Riksdagen – Nya Dagbladet

Elsa Widding avgår vid stämman – vill att partiet går upp i AFS

Emil Fjellstedt — Tue, 22 Sep 2026 05:51:00 +0000

En vecka efter valet meddelar riksdagsledamoten Elsa Widding, partiledare för Ambition Sverige, att hon avgår vid partiets årsstämma och att hennes enda rekommendation till stämman är att partiet arbetar för ett samgående med Alternativ för Sverige. Samma kväll svarar partiledaren Gustav Kasselstrand, Alternativ för Sverige, att hans partistyrelse ser positivt på saken, men att AFS behåller namn, organisation och politisk linje. Tillsammans fick partierna 34 408 röster. Beskedet kom måndagen den 21 september i en text hon publicerade på sin webbplats, och den inleds med att det nu är en vecka sedan valdagen och att det är dags att samla tankarna. Formuleringen är otvetydig. "Jag kommer att avgå som partiledare vid partiets årsstämma", skriver Widding. Hennes "absoluta rekommendation till stämman", som hon också kallar den enda realistiska vägen framåt, är att stämman ger styrelsen i uppdrag att jobba för ett samgående med Alternativ för Sverige och att tillsammans med dem utarbeta en gemensam valplattform. Något beslut är alltså inte fattat: avgången sker vid stämman, och samgåendet är hittills ett förslag.

Utmaningar för Ambition Sverige
Såhär en vecka efter valet är det dags att samla tankarna och fylla de luckor av information som jag tror saknas för många anhängare till Ambition Sverige. — Elsa Widding (@ElsaWidding) 21 september 2026

Motivet hon själv anger är dels politiskt, dels personligt. AFS har "på alla punkter gått emot globalismen" och partierna ligger mycket nära varandra i sakfrågorna, skriver hon. Olikheterna finns, men är enligt henne "helt överkomliga". I en sådan konstellation skulle hon kanske kunna fortsätta arbeta med energi, klimat, geopolitik och internationella samarbeten i en sidoroll, på ett sätt som hälsan tillåter. Bakgrunden, som hon redovisar i samma text, är en lång och misslyckad jakt på en efterträdare. I oktober 2025 informerade hon styrelse och ledning om ett akut hälsoläge och att det i princip var omöjligt att fortsätta som partiledare om inte fler klev fram. I december 2025 inledde hon en process för att hitta en ny partiledare inför stämman i mars 2026. Ingen kandidat höll måttet, enligt styrelsen. I maj 2026 skrev hon till styrelsen att hon ville lämna partiledarrollen; styrelsen bad henne stanna. Katja Nyberg lämnade partiet under sommaren 2026, skriver Widding. Under valrörelsen ställde hon in torgkampanjen men lånade ut sitt namn.

AFS sätter villkoren

Svaret från Alternativ för Sverige dröjde till klockan 20:47 samma kväll. Partistyrelsen hade då hunnit diskutera saken kortfattat och ser positivt på att "Elsa tar med sig partiet till oss", skriver Kasselstrand. Men villkoren staplas i samma andetag: AFS är det "klart större och mer erfarna partiet", med en mer välutvecklad organisation, och fortsätter med samma partinamn och samma politiska profil. "Vi breddar och fördjupar gärna vår politik, men vi kommer inte att ändra inriktning eller tona ned några frågor som vi nu driver", skriver han, och tillägger att han inte heller tror att Widding förväntar sig något annat. Medlemmarna och väljarna välkomnas, kompetensen vill han dra nytta av, och som partiledare säger han sig prioritera att övergången går smidigt, om stämman beslutar att gå över.

Elsa Widding meddelar att hon kommer att avgå som partiledare för Ambition Sverige, och föreslår nu att partiet går ihop med Alternativ för Sverige. Vi har kortfattat diskuterat saken i partistyrelsen ikväll och ser positivt på att Elsa tar med sig partiet till oss.
— Gustav Kasselstrand (@gustavkassel) 21 september 2026

Det är ingen fusion mellan jämbördiga. Enligt skattefinansierade statskanalen SVT av Valmyndighetens slutliga siffror fick Alternativ för Sverige 0,39 procent och 26 729 röster i riksdagsvalet den 13 september, medan Ambition Sverige stannade på 0,11 procent och 7 679 röster. Tillsammans blir det 34 408 röster, omkring en halv procent av de räknade rösterna, långt under fyraprocentsspärren. Storleksförhållandet syns även på personvalet. Kasselstrand fick själv 12 535 personröster, vilket är fler än hela Ambition Sveriges röstetal och nästan hälften av AFS egna röster. Personrösterna är en delmängd av partiets röster, inte ett tillägg.

