<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>relationer &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/relationer/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Mon, 24 Aug 2026 07:02:12 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>relationer &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Att förlåta kan hjälpa – men får aldrig tvingas fram</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/att-forlata-kan-hjalpa-far-aldrig-tvingas-fram/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 24 Aug 2026 07:02:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[psykologi]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238307</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att förlåta andra kopplas till bättre psykiskt och socialt välbefinnande i en ny internationell studie. Men förlåtelse måste vara frivillig och får inte användas för att förringa det som hänt.</strong>

Studien, som genomfördes under ledning av forskare vid Harvarduniversitetet i USA, omfattade 207 919 deltagare från 23 länder. Forskarna frågade hur ofta deltagarna förlät personer som gjort dem illa. Ungefär ett år senare följde de upp bland annat deltagarnas psykiska hälsa, livsmening, hopp, relationer, sociala stöd, fysiska hälsa och ekonomiska trygghet.

De som svarade att de ofta eller alltid förlät andra rapporterade i genomsnitt något bättre välbefinnande. Sambandet var tydligast för psykisk hälsa, känsla av mening, hopp och tillfredsställelse i nära relationer, <a href="https://www.nature.com/articles/s44184-026-00187-5" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> studien som publicerades i npj Mental Health Research.

Studiens huvudförfattare Richard Cowden beskriver förlåtelse som ett aktivt sätt att hantera en oförrätt, snarare än som en tillfällig känsla.

”Förlåtelse är en process som innebär att välja att inte söka hämnd, arbeta för att släppa bitterheten och röra sig mot större medkänsla med den som sårat oss”, <a href="https://theconversation.com/forgiveness-isnt-always-easy-but-studies-show-it-can-help-you-flourish-275868" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> Cowden i The Conversation.

Tre av fyra deltagare uppgav att de ofta eller alltid förlät dem som sårat dem. Andelen varierade kraftigt mellan länderna: från 41 procent i Turkiet till 92 procent i Nigeria. Resultaten skilde sig också mellan olika kulturella och sociala sammanhang.

Sverige var det enda nordiska landet i studien. De svenska deltagare som vid den första mätningen uppgav att de ofta eller alltid förlät personer som sårat dem rapporterade ungefär ett år senare bland annat mer optimism och hopp, starkare socialt stöd, större trivsel på bostadsorten och högre tillit i samhället än de som sällan eller aldrig förlät. De rapporterade också något mindre ensamhet.
<h3>Förlåtelse måste vara frivillig</h3>
Studien mätte människors allmänna benägenhet att förlåta. Den undersökte däremot inte om förlåtelsen skedde frivilligt eller under press. Cowden beskriver förlåtelse som en förmåga som kan utvecklas, men betonar att stöd för den som vill förlåta måste värna självbestämmande, trygghet och rättvisa.

”Människor värjer sig ibland mot förlåtelse eftersom det kan verka som om man uppmanas att ursäkta det som skett, överge rättvisan eller åter öppna dörren till en otrygg relation. Men det är inte vad förlåtelse innebär”, <a href="https://theconversation.com/forgiveness-isnt-always-easy-but-studies-show-it-can-help-you-flourish-275868" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> Richard Cowden i The Conversation.

Studien ger inget stöd för att människor bör pressas att förlåta. Förlåtelse kan inte heller ersätta ansvar, upprättelse eller skydd mot fortsatta övergrepp. Den som blivit utsatt behöver alltså inte återuppta kontakten eller utsätta sig för en ny risk. Cowden framhåller att förlåtelsen måste få ske på den enskildes egna villkor, när det är tryggt och lämpligt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Ett enkelt sätt att stärka äktenskapet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/studie-motion-tillsammans-battre-aktenskap/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 13 Aug 2026 04:52:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[äktenskap]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[fysisk aktivitet]]></category>
		<category><![CDATA[motion]]></category>
		<category><![CDATA[psykologi]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=236997</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Gifta par som är fysiskt aktiva tillsammans uppger att de har bättre kommunikation och en större förmåga att lösa konflikter än par som inte är det, enligt en amerikansk studie.</strong>

Materialet kommer från den nationellt representativa CREATE-studien, som har följt nygifta par i USA under mer än tio år. Av deltagarna uppgav omkring 60 procent att de ägnade sig åt fysisk aktivitet, men bara ungefär en tredjedel att de gjorde det tillsammans med sin make eller maka.

Forskarna vid Brigham Young University analyserade enkätsvar från 1 693 unga gifta par i <a href="https://api.crossref.org/works/10.1111/fare.70260" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a>. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Family Relations, visar ett samband mellan både individuell och gemensam fysisk aktivitet och bättre utfall för relationen, men kopplingen var tydligare när makarna var fysiskt aktiva tillsammans.

Par som ägnade sig åt gemensam fysisk aktivitet rapporterade bland annat bättre kommunikation, bättre konflikthantering och färre konflikter i äktenskapet.
<h3>Promenader vanligast</h3>
Promenader var den vanligaste gemensamma aktiviteten. Forskarna framhåller att en promenad kan skapa tid för samtal och positiva vardagsinteraktioner, vilket kan bidra till resultaten.

Studien bygger på självrapporterade uppgifter och visar samband, inte att gemensam fysisk aktivitet i sig orsakar bättre relationer. Forskarna pekar samtidigt på att gemensamma aktiviteter kan vara ett enkelt sätt för par att avsätta tid för varandra.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie: Unga svenskar mår sämre än äldre</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/unga-svenskar-mar-samre-an-aldre/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Jun 2026 05:42:28 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233320</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Personlighet och sociala relationer har större betydelse för svenskars välbefinnande än inkomst. Det visar en ny studie från Lunds universitet, där forskare även ser en tydlig generationsskillnad: unga vuxna rapporterar lägre välbefinnande än äldre.</strong>

Studien bygger på svar från över 34 000 representativa svenskar över 18 år och har <a href="https://doi.org/10.1016/j.ssmph.2026.101913" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften <em>SSM – Population Health</em>.

Forskarna har analyserat data från Global Flourishing Study och Gallup World Poll, där perioden 2006 till 2024 ingår. Global Flourishing Study är en internationell undersökning om människors liv, hälsa, relationer och upplevelse av mening, medan Gallup World Poll är en återkommande global opinionsundersökning om bland annat livstillfredsställelse och samhällsförtroende. Faktorer som personlighet, ålder, sociala relationer, ensamhet, geografisk hemvist, politisk identitet och inkomst har vägts in.

— <em>Vi ville få en så bred bild som möjligt av vad som kopplas till svenskars välbefinnande. Inte bara tillfällig lycka, utan också känslan av mening, balans och hur nöjd man är med sitt liv som helhet</em>, säger August Nilsson, en av forskarna bakom studien, i ett <a href="https://news.cision.com/se/lunds-universitet/r/ny-studie--varfor-mar-vissa-svenskar-battre-an-andra-,c4355942" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a> från Lunds universitet.

Studien visar att kvaliteten på människors sociala relationer har ett starkt samband med välbefinnande. Särskilt tydligt är sambandet mellan upplevd ensamhet och lägre välbefinnande.

— <em>Vi vet redan att ensamhet påverkar vår psykiska och fysiska hälsa negativt, och om goda relationer visar sig vara det viktigaste för vårt välbefinnande behöver vi fundera på hur samhället faktiskt skapar förutsättningar för närhet och gemenskap</em>, säger August Nilsson.
<h3>Unga sticker ut efter coronakrisen</h3>
Ett av studiens mest uppmärksammade resultat gäller ålder. Enligt forskarna syns ett tydligt skifte från och med 2020, under coronakrisen. Yngre vuxna rapporterar i dag lägre välbefinnande än äldre och uppger oftare att de känner sig ensamma.

— <em>Det som överraskade oss mest var att unga vuxna stack ut så tydligt. Historiskt har unga ofta haft breda sociala nätverk och stark framtidstro. Nu ser vi nästan motsatsen</em>, säger psykologiforskaren och medförfattaren Petri Kajonius.

