Rockefeller Foundation – Nya Dagbladet

Gates, Soros och Rockefeller startar gemensam bidragsfond

Redaktionen — Thu, 20 Oct 2022 04:33:18 +0000

The Bill & Melinda Gates Foundation, Open Society Foundations och The Rockefeller Foundation lanserar nu en gemensam bidragsfond i syfte att få multilaterala utvecklingsbanker att utöka sin låneverksamhet i låg- och medelinkomstländer. Det nya initiativet beskrivs som filantropiskt och går under namnet ”Multilateral Development Bank Challenge Fund”. Det uttalade syftet är att hjälpa multilaterala utvecklingsbanker att ”utöka sin kapacitet” och ”skala upp utlåningen”. Initiativet lanseras samtidigt som Världsbanken och Internationella Valutafonden (IMF) uppmanar utvecklingsbankerna att göra mer för att hjälpa fattiga länder igenom den pågående ekonomiska krisen. USA:s finansminister Janet Yellen har också nyligen deklarerat att de multilaterala utvecklingsbankerna bör ”utvecklas” och göra mer för att stödja olika globala och regionala initiativ. Globalisternas stiftelser går initialt in med 5,25 miljoner dollar i bidragsfonden och de förväntas utfärda en begäran om förslag för att hjälpa bankerna med tekniskt stöd, finansiering av driften och policyanalyser innan årets slut.

Alongside @RockefellerFdn and @gatesfoundation, we are launching a new $5 million fund to free up billions of dollars in lending by international development banks—money that should help governments address urgent climate and development needs. https://t.co/ej21z0wA2b
— Open Society Foundations (@OpenSociety) October 13, 2022

Mike Muldoon, personalchef på The Rockefeller Foundation, säger att målet med fonden är att ”pressa” bankerna att göra mer i fattiga länder och att de ”skulle potentiellt kunna frigöra hundratals miljarder dollar i ny utlåning om de tog en kalkylerad ny risk”. – Drivkraften bakom är verkligen att göra vad filantropi kan göra bäst, vilket är att använda vår samlade kraft, vår flexibla finansiering och vår förmåga att sätta press för att säga att det finns ett stort antal rekommendationer här ... och i praktiken ta bort alla hinder för att få några av dessa rekommendationer att genomföras. – Det är nu dags för en mycket mer ambitiös och kreativ finansiering från Världsbanken och hela MDB-systemet för att stödja global ekonomisk motståndskraft inför förvärrade hälso-, mat-, bränsle- och klimatkriser, hävdar Mike Muldoon vidare. Kalpana Kochaar, från The Bill & Melinda Gates Foundation, menar att multilaterala utvecklingsbanker "spelar en kritisk roll i det finansiella systemet för global utveckling" - bland annat för att bygga klimattåliga jordbruk och "främja jämställdheten".

Nytt Gates- och Rockefellersponsrat projekt utvecklar ”digitala kollektiva nyttigheter”

