<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>reklam &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/reklam/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 20 Aug 2026 13:02:16 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>reklam &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Nu kommer reklamen till svenska ChatGPT-användare</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/reklam-chatgpt-sverige-europa/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 20 Aug 2026 15:20:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[ChatGPT]]></category>
		<category><![CDATA[OpenAI]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=238068</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>OpenAI börjar visa reklam i ChatGPT för svenska användare nästa vecka. Satsningen omfattar 31 europeiska marknader och berör gratisversionen samt lågprisabonnemanget Go.</strong></p>
<p>Bolaget <a href="https://openai.com/index/chatgpt-ads-expands-across-europe/" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelar</a> att den europeiska lanseringen sker sex månader efter att reklamen började testas i USA. Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna och Österrike hör till de namngivna marknaderna.</p>
<p>Reklamen ska visas för användare med Free och Go. Plus, Pro, Business, Enterprise och Edu ska enligt OpenAI även fortsättningsvis vara reklamfria.</p>
<p>Annonserna placeras under ChatGPT:s svar och märks som sponsrade. OpenAI hävdar att annonsörerna inte ska kunna påverka svaren eller få tillgång till användarnas konversationer. Bolaget uppger också att det inte säljer personuppgifter till annonsörer.</p>
<h3>Reklamen anpassas efter samtalet</h3>
<p>Annonsvalet kan däremot bygga på vad användaren talar med ChatGPT om. En person som jämför resmål eller produkter kan därför mötas av reklam kopplad till ämnet. Om personlig anpassning är aktiverad kan även tidigare samtal och tidigare kontakt med annonser vägas in.</p>
<p>Användaren ska kunna stänga av den personliga anpassningen, radera annonsuppgifter, dölja en annons och se varför den visades. Under det amerikanska försöket lovade OpenAI att hålla reklam borta från konton som tillhör eller bedöms tillhöra personer under 18 år samt från känsliga områden som hälsa, psykisk hälsa och politik.</p>
<p>OpenAI framställer ChatGPT som särskilt värdefullt för annonsörer eftersom användarna ofta beskriver både sina mål och begränsningar mer utförligt än i en vanlig sökning. Plattformen har på ett halvår byggts ut med bland annat geografisk styrning, anpassade målgrupper och mätning av vad som händer efter ett annonsklick.</p>
<h3>Öppnar för självbokning senare</h3>
<p>Till en början måste europeiska annonsörer köpa plats genom OpenAI:s eget annonsteam, reklambyråer eller teknikpartner. Ett system där annonsörerna själva kan boka kampanjer ska öppnas senare under sommaren.</p>
<p>Bolaget säger att tiotusentals marknadsförare redan har annonserat i ChatGPT, men redovisar inga intäkter, priser eller närmare siffror för Europa. Lanseringsbeskedet nämner inte heller något särskilt avtal mellan OpenAI och EU, trots spekulationer om en sådan uppgörelse i sociala medier.</p>]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norsk studie: Unga oroar sig för att vuxna luras av AI</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/teknik/norsk-studie-unga-oroar-sig-for-att-vuxna-luras-av-ai/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 12 Jun 2026 05:04:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Teknik]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[artificiell intelligens]]></category>
		<category><![CDATA[Barn och unga]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233113</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Många ungdomar upplever att de själva har ganska lätt att känna igen AI-genererat innehåll. Samtidigt oroar de sig för att vuxna, äldre och yngre barn inte alltid har samma förmåga – och därför lättare kan luras av manipulerade bilder, falska annonser och innehåll som ser ut som nyheter.</strong>

Det visar en norsk studie från Konsumtionsforskningsinstitutet SIFO vid OsloMet, där forskare har undersökt hur barn och unga mellan 13 och 18 år förhåller sig till artificiell intelligens i reklam och sociala medier.

Enligt forskaren Clara Reich vid OsloMet uttrycker flera av ungdomarna en tydlig oro för att AI-innehåll som ser verkligt ut kan skapa förvirring om vad som är sant.

— <em>Vi ser i vår forskning att vissa barn och unga tycker att det är ganska lätt att skilja mellan vad som är AI-genererat och vad som är äkta</em>, säger hon till <a href="https://www.oslomet.no/forskning/forskningsnyheter/barn-voksne-ki" target="_blank" rel="noopener nofollow">OsloMet</a>.

