<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Reuters &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/reuters/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 30 May 2026 09:06:41 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Reuters &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Kina skärper reserestriktioner för AI-toppar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/kina-reserestriktioner-ai-toppar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 30 May 2026 09:05:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[Alibaba]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Bloomberg]]></category>
		<category><![CDATA[DeepSeek]]></category>
		<category><![CDATA[Kina]]></category>
		<category><![CDATA[Reuters]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231971</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kina uppges ha börjat begränsa utlandsresor för ledande AI-forskare, entreprenörer och chefer vid privata teknikbolag. De nya reglerna beskrivs som ett tecken på att Peking ser avancerad AI-kompetens som en strategisk resurs i teknikstriden med USA.</strong>

Restriktionerna gäller personer som arbetar med avancerad och strategiskt viktig artificiell intelligens vid företag som Alibaba och DeepSeek, <a href="https://www.tradingview.com/news/invezz:56453b74c094b:0-top-chinese-ai-talent-face-new-overseas-travel-restrictions/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> Invezz med hänvisning till Bloomberg.

De berörda uppges behöva godkännande från statliga myndigheter innan de reser utomlands. Bloomberg uppger att åtgärderna omfattar en bredare krets av AI-profiler, däribland grundare av uppstartsbolag, forskare och höga chefer.

Reuters skriver att nyhetsbyrån inte omedelbart kunde verifiera Bloombergs uppgifter.

Liknande kontroll av utlandsresor har tidigare förekommit inom känsliga delar av den kinesiska staten och inom strategiska sektorer. Universitetsforskare, kärntekniker, chefer i statsägda bolag och företrädare för kommunistpartiet har i olika sammanhang omfattats av reserestriktioner eller krav på särskilt godkännande.

Det nya är att kontrollen nu ska sträcka sig djupare in i den privata tekniksektorn. Bloomberg beskriver det som en tydlig utvidgning av statens grepp om personal som bedöms sitta på kunskap med strategisk betydelse.
<h3>AI-kompetens blir en strategisk tillgång</h3>
Utvecklingen kommer efter flera år av hårdnande teknikmotsättningar mellan Kina och USA. Washington har infört exportrestriktioner för avancerade halvledare och annan teknik som kan användas i AI-system, samtidigt som Kina försöker bygga upp en egen inhemsk förmåga.

DeepSeek har blivit en symbol för denna ambition. Bolagets AI-modeller har uppmärksammats internationellt och beskrivits som ett kinesiskt svar på de amerikanska toppmodellerna. Alibaba har samtidigt satsat stort på egna språkmodeller och molnbaserade AI-tjänster.

För Peking handlar konkurrensen inte bara om datorkraft, chip och modeller, utan även om de människor som bygger systemen. Om nyckelpersoner lämnar landet, deltar i internationella projekt eller knyts till utländska bolag kan det enligt den kinesiska statens logik innebära risk för teknikläckage och förlorad konkurrenskraft.

Bloomberg kopplar de nya reserestriktionerna till en bredare oro över att ursprungligen kinesisk AI-teknik och AI-kompetens flyttar utomlands. Som exempel nämns AI-bolaget Manus, som grundades i Kina men senare flyttade till Singapore. Enligt uppgifterna ska Peking ha reagerat starkt på en planerad affär där Meta Platforms kopplats samman med bolaget.

Exakt hur omfattande reglerna blir är fortfarande oklart. Hur många personer som berörs framgår inte. Vilka befattningar som räknas som strategiskt känsliga är också oklart, liksom om kontrollerna kommer att tillämpas systematiskt över hela AI-branschen.

Åtgärderna kan samtidigt få praktiska konsekvenser för kinesiska teknikbolag. Deltagande i internationella konferenser, investerarmöten och forskningssamarbeten kan försvåras om ledande personer måste söka tillstånd för varje utlandsresa. Samma sak gäller rekrytering av globalt orienterade specialister.

För yngre AI-ingenjörer med internationella ambitioner kan signalen bli tydlig: valet mellan en karriär i Kina och en utomlands kan behöva göras i ett tidigare skede.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Anfallskriget mot Iran har kostat företag 25 miljarder dollar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/kriget-mot-iran-foretag-25-miljarder-dollar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 18 May 2026 21:14:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[energipriser]]></category>
		<category><![CDATA[global ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Hormuzsundet]]></category>
		<category><![CDATA[Iran]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Mellanöstern]]></category>
		<category><![CDATA[Reuters]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230654</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Globala företag har redan tagit kostnader på minst 25 miljarder dollar till följd av USA:s och Israels anfallskrig mot Iran. En genomgång från Reuters pekar ut skenande energipriser, brutna leveranskedjor och störningar kring Hormuzsundet som centrala orsaker.</strong>

Minst 279 företag i USA, Europa och Asien har hänvisat till konflikten när de vidtagit defensiva åtgärder för att dämpa de ekonomiska följderna, enligt den genomgång som Reuters har gjort av bolagens egna uppgifter.

