<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Rumänien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/rumanien/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 02 Apr 2026 12:58:31 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Rumänien &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>EU:s förödande angrepp på yttrandefriheten i Europa – del 2</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kronikor/eus-forodande-angrepp-pa-yttrandefriheten-del-2/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Dan Ahlmark]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Apr 2026 15:04:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Krönikor]]></category>
		<category><![CDATA[censur]]></category>
		<category><![CDATA[Dan Ahlmark]]></category>
		<category><![CDATA[Digital Services Act]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[yttrandefrihet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=226500</guid>

					<description><![CDATA[Innehåll av typ "Borderline" har av EUIF definierats som "a combination of disinformation/conspiracy theories and hate speech". Hate speech har definierats av EU enligt (1) och disinformation som (2). EUIF har gett ut en bok avseende s k "Borderline content", vilket alltså gäller inlägg, som troligen inte kränker existerande lagar eller relevanta regelsystem, men ogillas av Kommissionen. De områden, som täcks, gäller främst: "Populist rhetoric" samt innehåll, som kan karakteriseras som: Anti-government/anti-EU, Anti-elite, Anti-migrants and Islamophobia, Anti-refugee/immigrant sentiment, Anti-LGBTIQ, Political satire, Meme subcultures. Detta kompletteras med rekommendationer om ytterligare innehåll från en vänsterorienterad NGO.

Ett konkret exempel gällande plattformen TikToks tolkning av innebörden av Hate Speech framgår av dess riktlinjer för censur under det slovakiska valet 2023 gällande kön/genus. Man betecknar följande som Hate Speech: "There are only two genders; We need to stop the sexualization of young people/children; I think that LGBTI ideology, gender ideology, transgender ideology are a big threat to Slovakia, just like corruption...; Targeted misgendering. (Sid.103)". I plattformens Summary Report efter valet betecknar man som "degrading speech" (del av Hate Speech) kommentarer såsom: "the absurdity of the existence of more than two genders and the forced inclusive language" såsom t ex uttrycket "pregnant people." Åsikten om "the need to stop gender ideology from schools" betecknades på samma sätt.

Sådana tolkningar avviker mycket kraftigt från åsikter hos stora delar av europeiska länders befolkningar. Man kan observera, att ämnena ovan väl täcker vad allmänheten främst ogillar, och vad mycket av debatten på nätet avser. Det allra mesta av den offentliga kritiken mot EU kan sägas falla inom dessa områden. Samtidigt väcks många frågor om, hur EU överhuvudtaget kan rätt behandla t ex populistisk retorik eller innehåll av karaktären Anti-government/anti-EU samt Anti-elite. Subjektiviteten i dessa bedömningar är säkerligen hårresande, och yttrandefriheten blir därmed kraftigt begränsad.
<blockquote>Man kan observera, att ämnena ovan väl täcker vad allmänheten främst ogillar, och vad mycket av debatten på nätet avser.</blockquote>
Att skribenters kränkningar av gränser för yttrandefriheten naturligtvis inte sällan förekommer (behandlas då av plattformens egna regler och landets lagar) är en sak, men kraven gällande vad man behandlar här innebär myndigheters ingrepp mot legalt tillåtet innehåll. Att särbehandla sådan information under förevändning att det gäller "borderline" yttranden bör – som den amerikanska utredningen (JCAR) påpekar – inte tillåtas.

Enligt en EUIF-rapport från 2023 gällande bl a "våldsam högerextremism" kallades t ex uttrycket "refugees do not belong" för "a white supremacy idea. Sid 91". Att invända mot okontrollerad immigration tolkas alltså lätt som borderline "anti-migrants" och "anti-refugee" retorik.

Vilka åtgärder vidtas då vanligen beträffande borderline-material? Ja, där är EU-organet helt klart på vad som ska göras och understryker detta med ett Orwelliskt språkbruk: "EUIF stressed that 'positive interventions'—meaning active censorship measures—'need to be adopted in order to prevent the spread of' this lawful, nonviolative political content, specifically calling for 'downranking' and 'demonetization' of it. Sid. 92f." Man talar i sammanhanget också om metoden att "add friction to access". Google och YouTube försäkrade i sammanhanget myndigheten om, att man just arbetade med sådan de-ranking via sina algoritmer.
<h3>Partiskhet och tvång</h3>
Partiskhet är en egenskap, som Kommissionen och dess censurapparat tar lätt på. En vänsterorienterad think-tank utnyttjades i arbetet att utforma censurregler. Det holländska inrikesministeriet utsågs inför ett val att vara "trusted flagger" dvs ha rätt att ställa särskilda krav på plattformarna gällande censur av publicerat material. Att utan hänsyn till den klara intressekonflikten bete sig så före ett val, där regeringen självfallet hotades, visar en utpräglad arrogans och likgiltighet för demokratiska regler.

Ännu värre var beteendet inför det europeiska parlamentsvalet i juni 2024. Där krävdes och genomfördes särskilda åtgärder för att strängt kontrollera genomförd censur av plattformarna, och vilka dessa naturligtvis godtog. Att Kommissionen aktivt arbetade för striktare censur i ett val, som direkt angick dess arbete och policies, är självfallet en överträdelse av demokratisk kutym. Det säger något om EUs attityd till de europeiska folken, att sådant beteende godtas.

Att följa DSA och fastställda regler och bestämmelser för censuren är idag inte frivilligt för plattformarna. Beträffande arbetet under valtider är JCARs omdöme följande: "The European Commission has issued de facto binding political censorship rules for European elections". Plattformarna lyder vanligen de instruktioner, som de får vid sina kontakter med EUs personal, pga de olika hot som finns vid olydnad.
<h3>Det rumänska valet 2024</h3>
Kommissionens beteende visar dess uppenbara intresse att motverka EU-kritiska partier och opinioner, och dess inflytande omfattar numera självfallet regeringar och rättsväsende. När en starkt EU-oppositionell politiker – Călin Georgescu – vann första omgången av rumänska presidentvalet och syntes ha goda utsikter att vinna den andra, sades säkerhetstjänster i Rumänien ha upptäckt, att Ryssland genom 25 000 konton i TikTok bedrivit en systematisk påverkan på den inledande valomgången.

