<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Riksdagsvalet 2022 &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/riksdagsvalet-2022/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 25 Sep 2024 13:58:26 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Riksdagsvalet 2022 &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Vänsterväljare litar mer på myndigheter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/vanstervaljare-litar-mer-pa-myndigheter/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/vanstervaljare-litar-mer-pa-myndigheter/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Sep 2024 11:12:19 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[myndigheter]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2022]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=130546</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Väljare till vänster på den politiska skalan har klart högre förtroende för svenska myndigheter än väljare med högersympatier. För tio år sedan var skillnaderna knappt märkbara.</strong>

<strong>– <em>Det är allvarligt och ökar konfliktnivån i samhället,</em> kommenterar statsvetaren Sören Holmberg som undersökt frågan.</strong>

Frågan om tillit till myndigheter och förvaltning har på senare år blivit allt mer politiserad. Detta kan delvis härledas till att väljare med vänstersympatier numera värderar myndigheternas arbete markant mer positivt än väljare med mer högerpolitiska sympatier. Den genomsnittliga betygsbalansen* för vänstersympatisörers syn på myndigheterna var 2021 +22, medan den var +7 för borgerliga sympatisörer.

<hr />

<strong><em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 1 september 2022.</em></strong>

<hr />

– <em>Det är allvarligt. I en demokrati ska de offentliga myndigheterna inte ses med ögon som är färgade av ideologi och politik, vilket är det som har hänt de senaste fyra-fem åren. Man är mycket mer uppskattande av myndigheterna på vänsterkanten och mer negativ på högerkanten,</em> sammanfattar Sören Holmberg saken.

<strong>Offentlig förvaltning</strong> ska enligt svensk grundlag inte bara stå utanför partipolitiska kopplingar, utan även sträva efter strikt neutralitet och opartiskhet. Åtminstone i relationen till myndigheter går dock numera en tydlig skiljelinje mellan de politiska lägren.

När Som-institutet (i Göteborg) för ungefär tio år sedan började mäta skillnaderna i myndighetsförtroende bedömde väljarna, oavsett politiskt läger, myndigheternas arbete på i stort sett likartat sätt. Skillnaderna var under många år marginella. En viss positiv övervikt för borgerliga väljare under Alliansregeringen fanns, liksom det omvända under S-styre, men skillnaderna var som tidigare nämnt mycket små. Årets <a href="/Temp%20filer/H%C3%A4mtade%20Filer/15.%20Svenska%20folket%20betygs%C3%A4tter%20offentlig%20f%C3%B6rvaltning%20(KOV)%202021.pdf" target="_blank" rel="noopener">rapport</a> påvisar nu stora diskrepanser.

– <em>Tidigare när vi började mätningarna för tio, tolv år sen fanns det i bedömningen ingen skillnad mellan moderater och socialdemokrater. Nu är skillnaden påtaglig,</em> säger Sören Holmberg.

[caption id="attachment_130571" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-130571" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/08/Soren-Holmberg-forelasnin-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Sören Holmberg.[/caption]

<strong>Ett exempel </strong>där skillnaderna nu är stora är förtroendet för Folkhälsomyndigheten, som får +75 bland S-sympatisörer, men bara +52 hos M-sympatisörer. Ett annat exempel är Skolverket, som åtnjuter +10 hos S-sympatisörer men -10 hos M-sympatisörer - en skillnad på 20 enheter.

Vissa myndigheter har mycket lågt förtroende hos alla medborgare. Det gäller centrala myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Migrationsverket, som alla hamnar på minus över hela det politiska spektrumet. Även här är dock misstroendet påtagligt större hos vad som benämns som borgerliga väljare.

– <em>Det här är något vi ser tydligt i USA, där republikaner är mycket mer negativa än demokrater, och har politiserat synen på offentlig verksamhet. Detta har vi i Sverige tidigare inte sett så mycket av,</em> kommenterar Holmberg.

– <em>Jag vet inget om orsakerna, det kan vara så att partierna och deras väljare inte är särskilt insatta och politiserar det hela. Det behöver inte vara något fel på myndigheterna. Eller så finns det någonting. Det finns anledning att titta både på myndighetssidan och på medierna, hur debatten förs. Sociala medier misstänker jag spelar en roll här,</em> säger Sören Holmberg som gärna ser att en utredning tillsätts som undersöker orsakerna.

<hr />

<em>*Betygsbalansen/balansmåttet visar andelen som svarat mycket eller ganska bra minus andelen som svarat mycket eller ganska dåligt.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/vanstervaljare-litar-mer-pa-myndigheter/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>BankID-expansionen väcker allvarliga frågor om demokratins framtid</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/analys/bankid-expansionen-vacker-allvarliga-fragor-om-demokratins-framtid/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/analys/bankid-expansionen-vacker-allvarliga-fragor-om-demokratins-framtid/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 13 Sep 2024 08:32:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Analys]]></category>
		<category><![CDATA[BankID]]></category>
		<category><![CDATA[Danske bank]]></category>
		<category><![CDATA[e-legitimation]]></category>
		<category><![CDATA[Nordea]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2022]]></category>
		<category><![CDATA[Swedbank]]></category>
		<category><![CDATA[vaccinpass]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=115465</guid>

					<description><![CDATA[Som de allra flesta svenskar känner till är BankID en vida använd e-legitimation. Den finns i tre varianter; antingen som fil i datorn, på kort eller som app i mobiltelefonen. Handlingen är personlig och kräver att användaren installerar ett säkerhetsprogram eller en applikation för att användas. E-legitimationen kan användas på de flesta ställen där användaren måste identifiera sig – inklusive när denne söker kontakt med myndigheter som Försäkringskassan, CSN eller inom vården.