Två beskrivningar av samma votering

Den fråga som slitit hårdast i Widdings parti under året är medborgarskapsvoteringen i riksdagen, och här går beskrivningarna isär. Widding skriver att den blev "den utlösande faktorn" och avvisar bilden av hur hon röstade: "I den frågan har det påståtts att jag röstade emot skärpta krav. Det stämmer inte." Hon uppger att hon röstade för sju av åtta beslutspunkter och står bakom skärpta krav för svenskt medborgarskap. Avvikelsen gällde enligt henne övergångsregler för personer som redan hade ansökt enligt tidigare regelverk, där kravet varit fem års hemvist i Sverige i stället för åtta. Beslutet togs, skriver hon, av henne som ledamot och inte som partiledare. En helt annan bild ger Jeff Ahl, som själv skriver att han har lämnat AFS. Sent på måndagskvällen beskriver han samgåendet som ett faktum och hävdar att Ambition Sverige "ville ge 100.000 utlänningar gräddfil till svenskt medborgarskap". Siffran återfinns varken i Widdings text eller i Valmyndighetens material, och till skillnad från både Widding och Kasselstrand skriver Ahl som om beslutet redan vore fattat.

AFS slår sig samman med Widdings parti Ambition Sverige. Ni kom kanske ihåg medborgarskapsomröstningen? Ambition Sverige ville ge 100.000 utlänningar gräddfil till svenskt medborgarskap. Vissa dagar är jag gladare än andra att jag lämnade AFS. Det här är en av dem.
— Jeff Ahl (@Jeff_Ahl) 21 september 2026

Från Sverige Först till ett förslag om uppgående

Widding valdes in i riksdagen för Sverigedemokraterna 2022, lämnade partiet den 1 maj 2023 och har sedan dess suttit som politisk vilde för valkretsen Stockholms kommun. Riksdagen listar henne som tjänstgörande ledamot till och med den 28 september 2026. Det egna partiet lanserades i juni 2025 under namnet Sverige Först och tvingades efter en namnkonflikt byta till Ambition Sverige i september samma år, en start som Widding själv beskriver som turbulent redan från början, eftersom partiet inte kunde hålla fast vid sitt namn. Hennes beskrivning av valrörelsen är lika kärv: partiet tystades av medierna redan vid lanseringen, finansiering var i princip omöjlig, och efter kampanjen mot henne i medborgarskapsfrågan blev överenskommelsen att hon inte skulle stå på torg alls, utan enbart låna ut sitt namn. För AFS är siffrorna knappast nya. Partiet redovisade själv 16 646 röster i riksdagsvalet 2022 och 0,41 procent och 17 049 röster i EU-valet 2024, med hänvisning till Valmyndighetens räkning. Uppgången till 26 729 röster 2026 skedde i ett val där Sverigedemokraterna enligt Valmyndighetens slutliga resultat tappade 3,05 procentenheter till 17,48 procent och 62 mandat, i ett valdeltagande på 84,89 procent. Nästa steg ligger nu hos Ambition Sveriges årsstämma, som ska ta ställning både till en ny partiledare och till rekommendationen om att gå upp i ett annat parti. Båda partiledarna är överens om att inget händer dessförinnan. Och den som säger ja säger samtidigt ja till Kasselstrands villkor: samma namn, samma organisation, samma linje.

Demokratin som fruktar sina väljare

Markus Andersson — Sat, 22 Aug 2026 08:30:17 +0000

Var fjärde år ställs svensken inför ett val som kallas fritt. Han går till en vallokal, väljer en valsedel och lägger den i en låda. Men om hans parti inte redan är ett av de etablerade kan valsedeln saknas, och vägen till representation vara stängd långt innan rösträkningen ens har börjat. Valmyndighetens regler innebär att röstmottagarna ska lägga ut valsedlar för partier som i något av de två senaste riksdagsvalen fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Övriga partier får själva stå för tryck och distribution till tusentals vallokaler inom loppet av några timmar under valdagen. Ordningen ger dem som redan passerat nålsögat ett nationellt logistiskt försprång framför dem som försöker utmana dem. Den som trots detta hittar fram till sin valsedel möts av nästa grind: riksdagsspärren på fyra procent. Ett parti kan alternativt nå tolv procent i en valkrets, men då endast få fasta mandat där. I regionval är spärren tre procent och i kommunval två eller tre procent beroende på valkretsindelning.

Spärrarna motiveras som stabilitet. I praktiken fungerar de också som ett försvarsverk för dem som redan är inne.

Spärrar kan försvaras med behovet av regeringsduglighet och tydliga mandat. Men varje spärr har en baksida: röster som inte omsätts i representation. När en växande grupp väljare återkommande hänvisas till marginalen blir det svårt att tala om ett system som utan förbehåll fångar folkviljan.

Valrörelsen som scenografi

Den tredje grinden står inte i lagen utan i medielandskapet. Den som sätter ramen avgör också vilka partier som i praktiken anses finnas, vilka frågor som får formuleras och vilka företrädare som får svara. Public service:s partiledardebatter blir ritualens tydligaste uttryck: samma etablerade krets får timmar att markera skillnader som allt oftare ryms inom en snäv politisk ram, medan alternativ som skulle kunna ändra frågorna lämnas utanför. Selektiva gatuintervjuer i SVT klipps till att förespegla bevis för vad folket tänker. Väljaren sorteras i färdiga fack med färdiga alternativ. Polariseringen mellan facken hålls levande, medan själva scenografin sällan blir föremål för samma granskning. Därför återkommer också kampanjerna för valdeltagande. De riktar sig till soffliggaren, den oupplyste och den ointresserade, eftersom deltagandet i sig får bära legitimiteten. Ett högt valdeltagande tolkas som samtycke, oavsett hur begränsat urvalet upplevs vara och hur liten betydelse den enskilda rösten har för mandatfördelningen.

Medborgaren kallas till vallokalen för att bekräfta ordningen, men sällan till verklig maktdelaktighet dagen därpå.

Folkstyret måste tåla konkurrens

Man behöver inte vara fiende till folkstyret för att se problemet. Tvärtom är det respekten för idén om självstyre som gör svenska förhållanden så anstötliga. Ett nordiskt land med denna tradition av laglydighet och arbetsamhet förtjänar ett politiskt system som tål konkurrens om folkets röster, inte ett som bygger spärrar mot nya partier, ger de gamla ett logistiskt försprång och låter en snäv medieelit avgöra vilka alternativ som överhuvudtaget blir synliga. Att kalla detta världens bästa styrelseskick är inte en beskrivning utan en önskning. Och önskningar som upprepas tillräckligt ofta kan till slut börja likna en officiell sanning. Ingen uppmanas här till apati. I stället krävs ärlighet om vad röstlådan faktiskt innehåller, vem som byggt grindarna och vem som gynnas av dem. Legitimitet vinns inte genom fler uppmaningar att gå och rösta. Den vinns genom att systemet vågar öppna sig för den konkurrens det så gärna hyllar i teorin. Så länge spärrar tystar stora väljargrupper, valsedelregler gynnar de etablerade och debattkulturen sorterar innan någon ens fått tala, förblir valet för många mindre ett uttryck för folkstyre än en ritual som ber om deltagande, men inte förtroende. Det är inte din plikt att rösta. Det är dock en plikt för den samhällsengagerade som vill Sverige väl att byta ut ett system som inte fungerar och istället korrumperar landets styre. Ge inte systemet en legitimitet det inte förtjänar den 13 september. Markus Andersson

Riksdagen breddar kassettavgiften – Copyswede vill ha betalt även för skrivare

Markus Andersson — Sun, 16 Aug 2026 09:10:20 +0000

Från den 1 september träder Sveriges nya regler om privatkopieringsersättning i kraft. Fler typer av elektronik kan då beläggas med den avgift som tillverkare och importörer betalar – och som i praktiken ofta hamnar i butikspriset. Riksdagen sa ja den 9 juni till regeringens förslag om att ändra upphovsrättslagen. Reformen beskrivs som mer teknikneutral och breddar rätten till ersättning, bland annat för text och bild. Pengarna tas inte ut som en separat kassaavgift vid kassan, utan betalas av företag som tillverkar eller för in prylar som kan användas för att kopiera skyddat material för privat bruk. Redan i dag omfattas bland annat datorer, mobiltelefoner och lagringsmedia. I den nya lagen sätts ersättningen för lagringsmedia till 50 öre per gigabyte, med ett tak på 40 kronor. För så kallade multifunktionella anordningar, som datorer och mobiltelefoner, är nivån en krona per gigabyte med ett tak på 100 kronor. För skrivare och kopiatorer anges 100 kronor per enhet. Det betyder inte att en skrivare automatiskt blir exakt 100 kronor dyrare i butik. Copyswede, som inkasserar ersättningen åt rättighetshavarna, och branschorganisationen ElektronikBranschen förhandlar fortfarande om ett nytt branschavtal som ska sätta de faktiska nivåerna. Sweclockers uppmärksammar att fler produktkategorier därmed kan få ytterligare en kostnad inbakad i priset.

Copyswede vill ha betalt även för skrivare

I en gemensam information till redovisande företag den 3 juli skriver parterna att Copyswede har framfört krav på ersättning för skrivare, inklusive 3D-skrivare, kopiatorer, skannrar och vissa modeller av smartklockor från den 1 september. Exakt vilka produkter som slutligen ingår, och vilken nivå som ska gälla, är inte klart. Betalning för sådana produkter ska ändå räknas från den 1 september, även om villkoren slås fast först senare. Det nuvarande branschavtalet fortsätter i huvudsak att gälla till och med den 31 oktober för produkter som redan omfattas. Vissa justeringar sker dock redan vid lagens ikraftträdande. Taket sänks från 120 till 100 kronor för bland annat dvd-spelare med hårddisk, mp3-spelare, tv-boxar, tv-apparater med hårddisk och andra mediaspelare med minne. För cd- och dvd-skivor sänks den lagstadgade ersättningen till 50 öre per gigabyte. VHS-band och analoga kassetter omfattas inte längre. ElektronikBranschen skriver att den nya lagen utgår från att parterna kommer överens i ett branschavtal. Utan ett sådant avtal måste företagen betala enligt de lagstadgade nivåerna, som enligt organisationen i huvudsak är högre än i dag. Branschen pekar också på att privatkopieringen har minskat och på en EU-dom från den 16 april som slår fast att kopior i streamingtjänsters offlineläge inte är privatkopiering – och att nedsättning därför ska ske. — Det är viktigt att det finns tydlighet kring vad som gäller från den 1 september samtidigt som företagen får rimliga förutsättningar att anpassa sig till de nya reglerna. Den överenskommelse vi nu har nått skapar en stabil grund för det fortsatta införandet, säger Mattias Åkerlind, vd på Copyswede.

SD-ledamot reste till Israel mitt i EU-valrörelsen – Israelstödet blev en moralfråga

Markus Andersson — Sat, 15 Aug 2026 13:27:18 +0000

Mitt i EU-valrörelsen 2024 reste Sverigedemokraternas riksdagsledamot Alexander Christiansson till Israel för att delta i Jerusalem Prayer Breakfast. I ett senare tal i Stockholm beskrev han stödet till Israel som en del av sin personliga övertygelse och som en skiljelinje mellan dem som enligt honom står upp för Israel och dem som inte gör det. Christianssons medverkan uppmärksammades i en dokumentär från Alternativ för Sverige. I filmen återges klipp från Jerusalem Prayer Breakfasts möten och resor, medan Christianssons tal i Stockholm finns publicerat av arrangören själv. Jerusalem Prayer Breakfast beskriver sig som en rörelse initierad av Knessetledamoten Robert Ilatov, med den tidigare amerikanska kongressledamoten Michele Bachmann som medordförande. Enligt organisationens egen presentation samlar den regeringsföreträdare och kristna ledare för möten och bön för Jerusalem. Granskningen publicerades i ett X-inlägg av Gustav Kasselstrand, partiledare för Alternativ för Sverige. Inlägget innehåller den 65 minuter långa dokumentären i sin helhet.

‼️ ALTERNATIV FÖR SVERIGE AVSLÖJAR:
Sverigedemokraternas nära samarbete med den sionistiska lobbygruppen Jerusalem Prayer Breakfast 🇮🇱 "Vi är mitt inne i valrörelsen i Sverige till EU-parlamentet, men jag sa att jag måste prioritera att resa till Israel naturligtvis. Och min… pic.twitter.com/S3IXZQxpTF — Gustav Kasselstrand (AFS) 🇸🇪 (@gustavkassel) August 14, 2026

Valrörelsen fick stå tillbaka

Christiansson säger i ett klipp från Jerusalem Prayer Breakfast 2024 att han befann sig mitt i valrörelsen inför Europaparlamentsvalet när han fick en inbjudan till Israel. Enligt den engelska undertextningen sade han att han måste prioritera resan och att Jimmie Åkesson hade svarat: ”Alex, åk bara.” Christiansson presenterar i samma material Sverigedemokraterna som ett parti som står med Israel. Han hänvisar till en Israelrankning av partigrupperna i Europaparlamentet och lyfter fram ECR-gruppens placering. I videomaterialet visas även Jimmie Åkesson under en Israelresa. Åkesson säger där att Sverigedemokraterna vill visa sitt stöd för Israel efter Hamas attack den 7 oktober och beskriver SD som Sveriges mest Israelvänliga parti. Resan genomfördes alltså under slutskedet av EU-valrörelsen och inom ramen för Jerusalem Prayer Breakfasts verksamhet.