Samtidigt menar ungdomarna att vuxna inte nödvändigtvis har bättre förutsättningar att förstå tekniken. Enligt Reich kan vuxna exempelvis se en bild på Facebook av ett barn som byggt ett enormt sandslott och tro att den är verklig, trots att den är manipulerad.

— <em>De säger att det är viktigt att yngre barn och vuxna får lära sig vad som är äkta och manipulerat</em>, säger hon.

Forskarna pekar på att ungdomar i dag möter AI i flera olika sammanhang. Många använder tekniken i skolan, exempelvis för att sammanställa information, söka svar eller kontrollera stavning. Samtidigt exponeras de löpande för AI-genererat innehåll i sociala medier.
<h3>Särskilt kritiska till AI i reklam</h3>
Studien visar att ungdomarna framför allt reagerar på AI-innehåll som försöker efterlikna verkligheten. Det gäller bland annat reklambilder, produktbilder, deepfake-klipp och nyhetsliknande innehåll.

Enligt Reich oroar sig de unga för vad utvecklingen kan göra med tilliten i samhället, särskilt bland yngre barn och vuxna. De pekar även på risken att produkter framställs på ett sätt som inte stämmer med verkligheten.

AI-genererade bilder i reklam väcker också frågor om kroppsideal och utseendepress. Företrädare för barnrättsorganisationer som intervjuats i studien varnar för att tekniken kan förstärka redan existerande problem i sociala medier.

— <em>Det blir uppenbart ett orealistiskt skönhetsideal. AI-genererade influerare behöver inte ha plats för organ inuti sig</em>, säger Reich.

Samtidigt är ungdomarna inte negativa till all användning av AI. Humoristiskt och uppenbart overkligt AI-innehåll kan tvärtom uppfattas som roligt. Reich nämner exempel som absurda "brain rot"-fenomen i sociala medier, där det är tydligt för tittaren att innehållet inte försöker framstå som äkta.
<h3>Oro för kreativa yrken</h3>
Studien omfattar även perspektiv från marknadsförare och barnrättsaktörer. Marknadsförare ser möjligheter att spara pengar och skapa innehåll snabbare med hjälp av AI, men även de lyfter risker.

Både ungdomar och marknadsförare uttrycker oro för att tekniken kan påverka jobb inom kreativa yrken. Det gäller exempelvis fotografer, modeller, influerare, sminkörer och andra som arbetar med visuellt innehåll.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Amsterdam förbjuder reklam för flyg, bensinbilar och kött</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/amsterdam-forbjuder-reklam-for-flyg-bensinbilar-och-kott/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 05 May 2026 07:32:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Amsterdam]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[flyg]]></category>
		<category><![CDATA[klimat]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Nederländerna]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=229342</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Amsterdam förbjuder reklam för fossila produkter och kött på allmänna platser. Från och med den 1 maj försvinner annonser för bland annat flygresor, kryssningar, bensin- och dieselbilar samt köttprodukter från stadens reklamytor.</strong>

Förbudet omfattar reklam på allt från stortavlor till spårvagnshållplatser och tunnelbanestationer. Enligt <a href="https://www.bbc.com/news/articles/c9wejdekpwyo" target="_blank" rel="noopener nofollow">BBC</a> har annonser för hamburgare, bensinbilar och flygbolag redan försvunnit från delar av stadsbilden.

Beslutet gör Amsterdam till den första huvudstaden i världen som förbjuder offentlig reklam för både kött och fossila produkter. Syftet är att stadens reklam ska stämma överens med de egna klimatmålen: Amsterdam vill bli klimatneutralt till 2050 och samtidigt halvera invånarnas köttkonsumtion.

Enligt den nederländska nyhetssajten <a href="https://nltimes.nl/2026/01/23/amsterdam-bans-fossil-fuel-meat-advertising-public-spaces" target="_blank" rel="noopener nofollow">NL Times</a> godkände kommunfullmäktige förslaget från GroenLinks och Partij voor de Dieren i januari. Reglerna har nu skrivits in i stadens lokala ordningsstadga (APV). Sedan 2020 har staden försökt begränsa denna typ av reklam genom frivilliga avtal.
<h3>Förbudet väcker kritik</h3>
Förespråkarna menar att kommunen inte bör tjäna pengar på reklam för produkter vars användning man samtidigt försöker minska genom klimatpolitiken.

Berörda branscher är dock kritiska. Den nederländska köttindustrins branschorganisation kallar åtgärden ett oönskat sätt att påverka konsumenternas beteende, medan resebranschen varnar för inskränkningar i företagens kommersiella frihet.