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 22 januari 2022.</em>

<hr />

BankID har idag över åtta miljoner <a href="https://www.bankid.com/om-oss/nyheter/bankid-viktigaste-appen" target="_blank" rel="noopener">användare</a> och är det i särklass största e-legitimationssystemet med sex miljarder identifikationer och underskrifter bara under 2021. Systemet får allt större plats i svenskarnas vardag och 96 procent uppger att de har högt förtroende för tjänsten. Varje år implementeras det som standardlösning hos allt fler aktörer och att kunna delta i samhällslivet utan att använda BankID blir alltmer komplicerat.

Det är knappast någon slump att BankID är så populärt då det är mycket praktiskt. Samtidigt finns även en mycket allvarlig problematik inbyggd i systemet som det ser ut idag. Det faktum att e-legitimationen har säkerhetsbrister och kan <a href="https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/0neE1o/wilma-20-fick-sitt-bank-id-kapat--maste-betala-80-000-kronor" target="_blank" rel="noopener">kapas</a>, samt att det finns gott om exempel på hur svenskar blivit <a href="https://www.kungsbackaposten.se/nyheter/clara-fick-sitt-bank-id-kapat-lurades-p%C3%A5-flera-hundratusen-kronor-1.53946914" target="_blank" rel="noopener">bestulna</a> på sina digitala identiteter och fått sina konton <a href="https://www.gp.se/nyheter/sverige/fick-bank-id-kapat-blev-av-med-300-000-kr-1.4976619" target="_blank" rel="noopener">länsade</a> är något som många känner till, men det är inte här som den verkliga faran i systemet ligger.

<strong>Trots sin monopolliknande ställning</strong> så ägs och kontrolleras inte BankID på ett sätt som garanterar grundläggande medborgerliga rättigheter. Istället är det privata <a href="https://e-identitet.se/news/vad-ar-bankid/" target="_blank" rel="noopener">banker</a>: Danske Bank, Handelsbanken, Ikano Bank, Länsförsäkringar Bank, SEB, Skandiabanken och Swedbank som äger tjänsten - banker som själva kan bestämma vem som får vara kund hos dem och använda deras tjänster.

Ett exempel på hur bankerna efter eget godtycke mycket snabbt och lätt kan ta bort medborgarnas möjlighet att använda den samhällsviktiga tjänsten inträffade i januari förra året då Daniel Friberg, bokförläggare på Arktos som profilerat sig framförallt med systemkritisk och modern nationalistiskt inriktad litteratur, plötsligt och utan förvarning fick sina bankkonton och sitt BankID avstängt.

Ett par veckor senare fick han ett brev där Swedbank hävdade att man inte ”erhållit tillfredsställande svar på våra frågor om kundkännedom” och att kontot och tillhörande tjänster stängts med hänvisning till lagen om åtgärder mot penningtvätt och terrorism.

När Friberg kontaktade banken för att faktiskt få klarhet i vilka frågor han måste besvara vägrade banken att ge besked om detta – istället meddelades han om att hans konton och banktjänster skulle förbli avstängda.

<em>– De vägrade berätta vilka frågorna var. Istället fick jag veta att uppsägningen kvarstod, med den ihopljugna förklaringen att de skulle ha skickat ett brev till mig med sina frågor, men inte fått svar</em>, säger han till webbtidningen Fria Tider.

Bankens behandling av Friberg är beklagligen långtifrån unik. Samma luddiga motiveringar och procedurer har använts mot flera andra aktörer som rört sig utanför konventionens gränser, bland andra just Fria Tiders chefredaktör <a href="https://nyadagbladet.se/ekonomi/fria-tiders-bankkonto-stangs-ned-av-swedbank/" target="_blank" rel="noopener">Widar Nord</a>.

”<em>Tillvägagångssättet är detsamma: Banken påstår sig ha otillräcklig information för att uppfylla kravet på kundkännedom – och vägrar sedan låta kunden lämna den information som krävs</em>”, <a href="https://www.friatider.se/gav-ut-s-kritisk-bok-da-stangde-swedbank-hans-bankkonton" target="_blank" rel="noopener">konstaterar</a> Fria Tider.

Daniel Friberg berättar att bankens beslut att godtyckligt kasta ut honom föga överraskande har gjort hans vardag betydligt mer besvärlig och att han bland annat inte längre kan betala räkningar via bankgiro eller legitimera sig med BankID.
<blockquote>Trots att bankerna alltså redan idag har makten att svartlista svenska medborgare som de av rent godtyckliga skäl inte vill ha som kunder så fortsätter lobbyarbetet med att göra BankID till ett krav för att i praktiken få tillgång till allt fler samhällsviktiga funktioner.</blockquote>
Redan i september 2021 utannonserade man exempelvis att den som har ett mobilt BankID numera kan få sitt vaccinpass rakt in i sin digitala <a href="https://www.bankid.com/om-oss/nyheter/sa-far-du-ditt-covidbevis-till-din-digitala-brevlada" target="_blank" rel="noopener">brevlåda.</a> Den storbanksägda tjänsten föreslås av lobbyister även användas som ”lösning” för att bekämpa näthatet och bli ett krav för att få tillgång till sociala medier.