Stockholmsmötet: ”Antingen står man upp för Israel eller inte”

Den 24 april 2024 publicerade Jerusalem Prayer Breakfast Global ett nio minuter långt videoklipp från ett möte i Stockholm. I videons beskrivning uppger organisationen att ett avtal med Grand Hôtel hade sagts upp med hänvisning till Israelrelaterade säkerhetsproblem och att arrangörerna därefter mobiliserade stöd för sammankomsten. På scen står Christiansson framför en fond med Jerusalem. Han säger att han först hade tänkt hålla ett sedvanligt politiskt tal, men att han inte kunde göra det eftersom Israel enligt honom är en del av hans personliga bakgrund och övertygelse. — Israel är verkligen en del av mig. Det har funnits i mitt dna sedan ungdomen, säger Christiansson i den engelskspråkiga videon. Han berättar också att hans första motion som riksdagsledamot handlade om att flytta Sveriges ambassad från Tel Aviv till Jerusalem. Frågan om Jerusalems status hör till de mest omstridda i Israel–Palestina-konflikten. Budskapet skärps när Christiansson beskriver Israelstödet som en moralisk skiljelinje. — Det finns två slags människor i dag: de som står upp för Israel och de som inte gör det. Så enkelt är det. Oavsett vilket parti du röstar på, vilken tro du har eller vilken kultur du kommer ifrån är frågan om du står upp för det rätta eller inte, säger han. Han avslutar med formuleringen att fred skulle följa om Hamas lade ner sina vapen, medan Israel enligt honom skulle upphöra att existera om landet gjorde detsamma.

Jerusalem Prayer Breakfasts svenska möte

Jerusalem Prayer Breakfast beskriver sin verksamhet som ett internationellt nätverk för politiker och kristna ledare och marknadsför bland annat möten i Knesset och internationella delegationer. Christiansson är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och ledamot i kulturutskottet, enligt riksdagen. I materialet framträder hans Israelengagemang som både en personlig övertygelse och en tydlig del av hans politiska budskap.

Psykiskt våld blir brott – ny lag riktas mot kontroll och kränkningar

Jan Sundstedt — Thu, 13 Aug 2026 09:08:35 +0000

Den nya straffbestämmelsen om psykiskt våld kan ge upp till fyra års fängelse. Den är avsedd att träffa systematiska kränkningar och kontroll, men remissinstanser har varnat för tillämpningsproblem, svårdragna gränser och att lagen kan komma att användas strategiskt i exempelvis vårdnadstvister. Riksdagen har beslutat att införa ett nytt brott i brottsbalken: psykiskt våld. Bestämmelsen, som började gälla den 1 juli, har fängelse i högst fyra år i straffskalan. Enligt riksdagens sammanfattning krävs att en person upprepat utsätter någon annan för kränkningar i form av beskyllningar, nedsättande uttalanden, förödmjukande beteende, otillbörliga hot, tvång eller övervakning. Handlingarna ska sammantaget vara ägnade att allvarligt skada den utsattas självkänsla. Även varaktig otillbörlig övervakning kan omfattas.

Könsneutralt brott

Brottet är könsneutralt och begränsas inte till relationer mellan närstående. Det kan samtidigt ingå som ett led i bland annat grov fridskränkning, grov kvinnofridskränkning och olaga förföljelse. Trots att lagtexten är könsneutral har reformen drivits inom ramen för regeringens politik mot det som återkommande benämns "mäns våld mot kvinnor" – en inramning som riskerar att förstärka bilden av pojkar och män som en generell problemkategori. [caption id="attachment_234180" align="alignnone" width="640"] Kritiker till lagen menar att den kan användas strategiskt i till exempel vårdnadstvister. Foto: iStock/gorodenkoff[/caption] Reformen har mött invändningar även från aktörer som stödjer ett starkare skydd mot systematisk psykisk nedbrytning. Under riksdagsdebatten lyftes bland annat farhågor om tillämpningsproblem och att bestämmelsen kan användas strategiskt i vårdnadstvister. Sveriges advokatsamfund, Åklagarmyndigheten, Roks, Sveriges Kvinnoorganisationer och Unizon nämndes bland dem som har varnat för sådana risker. En central fråga blir därmed hur polis, åklagare och domstolar avgränsar upprepade, nedbrytande beteenden från svåra men icke-straffbara relationskonflikter. Riksdagen antog regeringens lagförslag i maj; den fortsatta rättstillämpningen kommer att avgöra var gränserna i praktiken hamnar.

Skärpt tjänstemannaansvar i kraft – riksdagen antog lagen med två rösters marginal

Jan Sundstedt — Mon, 03 Aug 2026 08:27:53 +0000

En ny brottsrubricering för missbruk av offentlig ställning trädde i kraft den 1 augusti. Riksdagen antog den 15 juni den centrala delen av regeringens reform med 174 röster mot 172, sedan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet röstat emot. Reformen innebär att den som med uppsåt bryter mot lag eller annan författning i en offentlig tjänst, ett offentligt uppdrag eller annan offentlig verksamhet kan straffas om syftet är att ge en otillbörlig förmån åt sig själv eller någon annan – eller att otillbörligt missgynna någon. Det nya brottet heter missbruk av offentlig ställning och finns i 20 kap. 2 § brottsbalken. Det vanliga brottet har straffskalan böter eller fängelse i högst två år. För grovt brott gäller fängelse i minst ett år och sex månader och högst sex år.