Åtgärderna omfattar bland annat prishöjningar, produktionsneddragningar, stoppade utdelningar, pausade aktieåterköp, permitteringar, bränsletillägg och krav på akut statligt stöd.

Reuters <a href="https://kelo.com/2026/05/18/iran-war-saddles-global-companies-with-25-billion-bill-and-counting/" target="_blank" rel="noopener nofollow">rapporterar</a> hur företag pressas av högre energikostnader och störda handelsvägar efter Irans blockad av Hormuzsundet, en av världens viktigaste knutpunkter för olja och sjöfart.
<h3>Europa hårdast drabbat enligt prognoser</h3>
Europeiska företag står enligt genomgången för den största andelen sänkta prognoser. 130 bolag i Europa har dragit ned sina utsikter, jämfört med 61 i Asien och 59 i USA.

Många av de berörda företagen finns i EU och Storbritannien, där energipriserna redan var höga efter att importen av rysk olja och gas minskat till följd av kriget i Ukraina.

Flygbolagen står för den största mätbara delen av de krigsrelaterade kostnaderna, nästan 15 miljarder dollar. Toyota har varnat för en kostnadssmäll på 4,3 miljarder dollar, medan Procter &#38; Gamble uppskattar att vinsten efter skatt påverkas med 1 miljard dollar.
<h3>Chefer varnar för spridningseffekter</h3>
Vitvarutillverkaren Whirlpool har halverat sin helårsprognos och stoppat utdelningen. Bolagets vd Marc Bitzer jämförde nedgången med finanskrisen 2008.

— <em>Konsumenterna avvaktar med att byta ut produkter och reparerar dem i stället</em>, sade Bitzer till analytiker, enligt Reuters.

McDonald’s vd Chris Kempczinski pekade samtidigt på bränslepriserna som en huvudförklaring till trycket på bolaget.

— <em>De höga bensinpriserna är det största problemet just nu</em>, sade han.

Även Newell Brands finanschef Mark Erceg har enligt Reuters uppgett att varje gång oljepriset stiger med 5 dollar innebär det ökade kostnader på omkring 5 miljoner dollar för bolaget. Continental-chefen Roland Welzbacher varnade för att effekten slår igenom fullt ut under andra halvåret.
<h3>Dyrare bränsle slår mot hushåll</h3>
De ekonomiska följderna sträcker sig också utanför företagens resultatrapporter. En separat rapport från Brown Universitys Watson Institute uppskattar att amerikaner har betalat 41,5 miljarder dollar extra för bensin och diesel sedan USA:s krig mot Iran inleddes under president Donald Trump, vilket motsvarar omkring 316 dollar per hushåll.

Reuters bedömer att den verkliga vinstsmällen ännu inte har slagit igenom fullt ut i många företags resultat. Om kriget och störningarna i energiflödena fortsätter, riskerar notan att växa ytterligare under andra halvåret.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fotojournalist lämnar Reuters i protest: &#8221;Västmedier möjliggör Israels journalistmord&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/fotojournalist-lamnar-reuters-i-protest-vastmedier-mojliggor-israels-journalistmord/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 28 Aug 2025 14:51:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[folkmord]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Israel]]></category>
		<category><![CDATA[Reuters]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212113</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter åtta år säger den kanadensiska fotojournalisten Valerie Zink upp sig från nyhetsbyrån Reuters. Hon anklagar västerländska medier för att systematiskt sprida israelisk regeringspropaganda och för att ha möjliggjort morden på hittills 245 journalister i Gaza.</strong>

Valerie Zink publicerade på måndagen ett uppseendeväckande Facebook-inlägg där hon förklarar att hon inte längre kan arbeta för Reuters. Beslutet kommer efter att fem journalister, däribland Reuters egen kameraman Hossam al-Masri, dödades i en israelisk attack mot Nasser-sjukhuset i Khan Younis.

"Vid det här laget har det blivit omöjligt för mig att upprätthålla en relation med Reuters med tanke på dess roll i att rättfärdiga och möjliggöra den systematiska morden på 245 journalister i Gaza", skriver Zink.