Markus Andersson — Fri, 22 Jul 2022 04:45:54 +0000

Den av Bill Gates och Rockefeller sponsrade organisationen Co-Develop lägger stora resurser på att ta fram så kallade digitala kollektiva nyttigheter som utvecklats i Indien. Ett 50-tal länder ska ha uttryckt intresse över att implementera dessa, där fokus läggs framförallt på digitala ID:n som lättare ska kunna sammanställa data om medborgare. Digitala kollektiva nyttigheter definieras ofta som mjukvara – data, AI-modeller eller annat digitalt innehåll – som fritt får spridas vidare utan att någon ägare behöver ersättas ekonomiskt och utan att någon upphovsrättsinnehavare behöver tillfrågas. De digitala kollektiva nyttigheterna (digital public goods) ska i regel också bidra till en hållbar nationell och internationell digital utveckling. Enligt FN ska de också hjälpa till att uppnå de globala målen för hållbar utveckling och inte riskera att orsaka någon skada. – I fler än 50 länder runt om i världen vill de implementera digitala kollektiva nyttigheter, vilket också är varför vi har satt upp plattformen Co-Develop. Det kommer att vara en enorm efterfrågan på detta, menar Nandan Nilekani, ordförande för Infosys Technologies. Det finns bland annat en allt större efterfrågan på stabila betalningsplattformar likt indiska Direct Benefit Transfer – som används när regeringen betalar ut olika former av subventioner och bidrag till medborgarna. Enligt Nilkeani är det framför allt tre områden man prioriterat i utvecklandet – "portabilitet, mobilitet och valfrihet". – Människor är rörliga. En digital ID-handling ska fungera överallt i vilken stat som helst. Ett bankkontos och en digital ID-handlings mobilitet överallt är mycket viktigt. Ett annat exempel som lyfts fram är MOSIP (Modular Open-Source Identity Project) – ett digitalt id-projekt som bygger på öppen mjukvara som utvecklats i Indien och som redan nu används i delar av Afrika och Asien. ”Ett lands identifieringssystem är ryggraden för att effektivt kunna leverera offentliga och privata tjänster. Regeringar undersöker utvecklingen av multifunktionella grundläggande ID-system, där individer får en unik identifierare från regeringen som de kan använda för identitetsförsäkran och verifiering. Det grundläggande ID:t kan sedan användas för att få tillgång till en mängd olika statliga och privata tjänster”, står det bland annat att läsa på MOSIP:s hemsida. Den indiska betalplattformen United Payment Interface, genom vilken det redan idag görs sex miljarder överföringar per månad via mobiltelefoner, intresserar också många andra länder och kommer att lanseras i fler länder framöver. Noterbart är att Co-Develop finansieras av bland annat FN, Rockefeller Foundation och Bill & Melinda Gates Foundation. De sistnämnda har tidigare satsat stort på området, bland annat i projektet "ID2020" - avsett att implementera digitala ID-handlingar i hela världen. På sin hemsida menar Rockefeller Foundation att det var under coronakrisen som man konstaterat att digitala system som utförde ”grundläggande samhällsomfattande funktioner” spelade en kritisk roll för både folkhälsan och för att införa sociala skyddsåtgärder. ”Pandemin har visat dessa systems värde, men den har också avslöjat hur icke existerande eller svaga dessa är på allt för många platser. När vi bygger tillbaka bättre så har vi en möjlighet utan motstycke att bygga digital allmän infrastruktur som främjar inkluderande, mänskliga rättigheter och framsteg mot de globala målen”, skriver man vidare. Den globalistiska tankesmedjan World Economic Forum är också varma anhängare av införandet av "digitala kollektiva nyttigheter" för att skapa en ”hållbar utveckling” och skriver bland annat att ”covid-19-pandemin har visat kraften i att utnyttja sammanlänkningen och det ömsesidiga beroendet mellan länder för att utforma interventionsverktyg”. Enligt WEF kan spridandet av teknologin göra att regeringar snabbare hittar lösningar till ”brådskande utmaningar” och skapa ”öppna digitala ekosystem”. Precis som Rockefeller Foundation oroar man sig dock för att den digitala utvecklingen går för långsamt i fattiga delar av världen. ”När det internationella samarbetet ökar, för att implementera öppna globala digitala lösningar, kan regeringarna leda vägen genom att katalysera kritiska samtal om den globala söderns roll och lokala digitala ekosystem som byggare och implementatörer av inkluderande, rättvisa och säkra digitala ekosystem. Men de kommer att behöva det internationella samfundets stöd”, skriver man och beskriver implementeringen som en ”nya era av dynamiskt, öppet och inkluderande globalt samarbete”. https://www.youtube.com/watch?v=oiS_qFhqI-0 Enligt en reklamfilm som Co-Develop själva lagt upp på sin hemsida, tycks massvaccinering och möjligheten att digitalt kartlägga sina medborgare vara två viktiga delar av den digitala infrastrukturen som utvecklas. Det lyfts också fram som problematiskt att fattiga utvecklingsländer inte haft samma möjligheter som länderna i väst att digitalt spåra smittspridningen.