Även reklamjätten JCDecaux, som sköter stora delar av utomhusreklamen, varnade inför beslutet för långtgående ekonomiska och juridiska konsekvenser, enligt <a href="https://www.desmog.com/2026/01/23/amsterdam-defies-last-minute-lobbying-to-become-first-capital-city-to-ban-fossil-fuel-ads/" target="_blank" rel="noopener nofollow">DeSmog</a>.

Amsterdam är inte den första nederländska staden som begränsar reklam för fossila produkter. Haag, Utrecht och Nijmegen har redan infört liknande regler. Utvecklingen följer en bredare europeisk trend där även städer som Edinburgh, Sheffield, Stockholm och Florens infört eller överväger liknande begränsningar.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Reklamkampanj för jeans väcker ramaskri i woke-kretsar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/reklamkampanj-for-jeans-anklagas-for-rasism/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 03 Aug 2025 07:15:38 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[American Eagle]]></category>
		<category><![CDATA[rasism]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<category><![CDATA[Sydney Sweeney]]></category>
		<category><![CDATA[USA]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=210464</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En reklamkampanj för jeans har väckt stark kritik för sina formuleringar i vänsterliberala kretsar i USA. Kritiker menar att kampanjen spelar på "rasistiska undertoner". Företaget bakom, American Eagle, slår tillbaka och aktien har stigit i veckan.</strong>

Jeansföretaget <a href="https://www.ae.com/intl/en" target="_blank" rel="nofollow noopener">American Eagle</a> släppte under veckan en ny reklamkampanj där skådespelerskan Sydney Sweeney medverkar som frontfigur.

Skådespelerskan har även varit med och designat en jeansmodell som kallas "Sydney Jean", där en del av intäkterna från dessa jeans, enligt tillverkaren, går till organisationen Crisis Text Line - en ideell organisation som erbjuder kostnadsfritt mentalt hälsostöd dygnet runt för frågor som rör våld i hemmet.

<em>– Gener förs vidare från föräldrar till avkomma, är ofta avgörande för hårfärg, personlighet och till och med ögonfärg. Mina jeans är blå</em>, ska Sweeney ha sagt i en nu borttagen reklamfilm.

Slogan för kampanjen lyder: "Sydney Sweeney has great jeans" (Sydney Sweeney har bra jeans). Woke-aktivister menar att ordleken har "rasistiska undertoner" eftersom 'jeans' på engelska låter som 'genes' (gener), vilket gör att budskapet kan uppfattas som "Sydney Sweeney har bra gener".
<blockquote class="twitter-tweet" data-media-max-width="560">
<p dir="ltr" lang="en">From NY POST:
“The ad features Sweeney, 27, clad in a pair of the brand’s jeans and a denim jacket, talking about her jeans/genes.
“Genes are passed down from parents to offspring, often determining traits like hair color, personality, and even eye color,” she intones in a spot.” <a href="https://t.co/1b16nCe5bL">pic.twitter.com/1b16nCe5bL</a></p>
— Michael Andrew (@Disciple4Lif) <a href="https://twitter.com/Disciple4Lif/status/1949928648988893573?ref_src=twsrc%5Etfw">July 28, 2025</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>
<h3>American Eagle slår tillbaka</h3>
Efter flera dagars tystnad svarade American Eagle på kritiken via Instagram i fredags. I ett uttalande betonade företaget att kampanjen alltid handlat om kläder:

"'Sydney Sweeney Has Great Jeans' är och alltid var om jeansen. Hennes jeans. Hennes historia. Vi kommer fortsätta att fira hur alla bär sina AE-jeans med självförtroende, på sitt sätt. Fantastiska jeans ser bra ut på alla."

Trots – eller kanske tack vare – kontroversen har kampanjen varit en ekonomisk framgång. American Eagles aktie steg med över 10 procent omedelbart efter lanseringen den 23 juli, vilket motsvarar en värdeökning på cirka 200 miljoner dollar.