Enligt August Nilsson är det särskilt anmärkningsvärt att svenskar i 20-årsåldern upplever större ensamhet än personer som är 80 år eller äldre.

— <em>En möjlig förklaring kan vara att många unga under pandemin tappade viktiga sociala sammanhang under formande år och att det påverkat relationer senare i livet</em>, säger han.

Inkomst framstår däremot som mindre avgörande än sociala relationer och personlighet. Forskarna betonar inte att ekonomi saknar betydelse, men resultaten visar att relationella och psykologiska faktorer väger tyngre i den aktuella analysen.

— <em>Det går nästan att skissa fram en statistisk idealperson utifrån resultaten: en emotionellt stabil äldre hallänning, med goda relationer och som politiskt rör sig i mellanskiktet</em>, säger August Nilsson.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Därför söker otrygga människor mer status</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/darfor-soker-otrygga-manniskor-mer-status/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 13 May 2026 06:39:45 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[osäkerhet]]></category>
		<category><![CDATA[psykologi]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230091</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Människor som oroar sig för att bli avvisade eller övergivna söker oftare social status. En ny studie pekar på att dyra saker och synlig framgång kan bli ett sätt att kompensera för osäkerhet i nära relationer.</strong>

Rädsla för att inte duga i nära relationer kan få människor att söka bekräftelse på annat håll. En ny studie från forskare vid bland annat universitetet i Agder visar att personer med så kallad anknytningsångest oftare dras till statussymboler och social prestige.

Anknytningsångest betyder att en person längtar efter närhet, men samtidigt är rädd för att bli avvisad eller lämnad. En sådan oro kan formas tidigt i livet, särskilt om viktiga relationer upplevs som osäkra eller oförutsägbara.
<h3>Över 4 000 deltagare</h3>
Studien omfattar 4 456 deltagare från USA, Storbritannien, Sydafrika, Kanada och Polen. Forskarna ville undersöka varför vissa människor blir mer upptagna av status än andra.

En vanlig förklaring har varit materialism – alltså viljan att äga dyra, fina eller imponerande saker. Men den nya studien pekar på en annan viktig drivkraft: konkurrens med personer av samma kön.

– <em>Det är sedan länge känt att materialism – önskan att äga fina saker – förklarar statusjakt. Vi såg att konkurrens med andra av samma kön är minst lika viktig</em>, säger Tobias Otterbring, professor vid Handelshögskolan vid Universitetet i Agder, till <a href="https://www.forskning.no/kjonn-og-samfunn-partner-psykologi/dei-som-er-redde-for-a-bli-avviste-jagar-meir-etter-sosial-status/2649502" target="_blank" rel="noopener nofollow">forskning.no</a>.

Forskarna skiljer mellan olika former av otrygghet i relationer. Vissa håller andra på avstånd och försöker klara sig själva. Andra söker närhet, men tvivlar samtidigt på sitt eget värde och oroar sig för att bli övergivna.

Den senare gruppen kopplas tydligast till statusjakt i studien.
<h3>Status som ersättning för trygghet</h3>
Forskarna tolkar resultaten som att status fungerar som en sorts ersättning för trygghet. Den som känner sig osäker i nära relationer kan försöka vinna bekräftelse genom att framstå som framgångsrik, attraktiv eller högt värderad av andra.

För att pröva sambandet gjorde forskarna även experiment där de väckte känslor av relationsoro hos deltagarna. När oron ökade blev deltagarna mer intresserade av statusprodukter som dyra bilar och bostäder – särskilt när de också jämförde sig med personer av samma kön.

Sambandet syntes hos både kvinnor och män, även om män generellt visade en starkare dragning till status i studien.

Otterbring varnar dock för att statusjakt sällan löser den underliggande osäkerheten.

