Romarriket – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Wed, 12 Aug 2026 06:19:44 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg Romarriket – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Romerskt skeppsvrak hittat utanför Sicilien https://nyadagbladet.se/utrikes/romerskt-skeppsvrak-amforor-upptackt-sicilien/ Wed, 12 Aug 2026 06:19:44 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=236961 Italienska dykare har upptäckt ett romerskt skeppsvrak med hundratals välbevarade amforor utanför Mazara del Vallo på Siciliens sydvästra kust.

Fartyget, som enligt Italiens kulturministerium dateras till 100- eller 0-talet före Kristus, ligger på omkring 46 meters djup. Vraket är omkring 21 meter långt och sex meter brett, rapporterar BBC.

Det upptäcktes efter att fiskare uppmärksammat en avvikelse på sin sonar. Fridykaren Giacomo De Mola undersökte platsen och fann ett stort antal amforor – keramikkärl som i antiken bland annat användes för att frakta vin och olivolja.

Italiens kulturminister Alessandro Giuli beskriver fyndet som en av de viktigaste undervattensarkeologiska upptäckterna under de senaste åren. Specialdykare från den italienska polisens kulturarvsenhet Carabinieri har skickats till platsen.

https://www.youtube.com/watch?v=vFqY-2hcaj4

Myndigheterna ska nu skydda vraket medan arkeologer undersöker lasten och försöker fastställa mer om fartygets historia. Medelhavets botten rymmer många antika vrak från den handel som en gång band samman regionens hamnar.

]]> ECCEZIONALE SCOPERTA ARCHEOLOGICA AL LARGO DI MAZARA DEL VALLO nonadult Överraskande fynden avslöjar mer av legenden om kung Arthur https://nyadagbladet.se/historia/overraskande-fynden-avslojar-mer-av-legenden-om-kung-arthur/ Sat, 19 Apr 2025 07:41:46 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=204030 Kung Artur var enligt gamla texter en brittanisk ledare på 500-talet som blev legendarisk i den dramatiska eran efter att Romarriket tappat greppet om Britannien. Den återfunna texten tillhör Suite Vulgate du Merlin – en fortsättning på folksagorna om kung Arthur som nedtecknades på 1200-talet som en del av den så kallade Vulgatcirkeln – en medeltida fransk prosacykel som bland annat omfattar berättelserna om riddaren Lancelot, den heliga Graal och trollkarlen Merlin.

Vulgatcirkeln består av flera sammanlänkade riddarromaner och berättelser om den heliga Graal, skrivna på fornfranska. Vem som författade dessa verk är okänt, men mycket tyder på att de uppstod genom samarbete mellan flera handskrivare. Suite Vulgate du Merlin utgör cykelns andra del och skildrar hur Arthurs rike expanderar, hur de första riddarna av Runda bordet etablerar sig och hur barden och siaren Merlin träder fram som kungens profetiske rådgivare. Den fungerar som en brygga till Lancelot-delen av cykeln och väver in Merlin i berättelsen om den heliga Graal.

Under sin tid var dessa berättelser medeltida storsäljare som spreds via handkopierade manuskript. Idag finns färre än 40 bevarade handskrifter av Suite Vulgate du Merlin, och varje exemplar är unikt eftersom de skrevs för hand av olika personer. Det nu aktuella fragmentet har identifierats som nedskrivet omkring 1275–1315 och är nedtecknad på fornfranska, det språk som användes av aristokratin och vid hovet i England efter den normandiska erövringen. Små variationer i texten – till exempel ett namnfel i en av karaktärerna – kan hjälpa forskarna att spåra dess släktskap med andra versioner. Arthur-legendernas prosa riktade sig ofta till en adlig publik, och den dekorativa utformningen av manuskriptet tyder på att även denna text var avsedd för en sådan miljö. [caption id="attachment_204048" align="alignnone" width="640"] Amélie Deblauwe, fotografitekniker på Cambridge demonstrerar tekniken hon använde för att dokumentera det uppfunna manuskriptet vilket vi ser återgivet i 3D-renderad form till höger i bild. Foto: University of Cambridge[/caption]

Medeltida pergament återanvändes som bokomslag

Det aktuella fragmentet upptäcktes 2019 under en omkatalogisering av ett 1500-talsregister i Cambridges universitetsbibliotek. Bland dessa handlingar fanns bland annat ett domstols- och jordregister från godset Huntingfield Manor i Suffolk. När forskare bläddrade i den slitna volymen upptäckte de dock att pärmens insida bestod av sidor från en mycket äldre handskrift. Pergamentet hade återanvänts och vikts, skurits till och sytts fast i bokbandet. Till en början var det svårt att avgöra vad texten handlade om. Forskarna trodde först att det rörde sig om en 1300-talsberättelse om riddaren Gawain, men vid en närmare granskning insåg bibliotekets medeltidsspecialist Dr. Irène Fabry-Tehranchi att det rörde sig om Suite Vulgate du Merlin. Textfragmentet innehåller två scener. Den första skildrar ett avgörande slag mellan britter och saxare: slaget vid Cambénic, där kung Arthurs brorson Gawain strider vid sin fars sida och besegrar fyra saxarkungar. Den andra scenen utspelar sig vid hovet under Jungfru Marie himmelsfärds dag, då Merlin dyker upp förklädd till en blind harpspelare. Berättelsen visar bland annat tydligt hur magi, kristen symbolik och hovetikett sammanflätades i den medeltida fantasin.

Ny teknik avslöjade texten

Efter upptäckten inleddes ett samarbete mellan bibliotekets konservatorer och dess laboratorium för kulturarv och bildanalys (CHIL). Syftet var att möjliggöra avläsning av texten utan att skada pergamentet. Med hjälp av multispektral avbildning kunde forskarna fotografera texten i olika våglängder, från ultraviolett till infrarött ljus, för att få fram blekta och dolda partier. Så kallad minimalbrusfiltrering användes för att förstärka svaga skriftlager. Marginalanteckningar och gamla stämplar, till exempel med ordet ”Huntingfield”, framträdde på så vis på nytt. För att studera pergamentets struktur användes datorbaserad tomografi (CT-skanning), samma teknik som används inom medicin och paleontologi. Genom att ”röntga” bokbandet kunde forskarna skapa en tredimensionell modell av pergamentets vikningar, sytrådar och lager. Slutligen togs hundratals fotografier ur olika vinklar för att skapa en digital modell som gjorde det möjligt att följa textens ordningsföljd – även där text låg dold under flikar eller stygn. Resultatet blev en digital rekonstruktion där handskriften kunde analyseras som om den vore utfälld. [caption id="attachment_204055" align="alignnone" width="640"] Denna multispektrala bild, bearbetad med minimalbrusmetoden, avslöjar tidigare osynliga anteckningar i marginalen – bland annat stämpeln ”Huntingfield” från 1500-talet, då manuskriptet återanvändes som bokomslag.[/caption] Med hjälp av denna arsenal av tekniker lyckades forskarna återskapa en text som har legat dold i över 500 år. För litteraturvetare innebär fyndet att ett nytt fragment av Arthurlegenden har blivit tillgängligt för analys och även en teknisk inblick i hur äldre manuskript återanvändes och bäddades in i nya volymer. Dr. Irene Fabry-Tehranchi betonar i sammanhanget att projektet i praktiken inte bara handlar om att man har upptäckt en enskild text, utan även om att man i samband med detta också utvecklat en metodik kunna återupptäcka dolda fragment i arkiv även i andra delar av i världen.  ]]>