Robert Mueller – Nya Dagbladet

Konspirationen mot Trump – Del 1

Dan Ahlmark — Fri, 26 Sep 2025 15:15:39 +0000

Artikelns huvudfråga är vad som egentligen hände beträffande presidentvalet 2016. Artikeln innehåller därför en summering och slutsatser gällande viktiga delar av den politiska händelseutvecklingen i USA under främst perioden 2016–2020. Den berör inte politiska brott i delstaterna eller valfusk gällande valet 2020. Underlaget bygger delvis på min artikelserie från 2018 i Nya Dagbladet¹, som noggrant granskade den serie av händelser riktade mot Trump, som inträffade främst 2016–2018. Det var redan då med rätta källor inte svårt att fastställa sanningen om vad som egentligen tilldrog sig och drev på det dramatiska skeendet. Under åren 2017–2018 kunde privatpersoner, vilka tog del av vad välinformerade och kunniga amerikanska alternativa media hittade och publicerade, i huvudsak objektivt följa händelseutvecklingen. Dessa analytiker hade olika källor och förmågor att klarlägga komplexa sammanhang och utforska sanningen, men den som genomgående var överlägsen ansvarade för bloggen ”Theconservativetreehouse.com”. Kvalitén och mängden av information där imponerade och det var lätt att tro att ett antal personer bidrog till denna volym av högkvalitativt material. Till skillnad från MSM i Sverige kunde därför läsare i Sverige av Nya Dagbladet ta del av sanningen om Russiagate. De hypoteser och beskrivningar av de politiska sammanhangen, som presenterades bland annat vid den tidpunkten, påstods då av media vara konspirationsteorier men har idag visat sig vara mycket tidiga avslöjanden av flera ytterst allvarliga kriminella sammansvärjningar mot en folkvald president – Trump. Man kan därvid konstatera att innehållet i min artikelserie nämnd ovan genomgående bekräftats av den nya information, som sedan – och främst i år – framkommit i många källor. Det material, som cheferna för det nationella underrättelseväsendet och CIA (Tulsi Gabbard² och John Ratcliff³) fått fram och offentliggjorde i juni–juli i år, är då av särskild vikt. Det var dock tidigt uppenbart att motståndet mot Trump innebar en sammansvärjning eller konspiration mellan ledande medlemmar i det demokratiska partiet samt höga befattningshavare i Obamas justitiedepartement och underrättelsesektorn. Det fanns 2017–2018 inte tillräckligt med material tillgängligt för mig i syfte att då kunna bedöma Obamas roll annat än att omfattningen och arten av vidtagna åtgärder mot Trump och hans valkampanj och senare mot hans administration gjorde det troligt, att besluten inte kunde ha fattats på administrativ chefsnivå. De var nämligen av arten att behöva ett politiskt godkännande på högsta nivå². Nu vet vi av detta nya material att president Obama, tillsammans med Hillary Clinton, var den drivande kraften bakom genomförandet av projektet Russian Hoax.

Vilken var händelseutvecklingen?