TikTok kunde dock snabbt fastställa, att sådana konton och en sådan samverkan inte funnits eller skett, vilket företagets interna undersökning och dokument visade. Den mindre påverkan som skett hade genomförts av andra rumänska partier men inte från Rysslands sida. TikTok framförde snabbt denna information till myndigheter och Kommissionen, vilka dock inte brydde sig om materialet.

Istället stoppade Högsta Domstolen i Rumänien den andra valomgången beroende på den påstådda inverkan av Ryssland. I det presidentval, som sedan genomfördes 2025, tilläts Georgescu inte delta, och en EU-vänlig politiker vann naturligtvis. Detta visar då på åtgärder från EU, som i kraft gick långt utöver de censuringrepp som Kommissionen vanligen genomför för att främja EU-vänliga partier. Framtiden får utvisa om handlandet här främst berodde på antingen att Rumänien är ett för EUs befolkning rätt okänt land (vilket ökade handlingsfriheten), eller att det var ett engångsbeslut, eller om klart EU-skeptiska kandidater inte längre godtas i de högsta positionerna i medlemsstaterna.
<h3>Utnyttjandet av NGOs</h3>
Användningen av NGOs som vakthundar för den detaljerade granskningen av plattformarna i ett speciellt land mångdubblar förmågan att observera även små avvikelser från "tillåtna" yttranden på nätet. Sådana NGOs sägs av EU vara objektiva, men eftersom de är utvalda av EU för övervakning kan det betvivlas. De är naturligtvis vänsterorienterade. De kan vara Trusted Flaggers eller arbeta inom EUs Rapid Response System och då ställa krav med prioritet på plattformarna. Dessa NGOs är troligen ofta beroende av offentlig finansiering.
<h3>Några slutsatser</h3>
I och med att censurorganisationen inom EU inte ens dragit sig för partiska åtgärder av det slag, som kommenterades ovan, bekräftas dess politiska orientering. Från att inledningsvis dess karaktär av ett internt tullfritt område gjorde EU populär inom europeisk höger, har dess senare lagstiftningsarbete, policies och fientlighet mot självständiga nationer och nationalism gjort EU till ett vänsterprojekt. Det som motarbetas och censureras bort enligt ovan som Borderline är t ex genomgående fullt legala högeråsikter.

Sådant beteende och EUs mål att ta över den politiska makten från självständiga nationer gör, att organisationen blivit en fiende till europeisk höger. Det är beklagligt, att många borgerliga partier inom Europas länder ännu inte insett detta. Beträffande de aktiviteter, som granskats här, framgår tydligt, att de aktiva inom censurområdet tolkar regler ytterst fritt och brett och ofta troligen i överensstämmelse med sin ideologiska övertygelse. EUs ledning avser också att alltmer bygga ut systemet, vilket medför att traditionell yttrandefrihet får ett alltmer begränsat utrymme.
<blockquote>Sådant beteende och EUs mål att ta över den politiska makten från självständiga nationer gör, att organisationen blivit en fiende till europeisk höger.</blockquote>
En viktig fråga är, om Europa rör sig och snart gränsar mot ett system för övervakning av yttranden på nätet, som mycket liknar dem diktaturer använder. Genom att successivt vidga definitioner såsom avseende Hate Speech och omfånget av Borderline-området, tvingas kritiken av dagens samhälle bli allt mera begränsad.

Dessutom finns också tydliga tecken på, att EU önskar vidga sitt inflytande över nätet territoriellt, och att man ser det som önskvärt att europeisk lagstiftning i detta avseende gäller i andra delar av världen. Detta är säkerligen ett mål också för FN och allmänt globalister i världen. Dessa personer och organisationer förstår ju, att begränsningar av yttrandefriheten är vital för deras möjlighet att nå sina mål. Så EUs verksamhet på detta fält är – förutom att vara en europeisk katastrof – också en del i byggandet av den mardröm, som politisk globalism innebär.

&#160;

<em>Dan Ahlmark</em>

&#160;

<hr />

<em>Källor och referenser:</em>

<sup>1</sup> European Commission against Racism and Intolerance (ECRI), General Policy Recommendation No 15 on "hate speech" 8.12.2016

<sup>2</sup> Disinformation, as defined by the EU, refers to false or misleading information that is deliberately spread to deceive and manipulate public opinion, particularly in the context of online communications. The EU aims to combat this issue through various strategies, including the EU Code of Practice on Disinformation, which seeks to enhance transparency and accountability in digital platforms.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>USA:s kongress anklagar EU för valpåverkan i Rumänien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/usas-kongress-anklagar-eu-for-valpaverkan-i-rumanien/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 05 Feb 2026 15:14:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[amerikanska kongressen]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<category><![CDATA[valresultat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220900</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Justitieutskottet i USA:s representanthus menar att EU-kommissionen manipulerat det rumänska presidentvalet 2024 genom att sprida till synes osanna uppgifter om rysk inblandning. Bryssel kallar anklagelserna för "absurda".</strong>

I en färsk rapport beskriver det amerikanska justitieutskottet hur Bryssel bidrog till att resultatet från Rumäniens presidentval 2024 ströks, rapporterar <a href="https://www.romaniajournal.ro/top_news/brussels-denies-us-allegations-of-influencing-romanias-vote-and-meddling-in-member-states-national-elections/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Romania Journal</a>. Utskottet menar att EU-kommissionen ägnade sig åt politisk censur och påverkade demokratiska val på ett otillbörligt sätt.