Kompletterar tjänstefelsbrottet

Den viktiga skillnaden mot det befintliga tjänstefelsbrottet är räckvidden. Tjänstefel är knutet till myndighetsutövning, medan den nya bestämmelsen även omfattar annan offentlig verksamhet. Både offentliganställda och förtroendevalda kan omfattas. Riksdagen beskriver reformen som ett utökat straffrättsligt tjänstemannaansvar. Samtidigt höjdes minimistraffet för grovt tjänstefel från sex månaders till ett år och sex månaders fängelse. Lagstiftningen är alltså inte en återgång till det äldre, bredare ämbetsansvar som avvecklades under 1970-talet. I stället har en ny, uppsåtsbaserad brottsbestämmelse lagts till vid sidan av dagens regler om tjänstefel. [caption id="attachment_189977" align="alignnone" width="640"] Den nya lagen röstades igenom med blott två rösters marginal. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet[/caption]

Fyra partier reserverade sig

Miljöpartiet ville avslå propositionen i sin helhet. I den avgörande omröstningen om det nya brottet stod S, V, C och MP bakom reservationen mot förslaget. SD, M, KD och L röstade för, medan de partilösa ledamöterna splittrades. Kritikerna har bland annat varnat för att bestämmelsens räckvidd kan skapa osäkerhet bland offentliganställda. TCO, Facket ST och Vision varnade före beslutet för en mer försiktig förvaltning, längre handläggningstider och fler anmälningar. Riksdagens majoritet gick dock vidare med reformen. Från och med augusti kan prövningen av de nya reglerna börja i rättsväsendet – och det blir domstolarnas uppgift att dra den praktiska gränsen för den nya ansvarslagstiftningen.

Riksdagen säger ja till statlig e-legitimation

Jan Sundstedt — Wed, 17 Jun 2026 15:49:50 +0000

Riksdagen har beslutat att införa en statlig e-legitimation från december 2026. Beslutet beskrivs som ett sätt att säkra samhällets tillgång till digital identifiering – men får särskild tyngd i ett Sverige där BankID i praktiken blivit nyckeln till banker, myndigheter, betalningar och digital samhällsservice. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om statlig e-legitimation och elektronisk identifiering. Lagen börjar gälla den 1 december 2026 och ska göra det möjligt för staten att erbjuda en egen e-legitimation till svenska medborgare, folkbokförda utlänningar och personer med så kallat immunitetsnummer. Beslutet fattades med acklamation efter att trafikutskottet ställt sig bakom regeringens proposition. Enligt riksdagen är syftet att säkra samhällets tillgång till elektronisk identifiering och uppfylla EU:s krav på området. På pappret kan beslutet låta tekniskt. I praktiken rör det en av de mest grundläggande frågorna i det digitaliserade Sverige: vem som ska kontrollera nyckeln till medborgarnas vardag.

BankID dominerar marknaden

I dag domineras den svenska e-legitimationsmarknaden nästan helt av BankID. Enligt BankID:s egen statistik hade tjänsten 8,7 miljoner unika användare 2025 och användes 7,9 miljarder gånger under året. Bland registrerade svenska medborgare i åldern 18–67 år uppges 99,9 procent ha BankID. Riksbanken konstaterar i sin betalningsrapport för 2025 att BankID dominerar marknaden med över 8,5 miljoner användare och är ”i särklass” den mest använda e-legitimationen i Sverige. Riksbanken framhåller också att BankID är den enda e-legitimation som kan användas för att identifiera sig hos betaltjänstleverantörer och godkänna betalningar. Det innebär att BankID inte längre bara är en inloggningslösning för bankkunder. Tjänsten fungerar i praktiken som en digital identitetshandling för stora delar av samhället: bankärenden, deklaration, vårdportaler, digital post, myndighetskontakter, företagstjänster, abonnemang och privata avtal. När den fungerar märks den knappt. När den spärras eller saknas kan konsekvenserna däremot bli omfattande. Nya Dagbladet har tidigare berättat om företagaren Michael Fridebäck, som beskrev hur spärrade bankkonton och BankID gjorde honom ”helt avskärmad”. Han uppgav att han inte kunde ta emot lön, betala räkningar, läsa myndighetspost, sköta företagets ekonomi eller öppna nytt konto. Fallet illustrerar den centrala problematiken: även om BankID är privatägt och utfärdas via banker, har det fått en samhällsbärande funktion som ofta liknar offentlig infrastruktur.