På vems sida står skolmedicinen? – del 1

Osignerad — Thu, 31 Aug 2017 13:37:09 +0000

Jag kommer i några krönikor analysera rubrikens frågeställning. Låt oss börja med att se hur dagens skolmedicin formats av starka ekonomiska intressen. Rockefellers sätter klorna i vår sjukvård John D. Rockefeller var mannen som i slutet av 1800-talet lyckades bygga upp världens första privata miljardförmögenhet i dollar inom oljeindustrin, en global industri som man kan säga att han skapade. Han var den första industrioligarken och levde efter principen att konkurrens var en synd. Han eftersträvade sålunda marknadsdominans med hjälp av monopol och andra konkurrensbegränsningar. Denna grundstrategi har sedan kopierats av en stor del av världens globala megaföretag och deras ägare inom en rad branscher. Ett skolexempel på John D:s strategi bland dagens moderna globala företag är Microsoft. John D. identifierade i början av förra seklet den medicinska industrin som ett mycket intressant affärsområde för tillämpning av strategin. Han hade en idé om att kunna utnyttja petroleumderivat för att syntetisera och patentera substanser som påverkade människans psyke, kropp och nervsystem. Han fann att många av dessa substanser var utmärkta för att dölja och hämma olika symptom, att de i allmänhet inte botade de underliggande sjukdomsorsakerna visade sig snarast vara en fördel. Ett viktigt instrument för att skaffa sig kontroll över den medicinska vetenskapen, var startandet 1913 av den filantropiska stiftelsen The Rockefeller Foundation med det uttalade syftet att främja mänsklighetens välbefinnande runt om i världen. Hyckleriet bakom stiftelsen illustreras av att man bl.a. stödde tyska rashygieniska forskningsprojekt där nazisternas Josef Mengele deltog. Bakom familjen Rockefellers falska filantropiska fasad fanns en makthungrig cynisk avsikt, att försöka styra hela världens skolmedicin med marknadsdominerande globala företag, det vi idag kallar Big Pharma. År 1927 breddade John D. basen genom samgåendet med IG Farben i och med grundandet av företaget Standard IG Farben. IG Farben var samma företag som senare kom att hjälpa Hitler med hans folkmord. Med en växande kontroll över tillverkningen av patenterbara medicinska preparat smidde John D. sin plan, hur han skulle förvandla skolmedicinen till en exempellös vinstmaskin. Skolmedicinen etableras Vid förra sekelskiftet fanns det en rik flora av olika typer av doktorer och skolor för sjukdomsbehandling, från kiropraktik till naturmedicin till homeopati till holistisk medicin till örtmedicin och mer. John D. insåg att det gällde att eliminera allt som konkurrerade med de patenterade kemiska preparaten, där han etablerade sina ekonomiska intressen. För detta ändamål anlitade han en man vid namn Abraham Flexner för att år 1910 sammanställa en rapport till USA:s Kongress. I Flexner-rapporten fastslogs att det fanns alldeles för många läkare och olika medicinska skolor och naturliga behandlingsmetoder i USA. Dessa som hade existerat i hundra- till tusentals år utmålades nu som ovetenskapligt kvacksalveri. Rapporten föreslog standardisering av den medicinska utbildningen, varvid bara utbildning baserad på den allopatiska sjukvården (dagens skolmedicin) skulle kunna få legitimitet i USA. Tyvärr lät sig Kongressen övertygas och rapportens förslag blev lag. Något senare lyckades man t.ex. få hampa demoniserat och förbjudet, inte för att det var farligt, utan för att det var en farlig konkurrent till Big Pharmas patenterade piller. På detta sätt kom hela den västliga skolmedicinen att bli dominerad av Big Pharma. I allmänhet kan människans kropp inte helt assimilera de främmande kemiska substanserna, varför dessa ofta uppvisar svåra biverkningar. Historien slutar inte här. De hyperförmögna familjerna Rockefeller, Carnegie m.fl. använde och använder de skattebefriade stiftelserna till vilka de skattefritt fört över stora delar av sin förmögenhet. Via dessa förment filantropiska stiftelser erbjöd man sedan generösa anslag till medicinska utbildningsfakulteter över hela USA. Det fanns dock ett förbehåll, att de bara undervisade inom den allopatiska ramen och att donatorerna fick utse styrelseledamöter vid skolorna. Detta kallades effektiv filantropi, vilket outtalat innebar att man räknade med valuta för sin investering. Rockefellers m.fl. lyckades att systematiskt eliminera all undervisning om naturliga vårdmetoder med hjälp av örter, andra naturliga preparat och betydelsen av människors kost för hälsan. Resultatet är att utbildningssystemet idag examinerar ut läkare som är i stort sätt okunniga om det intima sambandet mellan kost och hälsa och som är analfabeter inom naturmedicin. Läkare som är självlärda inom alternativ medicin och som försöker hjälpa sina patienter med naturliga behandlingsmetoder, riskerade att anklagas för kvacksalveri och förlora sina legitimationer. Jag har hos många läkare mött en rädsla för att ställa sig på patienternas sida. Det är en befogad rädsla som vi sett en rad exempel på när läkare avvikit från skolmedicinen. På detta sätt har skolsjukvården kommit att helt bryta med vad läkekonstens fader Hippokrates en gång slog fast att man skall låta kosten vara vår medicin och medicinen vår kost. Eftersom vi i Sverige i det mesta styrs av amerikanska makthavare, är situationen densamma hos oss som i USA. En svensk läkare har efter sju års utbildning bara några få timmar orientering om kostens och naturmedels betydelse och den orienteringen är i sin tur byggd på delvis falska hypoteser som jag återkommer till. Situationen för läkarna är långt mer gynnsam i andra europeiska länder, nu senast i Schweiz där man jämställt naturmedicin med skolmedicinen. Den bistra sanningen är i allmänhet, att när du går till skolmedicinens doktorer så ses du främst som en potentiell marknad för läkemedelsindustrins produkter. En färsk larmrapport visar hur Big Pharma betalar stora summor i mutor till våra läkare, för att få dem att skriva ut deras piller. Big Pharma har inget incitament att bota dina sjukdomar, därför att en botad patient är en förlorad kund. Man ägnar sig bara åt symptomlindring. Även om du inte är sjuk är du intressant för Big Pharma. Genom sitt inflytande över skolmedicinen kan man styra kriterierna för vad som skall behandlas. Läkarna försöker övertyga oss om att vi är sjuka med olika diagnoser som högt blodtryck, högt kolesterol, olika psykiska störningar m.m. för att motivera medicinering. Industrin har lyckats få en rad fullständigt ofarliga diagnoser accepterade som nödvändiga att behandla, bl.a. genom att anpassa gränsvärden så att stora friska delar av befolkningen skall kunna övertygas om nödvändigheten livslång pillerförskrivning. Fortsättning följer. Lars Bern Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene