<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>religion &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/religion/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sat, 13 Jun 2026 14:02:41 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>religion &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Norska kyrkan tappar – islam passerar ny gräns</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norska-kyrkan-tappar-islam-passerar-ny-grans/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 13 Jun 2026 05:00:41 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[muslimer]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<category><![CDATA[Statistisk sentralbyrå]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233125</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tros- och livsåskådningssamfund utanför Norska kyrkan har nått rekordnivåer i Norge. Samtidigt visar nya norska siffror att muslimska trossamfund passerar en historisk gräns.</strong>

Vid ingången av 2026 hade tros- och livsåskådningssamfund utanför Norska kyrkan 800 697 registrerade medlemmar. Det är en ökning med 25 390 personer från året före, motsvarande 3,3 procent, enligt <a href="https://www.ssb.no/kultur-og-fritid/religion-og-livssyn/statistikk/trus-og-livssynssamfunn-utanfor-den-norske-kyrkja/artikler/vekst-i-tros-og-livssynssamfunn-utenfor-den-norske-kirke" target="_blank" rel="noopener nofollow">Statistisk sentralbyrå</a>, Norges motsvarighet till SCB.

Störst bland samfunden utanför Norska kyrkan är fortfarande kristna trossamfund, med 391 292 medlemmar. Därefter följer islam, med 201 899 registrerade medlemmar.

SSB konstaterar att det är första gången som de muslimska trossamfunden i Norge passerar 200 000 registrerade medlemmar. Ökningen det senaste året var 4 509 personer.

— <em>I år är det för första gången registrerat över 200 000 medlemmar i muslimska trossamfund i Norge. Vi ser emellertid en svagare ökning av medlemmar knutna till muslimska trossamfund det senaste året jämfört med tidigare år</em>, säger Andrea Ihler Evensen, seniorrådgivare vid SSB.
<h3>Livsåskådning växer snabbast</h3>
Den starkaste ökningen det senaste året syns samtidigt bland icke-religiösa livsåskådningssamfund. Dessa ökade med 12 457 medlemmar och hade vid ingången av året 159 275 registrerade medlemmar.

Bland de religiösa samfunden var ökningen störst bland kristna trossamfund utanför Norska kyrkan, som växte med 6 968 medlemmar från 2025 till 2026.

Samtidigt har antalet registrerade tros- och livsåskådningssamfund minskat från 776 till 690. SSB kopplar nedgången till nya regler för statligt stöd, där samfunden från och med 2026 måste ha minst 100 medlemmar för att kunna kräva bidrag från staten.

Trots ökningen utanför Norska kyrkan väger tillväxten inte upp kyrkans långsiktiga medlemsfall. Under de senaste tio åren har Norska kyrkan tappat omkring 362 000 medlemmar, medan övriga tros- och livsåskådningssamfund sammantaget har ökat med omkring 179 000.

— <em>Tillväxten i andra tros- och livsåskådningssamfund väger tills vidare inte upp för medlemsfallet i Norska kyrkan</em>, säger Evensen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Finland drar tillbaka islamläromedel – efter tio år i skolorna</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/finland-drar-tillbaka-islamlaromedel/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 29 May 2026 06:19:49 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[Läromedel]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<category><![CDATA[Utbildningsstyrelsen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231866</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Utbildningsstyrelsen i Finland drar tillbaka en läroboksserie om islam efter att myndigheten i flera år känt till problem i materialet. Böckerna har använts i grundskolan i över ett decennium och kritiseras för konfessionella inslag som strider mot kravet på obunden undervisning.</strong>

Kritiken mot bokserien <em>Salam – islams väg</em> handlar om att materialet inte bara beskriver islam, utan också uppmanar elever att utöva religionen. Texterna innehåller normativa formuleringar om hur muslimer ska leva och bygger enligt granskningen på ett ”vi och dem”-tänk.

I en magisteruppsats, en så kallad pro gradu-avhandling, från 2014 av Maria Heikkinen beskrevs materialet som aktivt vägledande i hur elever ska klä sig, bete sig, äta och förhålla sig till andra – snarare än som neutral undervisning om religionen.

Bland de konfessionella uttryck som lyfts fram finns: ”Profeten Muhammeds liv är för oss ett exempel på hur man ska leva enligt Koranen” och ”Jihad innebär att vi gör vår plikt gentemot Gud”, enligt avhandlingen.

Bokserien har använts i finländska skolor sedan 2011. Islamundervisningen omfattar omkring fyra procent av grundskoleeleverna i Finland, eller cirka 21 000 barn. Inom den svenskspråkiga undervisningen rör det sig om ungefär 200–250 elever.

Kurt Torsell, direktör för den svenskspråkiga enheten vid Utbildningsstyrelsen, medger att myndigheten brustit.

— <em>Man borde ha plockat bort böckerna från marknaden och reviderat dem helt och hållet. Vi har korrigerat saker, men det har inte varit tillräckligt. Kvalitetssäkringen brast</em>, säger han till <a href="https://yle.fi/a/7-10098860" target="_blank" rel="noopener nofollow">Svenska Yle</a>.

Yle rapporterar att bristerna var kända redan när Utbildningsstyrelsens förlag lät trycka boken. Torsell säger att materialet ändå gavs ut, trots att man inte var helt nöjd, eftersom behovet av läromedel var stort.

Isak Hannus, som undervisar i islam på svenska i Helsingfors, säger att framför allt materialet för årskurserna 1–4 riskerar att ge en alltför svartvit bild om det inte kompletteras. Enligt honom har lärare länge behövt ta in annat material för att bredda undervisningen.