Kan stärka beredskapen

Riksbanken har argumenterat för att en statlig e-legitimation kan stärka motståndskraften i betalningssystemet. Myndigheten pekar särskilt på risken med att samhället blir beroende av en enda dominerande lösning. En statlig e-legitimation kan enligt Riksbanken bli viktig för personer som saknar bankkonto och därför inte kan få BankID. Den kan också stärka samhällets beredskap vid kriser eller höjd beredskap, exempelvis om BankID inte skulle fungera. Frågan är därför inte bara om staten ska erbjuda ännu ett digitalt ID. Den mer avgörande frågan är om Sverige ska ha ett offentligt alternativ när digital identifiering blivit en förutsättning för att delta fullt ut i samhället. Samtidigt löser inte beslutet automatiskt de problem som vuxit fram kring BankID:s dominans. En statlig e-legitimation får verklig betydelse först om banker, myndigheter, regioner, kommuner och privata aktörer faktiskt accepterar den brett. Om den statliga lösningen främst blir ett formellt komplement, medan BankID fortsätter att vara den praktiska nyckeln till betalningar och tjänster, förändras maktbalansen bara marginellt.

EU-krav bakom reformen

Regeringen hänvisar även till EU:s regelverk om elektronisk identifiering. Medlemsstaterna ska kunna erbjuda lösningar som uppfyller höga säkerhetskrav och som kan användas i den europeiska digitala identitetsmiljön. Den svenska statliga e-legitimationen ska enligt propositionen kunna ges till personer som fyllt nio år eller fyller nio under det aktuella kalenderåret. Den ska alltså inte bara vara en lösning för vuxna bankkunder, utan en bredare statlig identitetstjänst. Digg beskriver e-legitimering som den process där en person identifierar sig digitalt för att få tillgång till en tjänst, lämna uppgifter eller skriva under handlingar. Myndigheten har också ett nationellt samordningsansvar för e-legitimering i Sverige. Det kan på sikt förändra den svenska modellen, där banker och privata aktörer länge haft en central roll i att tillhandahålla den digitala identiteten. Men det återstår att se om reformen blir ett verkligt alternativ eller bara ett nytt lager i ett redan starkt digitaliserat samhälle. För medborgaren är den avgörande frågan enkel: kommer den nya e-legitimationen att ge en faktisk väg in i samhällets digitala system – även för den som saknar BankID, stängs ute av banken eller hamnar i konflikt med privata aktörer? Om svaret blir ja kan beslutet bli betydelsefullt. Om svaret blir nej riskerar staten att införa en ny digital identitet utan att rubba den privata dominans som gjort BankID till en samhällsnyckel.

Permanenta uppehållstillstånd tas bort

Redaktionen — Tue, 09 Jun 2026 22:08:18 +0000

Riksdagen har beslutat att avskaffa permanenta uppehållstillstånd för flera grupper. Regeringen beskriver beslutet som en del av ett migrationspolitiskt "paradigmskifte", men förändringen kan också få bredare följder för personer som redan byggt upp liv, arbete och familjeband i Sverige. Riksdagen röstade ja till regeringens proposition 2025/26:262, "Utmönstring av permanent uppehållstillstånd och anpassning av svensk rätt till EU:s migrations- och asylpakt", den 9 juni. Lagändringarna träder i huvudsak i kraft den 12 juli 2026. Ändringarna i den nya mottagandelagen träder i kraft den 2 oktober. Beslutet innebär att permanenta uppehållstillstånd tas bort för bland annat personer i behov av skydd, personer som är varaktigt bosatta i Sverige, vissa personer med tillstånd på grund av synnerligen ömmande omständigheter, vissa personer med bestående hinder mot verkställighet och anhöriga till dessa grupper. Enligt regeringen ska svenska regler anpassas till EU:s rättsliga miniminivå. Målet anges vara att minska den asylrelaterade invandringen, förbättra integrationen och minska utanförskapet. Riksdagens majoritet beskriver den nya ordningen som att asylrelaterade tillstånd ska vara tidsbegränsade och leda vidare till svenskt medborgarskap, återvandring eller återvändande.

Flera grupper lyder under samma regelverk

Den praktiska följden blir att många olika livssituationer hanteras inom samma breda regelverk. Personer som nyligen fått skydd, personer som levt länge i landet och personer som har etablerat arbete eller familj i Sverige kan påverkas av samma omläggning, om deras tillstånd bygger på de grunder som omfattas. EU- och EES-medborgare samt deras familjemedlemmar har särskilda regler genom EU-rätten och berörs inte på samma sätt. Personer från europeiska länder utanför EU och EES, liksom andra tredjelandsmedborgare, kan däremot omfattas om deras uppehållstillstånd vilar på de aktuella grunderna. Reformen gör alltså främst skillnad på juridisk grund för tillståndet, inte på land, etablering eller familjesituation.