Det är en remarkabel kedja av händelser som inträffade 2016–2019 gällande misstänkliggörandet av Trump för att ha använt utländsk – rysk – hjälp för att vinna presidentvalet 2016. Den 23 juli i år publicerade således Tulsi Gabbard, (vilken som chef (DNI) för ett samordnande organ (ODNI) samordnar resultat från USA:s 16 viktigaste organisationer inom underrättelsetjänsten och kan offentliggöra information från dessa) den anmärkningsvärda redovisningen från september 2020 från det av republikaner ledda underrättelseutskottet i Representanthuset. Efter valet i november 2016 kom underrättelsesektorn i en utredning fram till att ringa stöd fanns för misstanken om rysk preferens gällande Trump jämfört med Clinton eller överhuvudtaget någon nämnvärd påverkan på valet av ryssarna. President Obama hindrade då den 8 december att denna utredning publicerades. Istället tillsattes och genomfördes skyndsamt en ny utredning med en helt annan slutsats. I denna deltog bara små delar i 4 av de aktuella 17 underrättelseorganisationerna, och rapporten skrevs av bara fem personer särskilt utvalda av CIA-chefen Brennan. Underrättelsechefen Clapper och FBI-chefen Comey följde också arbetet, och Clapper deltog i arbetet att även med hot tvinga igenom acceptans av den trots oppositionen i ett antal organisationer⁴. Denna Intelligence Community Assessment (ICA), som utarbetats med målet att bekräfta rysk inverkan på valet till Trumps fördel, gavs den 6 januari 2017 (det vill säga två veckor innan Trumps installation) till Obama. Den har senare av CIA stämplats som en beställningsprodukt, vilkens sätt att produceras bröt mot många accepterade regler³. Rapporten hemlighetsstämplades naturligen, så att den inte kunde genomgå en objektiv och offentlig granskning, men resultatet läcktes till pressen såsom underrättelsesektorns samlade bedömning. Denna information och slutsatser skapade ett enormt media- och opinionsmässigt motstånd mot Trump, som utmålades såsom en illegitim president. Rapporten skadade honom enormt i ett antal dimensioner just genom att den sades ha tagits fram av den samlade underrättelsesektorn. Den sittande presidenten Obama hade alltså aktivt tvingat fram en falsk utredning som presenterade helt andra slutsatser än den tidigare – fram till nu – okända seriösa utredningen. På grund av sekretesskäl kunde den nya utredningen inte analyseras av utomstående, vilket varit behövligt, eftersom man inte hade något annat underlag än påhittade rykten om rysk inblandning. Detta möjliggjorde dock flera år av offentlig politisk förföljelse av Trump. Först offentliggörandet i februari 2019 av Robert Muellers utredning gällande Russian Hoax, som tillsatts våren 2017, avslutade hetsen mot Trump som påstådd samarbetspartner till Putin. Under flera år hade då den republikanska administrationen starkt kritiserats och motarbetats av den helt dominerande delen av media, som dock ända sedan Trump offentliggjorde sin kandidatur hade motarbetat honom. Allmänt hade lögnerna baserade på Russian Hoax försvagat presidenten politiskt och minskat kraften bakom förverkligandet av hans politiska program. Detta innebar en nämnvärd framgång för konspirationen mot Trump (se nedan). Det finns likheter mellan denna långsamt verkande konspiration alt. kupp mot Trump med de färgrevolutioner, som CIA genomfört (eller försökt genomföra) mot länder, vars auktoritära regeringar USA ogillade. De har framgångsrikt genomförts av CIA mot bland annat länder som Ukraina, Georgia , Kirgisistan, Armenien med mera. Vanliga inslag i dem har varit utnyttjande av internet och mobiltelefoner som sambandsmetoder och för central styrning av motståndsrörelsens aktiviteter samt finansiering genom NGO:s av rörelsens delar. Det gäller till exempel organisationer som innehöll aktiva med olika expertis och mål: påverkan via media bland annat sociala; ledare för demonstrationer och massuppträdanden; ständig tillförsel av besvärande information för regimen genom olika kanaler; stadig upptrappning av trycket mot den aktuella regeringen och så vidare. Den kunskap och erfarenhet som CIA vunnit och numera besitter, har då troligen delvis sedan 2015 utnyttjats mot organisationens hemland och regering. De stora fördelarna oppositionen allmänt hade i USA var att demokratiska partiet dominerade förutom många delstatsregeringar majoriteten av de federalt anställda (ger möjlighet för kunskap och läckor), alla konventionella media, Hollywood och största delen av underhållningssektorn, utbildningssektorn inklusive universitetsvärlden, de flesta viktiga organisationer i USA, fackföreningarna, största delen av den ekonomiska- och finanssektorn, de allra flesta miljardärer, de globalt verksamma företagen och så vidare. Partiet hade också ett informellt ”samarbete” med organisationer, som gärna använde våld (BLM och andra extrema mindre marxistiska enheter). Att Trump under sin första period ändå så väl kunde motstå den oerhörda kollektiva makt dessa grupper och organisationer representerade är förvånande. För en detaljerad rekapitulation av olika beståndsdelar och inslag i Russian Hoax hänvisar jag till mina artiklar¹ samt nytt material, som redovisas här. En kort sammanfattning är, att presidentkandidaten Hillary Clinton av flera skäl finansierade framtagande av material från Ryssland (Steele Dossier), som falskt anklagade Trump och Putin för samarbete med syftet att få Trump att bli amerikansk president. Ett tidigt skäl för hennes beslut om detta syntes ha varit hennes trängande behov att avleda uppmärksamheten från hennes vana att såsom utrikesminister använda och lagra vissa yrkesmejl på en privat server istället för att använda utrikesdepartementets kommunikationskanaler. Detta var i sig ett svårt brott mot sekretessbestämmelserna. Men skälet för att bete sig så var troligen värre. Hon kunde därigenom dölja att hon som utrikesminister sålde tjänster till olika länder eller parter i syfte att få donationer till den hjälp/biståndsorganisation, som hon och president Clinton ägde. Efter att hon förlorat valet fyllde dock den Ryska Bluffen rollen som hennes främsta svepskäl för valförlusten. Parallellt med detta genomförde FBI operationen Crossfire Hurricane, vars syfte bland annat var att under 2016 spionera på Trumps kampanj och söka kompromettera kampanjanställda genom påstådda ryska kontakter. Man presenterade senare falskt material från detta arbete för den domstol, som gav FBI tillåtelse till elektroniskt spionage genom utnyttjande av den gigantiska databasen skött av National Security Agency (NSA). Det skedde i syfte att få ett godkännande av den övervakning av Trumps kampanjorganistion påbörjad långt tidigare och då genomförd utan lagligt stöd (se Del 2). Det har senare alltmer framgått, att huvudskälet till Obama- regeringens engagemang i december–januari gällande Russian Hoax och spionaget mot Trumps valkampanj sannolikt hade en annan och mycket allvarligare orsak än att allmänt söka försvaga honom. Dan Ahlmark