Rumäniens författningsdomstol <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/stora-protester-efter-ogiltigforklarat-presidentval-rumanerna-har-valt-sin-president/" target="_blank" rel="noopener">beslutade</a> att ogiltigförklara valresultatet från första omgången. Beslutet grundade sig på information från underrättelsetjänsten som hävdade att Moskva stödde den EU-kritiske kandidaten Călin Georgescu genom kampanjer på Tiktok.

&#160;
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">And new, nonpublic documents cast doubt on the allegations of Russian interference that led a Romanian court to undo the country’s 2024 presidential election results.</p>
TikTok told the European Commission that it found “no evidence” of a coordinated a Russian campaign to boost… <a href="https://t.co/wB8styfmSV">pic.twitter.com/wB8styfmSV</a>

— House Judiciary GOP &#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f1fa;&#x1f1f8; (@JudiciaryGOP) <a href="https://twitter.com/JudiciaryGOP/status/2018683793196896477?ref_src=twsrc%5Etfw">February 3, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Plattformen kunde inte bekräfta påståendena</h3>
Enligt kongressrapporten visar interna handlingar från Tiktok, som företaget överlämnat till EU-kommissionen, något helt annat. Plattformen kunde inte hitta något som stödde uppgifterna om rysk kampanjverksamhet för Georgescu. Ändå var det just dessa obestyrkta påståenden som ledde till att domstolen ogiltigförklarade valet.

"Vid slutet av december 2024 visade medieuppgifter, med stöd i Rumäniens skattemyndighet, att den påstådda ryska kampanjen i själva verket finansierats av ett annat rumänskt politiskt parti. Men valresultatet återställdes aldrig, och i maj 2025 vann den av etablissemanget föredragna kandidaten presidentvalet efter omvalet", står det i rapporten.
<h3>Systematisk inblandning i åtta val</h3>
Representanthusets utskott hävdar att mönstret är större än bara Rumänien. Totalt ska EU ha blandat sig i åtta olika europeiska val: utöver Rumänien nämns Slovakien, Nederländerna vid två tillfällen, Frankrike, Moldavien samt Irland vid två tillfällen under perioden 2023-2025.

&#160;
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">&#x1f6a8;&#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f1ea;&#x1f1fa; BREAKING:</p>
U.S. House Judiciary Committee confirm that the EU interfered in 8 European elections.

&#x1f1f8;&#x1f1f0; Slovakia (2023)
&#x1f1f3;&#x1f1f1; The Netherlands (2023&#38;2025)
&#x1f1eb;&#x1f1f7; France (2024)
&#x1f1f7;&#x1f1f4; Romania (2024)
&#x1f1f2;&#x1f1e9; Moldova (2024
&#x1f1ee;&#x1f1ea; Ireland (2024&#38;2025)

This people talk about democracy 24/7...… <a href="https://t.co/01vjplimbT">https://t.co/01vjplimbT</a> <a href="https://t.co/lty6ITx1rs">pic.twitter.com/lty6ITx1rs</a>

— Mario Nawfal (@MarioNawfal) <a href="https://twitter.com/MarioNawfal/status/2019025650099855464?ref_src=twsrc%5Etfw">February 4, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Utskottet riktar även kritik mot EU:s nya DSA-lagstiftning, som enligt dem syftar till att kontrollera internet globalt.
<h3>Rumäniens president försvarar beslutet</h3>
Rumäniens president Nicușor Dan svarade på onsdagen skarpt på anklagelserna från kongressen och försvarade beslutet att annullera valet.

— <em>Rumänien är en stark demokrati, </em><a href="https://www.europeaninterest.eu/in-a-harsh-response-to-the-us-romanian-president-dan-said-romania-is-a-strong-democracy/" target="_blank" rel="nofollow noopener">betonade</a> han och avfärdade kongressrapporten som enbart beskrivande och menade att den inte kan ersätta en juridisk bedömning.
<h3>EU tillbakavisar allt</h3>
Thomas Regnier, en representant från EU-kommissionen, kallar påståendena från kongressen "absurda" och menar att de "saknar all grund" och poängterar att yttrandefrihet är en hörnsten i Europa.

Samtidigt vänder företrädaren kritiken mot sociala medieplattformar och menar att det är deras algoritmer som manipulerar väljare.

&#160;
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">&#x1f6a8;The EU Censorship Files, Part II</p>
For more than a year, the Committee has been warning that European censorship laws threaten U.S. free speech online.

Now, we have proof: Big Tech is censoring Americans’ speech in the U.S., including true information, to comply with Europe’s… <a href="https://t.co/Fg0gxzoTxD">pic.twitter.com/Fg0gxzoTxD</a>

— House Judiciary GOP &#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f1fa;&#x1f1f8;&#x1f1fa;&#x1f1f8; (@JudiciaryGOP) <a href="https://twitter.com/JudiciaryGOP/status/2018683758006665352?ref_src=twsrc%5Etfw">February 3, 2026</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Det är inte första gången amerikanska företrädare kritiserar EU:s agerande i samband med det rumänska valet. Redan i februari förra året tog vicepresident JD Vance upp frågan vid säkerhetskonferensen i München, där han varnade för att demokratin urholkas i EU och Storbritannien.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Spetälska åter i Europa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/spetalska-ater-i-europa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 14 Dec 2025 09:56:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[bakterier]]></category>
		<category><![CDATA[Europa]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[sjukdomar]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=218426</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Två fall av spetälska, lepra, har nyligen bekräftats i Rumänien – de första på flera decennier. Fallen har skapat rubriker i Europa, men rumänska myndigheter betonar att risken för omfattande smittspridning är mycket liten.</strong>

Enligt rumänska hälsomyndigheter rör det sig om två unga personer med ursprung i Indonesien, där sjukdomen fortfarande förekommer, <a href="https://www.reuters.com/business/healthcare-pharmaceuticals/romania-finds-two-masseuses-with-leprosy-first-cases-40-years-2025-12-12/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> Reuters.

De ska ha vistats på ett spa i staden Cluj-Napoca, där smittan upptäcktes i samband med medicinska undersökningar.

Myndigheterna uppger att de nu följer upp personer som haft nära kontakt med de smittade.

Företrädare för hälsodepartementet har framhållit i rumänska medier att spetälska är extremt ovanlig i både Rumänien och övriga Europa, och att situationen inte ger skäl till panik.

Fokus ligger nu på smittspårning och tidig behandling av en begränsad krets kontaktpersoner.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Romania Confirms First Leprosy Cases Since 1981 <a href="https://t.co/SAGpmAih72">pic.twitter.com/SAGpmAih72</a></p>
— Monte OZ (@MonteOzAfrica) <a href="https://twitter.com/MonteOzAfrica/status/1999962985805049933?ref_src=twsrc%5Etfw">December 13, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Ingen omfattande återkomst</h3>
Spetälska är en av världens äldsta kända infektionssjukdomar, men moderna antibiotikakurer gör att de flesta patienter kan behandlas framgångsrikt om sjukdomen upptäcks i tid.

År 2024 rapporterade 188 länder in 172 717 nya fall, främst i Indien, Brasilien och vissa afrikanska länder.

Infektionsexperter pekar på att enstaka europeiska fall nästan alltid har koppling till resor eller ursprung i länder där lepra fortfarande är endemisk.

I nuläget finns inga tecken på en omfattande återkomst av sjukdomen i Europa, men händelsen i Rumänien understryker behovet av uppmärksamhet inom vården och fungerande smittspårning.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rumänska presidentvalet – ett steg bort från demokrati</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/rumanska-presidentvalet-ett-steg-bort-fran-demokrati/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 26 May 2025 14:32:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206696</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rumänien gick åter </strong>till val efter att höstens presidentval ogiltigförklarades på grund av "utländsk påverkan". Då tog högerkandidaten Georgescu hem segern. Opinionsundersökningarna inför avgörande valomgång visade också att stödet för honom var större än för den liberala kandidaten.

Georgescu har inte fått ställa upp igen i det nya valet och partiets nye kandidat blev istället Simion. Mätningar inför valdagen visade ett försprång för Simion. Men han förlorade trots det valet.

<strong>Samtidigt hävdade</strong> meddelandeappen Telegrams grundare Pavel Durov att franska underrättelsetjänsten bad honom att censurera konservativa röster i Rumänien. Men denna gång ogiltigförklarades valet inte, trots "utländsk inblandning", och trots att Pavel Durov var redo att komma och vittna "om det hjälper den rumänska demokratin". Det är klart att Simion kräver att valet görs om. Men denna gång prioriterades inte demokrati.

Att jubla till en seger av EU-vänliga kandidaten Nicușor Dan är i det här fallet ren dubbelmoral. Om anklagelserna om Frankrikes inblandning stämmer så är vi på väg bort från demokrati. Varken EU eller Frankrike har rätt att blanda sig i nationell politik. Det har ingenting med demokrati att göra.

&#160;

<em>Magnus Iverman</em>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Simion vill ogiltigförklara rumänska valet – anklagar Frankrike och Moldavien för valpåverkan</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/simion-vill-ogiltigforklara-rumanska-valet-anklagar-frankrike-och-moldavien-for-valpaverkan/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 May 2025 08:42:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[George Simion]]></category>
		<category><![CDATA[Moldavien]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[valpåverkan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206379</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den högernationalistiske och EU-kritiske presidentkandidaten George Simion kräver att Rumäniens presidentval ogiltigförklaras. Han anklagar Frankrike och Moldavien för att ha försökt påverka valutgången – uppgifter som också får stöd från Telegram-grundaren Pavel Durov.</strong>

Simion, ledare för partiet Alliansen för rumänernas enhet (AUR), hävdar att valet komprometterats av "<em>utländsk inblandning</em>" och uppger att han formellt begärt att Rumäniens högsta domstol ogiltigförklarar resultatet.

I ett inlägg på plattformen X på tisdagen skrev Simion, som ledde i opinionsmätningarna inför <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/__trashed-2/" target="_blank" rel="noopener">valet</a> att det finns bevis för otillbörligt påverkan från ”<em>utländska statliga och icke statliga aktörer</em>” – och pekade specifikt ut två länder som ansvariga:

”<em>Varken Frankrike, Moldavien eller någon annan har rätt att blanda sig i en annan stats val</em>”.

”<em>Till alla rumäner: uppmana omgående författningsdomstolen att ogiltigförklara denna fars. Vi kommer inte att ge upp och vi kommer inte att svika! Detta är bara början på en stor seger</em>!”, fortsatte han.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">I officially ask Constitutional Court TO ANNUL Romanian presidential elections (May 2025).
For the very reasons December elections were annulled: EXTERNAL INTERFERENCES by state and non-state actors.
This time proven with evidence! Neither , nor , nor anyone else has…</p>
— George Simion (@georgesimion) <a href="https://twitter.com/georgesimion/status/1924859475573305748?ref_src=twsrc%5Etfw">May 20, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Durov: "Redo att vittna"</h3>
Simion påstår också att valregistret innehöll 1,7 miljoner fiktiva namn, samt att regeringen fraktat in väljare från grannlandet Moldavien. Hans parti anklagar Moldaviens proeuropeiska regering, Partiet handling och solidaritet (PAS), för att ha uppmanat landets miljonstora diaspora i Rumänien att rösta på motkandidaten Nicusor Dan.

Dan, borgmästare i Bukarest, vann söndagens andra valomgång med 54 procent av rösterna. Han ses allmänt som positivt inställd till EU, Nato och USA. Valet hölls efter att konstitutionsdomstolen ogiltigförklarat resultatet från november, där den Nato-kritiske oberoende kandidaten Calin Georgescu då vunnit med 23 procent. Domstolen hänvisade till "<em>oregelbundenheter</em>" och underrättelser om rysk inblandning – något Moskva dock förnekat.