– <em>Mycket tyder på att jakten på hög social status sällan löser den underliggande otryggheten i relationer. I värsta fall kan det bli en självförstärkande och ond cirkel där man aldrig blir bekräftad och accepterad för den man är</em>, säger han.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Allt fler norska par går ADHD-kurs</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/allt-fler-norska-par-gar-adhd-kurs/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 05 Jan 2026 08:38:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<category><![CDATA[skilsmässor]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219238</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I Norge köar par för att gå kurser i hur man lär sig hantera ADHD i förhållandet. Vuxna med diagnosen sägs ha en ökad risk för relationskriser och skilsmässa.</strong>

Den norska myndigheten Bufetat anordnar ADHD-kurser för par över hela landet. Platserna fylls snabbt, och enligt familje- och parterapeuten Svanhild Lillebostad vid familjerådgivningen i Romsdal finns det en stor outnyttjad marknad för den här typen av stöd.

— <em>Vi har haft stort intresse för anmälningar. Så det verkar som att det, åtminstone för tillfället, finns en ganska outnyttjad marknad för parkurser</em>, säger Svanhild Lillebostad, familje- och parterapeut vid familjerådgivningen i Romsdal, till norska statskanalen <a href="https://www.nrk.no/mr/ann-kristin-nerland-bruset-og-per-gjeldsnes-har-gatt-pa-adhd-kurs-for-par-1.17694708" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a>.

Enligt Lillebostad kan de utmaningar som följer med ADHD skapa negativ dynamik, konflikter och svåra levnadsförhållanden i en relation.

Bristande förståelse för varandras reaktioner och gräl om till synes triviala saker förekommer oftare i dessa relationer, menar hon.

ADHD Norge har varit delaktigt i utvecklingen av kursen och bekräftar att det finns problem i många relationer.

— <em>Vuxna med ADHD har en ökad risk för relationskriser och skilsmässor, och många upplever stora utmaningar med konflikter och kommunikation</em>, säger Gry Lunde, generalsekreterare för ADHD Norge.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>700 000 saknar en nära vän</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/700-000-saknar-en-nara-van/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/700-000-saknar-en-nara-van/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Apr 2024 05:06:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<category><![CDATA[SCB]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=178773</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Hundratusentals människor i Sverige saknar en nära vän, visar statistik från SCB. Det är framförallt män, lågutbildade och utrikes födda som saknar nära kamrater.
</strong>

I undersökningarna av levnadsförhållanden (ULF) tittar man bland annat på områden inom hälsa, ekonomi, boende, sysselsättning, sociala relationer och fritid för personer i åldrarna 16 och år uppåt. Där kan man se att mellan 610 000 och 720 000 inte har en nära vän i Sverige, under 2023.

– <em>Det motsvarar 7 till 8 procent av befolkningen i de åldrarna</em>, säger Thomas Helgeson, sektionschef på SCB, i ett <a href="https://www.scb.se/pressmeddelande/hundratusentals-personer-saknar-en-nara-van/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Drygt sex procent av kvinnorna saknar en nära vän, samtidigt som siffran för män ligger på nio procent. Det skiljer sig även bland åldersgrupperna där exempelvis 3,9 procent av kvinnor mellan 16–29 år uppger att de saknar en nära vän, samtidigt som den siffran ligger på 10,1 procent hos män i samma ålder. Även i åldersgruppen 65 år och uppåt skiljer det sig mellan könen där 6,3 procent kvinnor, respektive 9,9 procent män, inte har en nära vän.
<h3>Utbildningsnivå påverkar</h3>
När det gäller utbildningsnivå skiljer det sig också en del då större andel med lägre utbildningsnivåer saknar en nära vän, jämfört med personer med eftergymnasial utbildning. I statistiken går också att se att det finns skillnader mellan svensk respektive utländsk bakgrund.
<em>
– Bland personer med förgymnasial utbildning saknar 12 procent en nära vän, medan motsvarande andel bland personer med en eftergymnasial utbildning på minst tre år är 5 procent</em>, förklarar Helgeson.

– <em>Det är mer än dubbelt så vanligt att utrikesfödda personer saknar en nära vän än inrikesfödda. Det rör sig om 13 respektive 6 procent i de grupperna. Även bland utrikesfödda är det vanligare att män saknar en nära vän</em>, fortsätter han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/700-000-saknar-en-nara-van/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>”Netflixeffekt” får vita kvinnor att söka män i Sydkorea</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/kultur/netflixeffekt-far-vita-kvinnor-att-soka-man-i-sydkorea/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/kultur/netflixeffekt-far-vita-kvinnor-att-soka-man-i-sydkorea/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 16 Aug 2022 12:06:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Kultur]]></category>
		<category><![CDATA[Netflix]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<category><![CDATA[Sydkorea]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=129439</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Populära Netflixserier har skapat en romantiserad och exotisk bild av sydkoreanska män och lett till att ett stort antal europeiska och amerikanska kvinnor nu söker sig till landet i förhoppningen att hitta en drömpartner. Sökandet slutar dock ofta i besvikelse när de inser att verkligheten skiljer sig från filmens värld.</strong>

Underhållningsindustrin med Hollywood i spetsen har under flera decennier anklagats för att exotifiera och romantisera olika utomeuropeiska minoriteter –framförallt svarta män som ofta porträtterats på filmduken som ultramaskulina, sexuella, spännande och kapabla och beredda att försvara sig själva och sina anhöriga i de situationer nöden kräver.

Det är dock inte bara svarta män som exotifieras. Den senaste trenden är att kvinnor från Europa och USA, efter att ha tittat på populära Netflixserier som <em>Crash landing on you</em> och <em>Goblin,</em> reser till Sydkorea i syfte att hitta en partner som är och beter sig som karaktärerna i serierna.

Forskaren Min Joo Lee har intervjuat 123 kvinnor på besök i Sydkorea och i de intervjuer hon genomfört framgår det att de europeiska och amerikanska kvinnorna tror att de sydkoreanska männen precis som i tv-serierna är gentlemannamässiga, romantiska, måna om sitt utseende och i ”kontakt med sin feminina sida”.

[caption id="attachment_129449" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-129449" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/08/crash-landing-on-you-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Serier som Crash landing on you har skapat en romantiserad bild av sydkoreanska män. Foto: faksimil/Youtube[/caption]

<em>– Engelska män är halvfulla och håller i en öl eller en död fisk</em>, <a href="https://edition.cnn.com/travel/article/south-korea-western-women-seeking-love-intl-hnk-dst/index.html" target="_blank" rel="noopener">säger</a> 25-åriga Grace Thornton som reste till Sydkorea från Storbritannien efter att ha sett <em>Crash landing on you</em> och som vidare beskriver sydkoreanska män som ”ridderliga” och ”sagolika”.

Thornton medger att det inte bara handlar om hur de sydkoreanska männen beter sig utan också om att hon själv uppfattas som annorlunda och ”spännande” i Sydkorea och får en uppmärksamhet som hon aldrig fått i Storbritannien.

<strong>Hon är inte</strong> <strong>ensam</strong>. 2005 besökte 2,3 miljoner kvinnor Sydkorea – och 2,9 miljoner män. 2019 besökte nästan 10 miljoner kvinnor landet – jämfört med 6,7 miljoner män. En ökning som till stor del bedöms bero på sydkoreanska tv-seriers ökade globala popularitet.

På sociala medier syns samma trend och över 2 500 kanaler på Youtube fokuserar på relationer med en koreansk man och en europeisk eller amerikansk kvinnlig partner. Det hela har till och med blivit en egen genre och minst 35 000 videoklipp av denna typ finns tillgängliga.

[caption id="attachment_129447" align="alignnone" width="640"]<img class="size-medium wp-image-129447" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2022/08/Par-sydkorea1-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /> Att hitta en sydkoreansk man är mycket trendigt. Foto: faksimil/Youtube[/caption]

Vissa av videokreatörerna har som affärsidé att de publicerar filmer där de låtsas vara tittarens sydkoreanske pojkvän som frågar hur tittarens dag varit, bjuder dem på middag eller pratar om andra saker på engelska med en tydlig sydkoreansk brytning och med återkommande koreanska fraser.

Ibland är det dock stora skillnader på fiktion och verklighet. Många av de vita kvinnor som anländer till Sydkorea inser snart att männen de träffar i verkligheten inte är lika drömlika och perfekta som de som de ser i tv-serierna, skriver CNN.

<strong>Mina, en 20-årig student</strong> från Marocko berättar att istället för respektfulla, stiliga och rika män som var ute efter att skydda kvinnor träffade hon snabbt på koreanska män som på gatan försökte övertala henne att ha sex med dem, hon upplever att vissa sydkoreanska män betraktar utländska kvinnor som mer lössläppta än de sydkoreanska och försöker utnyttja detta.

<em>– Vi är temporär njutning. Män är män. Människor är sig lika överallt, </em>säger hon och tillägger att hon tappat intresset för sydkoreanska män och tv-serier.<em>
</em>

Den 27-åriga afroamerikanskan Quandra Moore från Washington blev också besviken i sitt letande efter en sydkoreansk partner – bland annat efter att hon blivit tillsagd att ”åka hem till Afrika” och insett att många av männen bara var intresserade av en kortare sexuell relation.

Enligt forskaren Min Joo Lee vittnar flera av hennes intervjuobjekt om att sydkoreanska män kan behandla utländska kvinnor på ett annat sätt än sydkoreanska – eftersom de som utlänningar har ett betydligt mindre socialt kontaktnät. Samtidigt berättar många kvinnor som åkt hem utan att hitta en sydkoreansk partner att de planerar att återvända för nya försök.

<em>– De ser tydligt att alla koreanska män inte är perfekta men de behöver ett alternativ till den nedslående dejtingmarknaden i sina hemländer. De kan inte riktigt släppa det för de hoppas att deras drömförhållanden finns någonstans i världen.</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/kultur/netflixeffekt-far-vita-kvinnor-att-soka-man-i-sydkorea/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Övervakningsteknik kartlägger hur många vänner europeiska medborgare har</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/overvakningsteknik-kartlagger-hur-manga-vanner-europeiska-medborgare-har/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/overvakningsteknik-kartlagger-hur-manga-vanner-europeiska-medborgare-har/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 22 Mar 2022 05:51:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[IT/Övervakning]]></category>
		<category><![CDATA[Europa]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=119961</guid>

					<description><![CDATA[<b>Den totalitära samhällsutvecklingen kombinerad med datainsamling och lättillgänglig teknologi har bland annat resulterat i att det blivit relativt enkelt att samla ihop information om människor - bland annat med hjälp av övervakning av mobiltelefoner.</b>

<b>Antropologen Robin Dunbar har nyttjat dessa faktum i sin forskning kring mänskliga relationer och drar slutsatsen att en europeisk medborgare i snitt har fyra nära vänner och elva kompisar i sin närmsta omgivning.</b>

Dunbar har genom sin forskning om mänskligt beteende och meningsfulla relationer fått <a href="https://www.technologyreview.com/2016/04/29/160438/your-brain-limits-you-to-just-five-bffs/#/set/id/601360/">tillgång</a> till möjligheten att samla in data från sex miljarder mobilsamtal av 35 miljoner människor runt om i Europa. Exakt vilka länder och vilka personer som ovetandes medverkat i forskningen har man ännu inte gått ut med. I undersökningen har man med hjälp av övervakningsteknologi sållat bort samtal gjorda i affärssyfte och heller inte tagit med personer som ringer färre än 100 personer under en viss tid.<span class="Apple-converted-space"> </span>

Metoden för insamlingen av data har enligt teamet varit relativt okomplicerad. Genom att använda enkla algoritmer inställda på rätt mätverktyg har man utan problem fått fram den data man vill ha för att kunna analysera européernas beteende angående relationer. Dunbar och hans team kom fram till att européer i genomsnitt ringer 3500 samtal per år fördelat på 130 personer.

Övervakningsmetoden resulterade i siffror som pekar på att den genomsnittlige europén har fyra nära vänner och elva personer i sin närmaste bekantskapskrets. Dunbar kallar dessa två för de närmsta lagren av relationer. Vidare finns det två yttre lager där de flesta har cirka 30 personer de ”känner” och därefter i snitt 129 personer man har en ytlig koppling till.