Källor och referenser: (1) Vakna Upp Se artiklarna 12 A 1-5; även artiklarna 6-8 är av intresse. (2) Director of National Intelligence – New Evidence Uncovers Obama-Directed Creation of False Intelligence Report Used to Launch Years-long Coup to Undermine President Trump and the American People (3) Internewscast – CIA Document Reveals Deception by Intelligence Officials in Russiagate Case CIA Note (4) The Gateway Pundit – Tulsi Gabbard Issues Statement After Releasing Whistleblower Testimony — Insider Says They Were “THREATENED” to Back Obama-Directed Phony Russia Narrative

6. Vad händer efter demokraternas misslyckade kupp?

Dan Ahlmark — Wed, 15 May 2019 07:00:05 +0000

Valresultatet natten den 8 november var en verklig chock för hela det amerikanska etablissemanget. En outsider vann, trots att han var illa omtyckt av i stort alla tidigare nationellt ledande republikaner, vilka motsatte sig mycket i hans program och vars etablissemangskandidater krossats i primärvalskampanjerna. Uppstickaren Trump fruktades och avskyddes ännu mera av demokraterna. Med tanke på att åtminstone 90 procent av media tog ställning emot honom vid sidan av Wall Street, Hollywood, universitetsvärlden, fackföreningar, den federala förvaltningen och de flesta övriga maktcentra i USA, var valutgången helt oväntad för de flesta. Genom medias felaktiga opinionsundersökningar, som bland annat byggde på en överrepresentation av demokrater i valmanskåren, förstärktes intrycket av att något underligt hade hänt. Skälet för detta förfarande torde ofta ha varit att göra Trumpanhängare modstulna och förlora hoppet om en valseger. Men detta kan även ha medfört att Hillarykampanjen trodde att man låg bättre till än man gjorde i roststaterna och av detta skäl där drog ned på sina egna – realistiska och mer korrekta – opinionsmätningar. Det lade också grunden till tron senare på att Trump hade samverkat med ryssarna. Men Amerikas inland var stabilt republikanskt, majoriteten vita kvinnor röstade på Trump, och när ”roststaterna” i Mellanvästern samt Pennsylvania lämnade demokraterna var spelet över. Vad väljarkåren inte visste under kampanjen var att senast efter att Trump börjat slakta sina motståndare i primärvalen under vintern-våren 2016, började planer redan utformas för att undergräva honom. Det skedde dels i FBI och det amerikanska justitiedepartementet, där det stora bekymret hos ledande demokratiska chefer inledningsvis gällde att rädda Hillary Clinton från att åtalas på grund av slarvet att tillåta att hemligt material gick till och lagrades i en privat server. Hon skulle räddas som presidentkandidat. Därefter inriktades arbetet mot att skada Trump. På grund av primärvalsresultaten började Clintons organisation i mitten av mars 2016 med att helt koncentrera sig på Trump och då söka utländskt material – främst ryskt - om honom. Även CIA under sin chef Brennan hade – troligen tidigare – men senast sedan februari 2016 av ej redovisade skäl satt igång åtgärder så som övervakning och provokationer mot medlemmar i Trumps valorganisation. Syftet var att skapa misstankar om samverkan med den ryska staten. Man engagerade därvid inofficiellt även utländska underrättelseorganisationer, närmare bestämt Storbrittaniens och Australiens. Brennan använde av okända skäl inte förfrågningar via de vanliga officiella kanalerna, vilka ju dokumenteras. Man skapade då i detta samarbete genom olika åtgärder ett intryck av misstänkta