Noterbart är att Simions anklagelser fått oväntat stöd från Pavel Durov, grundare av meddelandeappen Telegram. Durov har tidigare hävdat att fransk underrättelsetjänst försökte pressa honom att censurera konservativa rumänska kanaler inför valet.

”<em>Jag är redo att komma och vittna om det hjälper den rumänska demokratin</em>”, skrev han i ett inlägg som delades tillsammans med Simions uttalande.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">I’m ready to come and testify if it helps Romanian democracy. <a href="https://t.co/lEq16uKg8b">https://t.co/lEq16uKg8b</a></p>
— Pavel Durov (@durov) <a href="https://twitter.com/durov/status/1924890749444735258?ref_src=twsrc%5Etfw">May 20, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Frankrike förnekar valpåverkan</h3>
Frankrike har förnekat Durovs påståenden och hävdar att det handlar om desinformation och smutskastning.

”<em>De senaste anklagelserna mot Frankrike är bara ett försök att avleda uppmärksamheten från de verkliga hoten om inblandning mot Rumänien. Frankrike uppmanar alla rumänska politiska aktörer att ta sitt ansvar och försvara demokratin</em>”, förkunnas det.

Rumänska myndigheter har i sin tur anklagat Ryssland för illegal valpåverkan, men hittills utan att offentliggöra några konkreta bevis för detta.

Kremls talesman, Dmitrij Peskov, <a href="https://www.rt.com/news/617933-romania-election-results-annulment/" target="_blank" rel="nofollow noopener">avfärdade</a> anklagelserna och kallade valet "<em>märkligt</em>". Han hävdade att den mest populäre kandidaten, Calin Georgescu, "<em>tvångsavlägsnats</em>", och kritiserade vad han beskrev som EU:s långa historia av att blanda sig i andra länders val.

Rysslands utrikesministeriums talesman, Maria Zakharova, gick ännu längre i sin kritik och avfärdade det rumänska valresultatet som helt illegitimt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Pro-Nato-kandidat vinner dramatiska omvalet i Rumänien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/__trashed-2/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 19 May 2025 11:04:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Frankrike]]></category>
		<category><![CDATA[George Simion]]></category>
		<category><![CDATA[Nicusor Dan]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206187</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Bukarests borgmästare Nicusor Dan, uttalad förespråkare för EU och Nato, vinner det rumänska presidentvalet efter en intensiv och polariserad kampanj. Med drygt 54 procent av rösterna besegrade han nationalkonservative utmanaren George Simion.</strong>

Omvalet hölls som en konsekvens av att Rumäniens konstitutionsdomstol i höstas annullerade det ursprungliga valet. Ett val som den oberoende kandidaten Calin Georgescu initialt ledde stort, men som senare <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/rumanska-valmyndigheten-stoppar-georgescu/" target="_blank" rel="noopener">ogiltigförklarades</a> på grund av påstådd rysk inblandning, anklagelser som dock till dags dato inte har kunnat bevisats.

Den efterföljande <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/stora-protester-efter-ogiltigforklarat-presidentval-rumanerna-har-valt-sin-president/" target="_blank" rel="noopener">politiska krisen</a> har beskrivits som den djupaste i Rumänien på årtionden. George Simion (AUR), som talat emot ytterligare militärt stöd till Ukraina och fört fram tankar om att utse Georgescu till premiärminister, vann första valomgången i omvalet med en klar ledning.

Nicusor Dan, oberoende mitten-liberal med stark EU-profil samt <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/nato-expanderar-militar-narvaro-i-europa/" target="_blank" rel="noopener">förespråkare</a> för Nato, har å sin sida fått stöd från bland andra Moldaviens president Maia Sandu och en majoritet av EU-vänliga ledare.

Efter att preliminära officiella resultat presenterats har Nicusor Dan vunnit med cirka 54 procent. George Simion har gratulerat sin motståndare och kommenterar att valet <em>"speglar det rumänska folkets vilja"</em>, även om han tidigare ifrågasatt valprocessen.

Nicusor Dan tackade sina anhängare för den <em>"enastående mobiliseringen"</em> och lovade att arbeta för ett <em>"enat och ärligt Rumänien"</em> med respekt för lag och medborgarnas rättigheter.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="ro">Mulțumesc!
Ne vedem în câteva minute la Cișmigiu! <a href="https://t.co/uxwfTzYPmN">pic.twitter.com/uxwfTzYPmN</a></p>
— Nicușor Dan (@NicusorDanRO) <a href="https://twitter.com/NicusorDanRO/status/1924209930040447036?ref_src=twsrc%5Etfw">May 18, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Anklagelser om påverkan från både öst och väst</h3>
Anklagelser om en illegitim valprocess och påverkanskampanjer från både väst och öst har präglat valrörelsen, vilket bidragit till en känsla av misstro och osäkerhet bland väljare.

George Simion har pekat ut även moldaviska myndigheter och medier för att ha genomfört en illegal kampanj för att gynna Dan bland väljare med dubbla medborgarskap i Moldavien och Rumänien, något som Moldavien dock förnekat. Samtidigt har Rumäniens säkerhetstjänster varnat för rysk påverkan, särskilt kopplad till den diskvalificerade kandidaten Georgescu, anklagelser som Moskva avvisat.

&#160;
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">A Western European government (guess which ) approached Telegram asking us to silence conservative voices in Romania ahead of today’s presidential elections. I flatly refused. Telegram will not restrict the freedoms of Romanian users or block their political channels.</p>
— Pavel Durov (@durov) <a href="https://twitter.com/durov/status/1924124841629651023?ref_src=twsrc%5Etfw">May 18, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Completely unfounded allegations are circulating on Telegram and Twitter regarding alleged French interference in the Romanian presidential election.</p>
France categorically rejects these allegations and calls on everyone to exercise responsibility and respect for Romanian… <a href="https://t.co/PxFO7KnzDm">pic.twitter.com/PxFO7KnzDm</a>

— France Diplomacy (@francediplo_EN) <a href="https://twitter.com/francediplo_EN/status/1924138188722815052?ref_src=twsrc%5Etfw">May 18, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

&#160;

Telegrams grundare, Pavel Durov, hävdade nyligen också att Frankrike försökt tysta konservativa röster i Rumänien inför omvalet genom att pressa plattformen att blockera politiska kanaler. Durov uppger att man vägrat och kallade försöket för ett hot mot yttrandefriheten.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rumänska valmyndigheten stoppar Georgescu</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/rumanska-valmyndigheten-stoppar-georgescu/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 10 Mar 2025 13:10:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Călin Georgescu]]></category>
		<category><![CDATA[globalism]]></category>
		<category><![CDATA[korruption]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=201905</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den nationalkonservative politikern Călin Georgescu får inte ställa upp i det kommande omvalet i maj, meddelade Rumäniens valmyndighet på söndagen. Beslutet har utlöst protester i huvudstaden Bukarest, där demonstranterna kräver rättvisa och demokrati.</strong>

Rumäniens centrala valmyndighet, (BEC), beslutade på söndagen att diskvalificera Călin Georgescu från att delta i det kommande presidentvalet, som är planerat att hållas i maj.

Georgescu, som något oväntat vann den första omgången av presidentvalet i november förra året, har sedan dess blivit föremål för omfattande juridiska utredningar och politiska attacker.

Valet i december ogiltigförklarades av Rumäniens konstitutionella domstol bara två dagar innan den andra omgången skulle äga rum, något som ledde till omfattande <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/stora-protester-efter-ogiltigforklarat-presidentval-rumanerna-har-valt-sin-president/" target="_blank" rel="noopener">protester</a> i landet.
<h3>Greps på vaga grunder</h3>
I efterspelet till domstolens beslut <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/rumanske-valvinnaren-arresterad-utreds-for-fascism/" target="_blank" rel="noopener">greps</a> Georgescu på grunder som av allt att döma är politiskt motiverade. Rumänska myndigheter har också genomfört dussintals razzior i landet mot Georgescus anhängare, inklusive personer knutna till hans valkampanjer.

Domstolen hänvisade till påstådd rysk inblandning i valet, via sociala medier, och kampanjfinansiering som anledningar till annulleringen – anklagelser som Moskva avvisar.

Călin Georgescu har kallat beslutet för <em>"en formaliserad statskupp"</em> och hävdar att det är ett försök att underminera demokratin i landet, baserat på att mäktiga intressen helt enkelt inte uppskattade valresultatet.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">BREAKING NEWS</p>
The candidacy of Calin Georgescu for the presidential elections has been rejected by the Electoral Commission.

The country is in chaos.

Democracy has officially died in Romania and the European Union.

Europe has fallen.

<a href="https://t.co/iCYtC2JFdn">pic.twitter.com/iCYtC2JFdn</a>

— Radio Europe (@RadioEuropes) <a href="https://twitter.com/RadioEuropes/status/1898795211293098409?ref_src=twsrc%5Etfw">March 9, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>”Frihet!”</h3>
Efter valmyndighetens besked samlades hundratals av Georgescus anhängare utanför myndighetens kontor i Bukarest där man skanderade <em>"Frihet!"</em> och försökte bryta igenom säkerhetsbarriärerna, vilket ledde till sammandrabbningar med polis, rapporterar bland annat <a href="https://www.aljazeera.com/news/2025/3/9/romanias-far-right-candidate-georgescu-barred-from-may-presidential-vote" target="_blank" rel="nofollow noopener">Al-Jazeera</a>. Säkerhetsstyrkor använde tårgas för att skingra folkmassan, och flera personer greps under protesterna.

Călin Georgescu har fortsatt leda opinionsmätningarna inför valet med cirka 40 procent av väljarstödet. Han har tidigare lovat att <em>"återställa Rumäniens värdighet"</em> och minska landets beroende av internationella organisationer som Nato och EU.

På sociala medier kritiserade Georgescu valmyndighetens beslut och kallade det för <em>"Ett direkt slag mot demokratins hjärta världen över! Om demokratin faller i Rumänien, faller hela den demokratiska världen. Detta är bara början! Europa är nu en diktatur, Rumänien är under tyranni".</em>
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">A direct blow to the heart of democracy worldwide! I have one message left! If democracy in Romania falls, the entire democratic world will fall! This is just the beginning. It’s that simple!</p>
Europe is now a dictatorship, Romania is under tyranny!

— Călin Georgescu OFFICIAL ACCOUNT (@CG_Romania) <a href="https://twitter.com/CG_Romania/status/1898802251558232526?ref_src=twsrc%5Etfw">March 9, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>Får stöd av USA:s regering</h3>
Även den amerikanske vicepresidenten JD Vance och techentreprenören Elon Musk har uttryckt stöd för Georgescu och kritiserat Rumäniens hantering av valet.

I februari anklagade Vance Rumänien för att ha ogiltigförklarat valet på grundval av <a href="https://x.com/daily_romania/status/1892646623349534764" target="_blank" rel="nofollow noopener"><em>"svaga misstankar"</em></a> från rumänsk underrättelsetjänst samt påtryckningar från grannländerna. Elon Musk beskriver valmyndighetens beslut som <a href="https://x.com/ChPondriche/status/1898830639530394005/photo/1" target="_blank" rel="nofollow noopener"><em>"galet"</em></a>, på sin plattform X.

Georgescu står nu inför en rad brottsanklagelser, inklusive spridning av falsk information om kampanjfinansiering, stöd till fascistiska organisationer och uppvigling mot den konstitutionella ordningen. Han nekar till alla anklagelser och menar att de är helt och hållet politiskt motiverade.

I skrivande stund kan noteras att inte ett enda bevis, som håller för saklig granskning, hittills har presenterats av Rumäniens centrala valmyndighet eller andra rumänska myndigheter.
<h3>Beslutet överklagat</h3>
Beslutet från valmyndigheten kan fortfarande överklagas till Rumäniens konstitutionella domstol, vilken förväntas fatta ett slutgiltigt beslut senast onsdag denna vecka. Samtidigt fortsätter protesterna i Bukarest, där demonstranter kräver rättvisa och frihet för Georgescu att kandidera i valet.

Diskvalificeringen av Călin Georgescu från presidentvalet har skapat en politisk kris i Rumänien, med anklagelser om brott mot demokratiska principer.

Medan hans anhängare protesterar på gatorna kvarstår frågan om huruvida han kommer att få delta i valet eller inte – ett beslut som kan få långtgående konsekvenser för både Rumänien och Europa.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rumänske valvinnaren arresterad – utreds för ”fascism”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/rumanske-valvinnaren-arresterad-utreds-for-fascism/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 27 Feb 2025 14:31:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Călin Georgescu]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=201161</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rumänsk polis har gripit Calin Georgescu, toppkandidaten i det ogiltigförklarade presidentvalet förra året. Dussintals razzior har genomförts i landet mot hans anhängare och personer knutna till hans valkampanjer.</strong>

<strong>Georgescu, som är en stark kritiker av Nato och EU och motståndare till att skicka militärt bistånd till Ukraina, skapade rubriker i november förra året när han oväntat fick 23 procent av rösterna i den första omgången av presidentvalet i Rumänien.</strong>

Författningsdomstolen <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/rumaniens-konstitutionella-domstol-ogiltigforklarar-valresultat/" target="_blank" rel="noopener">ogiltigförklarade</a> dock resultatet strax före den andra omgången, med hänvisning till underrättelsedokument som påstod att det förekommit ”oegentligheter” i hans kampanj.

Georgescus kommunikationsteam berättar på <a href="https://www.facebook.com/calingeorgescuro/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Facebook</a> att politikern greps precis när han skulle lämna in sin nya kandidatur till presidentposten:

”<em>Systemet stoppade honom i trafiken och han fördes till förhör hos riksåklagaren. Var är demokratin, var är de medarbetare som måste försvara demokratin?</em>”
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="ro">Călin Georgescu în cârje adus la Parchetul General.</p>
România stat polițienesc. <a href="https://t.co/784Szlcm7L">pic.twitter.com/784Szlcm7L</a>

— Dacian Romulus (@dacianromulus) <a href="https://twitter.com/dacianromulus/status/1894713081793597658?ref_src=twsrc%5Etfw">February 26, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Innan Georgescu greps fördömde han själv räderna mot sina anhängare i ett annat Facebook-inlägg:

”<em>Det kommunistisk-bolsjevikiska systemet fortsätter sina avskyvärda övergrepp</em>”, skrev han och anklagade de rumänska myndigheterna för att försöka ”<em>hitta på bevis för att rättfärdiga valstölden och göra allt för att blockera min nya kandidatur till presidentposten</em>”.
<h3>"Antikonstitutionella handlingar"</h3>
Den rumänska åklagarmyndigheten <a href="https://apnews.com/article/romania-calin-georgescu-528f1875e728f8a789f6622d224303a5" target="_blank" rel="nofollow noopener">påstår</a> att man utreder Georgescu för att denne ”<em>grundat eller stöttat fascistiska, rasistiska, främlingsfientliga eller antisemitiska organisationer, samt för att offentligt ha främjat krigsförbrytare och extremistiska ideologier</em>”.

Politikern släpptes senare samma dag men förbjöds av domstolen att lämna landet, göra inlägg på sociala medier och framträda i TV, enligt rumänsk media. Han står inför totalt sex åtalspunkter, inklusive "<em>antikonstitutionella handlingar</em>” och ekonomisk brottslighet sade myndigheterna i ett uttalande.

Det hävdas också att "<em>vapen, skarp ammunition och mer än en miljon dollar gömda i ett kassaskåp</em>” påträffades under tillslagen.
<h3>"Politisk polisverksamhet"</h3>
Efter rapporterna om Georgescus gripande samlades politikerns anhängare utanför riksåklagarens kontor och skanderade hans namn. Ordföranden för partiet Alliance for the Union of Romanians (AUR), George Simion, lät också meddela att man tagit sig in till riksåklagarens kontor för att kräva en förklaring.

<em>– Tills vi ser obestridliga bevis misstänker vi att detta är politisk polisverksamhet</em>, sa han till lokal media och tillade att hittills har ”<em>inte ett enda bevis”</em> presenterats.

Georgescus överraskande valseger förra året och den efterföljande ogiltigförklaringen på grund av obevisade påståenden om rysk inblandning i valprocessen utlöste omfattande protester i landet.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">They just arrested the person who won the most votes in the Romanian presidential election. This is messed up. <a href="https://t.co/hXjR4hrBcu">https://t.co/hXjR4hrBcu</a></p>
— Elon Musk (@elonmusk) <a href="https://twitter.com/elonmusk/status/1894746675589120272?ref_src=twsrc%5Etfw">February 26, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
Både konservativa och liberala partier har anklagat de etablerade partierna – det socialdemokratiska partiet (PSD) och det center-högerorienterade nationalliberala partiet (PNL) – för att försöka behålla makten genom att kontrollera författningsdomstolens agerande. Även USA:s vicepresident JD Vance och Trumps rådgivare Elon Musk har kritiserat hanteringen av valet.