Han säger också att elever har reagerat på innehållet, exempelvis genom att invända att deras pappa inte ber eller att deras mormor inte bär slöja. Utan diskussion i klassrummet blir materialet ensidigt, menar Hannus.

— <em>Om man bara ger dem boken och inte diskuterar blir det ensidigt</em>, säger han.

Så sent som 2025 kom svenskspråkigt lärarmaterial i samma serie. Boken anmäldes av en privatperson redan 2023, men myndigheten agerade först efter vårens granskning i den finländska kvällstidningen <a href="https://www.iltalehti.fi/politiikka/a/f045999c-005c-4db2-9c95-d4440dc6ed0f" target="_blank" rel="noopener nofollow">Iltalehti</a>.

Undervisningsminister Anders Adlercreutz har därefter gett Utbildningsstyrelsen i uppdrag att granska läromedel i religion och livsåskådning. Torsell uppger att myndigheten redan har hittat liknande brister i material för ortodox kristendom. Även det materialet har tagits bort från webbplatsen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Ortodoxa kyrkan växer bland unga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/kristna-hittar-hem-ortodoxa-kyrkan-svenska-kyrkan-tappar-medlemmar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 12 Apr 2026 10:04:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[Kristendom]]></category>
		<category><![CDATA[Ortodoxa kyrkan]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<category><![CDATA[Svenska kyrkan]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=227329</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Medan Svenska kyrkan fortsätter att tappa tiotusentals medlemmar årligen rapporterar landets ortodoxa kyrkor om en växande medlemsström – särskilt bland unga som söker sig bort från en institution de upplever som för politiserad.</strong>

Isabelle Kaldén var 21 år när hon lämnade Svenska kyrkan. I en <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/fader-mikael-lamnade-svenska-kyrkan-for-ortodoxa" target="_blank" rel="nofollow noopener">intervju</a> med skattefinansierade SVT förklarade hon att hennes kunskap om kristendomen växte i takt med att Svenska kyrkan kändes allt mindre kristen.

Övergången till en ortodox kyrka blev starten på en ny fas i hennes tro.
<h3>"Får höra mer om klimat än om evangeliet"</h3>
Även Mikael Fälthammar, präst i Kristi uppståndelses ortodoxa församling i Göteborg, vittnar om trenden. Fälthammar – som liksom sin far är präst – kom i kontakt med den ortodoxa kyrkan under sina teologistudier och valde att stanna.

— <em>De som kommer till oss har ofta hittat kristendomen på nätet och gått till närmaste kyrka, ibland Svenska kyrkan eller en frikyrka. Men ibland upplever de att de får höra mer om klimat än om evangeliet</em>, säger Fälthammar.

Han menar att många söker sig till den ortodoxa kyrkan på grund av en upplevd brist på mening i det sekulariserade samhället. Kyrkans fasta tradition – med oförändrade liturgier och ritualer genom århundradena – framstår som ett alternativ till Svenska kyrkans anpassning efter samtiden.

Enligt Fälthammar har flera ortodoxa församlingar märkt av en ökad tillströmning, och trenden är särskilt märkbar bland yngre som söker sig bort från institutioner de upplever som för politiserade.

Svenska kyrkans medlemsras har pågått i flera år. Årligen förlorar statskyrkan tiotusentals medlemmar – en utveckling som accelererat i takt med att kritiker pekat på en ökad politisk och kulturell aktivitet inom kyrkan.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;The Omen&#8221; 50 år &#8211; filmen som försökte varna oss&#8230;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/recensioner/the-omen-50-ar-filmen-som-forsokte-varna-oss/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 18 Jan 2026 14:01:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Recensioner]]></category>
		<category><![CDATA[Antikrist]]></category>
		<category><![CDATA[film]]></category>
		<category><![CDATA[filmtips]]></category>
		<category><![CDATA[Jan Sundstedt]]></category>
		<category><![CDATA[katolicism]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<category><![CDATA[Richard Donner]]></category>
		<category><![CDATA[skräckfilm]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219852</guid>

					<description><![CDATA["When the Jews return to Zion / And a comet rips the sky / And the Holy Roman Empire rises, / Then You and I must die. / From the eternal sea he rises, / Creating armies on either shore, / Turning man against his brother / 'Til man exists no more..."

Ovanstående citat från 1976 års klassiker och kassasuccé <em>The Omen</em> är förvisso uppdiktat av manusförfattaren David Seltzer, i syfte att förstärka filmens apokalyptiska stämning. Den blandar bibliska associationer (Zion, Antikrist, inbördeskrig) med 1970-talets geopolitik (Israel, kalla kriget) för att skapa en profetisk känsla.

Citatet som sådant må vara ett kreativt påhitt, men i filmens kontext känns det äkta och passar således tonen perfekt. Faktum är att det framstår så äkta att man köper det med hull och hår.

Bakom <em>The Omen</em> står primärt regissören Richard Donner (<em>Superman – The Movie</em> [1978] och <em>Dödligt vapen</em>-filmerna) och manusförfattaren Seltzer, som tillsammans destillerade 1970-talets växande intresse för ockultism, domedagsprofetior och Antikrists återkomst till en stram, psykologiskt driven skräckfilm.

Producenterna lyckades överraskande kontraktera Gregory Peck i huvudrollen som ambassadör Robert Thorn – ett drag som gav projektet tyngd långt bortom traditionell genrefilm – och omgav honom med skådespelare som Lee Remick, David Warner och Billie Whitelaw i roller som gradvis förskjuter berättelsen från familjedrama till kall religiös paranoia.

Filmens ton bygger i mångt och mycket på en serie märkliga "olyckor", där det är oklart om det handlar om slump, projektioner eller verklig ondska. Åtminstone tills profetiorna och märket 666 inte längre går att bortförklara.

[caption id="attachment_219872" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/The-Omen-bakom-kulisserna.jpg"><img class="size-medium wp-image-219872" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/The-Omen-bakom-kulisserna-640x328.jpg" alt="The Omen" width="640" height="328" /></a> Katherine Thorn (Lee Remick) och Robert Thorn (Gregory Peck) under inspelningen av "The Omen". Foto: Imdb[/caption]
<h3>Familjen Thorn</h3>
Den amerikanske ambassadören Robert Thorn (Gregory Peck) och hustrun Katherine Thorn (Lee Remick) adopterar, efter att parets biologiske son avlider vid födseln, en föräldralös pojke vid namn Damien. Katherine vet dock inte om att pojken är adopterad (något som kommer att få stor betydelse för handlingen).

Barnet växer upp i lyx men också med stor kärlek från sina föräldrar. Från och med Damiens femårsdag börjar emellertid ett antal kusliga olyckor äga rum – tillsammans med en varning från en präst som talar om en olycksbådande profetia om Antikrist.

När olyckorna eskalerar söker ambassadören hjälp hos den erfarne fotojournalisten Keith Jennings (David Warner), som på egen hand har nystat i pojkens bakgrund. Jennings pratar om ett mystiskt märke av biblisk betydelse, som han menar kan finnas i Damiens hårfäste.

Tillsammans med en arkeolog börjar pusslet med profetior och apokalyptiska tecken veckla ut sig till en fasa som världen aldrig tidigare skådat...

[caption id="attachment_219873" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/The-Omen-Katherine-och-Damien-Thorn-bevittnar-den-forsta-av-manga-kusliga-olyckor.jpg"><img class="wp-image-219873 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/The-Omen-Katherine-och-Damien-Thorn-bevittnar-den-forsta-av-manga-kusliga-olyckor-640x328.jpg" alt="The Omen" width="640" height="328" /></a> Katherine och Damien Thorn bevittnar den första av många kusliga olyckor i "The Omen". Foto: Imdb[/caption]
<h3>Gregory Peck och Lee Remick briljanta</h3>
Gregory Pecks Robert Thorn är en central figur i maskineriet. Han är ingen ond man utan det rakt motsatta: rationell, plikttrogen, djupt förankrad i statens tjänst. Hans tragedi ligger i att han alltför länge vägrar acceptera det han ser. Inte för att bevisen saknas, utan för att konsekvenserna är otänkbara.

Att erkänna sanningen skulle innebära att ifrågasätta hela den ordning han byggt sitt liv kring (det kan för övrigt inte nog betonas hur viktigt det var att få en skådespelare av Pecks kaliber och gravitas att tacka ja till rollen som ambassadör Thorn).

Lee Remicks Katherine Thorn fungerar som filmens emotionella ankare. Där Robert klamrar sig fast vid rationalitet och statlig plikt, drivs Katherine av en alltmer förtärande intuition. Remick spelar henne inte som hysterisk, utan som en kvinna vars verklighet långsamt krackelerar.

Katherines inledande förnekelse och sedermera oförklarliga rädsla inför Damien samt känslan av att ingen lyssnar på henne smälter samman till ett lågintensivt psykologiskt sammanbrott.

Relationen mellan Katherine och Robert bär i praktiken hela filmen. Det är i deras äktenskap som <em>The Omen</em> blir som mest tragisk. Robert vill skydda sin familj genom att förneka sanningen; Katherine vill rädda sin familj genom att konfrontera den. Ingen av dem har onda avsikter – men deras oförenliga sätt att hantera hotet gör katastrofen oundviklig.

Damien Thorn själv är en ovanligt tom gestalt. Givetvis delvis beroende på att han är blott fem år gammal. Damien är i filmen ofta frånvarande, nästan anonym. Det är omgivningens reaktioner – eller snarare bristen på reaktioner – som driver berättelsen framåt. Ondskan behöver inte skrika. Den behöver bara bli accepterad.

[caption id="attachment_219875" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/The-Omen-Robert-Thorn-Gregory-Peck.jpg"><img class="wp-image-219875 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/The-Omen-Robert-Thorn-Gregory-Peck-640x328.jpg" alt="The Omen" width="640" height="328" /></a> Robert Thorn (Gregory Peck), börjar förstå att något är fel, fruktansvärt fel, i "The Omen". Foto: Imdb[/caption]
<h3>Profetia eller slump?</h3>
<em>The Omen</em> är ingen hysterisk skräckfilm, utan en kyligt kontrollerad berättelse där det övernaturliga hela tiden hålls på armlängds avstånd. Kameran dröjer vid formella miljöer – ambassader, kyrkor, herrgårdar, diplomatbostäder – platser där makt och respektabilitet går hand i hand.

Just därför blir våldet, när det väl bryter fram, så effektivt. Det kommer snabbt, brutalt och utan förklaring. Detta visar på Richard Donners styrka som regissör: att berätta handlingen så realistiskt som möjligt. Något som han återkommande skulle visa prov på under sin karriär.

Donner väljer här att fokusera på sannolikhet (på Donner-lingo "verisimilitude"), suggestiv musik och excellent skådespeleri, i motsats till primärt blod och vad vi idag kanske skulle kalla för effektmakeri - även om det också finns en del av den varan.

Jerry Goldsmiths <a href="https://www.youtube.com/watch?v=cFMVCKhzK1g&#38;list=PL0xQ4ztSeadjreIs1ZvcIzHPn5_qxJkmP" target="_blank" rel="nofollow noopener">musik</a> förstärker denna känsla av oundviklighet. Den latinska körsången, med sitt sakrala anslag, låter som en blandning av dom och hot. Musiken kommenterar inte handlingen, den förkunnar den. Det är ingen slump att soundtracket belönades med en Oscar – det fungerar som filmens moraliska ryggrad.

Sett i dag framstår <em>The Omen</em> som kusligt profetisk. Inte för att den förutspår specifika händelser, utan för att den visar hur makt koncentreras och normaliseras. Att Antikrist adopteras av en amerikansk toppdiplomat är ingen tillfällighet. USA framställs som världens självutnämnda moraliska väktare – ett land så övertygat om sin egen godhet att det inte ser vad som växer i dess skugga.

Filmen blev en av 1976 års största kassasuccéer och räddade i mångt och mycket filmbolaget 20th Century Fox dåvarande något prekära finansiella läge. Intäkterna hade stor del i att en viss rymdsaga skapad av en herre vid namn George Lucas fick klartecken av bolagets dåvarande vd Alan "Laddie" Ladd Jr.

Givet succén var det närmast en självklarhet att en uppföljare skulle se dagens ljus.

<iframe title="The Omen 1976 Trailer &#124; Gregory Peck" src="https://www.youtube.com/embed/keihMjK6OHk" width="678" height="381" frameborder="0" allowfullscreen="allowfullscreen"></iframe>
<h3>Damien: Omen II (1978)</h3>
Uppföljaren <em>Damien: Omen II</em> hade premiär 1978, regisserades av Don Taylor och fortsätter berättelsen sju år efter händelserna i originalfilmen. William Holden och Lee Grant gör rollerna som Richard och Ann Thorn, medan rollen som den nu tonårige Damien Thorn spelas av Jonathan Scott‑Taylor – en tolkning som är både subtil och obehaglig i sin normalitet.

I filmen konfronteras vi med en Damien som befinner sig i övergången från den första filmens suggestiva mystik till en mer medveten insikt om sitt öde. Scott‑Taylor skapar en Damien som är märkbart plågad av fragment av kunskap om vem han är, men fortfarande på ytan en vanlig pojke på väg mot vuxenvärlden.

Damiens ambivalens gör honom paradoxalt nog ännu mer oroande – inte en karikatyr av ond bråd död, utan en ung människa som sakta inser sin egen roll i historiens värsta drama.

Filmen lägger större tonvikt på psykologisk skräck och på relationerna inom familjen Thorn än på det rena övernaturliga. Richard Thorn, fast besluten att skydda sin brors arv, vägrar länge att tro på de dystra indikationerna – och när omgivningen försöker varna honom, backas dessa varningar upp av märkliga olyckor och dödsfall.

Mötet mellan det vardagliga och det mytiska skapar en särskild typ av obehag, där ondskan tycks frodas just där tillit och familjevärden borde regera.

[caption id="attachment_219893" align="alignnone" width="530"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/Damien-Omen-II-1978-US-One-Sheet.jpg"><img class="wp-image-219893 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/Damien-Omen-II-1978-US-One-Sheet.jpg" alt="" width="530" height="800" /></a> "<strong>Damien - Omen II</strong>" - 1978 US One Sheet. Foto: Jan Sundstedt kollektion[/caption]
<h3>The Final Conflict (1981)</h3>
I trilogins tredje film, <em>The Final Conflict</em>, tar regissören Graham Baker över rodret och för berättelsen vidare till sin slutliga punkt. Damien Thorn har nu vuxit upp till en karismatisk och självsäker vuxen, här spelad av Sam Neill (<em>Jurassic Park</em>), vars gestaltning är både elegant och obehaglig.

Här kliver Damien ut ur skuggorna och blir en offentlig figur – Antikrist i egen hög person. Sam Neill lyckas ge Damien en magnetisk närvaro som balanserar charm med en underström av iskall obarmhärtighet.

Den vuxne Damien är inte längre en produkt av omständigheterna; han är nu arkitekten bakom dem. Hans upphöjelse till maktpositioner inom världens politiska och ekonomiska strukturer gör honom till en fascinerande – och skrämmande – symbol för hur ondskan finner acceptans i det etablerade.

<em>The Final Conflict</em> är i högre grad en politisk och filosofisk skräckfilm än en traditionell sådan. Där originalet var en varning och del två en process, är tredje filmen en fullbordad manifestation av ondska som institution.

Damien Thorn erbjuder ordning i en värld av kaos – och många människor finner hans budskap lockande.

Att filmen därmed blir en spegling av hur makt kan legitimeras genom karisma och effektivitet, snarare än genom godhet eller empati, gör den till ett avslut som är både oroande och – i sin absurda logik – konsekvent.

[caption id="attachment_219894" align="alignnone" width="528"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/The-Final-Conflict_Omen-III-1981-US-One-Sheet.jpg"><img class="size-full wp-image-219894" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/The-Final-Conflict_Omen-III-1981-US-One-Sheet.jpg" alt="" width="528" height="800" /></a> "<strong>The Final Conflict</strong>" - 1981 US One Sheet. Foto: Jan Sundstedt kollektion[/caption]
<h3>Initialerna DT...</h3>
Sett som helhet framstår Omen-trilogin som en ovanligt konsekvent skildring av hur ondskan inte bryter sig in i samhället – utan bjuds in.

Från den första filmens antydningar och förnekelse, via uppföljarnas gradvisa normalisering, till det avslutande kapitlets öppna maktutövning, tecknas en bild av institutioner som hellre bevarar ordning än ifrågasätter dess pris.

Det är inte Djävulen som är det största hotet, utan människans vilja att blunda så länge tillvaron fungerar.

Richard Donners originalfilm förblir därför trilogins tyngdpunkt. <em>The Omen</em> är inte bara en effektiv skräckfilm, utan en djupt pessimistisk betraktelse över makt, tro och ansvar.

Den visar hur rationella, välutbildade och i grunden anständiga människor steg för steg abdikerar från sitt moraliska omdöme. När sanningen till slut inte längre går att ignorera, har den redan blivit omöjlig att stoppa.

Som ett märkligt sammanträffande bär Antikrist i filmerna initialerna Damien Thorn – DT – samma initialer som USA:s nuvarande president, Donald Trump. Det är naturligtvis inget mer än en slump. Men <em>The Omen</em> lär oss att slumpen i sig är ointressant.

Det avgörande är i stället hur makt accepteras, hur varningssignaler ignoreras och hur destruktiva krafter tillåts växa i skydd av respektabilitet, auktoritet och rädsla för instabilitet.

<em>The Omen</em> skrämmer inte för att den tror på Djävulen. Den skrämmer för att den vet hur lätt vi vänjer oss vid honom.

"Här gäller det att vara vis. Den som har förstånd må räkna ut vilddjurets tal, ty det är en människas tal. Och dess tal är sexhundrasextiosex." – Uppenbarelseboken 13:18

<em>Jan Sundstedt</em>]]></description>
		
		
		
		<media:content url="https://www.youtube.com/embed/keihMjK6OHk" medium="video" width="1280" height="720">
			<media:player url="https://www.youtube.com/embed/keihMjK6OHk" />
			<media:title type="plain">The Omen 1976 Trailer  |  Gregory Peck</media:title>
			<media:description type="html"><![CDATA[The Omen 1976 Trailer  |  Subscribe ► https://t.ly/3qlURelease Date : June 25, 1976Starring : Gregory Peck, Lee Remick, Harvey StephensDirected By : Richard ...]]></media:description>
			<media:thumbnail url="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/01/The-Omen-faksimil-fortexter.jpg" />
			<media:rating scheme="urn:simple">nonadult</media:rating>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Forskare: Vi riskerar att förlora oss själva till AI-gudar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/forskare-vi-riskerar-forlora-oss-sjalva-till-ai-gudar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 10 Oct 2025 11:01:33 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[gud]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=214518</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den kommande boken "Gods of data" tittar på AI ur ett religionskritiskt perspektiv. Carl Öhman, forskare vid Statsvetenskapliga institutionen, menar att dagens AI-system kan jämföras med människans relation till gudar – och forskar kring vad som skulle hända om man överlämnade makten helt till AI.</strong>

I takt med att AI utvecklats har verktyget som från början användes som en mer personlig version av Google nu även tagit plats som rådgivare i hemmen. Allt mer används AI för att fråga mer personliga saker, som <a href="https://nyadagbladet.se/teknik/allt-fler-svenskar-ger-ai-tillgang-till-sjukvardsjournaler/" target="_blank" rel="nofollow noopener">sjukvårdsrådgivare</a>, psykolog och även som relationsrådgivare.

Öhman menar att AI:n har börjat bli som gudar, det vill säga en "sorts personifierade sammansmältningar av samhällets samlade kunskap och auktoritet", och i ett forskningsprojekt studerar han vad människan skulle förlora om hon lät sig styras helt av tekniken – även en felfri en.

I ett tankeexperiment förklarar han hur AI kan påverka exempelvis ett par i vardagen som börjat bråka på grund av olika värderingar, som får hjälp av en AI-relationsrådgivare.

— <em>De frågar: 'Hej, borde vi fortsätta att vara tillsammans?' AI:n har tillgång till all deras data: deras dna, barndomsfoton, allt de någonsin skrivit och sökt på och så vidare, och har tränats på miljontals liknande par. Den säger: 'med 98 procents sannolikhet kommer det här sluta i katastrof. Ni borde göra slut med varandra idag. Faktum är att jag redan har hittat ersättningspartners till er som passar mycket bättre'</em>, <a href="https://www.uu.se/nyheter/2025/2025-10-06-vi-koper-trygghet-fran-maskinerna" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> han i Forskarpodden.
<h3>Köper trygghet</h3>
Öhman menar att även om det inte finns några rationella skäl till varför paret inte bör lyda AI:n och göra slut, får man här en känsla av att ha förlorat någonting. Och just i det här fallet skulle paret förlora tron på sig själva och sin relation.

— <em>Kärlek är alltid en risk. Alla mellanmänskliga relationer medför en risk att bli sviken, ledsen, att någonting går dåligt. Vi kan absolut använda teknologin för att minimera den risken, kanske till och med helt reducera den. Poängen är att någonting då går förlorat. Vi säljer vår förmåga att vara modiga och köper trygghet från maskinerna</em>, säger han.
<h3>Världspappa i AI-form</h3>
I forskningsprojektet undersöker man också andra relationer där AI tagit en allt större roll, till exempel föräldraskapet. Idag finns det en rad AI-appar som ska hjälpa vuxna att hantera sin relation med sina barn. Bland annat kan det handla om att AI ger personifierade repliker eller försöker förhindra att konflikter uppstår.