handlingar utförda av i alla fall en kampanjmedarbetare (Papadopoulous). Vi vet att Clinton-kampanjen samtidigt på ett ej godkänt sätt fick information från USA:s oerhört vidsträckta elektroniska avlyssning om ett antal republikanska Trumpanhängare. Den metoden användes sannolikt också av CIA. Brennans insats ledde till ett två sidors dokument baserat på materialet från enbart inofficiella kontakter inom de utländska underrättelseorganisationerna. Dokumentet medförde att FBI den 31 juli 2016 satte igång en kontraspionage-operation (Crossfire Hurricane) mot Trumporganisationen. Så småningom kom dessa olika ansträngningar att löpa samman, kombineras och understödja varandra. Tillsammans utgjorde de aktiviteter som innebar att olaglig verksamhet genomfördes av USA:s ledande underrättelse- och rättsliga myndigheter mot oppositionspartiets presidentkandidat. De aktiva i de federala organen bekymrade sig inledningsvis dock inte alls för det, eftersom det då inte fanns någon tvekan om att Clinton skulle vinna presidentvalet. Därigenom skulle allt kunna döljas (för evigt?), och de aktiva få sin belöning av den nye presidenten. Sedan gjorde fallande opinionssiffror att man ändå fick kalla fötter, och FBI behövde snabbt något påtagligt material för motivera sitt kontraspionageprojekt mot republikanerna och inte bara lita till CIA:s tunna material. CIA hade även fortsatt sina inofficiella kontakter utomlands och samlat in mera underlag. FBI behövde mycket klart föra in Rysslandstemat som motiv för sina tidigare åtgärder. Den möjligheten fick man då genom den beryktade dossiern finansierad av Clinton och påhittad av hennes folk. Utan att på något sätt vara verifierad användes denna därför i syfte att av specialdomstolen FISA få tillåtelse (i oktober 2016) att avlyssna en viss person - Carter Page - i kampanjen, men avlyssning av kampanjen hade redan skett sedan länge. Page betecknades som agent för en utländsk regering trots att FBI visste att så inte var fallet. Reglerna innebär då (1) att tidigare avlyssning därmed också godkänns, samt (2) tillåter att många fler i kampanjen kan avlyssnas. Man gav vid ansökan hos domstolen intryck av att dossiern innehöll korrekt, det vill säga verifierat underrättelsematerial. Dessutom använde man tydligen som stöd att artiklar i kända tidningar också stödde hypotesen. Domstolen kände inte till att dessa journalister hade fått del av samma påhittade material av Clintonkampanjen. Genom domstolens godkännande fanns då för första gången ett klart och påtagligt – men falskt – underlag för påståendet att Trumpkampanjen samarbetade med ryssarna. Clinton hade redan offentligt utnyttjat detta tema i likhet med vissa media, som dock fortfarande var återhållsamma. Men efter denna försiktighetsåtgärd från FBI:s och justitiedepartementets sida inträffade sedan katastrofen. Trump vann, och man måste nu utforma en strategi och taktik för att kunna dölja vad man utfört, och i bästa fall även få den nye presidenten avsatt. Clintonkampanjen kände ett stort tryck från donatorer och allmänheten att förklara varför något som för många verkat så klart – att Hillary Clinton skulle bli president – inte skett. Redan några dagar efter valet började man, för att undvika diskussion av hur man kanske genom ren inkompetens förlorat ”roststaterna”, skylla på att huvudskälet till förlusten var att Trump konspirerat med ryssarna - vilket på ett oklart sätt skulle ha lett till att han vann.