Under hela sin valkampanj insisterade Georgescu upprepade gånger på Rumäniens geopolitiska alliansfrihet och betonade vikten av nationell suveränitet och självförsörjning – samtidigt som han uttryckte skepsis mot det USA-ledda Västblockets stora inflytande över rumänsk politik.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rumäniens president Klaus Iohannis avgår efter hot om riksrätt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/rumaniens-president-klaus-iohannis-avgar-efter-hot-om-riksratt/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 12 Feb 2025 08:28:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Klaus Yohannis]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=200105</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Rumäniens president, Klaus Iohannis, meddelade den 10 februari 2025 att han avgår från sitt ämbete, tre månader innan ett nytt presidentval är planerat.</strong>

<strong>Avgången sker efter en period av politisk turbulens, inklusive hot om riksrätt från oppositionspartier och kritik för att ha suttit kvar på posten trots att hans mandatperiod formellt avslutades i december 2024.</strong>

Klaus Iohannis, som varit president sedan 2014, avslutade egentligen sin andra och sista mandatperiod den 21 december 2024. Presidentvalet i december ogiltigförklarades dock av Rumäniens högsta domstol på grund av anklagelser om påstådd rysk påverkan och valfusk.

Första valomgången hade oväntat <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/rumaniens-konstitutionella-domstol-ogiltigforklarar-valresultat/" target="_blank" rel="nofollow noopener">vunnits</a> av den oberoende kandidaten Calin Georgescu, Domstolen beslutade dock att valet skulle göras om och bad Iohannis att stanna kvar som interimspresident fram till det nya valet, planerat till maj 2025.

Beslutet att stanna kvar på sin post mötte stark kritik från oppositionspartier, särskilt från oppositionella grupper som Alliansen för rumäners enhet (AUR). Dessa partier inledde flera försök att avsätta honom via riksrätt och anklagade honom för att likt en diktator illegitimt hålla sig kvar vid makten. Omfattande protester organiserades också av dessa grupper, vilket ytterligare ökade pressen på Iohannis att avgå.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">The usurper is finally gone.<a href="https://twitter.com/KlausIohannis?ref_src=twsrc%5Etfw">@KlausIohannis</a> has just resigned from his office! The worst and most hated president in <a href="https://twitter.com/hashtag/Romania?src=hash&#38;ref_src=twsrc%5Etfw">#Romania</a>'s history.
If he had not resigned, he would have been impeached by Parliament and thrown out.
Second round of the elections must be resumed urgently!</p>
— George Simion (@georgesimion) <a href="https://twitter.com/georgesimion/status/1888926194315219180?ref_src=twsrc%5Etfw">February 10, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>EU-ledarnas favorit</h3>
Under sina tio år som president har Klaus Iohannis varit en tydlig förespråkare för EU och europeisk integration. Han har arbetat för att stärka Rumäniens roll inom unionen och drivit på för landets inträde i Schengenområdet. Hans EU-vänliga linje och uttalade stöd för Ukraina har gjort honom populär bland andra ledare inom unionen, som ställt sig bakom honom under de senaste månadernas politiska kris.

I sitt avskedstal betonade Iohannis att han avgår för att undvika en politisk kris och förhindra en polariserande riksrättsprocess.

"<em>För att bespara Rumänien och dess folk en kris... avgår jag från presidentämbetet</em>," sade han

Hans avgång innebär att Rumänien nu styrs av en interimspresident fram till det nya valet, vars första omgång är planerad till den 4 maj med en eventuell andra omgång den 18 maj.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stora protester efter ogiltigförklarat presidentval: &#8221;Rumänerna har valt sin president&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/stora-protester-efter-ogiltigforklarat-presidentval-rumanerna-har-valt-sin-president/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/stora-protester-efter-ogiltigforklarat-presidentval-rumanerna-har-valt-sin-president/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 14 Jan 2025 10:55:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[protester]]></category>
		<category><![CDATA[Rumänien]]></category>
		<category><![CDATA[val]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=197980</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under de senaste dagarna har omfattande demonstrationer ägt rum i Rumäniens huvudstad Bukarest och andra större städer. </strong>

<strong>Protesterna, som samlade över 100 000 deltagare i Bukarest, riktar sig mot den sittande presidenten Klaus Iohannis och den nuvarande regeringen, som demonstranterna anser är illegitima.</strong>

Demonstrationerna började efter att Rumäniens författningsdomstol <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/rumaniens-konstitutionella-domstol-ogiltigforklarar-valresultat/" target="_blank" rel="noopener">ogiltigförklarade</a> resultatet av den första omgången av presidentvalet, där Călin Georgescu segrade med 22,95 % av rösterna. En andra omgång skulle ha hållits den 8 december 2024 mellan Georgescu och reformistledaren Elena Lasconi, men detta stoppades av domstolens beslut.

<em>– Vi är fler än 100 000 i Bukarest. Iohannis måste avgå, ropade en av demonstranterna,</em> och fortsatte: <em>Den här usurpatorn till president, som har valt en illegitim regering, måste lämna omedelbart!</em>

https://twitter.com/daily_romania/status/1878476653443129573

Demonstranterna kräver att Călin Georgescu, som segrade i den första omgången av presidentvalet, ska erkännas som landets legitime ledare.

<em>– Rumänerna har valt sin president. Vi måste snarast återuppta valets andra omgång och låta folket bestämma vem som ska leda Rumänien!</em>

Domstolens beslut motiverades med misstankar om utländsk påverkan, särskilt via sociala medier, som ska ha gynnat Georgescus kampanj. Detta har mötts av kraftiga fördömanden från både Georgescu och Lasconi, som menar att beslutet är ett hot mot demokratin.
<h3>Parallella protester i Serbien</h3>
Samtidigt har demonstrationer ägt rum i Serbien, där missnöje över regeringens hantering av en kollapsad tågstation i Novi Sad har lett till omfattande protester. En del demonstranter har visat symbolisk solidaritet med sina rumänska grannar genom att vifta med rumänska flaggor och riva sönder EU-flaggor, vilket understryker en regional frustration över politiskt maktmissbruk.

https://twitter.com/daily_romania/status/1870929991162110411

https://twitter.com/MarioBojic/status/1870888600138858868]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/stora-protester-efter-ogiltigforklarat-presidentval-rumanerna-har-valt-sin-president/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