— <em>Precis som i exemplet det unga älskande paret så är det någonting som går förlorat här. Just i det här kapitlet använder jag Sigmund Freud och hans idé om att tron på Gud är en slags vägran att vara vuxen. Att det finns någon slags världspappa som i slutändan alltid har de rätta svaren. Och här blir det lite samma. Det finns en världspappa i form av AI som då blir den riktiga föräldern i din relation med barnen. Och du identifierar dig allt mer som ett slags barn till AI-föräldern som har de slutgiltiga svaren</em>, säger han.
<h3>Lämnar makten över oss själva</h3>
Öhman menar att det kanske kan kännas skönt att kunna undvika att få sitt hjärta krossat, eller att förhindra konflikter med sina barn, men att man måste vara medveten om att det finns ett pris när AI får makten. Han menar att när man pratar om att AI kommer och tar över, så sker det ofta våldsamt och att "maskinerna kommer och tar våra liv ifrån oss".

—<em> Men poängen i min bok, och det här projektet, är att det är vi som lämnar över makten över våra liv, vårt mod, tro, och i slutändan oss själva</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Snart är islam störst i världen</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/snart-ar-islam-storst-i-varlden/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 18 Jun 2025 05:02:40 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[Kristendom]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=208131</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Islam växte ungefär tre gånger snabbare än kristendomen, mellan 2010 och 2020. Det visar nya data från Pew Research Center, som pekar på högre födelsetal och lägre grad av avhopp som de främsta förklaringarna.</strong>

Den globala muslimska befolkningen ökade med nästan 21 procent under det senaste decenniet. Kristendomen växte betydligt långsammare – med omkring 6 procent under samma period. Islam växte därmed dubbelt så snabbt som världens befolkning i stort, som ökade med 10 procent.

Enligt studien fick islam dessutom fler nya <a href="https://www.pewresearch.org/religion/2025/06/09/muslim-population-change/" target="_blank" rel="nofollow noopener">anhängare</a> än alla icke muslimska religioner tillsammans under perioden.

Bland orsakerna till utvecklingen nämns särskilt muslimska kvinnors högre fruktsamhet och den lägre medelåldern i den muslimska befolkningen. Under 2015–2020 fick en muslimsk kvinna i genomsnitt 2,9 barn, jämfört med 2,2 barn för kvinnor som inte tillhörde islam.

Nettoeffekten av människor som anslöt sig till eller lämnade islam var liten – båda grupperna uppgick till ungefär 1 procent under 2010-talet.

[caption id="attachment_208139" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/06/Muslimer-varlden.jpg"><img class="wp-image-208139 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/06/Muslimer-varlden-640x330.jpg" alt="" width="640" height="330" /></a> Fördelning baserat på region. Foto: Pew Research Center[/caption]
<h3>Expanderar mycket snabbt</h3>
Kristendomen är fortfarande världens största religion med 2,3 miljarder anhängare år 2020. Islam är näst störst med 2 miljarder. Men medan antalet kristna ökade, minskade religionens andel av världens befolkning med nästan 2 procent under perioden.

Enligt studien har kristendomens tillväxt bromsats av ett stort antal avhopp till icke religiös tillhörighet. För varje hundratal vuxna som växte upp som kristna, tappade religionen i genomsnitt 11,6 personer.

<em>– Islam är på väg att bli världens största religion inom en nära framtid, om inte trenderna förändras</em>, säger Conrad Hackett, huvudforskare på Pew Research Center och en av rapportens författare, enligt The Washington Post.

Han beskriver utvecklingen som "slående", och konstaterar att muslimer och kristna nu ligger betydligt närmare varandra i antal eftersom islam expanderar snabbare än någon annan stor religion.

Undersökningen bygger på tusentals folkräkningar och enkäter i 201 länder och omfattar sju grupper: kristna, muslimer, hinduer, buddhister, judar, andra religioner samt personer utan specifik religiös tillhörighet.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Gudstron ökar bland finska 15-åringar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/gudstron-okar-bland-finska-15-aringar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 16 May 2025 10:14:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[gud]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=206079</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Betydligt fler 15-åringar i Finland uppger en personlig tro på Gud än tidigare. På bara fem år har andelen troende ungdomar ökat markant – och även viljan att tillhöra kyrkan har stärkts, visar en ny omfattande studie med över 100 000 deltagare.</strong>

I studien, som <a href="https://journal.fi/ukk/article/view/154948/100247" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerades</a> i den finska tidskriften Uskonto, katsomus ja kasvatus, har man analyserat förändringar i ungdomars religiösa tro över tid, med särskilt fokus på könsskillnader. Bakom studien står forskare vid yrkeshögskolan Diakonia-ammattikorkeakoulu och Östra Finlands universitet. Den bygger på enkätdata som samlats in från över 100 000 ungdomar som deltagit i konfirmationsundervisning mellan åren 2019 och 2024. I Finland genomgår ungdomar vanligtvis konfirmationsundervisningen det år de fyller 15, och enligt studien deltar nära tre fjärdedelar av alla 15-åringar i undervisningen. Bland dem som tillhör den evangelisk-lutherska kyrkan är deltagandet över 90 procent.

Enkäterna innehöll både frågor om ungdomarnas religiösa övertygelse – såsom tro på Gud, på Jesu uppståndelse, bönevanor och vilja att tillhöra kyrkan – samt om hur de själva upplevde att deras tro och relation till kyrkan hade påverkats av undervisningen.
<h3>Gudstro ökar</h3>
Resultaten visar att flickors tro på Gud låg stabilt kring 35 till 37 procent mellan åren 2019 och 2023, men ökade till så mycket som 50 procent under 2024, en ökning med hela 13 procentenheter på ett år. Tron på Jesu uppståndelse ökade samtidigt från cirka 34 procent till 45 procent under samma period.