Demokraterna lierade sig alltså på ett för ett stort parti helt oansvarigt sätt med alla som inte kunde acceptera ett nederlag i ett demokratiskt val.

Den 17 maj 2017 utnämndes den biträdande amerikanske justitieministern Robert Mueller, tidigare chef för FBI, till särskild åklagare och ansvarig för justitieministeriets utredning om möjlig rysk inblandning i 2016 års val. Det finns dock ingen anledning att i någon sann mening kalla Muellers nedlagda arbete för Muellerutredningen. Det var ingen utredning, eftersom det inte fanns någon saklig objektiv grund överhuvudtaget att starta den. Ingen hade kunnat påvisa några verifierade fakta som stödde misstankar om att Trump samarbetat med den ryska regeringen. Ett legalt syfte för arbetet saknades därmed och många höga beslutsfattare i både FBI och justitiedepartementet kände till detta. Istället var undersökningen av upphovsmännen avsedd att främst fylla två syften. Den defensiva avsikten var att hindra upptäckten av att olagliga handlingar utförts under valkampanjen, och det offensiva var sedan att efter valet och tillträdet till presidentposten att försöka avsätta Trump eller få honom att avgå. En metod att bidra till det senare målet var att genom mängder av läckor av negativt material från FBI-agenter och underrättelsefolk, som sedan basuneras ut av media, trycka ned Trumps opinionssiffror under 25-30 procent och därigenom få de republikanska kongressmedlemmarna att sluta stödja presidenten. Detta kunde få honom att avgå. Att genom en utredning kunna hindra upptäckt av tidigare brott och därefter på olika vis utnyttja allierade i FBI, justitiedepartementet och CIA i syfte att eliminera resultatet av ett presidentval var en djärv plan. Aktiviteterna före och efter valet kan otvivelaktigt karakteriseras som den största politiska skandalen i USA:s historia. Det finns nu tecken på att Mueller redan från början av augusti 2017 främst inriktade arbetet på att fastställa ”obstruktion” av Trump gällande undersökningen. Även obstruktion kan ses som grund för ett riksrättsåtal, även om något brott aldrig begåtts. Det nya hemligstämplade memorandum avseende utredningen, som biträdande justitieministern skrev 2 augusti 2017, angår troligen denna förskjutning. Man hade tydligen förstått att det utredningsmässigt inte längre gick att hävda att Trumpkampanjen samverkat med ryssarna. Men om detta är sant, innebär det att Mueller trots sin kunskap om detta förhållande därefter under mer än 1,5 år tillät media att fortsätta att använda anklagelsen om maskopi med ryska staten. Hundratusentals artiklar och många tusen TV-inslag i USA ältade denna anklagelse, som under lång tid dominerade inrikesdebatten. Hur kunde media även trots sin parkishet för demokraterna så konsekvent delta i lögnkampanjen med tanke på att man var medvetna om så mycket falskheter i upplägget? Och hur kan svenska media fortfarande vilja tro att New York Times, Washington Post, CNN och dylik media försöker förmedla någon sanning i frågan? Huruvida åtgärder som förföljandet, och senare åtalen mot Trumps vänner för helt orelaterade handlingar, var avsedda att provocera presidenten till att besluta att avsluta Mueller-utredningen, kan idag inte fastställas. Ett typexempel var arresteringen och husundersökningen av hans vän Roger Stone, där FBI-agenter med dragna vapen klockan sex på morgonen stormade in i dennes hus, samtidigt som CNN, på förhand vidtalad, filmade och rapporterade. Tiotals beväpnade agenter eller poliser omringade pensionärens hus där han bodde med sin hustru, som sedan frysande i nattkläder fick vänta i timmar utanför huset. En sådan avslutning av utredningen hade ju i så fall presenterats som ett ovedersägligt bevis även för maskopi med ryssarna. Men Trump var kall, och lät sig inte provoceras på det viset. Bland annat hans löpande kritik av utredningen och hävdandet av att ingen konspiration funnits, kommer nu dock av demokraterna just utmålas som ”obstruktion”. Alla ansvariga kommer hävda att de trodde att det verkligen fanns skäl att tro på anklagelserna om samröre med ryssarna. Det gör det viktigt i kommande brottsutredningar att börja från allra första början och klarlägga grunden för alla åtgärder ända från inledningen. Bara därigenom kan man visa att vidtagna åtgärder inte hade något legalt stöd utan istället var komponenter i en sakta fortgående kupp mot en fruktad outsider, som förespråkar för etablissemanget skadliga policies. Vi vet att en hög tjänsteman i Obamaadministrationen - CIA-chefen Brennan - var aktiv i frågan mycket tidigt, kanske ända från 2015. Brennan framstår idag som en centralfigur i kuppen. En stor fråga som väntar på svar är hur tidigt och på vilket sätt Obama själv var involverad. Trump är realitydramats mästare, och frågan är nu om och hur han innehålls- och tidsmässigt försöker regissera upplägget av kommande åtgärder mot de skyldiga. Självfallet bestämmer justitiedepartementet det legala upplägget, men det vore oväntat om presidenten inte styr uppbyggnaden av det allmänna temat runt kommande rättsliga åtgärder och då sammanfogar komponenterna till en logisk helhet. Det kan avgöra presidentvalet 2020. Dan Ahlmark Tidigare i serien om konspirationen mot Donald Trump Vad kämpade Trump emot? Hur räddades Hillary Clinton som presidentkandidat? Valkampanjen 2016 Angreppen på den begynnande Trumpadministrationen Vem var kuppens drivande kraft?