Familjer kan få vänta längre

Regeringen konstaterar i propositionen att följdändringar för anhöriga kan förlänga väntetiden för vissa familjer. Vissa anhöriga kommer inte att kunna få uppehållstillstånd på grund av anknytning så länge anknytningspersonen bara har ett tidsbegränsat tillstånd. De får i stället vänta tills anknytningspersonen blivit svensk medborgare. Propositionen anger också att förslaget i enskilda fall kan leda till att barn lever åtskilda från en förälder under längre tid. Institutet för mänskliga rättigheter, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset och Sveriges advokatsamfund hörde till de remissinstanser som varnade för negativa följder för anhöriginvandring. Reglerna innebär inte att utländska medborgare som är gifta med svenska medborgare generellt nekas uppehållstillstånd. Sådana ärenden prövas enligt reglerna om anknytning till svensk bosatt eller medborgare. Däremot blir läget stramare för par och familjer där anknytningspersonen själv bara har tidsbegränsat tillstånd och där vägen till en stabilare familjesituation därför går via medborgarskap.

Strängare kontroll i processen

Beslutet innehåller även andra förändringar. Rätten till offentligt biträde begränsas i vissa ärenden om internationellt skydd. Ett nytt screeningförfarande införs, och åldern för fingeravtryck och fotografier sänks i vissa delar av migrationsprocessen till sex år. Reformen markerar därmed en tydlig åtstramning. Den stora frågan framöver är inte bara hur många som påverkas, utan hur väl myndigheterna kan skilja mellan missbruk, svagt grundade ärenden och personer som redan har starka band till Sverige.

Mobilfritt efter sommarlovet

Jan Sundstedt — Fri, 05 Jun 2026 07:02:09 +0000

Efter sommarlovet blir grundskolan mobilfri. Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag om att elevernas mobiltelefoner ska samlas in under hela skoldagen. Regeringen presenterade redan i januari ett förslag om nationellt mobilförbud i grundskolan från höstterminen 2026. Då framhöll utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) att syftet var att skapa mer studiero och minska digitala distraktioner i klassrummen. — Alla Sveriges elever kommer tillbaka till en mobilfri skola efter sommarlovet, sade Mohamsson vid pressträffen. Nu har riksdagen sagt ja till förslaget. Beslutet fattades den 3 juni och innebär att de nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026. Mobilerna ska samlas in vid skoldagens början och lämnas tillbaka först när skoldagen är slut. Förslaget omfattar även fritidshem och ingår i ett större reformpaket för trygghet och studiero i skolan. I paketet finns också tydligare skolregler, förstärkt ansvar för rektorer och huvudmän samt ökade möjligheter till disciplinära åtgärder. — Vi är inte skapade för att ha den här maskinen med oss, som förstör den sociala interaktionen och normal lek, sade Liberalernas Joar Forssell i riksdagsdebatten.

Wallenberg vill se ökad invandring

Emil Fjellstedt — Tue, 02 Jun 2026 09:03:18 +0000

Oligarken Jacob Wallenberg vill samla riksdagspartierna bakom en ny tillväxtlinje inför valet. Ett av kraven från Svenskt Näringsliv är att göra det lättare för företagen att rekrytera arbetskraft från utlandet. Wallenberg, ordförande i Svenskt Näringsliv, går tillsammans med organisationens vd Jan-Olof Jacke till offensiv i en debattartikel i Schibsted-tidningen Svenska Dagbladet. Där uppmanar de riksdagens partier att sluta upp bakom en bred tillväxtagenda. Budskapet är att politiken måste underordnas företagens krav på konkurrenskraft, investeringar och arbetskraftsförsörjning. Wallenberg och Jacke skriver att Sverige och Europa tappar mark mot USA och Kina och att nästa mandatperiod därför måste präglas av en ny ekonomisk kurs. ”Svenska företag måste kunna lita på att politiken prioriterar tillväxt och konkurrenskraft – och att det sker långsiktigt och med bred uppslutning från alla riksdagens partier”, skriver de. I praktiken vill Svenskt Näringsliv att invandringspolitiken åter anpassas efter storföretagens rekryteringsbehov. Wallenberg och Jacke klagar över att reglerna för arbetskraftsinvandring skärpts, trots att många branscher enligt dem har akuta rekryteringsproblem. ”Trots akuta rekryteringsproblem i många branscher har arbetskraftsinvandringen reglerats på sätt som försämrat möjligheterna att hitta kompetens utomlands”, framhåller de. Svenskt Näringsliv kallar initiativet ”Samling för tillväxt”. I praktiken handlar det om att få en bred riksdagsmajoritet att binda sig vid en politik där storföretagens intressen ges företräde – även när det innebär ökad invandring.