”<em>Vårt förslag är att alla personer ska identifiera sig via BankID i sociala medier. Då visar man vem man är, och får stå för det man skriver. Om någon som är inloggad inte sköter sig, exempelvis om personen uttryckt hat eller hot mot någon, så är det tydligt vem som har gjort detta och kontot och personen blir mer hanterbara</em>”, hävdar exempelvis Biskopsgårdens S-kvinnor i en <a href="https://www.etc.se/debatt/infor-bank-id-i-sociala-medier" target="_blank" rel="noopener">debattartikel</a>.

<em>– Att man inte behöver registrera sig med BankID innan man skriker ur sig hat på sociala medier … jag blir vansinnig. STÅ för era inlägg då</em>, beklagar sig Peter Wettergren, Sveriges assisterande <a href="https://www.aftonbladet.se/sportbladet/fotboll/a/Ga4eOV/efterlyser-bank-id-for-att-stoppa-nathatet" target="_blank" rel="noopener">förbundskapten</a> i fotboll under en intervju.

I skrivande stund lobbar bland andra riksdagspartiet Moderaterna och webbföretaget Flighton för att BankID även ska kunna användas för att rösta i kommande <a href="https://valkompassen.nu/rosta-med-bankid/" target="_blank" rel="noopener">riksdagsval</a>.

”<em>Inte bara utlandssvenskar drar fördel av möjligheten att kunna rösta med BankID. För andra som är bosatta i Sverige, innehavande svenskt medborgarskap innebär röstning med BankID även en mindre inverkan på miljön. Inga onödiga valblanketter skulle tryckas upp, vilket skulle spara på miljöns tillgångar och resurser. Inte heller skulle folk behöva sätta sig för att åka bil till vallokalen som ibland ligger flera mil bort om man är bosatt på landsbygden</em>”, hävdar man bland annat.

Inom en snar framtid kan det alltså vara storbankerna som bestämmer inte bara om du får komma in på krogen eller använda sociala medier – utan även om du får rösta digitalt på valdagen eller inte.
<blockquote>Digital identifikation måste inte vara av ondo, men underställd bankernas godtycke blir medborgerliga rättigheter lika godtyckliga när denna typ av infrastruktur blir ett genomgående inslag i samhällslivet.</blockquote>
En cyniker skulle kunna tänka sig att BankID som innovation även skulle kunna smälta samman med covidpasset som medborgarnas livsavgörande nyckel till ett teknokratiskt samhälle, som vuxit fram i snabbare takt än många kunnat förutspå.

I nuläget krävs att man omfamnar läkemedelsjättarnas injektioner för att i praktiken inte tvingas bort från en rad samhällsfunktioner. Frågan är vilka krav bankerna kan komplettera detta med i framtiden. Att döma av tidigare fall finns risken att det i praktiken kan komma att handla om krav med politiska förtecken.

För att påtala det uppenbara är det fullständigt orimligt att överlåta denna typ av makt till bankjättar som gång efter annan visat att de saknar värdighet och inte tar någon som helst hänsyn till demokratins tidigare så självklara spelregler.

&#160;

<em>Isac Boman</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/analys/bankid-expansionen-vacker-allvarliga-fragor-om-demokratins-framtid/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>9</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Region Stockholm inskränkte anställdas yttrandefrihet under valrörelsen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/region-stockholm-inskrankte-anstalldas-yttrandefrihet-under-valrorelsen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/region-stockholm-inskrankte-anstalldas-yttrandefrihet-under-valrorelsen/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 29 Sep 2022 12:22:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Region Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2022]]></category>
		<category><![CDATA[yttrandefrihet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=133229</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Inför valet tog region Stockholm fram instruktioner för hur medarbetare fick tala om partipolitik. I dessa hävdades bland annat att personal enbart får uttrycka sina politiska åsikter i egenskap av privatpersoner, inte som anställda, och att detta tydligt måste framgå.</strong>

<strong>Instruktionerna till dessa riktlinjer är dock olagliga och det är inte tillåtet att begränsa en anställds yttrandefrihet på det viset.</strong>

<strong>– <em>Alla åtgärder som begränsar en enskild medarbetares yttrandefrihet är olagliga</em>, menar yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.</strong>

Region Stockholm tog fram riktlinjer för hur de anställda fick tala partipolitiskt inför valrörelsen under november 2021. Riktlinjerna beslutades i regionstyrelsens arbets- och personalutskott och undertecknades både av finansregionrådet Iréne Svenonius (M) och oppositionsregionrådet Aida Hadzialic (S).

I ”<em>instruktion för partipolitisk kommunikation inför valet 2022</em>” står bland annat att <a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/09/rs-2021-0743-instruktion-for-partipolitisk-kommunikation-infor-valet-2022-rev-version.pdf" target="_blank" rel="noopener">läsa</a> att alla medarbetare har en grundlagsskyddad frihet att uttrycka sina åsikter, om man gör det som privatperson.

”<em>Om medarbetare medverkar i debatter och publicering som privatpersoner ska detta tydligt framgå, så att förväxling undviks med rollen som företrädare för regionen".</em>

Med partipolitisk kommunikation menas, enligt instruktionen, avseende ”<em>sådan kommunikation som syftar till att påverka medborgarna att i det allmänna valet 2022 lägga sin röst på ett parti</em>”.

<strong>Dessa riktlinjer blir även extra tydliga</strong> när de sätts i bruk under en <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/region-stockholm-tystade-anstallda-under-valrorelsen" target="_blank" rel="noopener">intervju</a> SVT Stockholm hade med barnmorskan Maria Nordén Norman, som också är fackligt förtroendevald på Svenska barnmorskeförbundet. Intervjun skedde i samband med ett reportage angående missförhållandena i vården samt om huruvida vårdanställdas vittnesmål om personalbrist kan ha påverkat röstandet i regionvalet. Vid intervjun var kommunikationschefen Malin Pettersson från Södertälje sjukhus på plats och korrigerade barnmorskans svar angående en fråga om hur Nordén Norman tänkte inför röstningen.

– <em>Man får prata i egenskap av egen, men man får inte prata i egenskap av medarbetare, i politiken</em>, påpekade Pettersson för barnmorskan, vars uppmaning fångades på film.

Senare kontaktade även Petterson SVT för att be dem helt ta bort denna fråga från intervjun.

– <em>Frågan, ”hur tänkte du när du röstade”, vore bra för Maria om den inte kom med</em>, säger Petterson och förklarar att man inom regionen tagit fram dessa riktlinjer. <em>Hon (Maria Nordén Norman) representerar både sjukhuset och Barnmorskeförbundet. Vår inriktning är att vi ska vara helt partipolitik neutrala.</em>

Nordén Norman anser själv att det blir ”<em>svårt att prata</em>” om arbetsförhållanden när man måste anpassa sig till olika regler.

– <em>Om vi alltid ska riskera att kliva över olika regler när vi försöker förmedla problem vi upplever i våra arbetsförhållanden, då blir det svårt att prata. Det är att binda ris åt egen rygg för regionen</em>, säger hon.

[caption id="attachment_133263" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-133263" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/09/Nils-Funcke1-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke är kritisk mot Region Stockholm. Foto: faksimil/Youtube[/caption]

<strong>Däremot inskränker dessa riktlinjer</strong> de anställdas yttrandefrihet. Anställda har rätt att uttala sina åsikter kring både politik och arbetsförhållanden. Det är rent av olagligt att ta fram sådana riktlinjer, fastställer yttrandefrihetsexperten Nils Funcke.

– <em>Man får helt enkelt inte skriva så. Alla åtgärder som begränsar en enskild medarbetares yttrandefrihet är olagliga</em>, menar Funcke.

Trots att det tydligt står i riktlinjerna menar ändå Sussanne Lundberg, förbundsjurist på fackliga LO-TCO Rättssskydd, att medarbetare inte behöver klargöra när man uttalar sig som privatperson.

– <em>Det behöver man inte göra. Du behöver inte alls tala om att du uttalar dig som privatperson, utan du har all rätt att uttala dig som anställd</em>, säger Lundberg.

Varken utskottets ordförande, finansregionråd Irene Svenonius (M) eller Aida Hadzialic (S) vill ställa upp på intervju om kritiken. Däremot skickar Svenonius pressekreterare ett sms <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/stockholm/lakare-man-maste-ta-tag-i-tystnadskulturen" target="_blank" rel="noopener">till</a> statskanalen där man menar att kritiken är en ”<em>extremt allvarlig anklagelse</em>”.

”<em>Det är inte upp till dig eller mig att säga vad som är ett brott mot grundlagen utan ett fall för jurister. Allas grundlagsskyddade rätt till yttrandefrihet understryks i riktlinjerna som syftar till att skilja mellan vården och politiska partiers valkampanj</em>”, skriver man.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/region-stockholm-inskrankte-anstalldas-yttrandefrihet-under-valrorelsen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hälften av S-ministrarna blir arbetslösa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/halften-av-s-ministrarna-blir-arbetslosa/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/halften-av-s-ministrarna-blir-arbetslosa/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 19 Sep 2022 13:08:37 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2022]]></category>
		<category><![CDATA[socialdemokraterna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=132186</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Elva ministrar från S-regeringen kommer inte att sitta kvar i riksdagen och blir därmed utan uppdrag. Det handlar bland annat om utrikesminister Ann Linde och näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson. De flesta ministrar kan dock söka avgångsersättning på 145 000 kronor i månaden.
</strong>

Hälften av ministrarna från S-regeringen kommer inte att sitta i opposition i riksdagen. Det handlar om elva S-ministrar som inte kandiderat till riksdagen och därför nu blir arbetslösa. Det handlar bland annat om utrikesminister Ann Linde, energiminister Khashayar Farmanbar, skolminister Lina Axelsson Kihlblom, finansmarknadsminister Max Elger samt näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson.