En tung dag för konspirationsteoretikerna

Markus Andersson — Tue, 26 Mar 2019 12:06:23 +0000

I söndags eftermiddag amerikansk tid kom beskedet båda sidor om det politiska spektrumet spänt hade gått och väntat på. Den 22 månader långa utredningen om rysk inblandning i presidentvalet 2016 delgavs USA:s kongressledamöter i ett sammanfattat brev ifrån den särskilde åklagaren Robert Mueller. Den utredning som beräknas vara den näst dyraste i modern amerikansk historia under vilken Mueller verkställt omkring 500 husrannsakningar, hört nära 500 vittnen och tagit initiativ till 2 800 domstolsorder om att personer skall infinna sig eller överlämna bevis. 13 utländska regeringar har avkrävts bevismaterial. Att Trump haft mäktiga fiender är det knappast någon tvekan om. Både mäktiga och resursstarka sådana. Det kan därför inte råda någon tvekan om att minsta konkret bevis för en konspiration eller något samarbete med Ryssland eller annan främmande makt hade dragits fram i ljuset – om de hade funnits vill säga.

Det gick inte att ta miste på den besvikelse som speglade sändningarna från redaktioner som SVT och CNN under kvällen.

Det var en dämpad Carina Bergfeldt som för SVT:s räkning tvingades konstatera att uppgifterna ifrån Mueller-utredningen inte hade något belastande att redovisa - inte ett enda bevis kunde presenteras efter två års tid och alla de ofantliga resurser som lagts ned. Det måste ha varit något oerhört att ta in för de många människor som lever långt ifrån verkligheten att folket faktiskt röstade "fel". Det måste ju ha funnits en förklaring. En yttre kraft, någon manipulation eller påverkan. Att de inte fick som de ville kunde ju inte vara demokratiskt. Konspirationsteorierna har gått varma. Den ryska inblandningen i det amerikanska presidentvalet hade fram till i söndags så gott som tagits för sanning. Narrativet hade etablerats redan i god tid innan valet och sedan återupprepats så gott som dagligen i de gamla etablerade nyhetsmedierna. Trump-hatet på Wolodarskis redaktion har inte gått att ta miste på och det var inte en lättnadens suck över att någon otillbörlig påverkan på det amerikanska valet faktiskt inte skett som genomsyrade Björn af Kleen, Martin Gelin och Gunnar Johanssons agendasättande artiklar som följde på DN efter att det stod klart vad utredningen kommit fram till.

Söndagen den 24 mars blev en tung dag för de vänsterliberala konspirationsteoretiker som med ljus och lykta sökt ett svar på det ofattbara.

Att folk börjar tröttna på politiskt korrekta och korrupta politiker som Hillary Clinton och hennes etablissemangskollegor. Att Trump sedan verkar sakna både förmåga, mod och vilja att rensa ut rötägg i den djupa staten är dock en annan sak varför många av de större politiska förändringar som hans väljare röstat för kan vara för mycket att hoppas på att få se.

Rysslandsanklagelserna mot Trump var falska – utredning helt utan bevis

Markus Andersson — Sun, 24 Mar 2019 21:36:27 +0000

Efter två år av hetsjakt mot Donald Trump som inleddes redan innan han tillträtt på posten som president har den så kallade Rysslandsutredningen nu kommit fram till att det inte finns ett enda bevis för något brott eller någon samverkan med Ryssland i samband med presidentvalet. Det styrks i det brev från den särskilde åklagaren Robert Muellers utredning som kommit kongressledamöter tillhanda under söndagskvällen svensk tid. Sammanfattningen av Rysslandsutredningen innebär ett ”fullständigt och totalt frikännande av presidenten”, skriver Vita huset i ett uttalande enligt AFP. Justitieminister William Barr och biträdande justitieminister Rod Rosenstein säger enligt CNN att "det fanns inte tillräckligt med bevis", men kan inte heller peka på något konkret exempel på motsatsen. – Det är en skam att landet har fått gå igenom det här och det är en skam att er president har fått gå igenom det här innan jag ens blev vald, säger Trump och vill se en utredning om utredningen. Även Donald Trumps advokat Rudy Giuliani är positiv till slutsatserna i utredningen. – Det är bättre än förväntat, säger han enligt CNN.

No Collusion, No Obstruction, Complete and Total EXONERATION. KEEP AMERICA GREAT!
— Donald J. Trump (@realDonaldTrump) March 24, 2019

Utredningen har pågått i nära två års tid och enorma resurser har lagts på att försöka hitta någon koppling mellan presidenten och någon form av olaglig samverkan eller obstruktion. Anklagelserna ser alltså ut att ha varit helt falska. I rapporten fanns ingenting som styrker att presidenten begått någon brottslig gärning. Det står även att man inte hittat något bevis för att någon i Trumps kampanj skulle ha konspirerat eller medvetet samarbetat med Ryssland. Brevet kan läsas i sin helhet här.

