10:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Călin Georgescu]]></category>
		<category><![CDATA[globalism]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=201905</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den nationalkonservative politikern Călin Georgescu får inte ställa upp i det kommande omvalet i maj, meddelade Rumäniens valmyndighet på söndagen. Beslutet har utlöst protester i huvudstaden Bukarest, där demonstranterna kräver rättvisa och demokrati.</strong>

Rumäniens centrala valmyndighet, (BEC), beslutade på söndagen att diskvalificera Călin Georgescu från att delta i det kommande presidentvalet, som är planerat att hållas i maj.

Georgescu, som något oväntat vann den första omgången av presidentvalet i november förra året, har sedan dess blivit föremål för omfattande juridiska utredningar och politiska attacker.

Valet i december ogiltigförklarades av Rumäniens konstitutionella domstol bara två dagar innan den andra omgången skulle äga rum, något som ledde till omfattande <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/stora-protester-efter-ogiltigforklarat-presidentval-rumanerna-har-valt-sin-president/" target="_blank" rel="noopener">protester</a> i landet.
<h3>Greps på vaga grunder</h3>
I efterspelet till domstolens beslut <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/rumanske-valvinnaren-arresterad-utreds-for-fascism/" target="_blank" rel="noopener">greps</a> Georgescu på grunder som av allt att döma är politiskt motiverade. Rumänska myndigheter har också genomfört dussintals razzior i landet mot Georgescus anhängare, inklusive personer knutna till hans valkampanjer.

Domstolen hänvisade till påstådd rysk inblandning i valet, via sociala medier, och kampanjfinansiering som anledningar till annulleringen – anklagelser som Moskva avvisar.

Călin Georgescu har kallat beslutet för <em>"en formaliserad statskupp"</em> och hävdar att det är ett försök att underminera demokratin i landet, baserat på att mäktiga intressen helt enkelt inte uppskattade valresultatet.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">BREAKING NEWS</p>
The candidacy of Calin Georgescu for the presidential elections has been rejected by the Electoral Commission.

The country is in chaos.

Democracy has officially died in Romania and the European Union.

Europe has fallen.

<a href="https://t.co/iCYtC2JFdn">pic.twitter.com/iCYtC2JFdn</a>

— Radio Europe (@RadioEuropes) <a href="https://twitter.com/RadioEuropes/status/1898795211293098409?ref_src=twsrc%5Etfw">March 9, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>”Frihet!”</h3>
Efter valmyndighetens besked samlades hundratals av Georgescus anhängare utanför myndighetens kontor i Bukarest där man skanderade <em>"Frihet!"</em> och försökte bryta igenom säkerhetsbarriärerna, vilket ledde till sammandrabbningar med polis, rapporterar bland annat <a href="https://www.aljazeera.com/news/2025/3/9/romanias-far-right-candidate-georgescu-barred-from-may-presidential-vote" target="_blank" rel="nofollow noopener">Al-Jazeera</a>. Säkerhetsstyrkor använde tårgas för att skingra folkmassan, och flera personer greps under protesterna.

Călin Georgescu har fortsatt leda opinionsmätningarna inför valet med cirka 40 procent av väljarstödet. Han har tidigare lovat att <em>"återställa Rumäniens värdighet"</em> och minska landets beroende av internationella organisationer som Nato och EU.

På sociala medier kritiserade Georgescu valmyndighetens beslut och kallade det för <em>"Ett direkt slag mot demokratins hjärta världen över! Om demokratin faller i Rumänien, faller hela den demokratiska världen. Detta är bara början! Europa är nu en diktatur, Rumänien är under tyranni".</em>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">A direct blow to the heart of democracy worldwide! I have one message left! If democracy in Romania falls, the entire democratic world will fall! This is just the beginning. It’s that simple!</p>
Europe is now a dictatorship, Romania is under tyranny!

— Călin Georgescu OFFICIAL ACCOUNT (@CG_Romania) <a href="https://twitter.com/CG_Romania/status/1898802251558232526?ref_src=twsrc%5Etfw">March 9, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Får stöd av USA:s regering</h3>
Även den amerikanske vicepresidenten JD Vance och techentreprenören Elon Musk har uttryckt stöd för Georgescu och kritiserat Rumäniens hantering av valet.

I februari anklagade Vance Rumänien för att ha ogiltigförklarat valet på grundval av <a href="https://x.com/daily_romania/status/1892646623349534764" target="_blank" rel="nofollow noopener"><em>"svaga misstankar"</em></a> från rumänsk underrättelsetjänst samt påtryckningar från grannländerna. Elon Musk beskriver valmyndighetens beslut som <a href="https://x.com/ChPondriche/status/1898830639530394005/photo/1" target="_blank" rel="nofollow noopener"><em>"galet"</em></a>, på sin plattform X.

Georgescu står nu inför en rad brottsanklagelser, inklusive spridning av falsk information om kampanjfinansiering, stöd till fascistiska organisationer och uppvigling mot den konstitutionella ordningen. Han nekar till alla anklagelser och menar att de är helt och hållet politiskt motiverade.

I skrivande stund kan noteras att inte ett enda bevis, som håller för saklig granskning, hittills har presenterats av Rumäniens centrala valmyndighet eller andra rumänska myndigheter.
<h3>Beslutet överklagat</h3>
Beslutet från valmyndigheten kan fortfarande överklagas till Rumäniens konstitutionella domstol, vilken förväntas fatta ett slutgiltigt beslut senast onsdag denna vecka. Samtidigt fortsätter protesterna i Bukarest, där demonstranter kräver rättvisa och frihet för Georgescu att kandidera i valet.

Diskvalificeringen av Călin Georgescu från presidentvalet har skapat en politisk kris i Rumänien, med anklagelser om brott mot demokratiska principer.

Medan hans anhängare protesterar på gatorna kvarstår frågan om huruvida han kommer att få delta i valet eller inte – ett beslut som kan få långtgående konsekvenser för både Rumänien och Europa.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