<strong>Resultaten som Robert Dunbar</strong> fick fram med hjälp av sin övervakningsundersökning, menar han även går i linje med upptäckten han gjorde när han studerade olika arter av apor på 1990-talet. Dunbar lade nämligen märke till att det fanns samband mellan apors hjärnstorlek och hur stora sociala grupper de olika arterna levde i. Ju större hjärna desto större sociala grupper klarade aporna av att integrera meningsfullt med. I och med denna upptäckt ville Dunbar vidare <a href="https://arxiv.org/abs/1604.02400">studera</a> det mänskliga beteendet gällande just meningsfulla relationer, baserat på storleken av våra hjärnor, och menade då att människans naturliga gräns för antal meningsfulla relationer borde vara ungefär 150 personer.

Vidare tog Dunbar hänsyn till känslomässig närhet mellan individer, vilket ledde honom fram till idén om de olika lager som relationer kan kategoriseras i, så en individs grupp på 150 personer är alltså uppdelad i fyra olika lager. I allmänhet har individer fem personer i sin direkta innersta krets, alltså det närmsta lagret, följt av tio personer i nästa lager och därefter 35 personer och i sista lagret 100 personer.<span class="Apple-converted-space"> </span>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/it-overvakning/overvakningsteknik-kartlagger-hur-manga-vanner-europeiska-medborgare-har/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Pornografi kan förstöra sexliv och relationer &#8211; så reparerar du det</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/analys/pornografi-kan-forstora-sexlivet-i-relationer-sa-reparerar-du-det/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/analys/pornografi-kan-forstora-sexlivet-i-relationer-sa-reparerar-du-det/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 29 Dec 2021 09:15:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Analys]]></category>
		<category><![CDATA[evolution]]></category>
		<category><![CDATA[hjärnan]]></category>
		<category><![CDATA[pornografi]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=2586</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Pornografi kan utsätta vår hjärna</strong> för en överstimulans som evolutionen inte anpassat oss för. Mängden sexuella impulser och element som pornografi kan leverera överskrider flerfaldigt de sexuella upplevelser och impulser som en människa historiskt sett normalt får uppleva under en hel livstid.

Eftersom den sexuella reaktionen och lusten primärt sker i hjärnan kan pornografi lura kroppens sexuella funktion som egentligen bara har till uppgift att föra släktet vidare. Pornografi kan inte bara stimulera hjärnans behov av sexuell tillfredsställelse, utan också inverka negativt på den normala sexuella relationen med en partner.

Hjärnans reaktion vid överstimulans eller onormalt hög tillgång på något vi behöver är delvis likvärdig för t.ex. mat och sex. En onormalt hög tillgång på feta och söta livsmedel kan skapa ett beroende i kroppen och även minska vår uppskattning av mindre feta och söta livsmedel. Vi blir avtrubbade.

Samma sak kan hända med sexuell tillfredsställelse. Pornografi kan störa och avtrubba vår normala sexuella relation med vår partner. Hjärnan kan på kort tid få andra måttstockar och preferenser för sexuell stimulans genom pornografi. Pornografins ofta successivt avtrubbande inverkan gör oss okänsligare för sexuella intryck i det verkliga livet.

<strong>En sådan utveckling kan ha</strong> en mycket negativ inverkan på människors relationer. Den ena partnern kan känna skuld över att inte kunna tillfredsställa sin partner och kan ifrågasätta sin egen attraktion samtidigt som den andra partnern, som påverkats av pornografi, kan känna skuld över att den andra partnern inte längre kan tillfredsställa honom eller henne. Pornografin kan ha skapat orealistiska preferenser som inte kan eller bör upplevas i det verkliga livet.

Även om ett långvarigt sådant problem uppstått är det dock inte omöjligt att komma ifrån. En metod är att göra en "omstart" av hjärnans sexuella preferenser genom att göra ett långvarigt uppehåll ifrån sexuella upplevelser.

Ett program om detta ämne visades i The Dr. OZ Show där omstartsmetoden förklarades mer ingående. Observera engelskt tal. Klicka på <a href="http://www.doctoroz.com/videos/can-porn-cause-erectile-dysfunction-pt-1" target="_blank" rel="noopener noreferrer">denna länk</a> eller på bilden nedan för att se programmet.