– <em>För mig var det inget aktivt val att inte kandidera. När jag blev tillfrågad i slutet av november så var riksdagslistorna redan spikade</em>, säger den avgående näringsministern Karl-Petter Thorwaldsson till Bonniertidningen <a href="https://www.di.se/artiklar/2014/4/29/de-aker-ut-vid-regeringsskifte/" target="_blank" rel="noopener">DN</a>. <em>Det ser ut som att jag under hösten kommer att kunna fördjupa mig i min trädgårdsodling och det finns svamp i skogen.</em>

Har man suttit i minst ett år har man dock rätt att söka avgångsersättning på 145 000 kronor i månaden under ett års tid. Har man däremot suttit mindre än ett år har man rätt till färre månadslöner. Magdalena Andersson har rätt att få ut 184 000 kronor i månaden.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/halften-av-s-ministrarna-blir-arbetslosa/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Över 100 000 röstade på partier utanför riksdagen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/over-100-000-rostade-pa-partier-utanfor-riksdagen/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/over-100-000-rostade-pa-partier-utanfor-riksdagen/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 19 Sep 2022 08:09:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2022]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=132103</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet röster på partier utanför riksdagen ökade detta val med över 100 000 personer. I 75 distrikt fick övriga partier mer än 10 procent av rösterna. Klart störst bland dessa var muslimska partiet Nyans, följt av Alternativ för Sverige.</strong>

I årets val var det <a href="https://resultat.val.se/val2022/slutlig/RD/rike" target="_blank" rel="noopener">77</a> övriga partier som inte tog sig över riksdagsspärren på 4 procent. Antalet röster i riksdagen för de övriga partierna har ökat från 1,07 procent 2018 till 1,5 procent i år.

I 75 valdistrikt fick övriga partier mer än 10 procent av rösterna, enligt en sammanställning från skattefinansierade <a href="https://sverigesradio.se/artikel/ovriga-partier-far-over-10-procent-i-75-distrikt" target="_blank" rel="noopener">SR</a>. 2018 fick övriga anmälda partier som mest 7,7 procent i ett enskilt valdistrikt.

Störst parti utanför riksdagen är det islamistiska invandrarpartiet <em>Nyans</em>, som innan valet <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/islamistparti-missar-riksdagssparr/" target="_blank" rel="noopener">bedömde</a> det som möjligt att kunna ta sig in i riksdagen genom att få 12 procent av rösterna i Malmö. Så blev dock inte fallet, partiet landade på 2,1 procent i Malmö. På riksdagsnivå fick partiet 0,44 procent.

På andra plats bland övriga partier kommer det nationalistiska partiet <em>Alternativ för Sverige</em> med 0,26 procent, som med detta backar från 20 290 röster i förra valet till 16 646 i detta val.

En tredje plats tar liberalkonservativa <em>Medborgerlig Samling</em> med 0,20 procent och <em>Piratpartiet</em> landar därefter på 0,14 procent. Nystartade partiet <em>MoD</em> tog 6077 röster och 0,09 procent.

Leninist-marxistiska <em>Sveriges kommunistiska parti</em> och nationalsocialistiska <em>Nordiska motståndsrörelsen</em> placerar sig ganska nära varandra i resultatlistan med 1181 respektive 847 röster.

Den uppmärksammade koranbrännaren Rasmus Paludans parti Stram kurs placerar sig på 156 röster, tätt före Kalle Anka-partiet med 131 röster.

<em>Svenska partiet Rikslagen</em> med nära kopplingar till <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/nya-dagbladet-granskar-sektnatverket-och-kontrollen-over-alternativa-medier-och-rorelser/" target="_blank" rel="noopener">sektnätverket</a> som Nya Dagbladet granskat, lades ned i samband med valet och noteras i listan för 16 röster, tätt efter <em>Ond Kyckling Partiet</em> på 39 röster.

<hr />

<strong>10 största partierna under riksdagsspärren</strong>

Partiet Nyans – 28 352 röster, 0,44 %

Alternativ för Sverige – 16 646 röster, 0,26 %

Medborgerlig Samling – 12 882 röster, 0,20 %

Piratpartiet – 9 135 röster, 0,14 %

MoD –  6 077 röster, 0,09 %

Kristna Värdepartiet – 5 983 röster, 0,09 %

Knapptryckarna – 5 493 röster, 0,08 %

Feministiskt initiativ – 3 157 röster 0,05 %

Landsbygdspartiet Oberoende – 2 215 röster, 0,03 %

Direktdemokraterna – 1 755 röster, 0,03 %]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/over-100-000-rostade-pa-partier-utanfor-riksdagen/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>4</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Annie Lööf avgår efter valfiasko</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/annie-loof-avgar-efter-valfiasko/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/annie-loof-avgar-efter-valfiasko/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 15 Sep 2022 12:36:22 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Annie Lööf]]></category>
		<category><![CDATA[Centerpartiet]]></category>
		<category><![CDATA[partiledare]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2022]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131912</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Centerpartiets kontroversiella partiledare Annie Lööf meddelar att hon avgår från sin post. Detta efter att C gjort ett mycket svagt riksdagsval och Lööf fått hård kritik inifrån det egna partiet.</strong>

<em>– Efter snart elva år som partiledare är det dags att lämna över stafettpinnen</em>, säger Lööf och påpekar vidare att hon kommer att sitta kvar tills dess att en efterträdare har utsetts.