Hon riktar mycket hård kritik mot hur västerländska medier hanterat rapporteringen från Gaza, särskilt fallet med Al Jazeera-reportern Anas al-Sharif som dödades tidigare i augusti.

"Reuters valde att publicera Israels helt grundlösa påstående att al-Sharif var en Hamas-operatör", skriver hon och påpekar att reporterns arbete tidigare vunnit ett Pulitzerpris för just Reuters.

"Reuters villighet att sprida israelisk propaganda har inte skyddat deras egna reportrar från Israels folkmord", fortsätter Zink i sitt inlägg.
<h3>"Upprepar Israels folkmordslögner"</h3>
Zink anklagar medier i Väst för att ha "upprepat Israels folkmordslögner utan att kontrollera deras trovärdighet" - och att man därmed har övergivit de mest grundläggande journalistiska principerna.

Hon betonar att denna undfallande hållning från etablissemangsmediernas sida "möjliggjort att fler journalister dödats på två år i Gaza än i första världskriget, andra världskriget och krigen i Korea, Vietnam, Afghanistan, Jugoslavien och Ukraina tillsammans. För att inte tala om att svälta en hel befolkning, stycka dess barn och bränna människor levande".

<iframe style="border: none; overflow: hidden;" src="https://www.facebook.com/plugins/post.php?href=https%3A%2F%2Fwww.facebook.com%2Fvalerie.zink.5%2Fposts%2F10160043099282465&#38;show_text=true&#38;width=500" width="500" height="707" frameborder="0" scrolling="no" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>

Attacken mot Nasser-sjukhuset beskrivs som ett exempel på en "double tap"-attack, där Israel först bombar ett civilt mål och sedan slår till igen när räddningspersonal och journalister hunnit anlända till platsen.

"Västerländska medier är direkt skyldiga till att ha skapat förhållandena där detta kan hända. Som Jeremy Scahill från Drop Site News uttryckte det: 'varje stor mediekanal – från New York Times till Washington Post, från AP till Reuters – har fungerat som ett transportband för israelisk propaganda, rentvått krigsförbrytelser och avhumaniserat offer, övergivit sina kollegor och sitt påstådda engagemang för sann och etisk rapportering", fortsätter hon.

"Jag kan inte föreställa mig att bära detta presspass med något annat än djup skam och sorg", avslutar Zink sitt inlägg där hon kallar journalisterna i Gaza för "de modigaste och bästa som någonsin levt."]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tung Reuters-profil sitter i Pfizers styrelse</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/tung-reuters-profil-sitter-i-pfizers-styrelse/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/tung-reuters-profil-sitter-i-pfizers-styrelse/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 07 Jan 2022 05:05:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Bill & Melinda Gates Foundation]]></category>
		<category><![CDATA[coronavaccin]]></category>
		<category><![CDATA[Facebook]]></category>
		<category><![CDATA[Jim Smith]]></category>
		<category><![CDATA[Pfizer]]></category>
		<category><![CDATA[Reuters]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=114705</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Jim Smith har i många år varit en nyckelperson i mediekonglomeratet Reuters och bland annat innehaft positionerna som operativ chef och vd. Idag är han ordförande i mediekoncernens välgörenhetsstiftelse – samtidigt som han suttit i styrelsen för läkemedelsjätten Pfizer sedan 2014.</strong>

<strong>Därtill innehar Smith styrelseuppdrag för den ökända globalistiska tankesmedjan World Economic Forum som i hög grad påverkat den förda coronapolitiken världen över.
</strong>

Etablissemangsmedia har länge fått kritik från många håll för att rapportera vinklat och odelat <a href="https://economictimes.indiatimes.com/news/india/view-express-vaccination-is-our-saviour/articleshow/82343946.cms" target="_blank" rel="noopener">positivt</a> om de experimentella covidvaccinen, samtidigt som man mycket sällan uppmärksammar <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/lang-rad-idrottare-drabbade-av-plotsliga-hjartproblem/" target="_blank" rel="noopener">riskerna</a> med injektionerna.

Personer som av olika skäl valt att inte ta de kontroversiella vaccinen utmålas ofta som <a href="https://www.washingtonpost.com/opinions/2019/04/30/time-get-much-tougher-anti-vaccine-crowd/" target="_blank" rel="noopener">farliga</a> konspirationsteoretiker eller "foliehattar" och som ett hot mot samhället. Stort fokus läggs på dagliga artiklar om hur många som har smittats med olika virusvarianter och hur viktigt det är att ta vaccinen.