För pojkar har tron på Gud ökat från 36 procent år 2019 till hela 62 procent under 2024. Liknande ökning sågs även i pojkars tro på Jesu uppståndelse, som steg från 39 procent år 2019 till 60 procent under 2024.

– <em>Existentiella frågor var aktuella år 325 och är det fortfarande år 2025</em>, säger Juha Pihkala, biskop emeritus i Tammerfors stift, som kommenterar studien till finska statskanalen <a href="https://yle.fi/a/7-10076227" target="_blank" rel="nofollow noopener">Yle</a>.

Andra undersökningar har också visat att fler unga vuxna finländare också <a href="https://nyadagbladet.se/norden/allt-fler-unga-finlandare-soker-sig-till-kyrkan/" target="_blank" rel="noopener">söker</a> sig till kyrkan.
<h3>Fler vill tillhöra kyrkan</h3>
Även andelen ungdomar som vill tillhöra kyrkan har ökat. Bland pojkar steg siffran från 52 procent år 2019 till 66 procent under 2024. För flickor ökade motsvarande siffra från 63 till 67 procent.

Samtidigt ökade andelen pojkar som uppgav att de uppmuntrats att be under undervisningen från 43 till 59 procent. Bland flickor steg motsvarande andel från 43 till 53 procent. Andelen pojkar som kände att deras tro stärkts genom konfirmationsundervisningen ökade från 42 till 65 procent, medan andelen flickor steg från 42 till 55 procent.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Religiösa skänker mer till likasinnade</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/religiosa-skanker-mer-till-likasinnade/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/religiosa-skanker-mer-till-likasinnade/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 16 Dec 2024 06:11:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[muslimer]]></category>
		<category><![CDATA[pengar]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=196140</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En svensk studie visar att både religiösa och ateister tenderar att favorisera sina egna och vara mer generösa mot personer som delar deras egen tro och övertygelser.</strong>

Nathalie Hallin är ateist och Hajdi Moche är kristen. Båda arbetar vid Institutionen för beteendevetenskap och lärande i Linköping och beslöt att undersöka om religiösa människor verkligen är mer generösa än andra – en bild som är vanligt förekommande.

Tillsammans med två andra forskare genomförde de tre studier: en i Sverige, en i USA och en i Egypten och Libanon.

I den svenska studien ingick 398 personer som fick i uppgift att under sex omgångar fördela fiktiva pengar mellan sig själva och tre hypotetiska mottagare. Sedan fick de svara på frågor om religiös tillhörighet politisk övertygelse och intressen.

Efter varje omgång fick deltagarna reda på ny information om de fiktiva mottagarna – exempelvis vad de hade för politiska åsikter, eller vilka filmer de gillade. De fick dessutom veta vilken religionstillhörighet mottagarna hade eftersom forskarna ville kontrollera hur detta skulle påverka deltagarnas givmildhet.
<h3>"Blev faktiskt förvånad"</h3>
”<em>I de flesta omgångarna visade det sig att religiösa och icke religiösa gav bort lika mycket pengar. Men när de fick kunskap om mottagarnas religion blev det en tydlig skillnad. De troende deltagarna blev då mer generösa än de icke-religiösa. Det yttrade sig främst genom att de gav mer pengar till dem som hade samma tro som de själva. Men även ateister visade sig favorisera sin egen grupp</em>”, konstaterar man.

<em>– Jag blev faktiskt förvånad över det, eftersom det enda som förenar ateister är att man inte tror på en gud</em>, <a href="https://news.cision.com/se/linkopings-universitet/r/religiosa-ar-inte-mer-generosa---med-ett-undantag,c4079675" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Nathalie Hallin.

Studierna i USA och Mellanöstern hade ungefär dubbelt så många deltagare, men resultatet var snarlikt. Religion var den faktor som hade stört inverkan på generositeten och deltagarna var mest generösa mot de som delade samma tro som de själva.
<h3>Olika sorters generositet</h3>
Man kunde också notera att muslimer i USA var mer generösa mot sin egen grupp än kristna och ateister – och man tyckte sig se samma mönster i Sverige. I Libanon och Egypten sågs däremot inte någon sådan skillnad.

”<em>Om det beror på kulturella normer, muslimers minoritetsställning i det amerikanska samhället eller något annat är ovisst</em>”, skriver man.

Forskarna tycker att det är intressant att förhållandet till just religion har en så stark inverkan på givmildhet och gruppkänsla, men man påpekar också att man kan vara generös på olika sätt.

<em>– Man kan ju vara generös med tid, med kärlek eller med omtanke. Så om det finns någonting i religionen som säger att man ska vara generös just med pengar är någonting att fundera kring i alla fall</em>, säger Hajdi Moche.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/religiosa-skanker-mer-till-likasinnade/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Religionslösheten ökar bland unga i Finland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/religionslosheten-okar-bland-unga-i-finland/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/religionslosheten-okar-bland-unga-i-finland/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 23 May 2024 05:16:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Finland]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=181217</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Religionslöshet har blivit norm för unga finländare, visar den senaste ungdomsbarometern. Endast en femtedel av de under 30 år ser sig själva som religiösa idag.
</strong>

Cirka 60 procent i åldern 15–29 år uppger att de inte är religiösa. Samtidigt ser sig 22 procent som troende, där hälften uppger att de är mycket religiösa. Sex procent uppger sig ha en andlig tro, men identifierar sig inte som religiösa.