<em>– Jag står med rak rygg. Jag är övertygad om att det finns flera krafter som säger ifrån när anständighetens gräns passeras. Jag har gjort min del, jag vet att vi är fler som inte kommer låta hatet vinna. Politiken är en väldigt tuff bransch</em>, fortsätter hon.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Efter 11 år som partiledare lämnar jag inom kort över stafettpinnen. Jag gör det med rak rygg och en känsla av stolthet över det avtryck Centerpartiet gjort. För klimatet, för landsbygden och för jämställdheten. Över att vi alltid stått upp för medmänsklighet. Tack för denna tid!</p>
— Annie Lööf (@annieloof) <a href="https://twitter.com/annieloof/status/1570390057130811392?ref_src=twsrc%5Etfw">September 15, 2022</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Annie Lööf har efter valet fått en hel del kritik internt – delvis för att man fick ett mycket dåligt resultat (6,7 procent) – men också för sin retorik och sin valstrategi.

<em>– Jag vaknar upp nu till ett parti som är något helt annat än vad jag försökt att få det till att vara</em>, säger centerpartisten Helena Lundgren från Vindeln och kallar valresultatet för ett ”<a href="https://www.varldenidag.se/nyheter/efter-centerpartiets-daliga-val-intern-kritik-mot-annie-loof/repvin!ZGNHraECzdXYaLnVbOPCzg/" target="_blank" rel="noopener">fiasko</a>”.

<em>– Är Centerpartiet ett liberalt storstadsparti som gärna jobbar på vänstersidan i svensk politik? Då är det inte längre ett parti för oss som vill jobba med landsbygdsfrågor</em>, fortsätter hon.

<em>– Hon har haft en väldigt stark och målande retorik, och många har nu förknippat henne med S-blocket. Ska vi lyckas med någonting annat krävs det nog en ny partiledare</em>, säger Tomas Zander, ordförande för C i Borgholms kommun.

<strong>Till slut blev pressen</strong> och kritiken för hård och under torsdagseftermiddagen meddelade Annie Lööf att hon inte kommer att bli kvar som partiledare. På sociala medier får Lööf stöd från många politiker.

Stödet kommer bland annat från Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi som ser C-ledaren som en viktig förkämpe mot det förmenta ”hatet”.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="sv">Jag har så oerhört stor respekt för dig, <a href="https://twitter.com/annieloof?ref_src=twsrc%5Etfw">@annieloof</a>, och ditt beslut.</p>
Men jag sörjer också - du har varit så viktig för att aldrig låta hatet vinna. Jag önskar dig allt gott, men du ska veta hur saknad du kommer vara. Av mig och av många andra.

Ditt arv är stort och ljust. &#x1f49a;

— Märta Stenevi (@martastenevi) <a href="https://twitter.com/martastenevi/status/1570370662912659462?ref_src=twsrc%5Etfw">September 15, 2022</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Centerpartiets politiska motståndare är inte fullt lika upprörda över Annie Lööf och dennes avgång utan påpekar att hon länge hetsat mot och smutskastat invandringskritiker och nationalister och förespråkat en närmast helt gränslös massinvandring till Sverige.

Många hoppas nu också att Centerpartiet ändrar <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/annie-loof-vill-regera-med-s/" target="_blank" rel="noopener">kurs</a> och lämnar sin tydligt svenskfientliga politik bakom sig, även om man inte är allt för hoppfulla i detta avseende.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/annie-loof-avgar-efter-valfiasko/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>13</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>S störst i &#8221;riskområden&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/s-storst-i-riskomraden/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/s-storst-i-riskomraden/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 15 Sep 2022 08:48:42 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2022]]></category>
		<category><![CDATA[socialdemokraterna]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131835</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Socialdemokraterna är fortfarande det absolut största partiet i Sveriges, vad polisen betecknar som, "riskområden". Dessa inkluderar en skala från "utsatta områden" och "särskilt utsatta områden" - beteckningar som kommit att bli eufemismer för graden av invandrartäthet.</strong>

<strong>Även Vänsterpartiet får hög sympati bland dessa väljare. Sverigedemokraterna hamnar på en tredje plats.</strong>

Polisen har kartor över utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden. Utifrån det har Bonniertidningen Dagens Nyheter <a href="https://www.dn.se/sverige/sa-rostade-invanarna-i-landets-utsatta-omraden/" target="_blank" rel="noopener">analyserat</a> valresultaten i dessa områden. Kartorna går inte att översätta rakt av till valdistrikten, men man har analyserat valresultatet i de valdistrikt som helt eller delvis överlappar med dessa områden.

Enligt denna analys av de ännu preliminära resultaten i riksdagsvalet är Socialdemokraterna det största partiet i alla riskområden med en majoritet på 38,6 procent, utom i Södra Sofielund i Malmö där Vänsterpartiet är något större.