[caption id="attachment_2589" align="alignnone" width="450"]<a href="http://www.doctoroz.com/videos/can-porn-cause-erectile-dysfunction-pt-1"><img class="size-full wp-image-2589" src="http://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2013/02/doctor-oz-show.jpg" alt="Pornografins inverkan i våra sexuella relationer diskuterades i The Dr. OZ Show" width="450" height="254" /></a> Pornografins inverkan på våra sexuella relationer diskuterades i The Dr. OZ Show[/caption]

<strong>Utöver dessa problem så kan givetvis</strong> pornografi ha många andra negativa effekter på människan men många kan uppleva det som att det har en övervägande positiv effekt för dem. Artikelns syfte är varken att tabubelägga något eller moralisera utan har primärt berört pornografins inverkan på hjärnan och dess effekt på vårt sexualliv i våra relationer.

Ytterligare information och analyser om hur pornografi påverkar våra hjärnor och vårt liv finns att läsa på denna sajt som sammanställt mycket fakta: <a href="http://www.yourbrainonporn.com/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">http://www.yourbrainonporn.com/</a>.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/analys/pornografi-kan-forstora-sexlivet-i-relationer-sa-reparerar-du-det/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>13</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lavrov: Bryssel har förstört relationerna med Ryssland</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/lavrov-bryssel-har-forstort-relationerna-med-ryssland/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/lavrov-bryssel-har-forstort-relationerna-med-ryssland/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 24 Mar 2021 05:37:08 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[relationer]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[sanktioner]]></category>
		<category><![CDATA[Sergej Lavrov]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=97890</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter fler sanktioner och ökade spänningar mellan Ryssland och EU menar den ryske utrikesministern Sergej Lavrov att landets idag obefintliga relation inte är ett önskemål från rysk sida utan ensidigt beror på beslut som makthavarna i Bryssel har fattat.</strong>

Lavrov sade vidare att Ryssland är redo att återuppta samarbetet med EU om makthavarna i Bryssel bestämmer sig för att man är intresserade av detta, snarare än att aktivt försämra relationerna.

<em>– Det finns ingen relation med EU som organisation. Hela infrastrukturen för denna relation har förstörts av beslut som fattats ensidigt av Bryssel</em>, <a href="https://www.rt.com/russia/518881-lavrov-brussels-worsened-relations/" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Lavrov.

Den ryske utrikesministern menar dock att vissa europeiska länder vill ha en fortsatt god relation till Ryssland – särskilt östeuropeiska länder vars nationella intressen gynnas av detta, men att många länder nu också väljer bort Ryssland och istället skapar handelsavtal med Kina.

<em>– Om och när européer beslutar sig för att eliminera dessa avvikelser i kontakterna med sin största granne så är vi naturligtvis redo för att bygga upp dessa relationer baserat på jämställdhet. Samtidigt ser vi i öst i mitt tyckte en mycket intensiv agenda som blir mer diversifierad för varje år.</em>

<strong>Lavrov har tidigare</strong> uttryckt besvikelse och ilska över att EU sedan 2014 beslutat sig för att skylla ”allt som händer” på den ryska federationen och att Bryssel konsekvent förstört alla möjligheter till samarbete och goda relationer.

Utrikesministern konstaterade tidigare också att om EU:s sanktioner påverkar känsliga delar av Rysslands ekonomi så tvingas Moskva helt och hållet bryta de diplomatiska relationerna – inte för att man vill utan för att man känner sig tvingade.

De senaste sanktionerna och politiska utspelen mot Ryssland från EU kommer efter att den korruptionsdömde oppositionsaktivisten Aleksej Navalnyj dömts till fängelse. EU hävdar att utredningarna och domarna mot Navalnyj fabricerats och att rättsväsendet riktat in sig på honom av politiska skäl – något Ryssland konsekvent avfärdat. Istället menar ryska politiker att det handlar om en medveten smutskastnings- och destabiliseringskampanj.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/lavrov-bryssel-har-forstort-relationerna-med-ryssland/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