Samtidigt finns det nära kopplingar mellan läkemedelsjättarna och den internationella massmediala maktsfären – något som <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Thomson_Reuters" target="_blank" rel="noopener">Jim Smith</a> är ett tydligt exempel på. 62-årige Smith är för närvarande <a href="https://www.trust.org/about-us/#our-people" target="_blank" rel="noopener">styrelseordförande</a> för Thomson Reuters Foundation – en stiftelse som ägs och kontrolleras av mediekonglomeratet Thomson Reuters, tidigare Reuters Group. Mellan 2012 och 2020 var han också vd för företaget och har även varit operativ chef under en kortare period 2011 och haft flera andra toppositioner inom koncernen.

Smith sitter samtidigt i styrelsen för World Economic Forums råd för internationella affärer och den Nato-kopplade tankesmedjan Atlantic Council som Nya Dagbladet nyligen <a href="https://nyadagbladet.se/utrikes/vaccinchefer-prisas-av-globalistisk-tankesmedja/" target="_blank" rel="noopener">uppmärksammade</a> i samband med att man prisade Pfizers vd Albert Bourla och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen för deras nyckelroller i den globala massvaccinationskampanjen.

Därtill sitter Jim Smith alltså även i <a href="https://www.pfizer.com/people/leadership/board-of-directors/james_smith" target="_blank" rel="noopener">styrelsen</a> för läkemedelsjätten och vaccintillverkaren Pfizer sedan 2014 och är i nuläget bland annat ordförande för Pfizers ersättningskommitté och medlem i dess revisionskommitté.

[caption id="attachment_114714" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-114714" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/01/James-Smith-Pfizer12-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Foto: faksimil/Pfizer[/caption]

&#160;

<span style="font-size: 14pt;"><strong>Påverkar miljarder människor</strong></span>

Thomson Reuters äger <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Reuters" target="_blank" rel="noopener">nyhetsbyrån</a> Reuters – som bland annat svenska TT och en stor del av den internationella pressen köper sina utrikesnyheter och ekonomiska nyheter ifrån och som har över 3000 journalister anställda runt om i världen. Reuters nyhetsrapportering beräknas nå miljarder läsare varje vecka och är kanske den största globala aktören på området.

Samtidigt som Smith varit högste chef för denna aktör, med en mycket stor påverkan på världens nyhetsflöde och vilken information världens människor ska ta del av, satt han alltså även i styrelsen för en av de absolut största läkemedelsjättarna.

”<em>Nyheten väcker allvarliga frågor om intressekonflikt eftersom företagsmedier som Reuters fortsätter att främja Pfizer-produkter, försvara läkemedelsföretag från kritik och börjat tysta skeptiker</em>”, <a href="https://thenationalpulse.com/2021/12/01/conflict-reuters-chairman-is-pfizer-investor-and-board-member/" target="_blank" rel="noopener">kommenterar</a> The National Pulse som också pekar på att Reuters nämnt Pfizer hela 22 000 gånger i sin rapportering bara under 2020.

&#160;

<strong><span style="font-size: 14pt;">Reuters "faktagranskar" vaccinkritik</span></strong>

Även nyhetssajten The Defender har uppmärksammat att Reuters-chefen också sitter i Pfizers styrelse och att Reuters dessutom i hög grad är involverade i arbetet med att ”faktagranska” innehåll på de sociala plattformarna Facebook och Twitter – vilket i praktiken ofta leder till <a href="https://www.facebook.com/help/230764881494641" target="_blank" rel="noopener">censur</a> av vaccinkritiskt innehåll och påstådd desinformation kopplad till covidvaccinerna eller covid-19.

”<em>När man meddelade sitt faktagranskningspartnerskap med Facebook och Twitter lät Reuters bli att nämna detta faktum: Nyhetsorganisationen har kopplingar till Pfizer, World Economic Forum och Trusted News Initiative (TNI) – ett branschsamarbete av stora nyhets- och globala techorganisationer vars uttalade syfte är att bekämpa spridningen av skadlig vaccindesinformation</em>”, noterar <a href="https://childrenshealthdefense.org/defender/reuters-fact-check-covid-social-media-pfizer-world-economic-forum/" target="_blank" rel="noopener">man</a>.

[caption id="attachment_114711" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-114711" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/01/Reuters-faktagranskning-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Foto: The Defender[/caption]

Sajten konstaterar också att Reuters har vägrat att offentliggöra några kriterier för vilken information som ska klassas som ”falsk” eller inte. Man uttrycker även oro för att Reuters kommer att fortsätta lyfta fram Pfizers produkter och försvara läkemedelsjättarna från kritik samtidigt som man systematiskt tystar och svartmålar skeptiker.