Trots det har Socialdemokraterna backat i flera av dessa områden. Exempelvis hade man vid riksdagsvalet 2018 hela 79 procent av rösterna i valdistriktet Herrgården i Malmöstadsdelen Rosengård. I årets val hade dessa röster halverats och det nya partiet Nyans fick istället en stor del av rösterna.

Vänsterpartiet har en klar andraplats bland riskområden med 17,2 procent, men Sverigedemokraterna tar den tredje platsen med 14,4 procent. Dock skiljer sig stödet för SD markant mellan dessa områden. I exempelvis Rosengård får de 3,8 procent och i Skiftinge i Eskilstuna 27,5 procent.

Hade väljare från riskområden bestämt hade Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet alla hamnat under spärren. Miljöpartiet klarar sig precis med 4,1 procent.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/s-storst-i-riskomraden/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>SVT får kritik: Publicerade valundersökning innan alla röstat klart</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-far-kritik-publicerade-valundersokning-innan-alla-rostat-klart/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-far-kritik-publicerade-valundersokning-innan-alla-rostat-klart/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 14 Sep 2022 07:50:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2022]]></category>
		<category><![CDATA[SVT]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131686</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Statskanalen SVT publicerade resultat från sin vallokalsundersökning Valu innan det svenska folket hade röstat klart. Nu får kanalen kritik från statsvetare som menar att informationen kan ha påverkat väljare som fortfarande stod i kö.</strong>

<strong>– <em>Att få den precis under valhandlingen är problematiskt eftersom det naturligtvis kan påverka hur väljaren tänker</em>, menar Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap.</strong>

SVT har sedan början av 1990-talet genomfört vallokalsundersökningen <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sa-fungerar-svt-s-vallokalsundersokning-valu" target="_blank" rel="noopener">Valu</a> i samarbete med forskare på Göteborgs universitet. Där får över 11 000 väljare anonymt besvara en enkät med 61 frågor, bland annat om vilket parti man röstat på, vilket sedan blir "<em>den första indikationen på vem som ska styra Sverige de kommande fyra åren</em>". Valu publiceras alltid klockan 20.00 på valdagen, det vill säga den tid som vallokalerna stänger. Inför årets val var det dock extremt långa köer vid vallokalerna, vilket gjorde att alla inte hade hunnit rösta klockan 20.00 och flera vallokaler fick hålla öppet längre. Trots det publicerade SVT sina resultat från undersökningen innan svenskarna röstat klart.

Flera väljare nåddes alltså av resultatet i undersökningen innan de själva hunnit avlägga sin röst och nu får den skattefinansierade nyhetskanalen kritik för sitt beslut.

– <em>Jag tycker inte att det var ett lyckat beslut, </em><a href="https://www.svt.se/kultur/statsvetaren-problematiskt" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Tommy Möller, professor i statsvetenskap.<em> En och annan väljare kan förstås ha fått information om undersökningen vilket kan påverka hur man röstar</em>, säger han.

Även Magnus Blomgren, docent i statsvetenskap vid Umeå universitet, håller med och menar att det blir "<em>problematiskt eftersom det kan påverka hur väljaren tänker</em>".

– <em>Att få den precis under valhandlingen är problematiskt eftersom det naturligtvis kan påverka hur väljaren tänker. Det är ganska allvarligt,</em> säger Blomgren.

<strong>SVT försvarar sig</strong> och menar att det fanns ett ett "<em>stort informationsbehov hos publiken i samband med rösträkningen</em>" samt att "<em>köerna minskat markant på kvällen". </em>

"<em>Vi gjorde bedömningen att informationsbehovet hos publiken var stort och därför valde vi att publicera</em>", <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/darfor-publicerade-svt-vallokalsundersokningen-trots-koerna" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> Michael Kucera, nyhetschef för SVT Nyheter Online.

Vidare menar man att Valmyndigheten också började publicera officiella resultat redan efter en halvtimme och att det därför "hypotetiskt" skulle kunna påverka köande väljare.

"<em>Mot det ska man väga det stora informationsbehovet och uppgifterna om att köerna minskat. Därför är jag trygg med vårt beslut att publicera som vanligt klockan 20.00</em>", menar Kucera.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svt-far-kritik-publicerade-valundersokning-innan-alla-rostat-klart/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Liberalerna vägrar regera med SD</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/liberalerna-vagrar-regera-med-sd/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/liberalerna-vagrar-regera-med-sd/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 12 Sep 2022 12:44:43 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Liberalerna]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2022]]></category>
		<category><![CDATA[Sverigedemokraterna]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131576</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Trots att Sverigedemokraterna av allt att döma går om Moderaterna och blir landets näst största parti vägrar Liberalerna fortsatt att släppa fram en regering där SD ingår.</strong>

<strong>SD:s partisekreterare Richard Jomshof kallar resonemanget ”löjligt” och menar att L fortfarande lider av ”SD-tourettes”.</strong>

<em>– Nu är vi ju ett större parti än vad Moderaterna är. Jimmie Åkesson har också varit väldigt tydlig med att vi någonstans också måste förvänta oss en utdelning som står i proportion till vår storlek. Det är klart att det är många som tycker att Jimmie Åkesson borde bli statsminister för att SD är största partie</em>t, <a href="https://sverigesradio.se/artikel/sd-vill-ha-ministerposter-l-sager-nej" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Jomshof.