En stor förändring kan noteras sedan mätningen 2006 då omkring 41 procent av den unga befolkningen identifierade sig som religiösa.

Av de som är religiösa känner sig 17 procent som en minoritet på grund av sin ideologiska övertygelse, medan 12 procent uppgav att de kände likadant på grund av sin religiösa övertygelse. Samtidigt kände sig bara sex procent av icke religiösa svarande som del av en minoritet.

– <em>Religiositet har blivit en minoritetsposition eller subkultur, när man länge har ansett att det är en dominerande position att vara religiös på något sätt eller åtminstone att känna till en viss religions seder och bruk</em>, säger Tomi Kiilakoski vid finska Ungdomsforskningssällskapet Nuorisotutkimusseura, till statskanalen <a href="https://yle.fi/a/74-20089726" target="_blank" rel="nofollow noopener">Yle</a>, <em>Den bilden håller på att försvinna, de ungas liv blir alltmer irreligiöst.</em>

Vidare uppger 62 procent att man aldrig besökt en kyrka eller annan religiös byggnad, förutom vid bröllop, begravningar och andra vanliga tillställningar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/religionslosheten-okar-bland-unga-i-finland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Polsk borgmästare förbjuder religiösa symboler</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/polsk-borgmastare-forbjuder-religiosa-symboler/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/polsk-borgmastare-forbjuder-religiosa-symboler/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 20 May 2024 17:43:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Polen]]></category>
		<category><![CDATA[religion]]></category>
		<category><![CDATA[Warszawa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=181025</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Kors och andra religiösa symboler får inte längre hängas upp på väggarna i Warszawas stadshus, har borgmästaren Rafal Trzaskowski beslutat.</strong>

<strong>Personalen får heller inte ha några synliga religiösa symboler på sina skrivbord och samtliga officiella evenemang måste nu vara sekulära till sin natur.</strong>

Det är den polska dagstidningen, Gazeta Wyborcza, som <a href="https://warszawa.wyborcza.pl/warszawa/7,54420,30972947,ratusz-zakazuje-symboli-religijnych-w-urzedzie-miasta-i-namawia.html?utm_source=twitter.com&#38;utm_m" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> om hur Warszawas stadshus blir det första i Polen att införa förbud mot religiösa symboler. Man hävdar att policyn är en del av de nya interna riktlinjer som påstås ha tagits fram för att motverka ”diskriminering”.

<em>– Warszawa är den första staden i Polen som antar ett sådant dokument</em>, säger borgmästarens talesman Monika Beuth.

Utöver att kors och andra kristna symboler inte längre får hängas upp på väggar, eller visas upp på skrivbord, får evenemang i stadshuset nu inte heller innehålla någon form av bön eller andra kristna inslag.

Ännu så länge får anställda dock fortsätta bära religiösa symboler i form av smycken, exempelvis halsband eller örhängen med kors.

[caption id="attachment_181034" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-181034" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/05/Trzaskowski-tal-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> <span class="mw-mmv-title">Trzaskowski</span> talar under ett kampanjmöte. Foto: Silar/CC BY-SA 4.0[/caption]
<h3>Måste "respektera samkönade par"</h3>
Trzaskowski, som omvaldes för en andra period som borgmästare förra månaden, är vice partiledare för mittenpartiet Medborgarplattformen (PO), som utgör huvuddelen av Polens styrande koalition. År 2021 krävde PO:s ledare - och nuvarande premiärminister Donald Tusk, att kors helt skulle tas bort från landets offentliga byggnader.

De nya riktlinjerna innebär också att all personal måste ”<em>respektera samkönade pars rättigheter</em>” – exempelvis göra det möjligt för personer att hämta ut officiella dokument för sin partners räkning, eller kontakta skolor och förskolor angående partnerns barn.

Enligt polsk lag har samkönade relationer för närvarande inte någon form av rättsligt erkännande, men Tusks regeringskoalition har lovat att snart införa civila partnerskap för sådana par.
<h3>"Fanatisk vänsterideolog"</h3>
Noterbart är också att tjänstemän i Warszawa nu också måste ”respektera” det pronomen personen de har att göra med föredrar.

”<em>När det gäller en transsexuell person vars utseende kan skilja sig från stereotypa idéer om kön som registrerats i officiella dokument, ska du tilltala honom eller henne med det namn eller de könspronomen som han eller hon anger</em>”, står bland annat att läsa i dokumentet, och det förtydligas att en ”icke binär” person bör tillfrågas om vilka pronomen denna föredrar.

De nya riktlinjerna innehåller också andra terminologiska krav. I stället för ”våldsoffer” ska tjänstemännen tala om ”person som upplever våld” och istället för ”psykiskt sjuk” bör de säga ”en person i psykisk kris”. De uppmuntras även att ”när det är möjligt försöka använda könsneutrala termer”.

Tomasz Bocheński, som utan framgång ställde upp som konservativa Lag och Rättvisas kandidat mot Trzaskowski i senaste valet, är inte imponerad över förändringarna utan <a href="https://notesfrompoland.com/2024/05/16/warsaw-bans-display-of-religious-symbols-in-city-hall/" target="_blank" rel="nofollow noopener">kallar</a> borgmästaren ”<em>en fanatisk vänsterideolog som försöker införa en extrem vänsterideologi i Warszawa, i strid med den rättsordning och de seder som råder i Polen</em>”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/polsk-borgmastare-forbjuder-religiosa-symboler/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