”<em>Angående ”Trusted News Initiative” och censur av information relaterad till coronavaccinets risker, snälla var medvetna om kopplingen mellan Pfizer och Reuters. Jag skulle kalla det för en journalistisk intressekonflikt, vad anser du?</em>” twittrade den numera avstängde dr Robert Malone – en av mRNA-vaccinteknikens skapare och lyfte även han fram hur Jim Smith sitter på dubbla stolar.

Malone publicerade även samma inlägg på LinkedIn och blev då bannlyst från plattformen för att ha brutit mot dess användarvillkor. Noteras kan att LinkedIn köptes av Microsoft 2016 för 26 miljarder dollar när ultraglobalisten och vaccinlobbyisten Bill Gates fortfarande styrde företaget. Noteras kan att även Microsoft-chefen Kirk Koeningsbauer sitter i Thomson Reuters styrelse.

&#160;

<span style="font-size: 14pt;"><strong>Facebook-topp i Pfizers styrelse</strong></span>

De täta kopplingarna mellan mainstreammedia och läkemedelsindustrin är, föga överraskande, inte något som uppmärksammats utanför systemkritiska medier, och Jim Smith är heller inte den enda maktfigur som sitter på dubbla stolar.

Så sent som 2020 valdes även <a href="https://en.wikipedia.org/wiki/Sue_Desmond-Hellmann" target="_blank" rel="noopener">Dr. Susan Desmond-Hellman</a> in i Pfizers styrelse. Hon har inte bara varit vd för Bill &#38; Melinda Gates Foundation mellan 2014 och 2020 utan även suttit i Facebooks styrelse mellan 2013 och 2019.

”<em>Dr. Susan Desmond-Hellmanns närvaro och tidigare uppdrag innebär ett gemytligt förhållande för Pfizer, men en tvivelaktig intressekonflikt, då Facebook rutinmässigt censurerat inlägg relaterade till vaccin samtidigt som Gates och hans stiftelse lyfter fram vaccin som svar på sjukdomen</em>”, <a href="https://midlandscbd.com/articles/new-pfizer-board-member-is-ex-facebook-director" target="_blank" rel="noopener">skriver</a> Midlands Directory.

[caption id="attachment_114708" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-114708" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/01/Susan-Desmond-Hellman-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Dr. Susan Desmond-Hellmann. Foto: Fortune Live Media/CC BY-NC-ND 2.0[/caption]

Man konstaterar vidare att ytterligare en intressekonflikt föreligger eftersom Desmond-Hellman även sitter i president Joe Bidens råd för vetenskapliga och teknologiska frågor.

&#160;

<span style="font-size: 14pt;"><strong>"Utbildar" journalister att rapportera rätt</strong></span>

Tilläggas kan att Reuters Foundation lanserade initiativet ”Covid 19 crisis reporting hub” kort efter att Jim Smith blev ordförande för stiftelsen – ett <a href="https://reportinghub.trust.org/https://midlandscbd.com/articles/new-pfizer-board-member-is-ex-facebook-director" target="_blank" rel="noopener">projekt</a> i syfte att ”utbilda” journalister i hur de ska rapportera om coronarelaterade frågor.

”<em>Vår 8 veckor långa utbildning som levereras till grupper på högst 15 deltagare utrustar journalister med de grundkunskaper och den information de behöver för att rapportera om pandemin och dess inverkan på ekonomier, hälsovårdssystem och samhällen</em>”, hävdar man.

Projektet samfinansieras av bland annat World Economic Forum och fokus läggs också på att journalisterna ska lära sig att bekämpa påstådd ”desinformation” i form av vaccinkritik och istället föra ut budskap som sanktionerats av makthavarna.

Exakt hur de sociala mediejättarnas riktlinjer kring covid-19 och vaccinet eller massmediernas rapportering kring dessa ämnen har påverkats av att Jim Smith och andra profiler har dubbla lojaliteter och starka kopplingar till läkemedelsjättarna är mycket svårt att avgöra. Kritiker pekar dock på att det är tydligt att såväl de stora etablissemangsmedierna som Facebook och Twitter anammat samma narrativ om ett mycket farligt virus där vaccinet utgör den enda räddningen - samtidigt som avvikande röster systematiskt stigmatiseras och karaktärsmördas.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/tung-reuters-profil-sitter-i-pfizers-styrelse/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>18</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