Roger Stone gripen på order av Robert Mueller

Alexander Almqvist — Fri, 25 Jan 2019 12:13:26 +0000

Roger Stone, tidigare rådgivare åt Donald Trump, har gripits av polis i sitt hem i Florida. Gripandet skedde på order av den särskilda utredaren Robert Mueller. På fredagsmorgonen lokal tid arresterades Roger Stone, som har varit en av Trumps närmaste män under de senaste decennierna och agerade rådgivare åt Trumps presidentvalskampanj. Gripandet gjordes av FBI i Stones hem i Fort Lauderdale, Florida, på order av Rysslandsutredningen och Robert Mueller. Robert Mueller har lett den så kallade Rysslandsutredningen som särskild utredare sedan maj 2017. Mueller ska utreda rysk inblandning i det amerikanska presidentvalet 2016 och om Donald Trump eller hans kampanj varit i maskopi med den ryska staten. En talesman för Robert Mueller uppger att Stone åtalas på sju punkter: Fem fall av obstruktion av rättvisan, ett fall om falska påståenden samt ett fall av vittnesmanipulation, rapporterar USA Today. Roger Stone har tidigare sagt att han väntar sig bli åtalad som en del i Rysslandsutredningen, rapporterar CNN. Enligt CBS News har gripandet kopplingar till Stones kontakter med Wikileaks. Ifjol fick Roger Stone stor medial uppmärksamhet när Netflix släppte den kritikerrosade dokumentären Get Me Roger Stone, vilken bland annat följer Stone under presidentvalskampanjen 2016 och blickar tillbaka på hans karriär som lobbyist och politisk konsult åt Republikanerna.

Trumps förre kampanjchef har lämnat in sig till FBI

Osignerad — Mon, 30 Oct 2017 12:31:19 +0000

Paul Manafort, som var Donald Trumps kampanjchef under förra sommaren, har lämnat in sig till FBI. Detta är resultatet av Robert Muellers "Rysslandsutredning". Enligt Fox News kommer åtal att väckas mot Paul Manafort och hans affärskompanjon Rick Gates på tolv punkter, bland annat på punkten "konspiration mot USA", vilket utgörs av att Manafort och Gates gömt undan miljontals dollar genom penningtvätt. Enligt juristen och den politiske kommentatorn Alan Dershowitz har åtalet mot Manafort och Gates att göra med skattebrott som skulle begåtts flera år innan Donald Trump ställde upp i presidentvalet. Paul Manafort överlämnade sig till FBI i Washington DC under måndagsmorgonen lokal tid.

Former Trump campaign chairman Paul Manafort entering the FBI field office in Washington, captured by CNN pic.twitter.com/tV8yEURUQH
— Kaitlan Collins (@kaitlancollins) 30 oktober 2017

President Donald Trump hävdade på Twitter att det som Manafort anklagas för skedde flera år innan han blev involverad i Trumps kampanj, och att fokus istället borde riktas mot Hillary Clinton och Demokraterna.

Sorry, but this is years ago, before Paul Manafort was part of the Trump campaign. But why aren't Crooked Hillary & the Dems the focus?????
— Donald J. Trump (@realDonaldTrump) 30 oktober 2017

Han ska utreda Trumps ”rysskopplingar”

Osignerad — Thu, 18 May 2017 06:37:08 +0000

USA:s justitiedepartement har utsett en särskild rådgivare som ska granska utredningen om president Donald Trumps påstådda kontakter med Ryssland. Valet föll på den tidigare FBI-chefen Robert Mueller. Sedan Trump besegrade Demokraternas Hillary Clinton i presidentvalet i fjol har det politiska etablissemanget i Washington DC anklagat Trump för att ha samarbetat med Ryssland under valet. Trots att Demokraterna själva erkänt att det inte finns några bevis över huvud taget för att Trumps presidentvalskampanj skulle ha samarbetat med den ryska regeringen har flera politiker talat om att ställa Trump inför riksrätt. Konspirationsteorierna om att Trump samarbetat med Ryssland tog ny fart efter att Trump i förra veckan sparkade FBI-chefen James Comey. New York Times rapporterar att Trump skulle ha bett Comey att stoppa utredningen av den förre säkerhetsrådgivaren James Comey, någonting som Vita huset bestämt förnekat. Det är detta som gjort att justitiedepartementet nu valt att utse Robert Mueller som särskild rådgivare som ska granska senatens utredning om Trumps påstådda rysskopplingar. Den 72-årige Robert Mueller är en rutinerad tjänsteman inom justitiedepartementet som var FBI-chef mellan 2001 och 2013. Han har även översett utredningar mot den amerikanske maffiabossen John Gotti och Manuel Noriega, som ledde Panama på 80-talet.