<em>– Vi måste kunna prata om ministerposter och talman igen och presidieposter i de olika utskotten</em>, fortsätter han.

Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro står dock fast vid att hennes parti vägrar att sitta i regering med Sverigedemokraterna och kommer att stoppa en sådan regeringskonstellation.

<em>– Vi har gått till val på en liberal borgerlig regering – en regering där inte Sverigedemokraterna finns med, och det är naturligtvis det vi ska hålla fast vid.</em>

<em>– Jag upprepar det vår partiledare har sagt många gånger under valrörelsen. Liberalerna släpper inte fram Sverigedemokraterna i regering</em>, förtydligar hon.

<strong>Jomshof är inte imponerad</strong> av Liberalernas ställningstagande som han kallar för "otroligt löjligt" och han menar att det är mycket tråkigt att Liberalerna fortfarande inte har lyckats släppa sitt hårdnackade SD-motstånd.

<em>– Det är ju någon sorts SD-tourettes som vissa människor har, och jag beklagar att L har det fortfarande. De måste ta sig förbi det här</em>, konstaterar Jomshof.

<em>– Det är klart att jag hellre hade sett att de (L) och MP ramlade ut – helt ärligt, men nu är de ju invalda och Liberalerna behövs ju.</em>

Enligt preliminär valdata får M, KD, L och SD tillsammans 175 mandat – detta att jämföra med 174 mandat för S, V, MP och C. Sverigedemokraterna ser ut att landa på cirka 20,6 procent av rösterna – och blir alltså större än Moderaterna för första gången.

Under måndagseftermiddagen anlände Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson till Moderaternas kansli för att diskutera möjligheterna att bilda en ny regering.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/liberalerna-vagrar-regera-med-sd/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>9</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ett ovanligt jämnt &#8211; och ointressant &#8211; val</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/ett-ovanligt-jamnt-och-ointressant-val/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/ett-ovanligt-jamnt-och-ointressant-val/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 11 Sep 2022 23:28:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Riksdagsvalet 2022]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131501</guid>

					<description><![CDATA[Den genomgående beskrivningen av valet i statstelevisionen och bland riksdagspartierna i kvällens valvakor har framförallt varit ”spännande”. SVT-kommentatorn Elisabeth Marmorstein kallar det rentav för ”febrigt” och ett ”rysarval”.

Visst är det också så att vi lever i omvälvande och osäkra tider. Under den gångna mandatperioden åsidosattes grundlagen och den parlamentariska demokratin i Sverige till förmån för en godtycklig covidlag med medicinsk apartheid som kronan på verket. Avvecklingen av det nationella självbestämmandet till förmån för globalistiska organisationer som EU och Nato har accelererat.

Inför den kommande vintern står många svenskar inför en mycket stor ovisshet kring om de överhuvudtaget kommer att ha råd att betala elräkningen på grund av den politik som bedrivits och fortfarande bedrivs.

Valet har också varit ovanligt jämnt, men spännande har det inte varit. I grunden handlar det om ett meningslöst teaterval där väljarna får välja mellan två koalitioner som är överens om alla frågor av verkligt avgörande betydelse.

Några trender är fortsatt tydliga, där många väljare från de gamla partierna strömmat till framför allt Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna, som är ett av de partier som främst dränerats av denna ström, har samtidigt kunnat fylla på lagren med röster enligt sedvanligt mönster, där personer med utländsk bakgrund i långt högre utsträckning lägger sin röst på S och V än genomsnittet.

Det islamistiskt inriktade partiet Nyans pekar också på en långsiktig tendens där den dominerande socialdemokratiska koalitionen kan bli mer explicit beroende av den muslimska väljarkåren.

Efter märkligheterna som omgav valet 2018 är också förtroendet för själva valsystemet urholkat, inga garantier finns för att valresultatet återspeglar hur befolkningen faktiskt har röstat. Även inför och under valkvällen 2022 har ”tekniska problem” och fördröjningar av rösträkningen rapporterats. Den politiske analytikern Henrik Oskarsson noterade bland annat även att 4000 distrikt hade räknats vid samma tidpunkt 2018 som blott 2000 distrikt hade räknats i årets val.

Återigen har Sverigedemokraterna rapporterats väsentligen högre i vallokalsundersökningar än i valresultatet – vilket bryter det traditionella mönstret, där det varit tvärtom på grund av stigmat att redovisa att man röstat på SD. Det oberoende medielandskapet är dock fortsättningsvis begränsat av små resurser och än så länge är det dessvärre ett svårt uppdrag att avslöja eventuella systematiska oegentligheter utan att visselblåsare kliver fram.

Med eller utan fusk kan valet i 2022 års Sverige likaväl sammanfattas på samma sätt - som ett val utan substantiell betydelse. Den verkliga makten ligger inte i riksdagen utan hos penningmakten och medieapparaten. Kanske står Sverige inför ett byte av regeringspartier, men huruvida den formella makten ska kläs i rödgrön eller blågul strumpa är till sist och slutligen ointressant i dagens läge.

&#160;

<em>Isac Boman</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/ett-ovanligt-jamnt-och-ointressant-val/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>17</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