Enligt företagets marknadschef, Craig Brommers, är samarbetet med Sweeney det största i varumärkets historia.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska myndigheter: Stoppa reklam för ohälsosam mat till unga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/svenska-myndigheter-stoppa-reklam-for-ohalsosam-mat-till-unga/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/svenska-myndigheter-stoppa-reklam-for-ohalsosam-mat-till-unga/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 05 Feb 2025 06:11:02 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=199555</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler barn och unga får hälsoproblem kopplade till dåliga kostvanor. För att bryta trenden föreslår Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten att marknadsföring av ohälsosam mat begränsas.</strong>

På regeringens uppdrag har myndigheterna utrett hur man kan främja hälsosammare matvanor hos barn och unga. Rapporten visar att allt fler drabbas av diabetes, övervikt och frätskador på tänderna på grund av kosten.

– <em>Hälsoproblem i barndomen kan kvarstå i vuxen ålder. Det är viktigt att främja goda matvanor för barn</em>, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Olivia Wigzell, i ett <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2025/februari/forslag-for-en-halsosammare-livsmedelskonsumtion-bland-barn-och-unga/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Myndigheterna betonar behovet av hälsosammare matvanor bland unga och menar att samhället måste skapa bättre förutsättningar för detta. Rapporten innehåller flera förslag på åtgärder för att vända den negativa trenden.
<h3>Föreslår nationellt kompetenscenter</h3>
Riktad marknadsföring på sociala medier lyfts fram som en bidragande orsak till ungas ohälsosamma kostvanor, och myndigheterna föreslår därför att den begränsas.

Offentliga aktörer ska få ett större ansvar för att utveckla strategier för hälsofrämjande matmiljöer för barn. Dessutom föreslås ett nationellt kompetenscenter för att studera hur matmiljöer påverkar barns och ungas kostvanor och hälsa.Vidare vill man att skattefinansierade måltider till barn och unga blir mer näringsrik och hälsosam.

– <em>I Sverige har vi kommit långt med vår skolmat, som innebär en näringsriktig måltid för alla barn som går i grundskolan. Men det finns potential för att utveckla även andra måltider inom skolan, såväl som matmiljön för barn och unga i andra skattefinansierade miljöer</em>, säger Livsmedelsverkets generaldirektör Annica Sohlström.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/svenska-myndigheter-stoppa-reklam-for-ohalsosam-mat-till-unga/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Reklam för skräpmat kan förbjudas i Australien</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/reklam-for-skrapmat-kan-forbjudas-i-australien/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/reklam-for-skrapmat-kan-forbjudas-i-australien/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 02 Nov 2023 14:56:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[New South Wales]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<category><![CDATA[skräpmat]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=164361</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ett förbud mot skräpmatsreklam i kollektivtrafiken övervägs i Australiens största delstat New South Wales. Sedan tidigare har detta även blivit fallet i London.
</strong>

Det beräknas att barn i New South Wales årligen exponeras för upp till 2 800 reklamannonser för ohälsosam mat när de reser till och från skolan, enligt <a href="https://www.cancer.org.au/media-releases/2022/cancer-council-condemns-unhealthy-food-and-drink-advertising-as-pester-power-prevails" target="_blank" rel="nofollow noopener">statistik</a> från Cancer Council. Under 2022 visade det sig också att så många som fyra av fem annonser på bussar i Sydney gällde ohälsosam mat.

– <em>Det är uppenbart att marknadsföring av livsmedel påverkar barns val och matvanor och att reklam för ohälsosamma livsmedel, särskilt i kollektivtrafiken, når ett stort antal ungdomar varje dag</em>, säger Clare Hughes, ordförande vid Cancer Council-kommittén för kost, alkohol och fysisk aktivitet.

Nu överväger Ryan Park, hälsominister i New South Wales, att helt förbjuda reklam för skräpmat i kollektivtrafik, <a href="https://www.skynews.com.au/lifestyle/health/nsw-considering-junk-food-ad-ban-on-public-transport/video/d06dac93821b3e389d7427e731561751" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> Sky News. Åtgärden uppges vara en del i arbetet med att minska diabetesfrekvensen, främst i västra Sydney. I den senaste folkräkningen såg man exempelvis att 65 procent av barnen med diabetes i Sydney bor i de västra förorterna.

I hela delstaten har omkring 8,2 procent av den vuxna befolkningen en diabetesdiagnos, enligt en <a href="https://www.health.nsw.gov.au/lumos/Pages/impact-diabetes-nsw-location.aspx" target="_blank" rel="nofollow noopener">studie</a> gjord av delstatens hälsomyndigheter under 2022. I hela Australien <a href="https://www.aihw.gov.au/reports/diabetes/diabetes/contents/summary" target="_blank" rel="nofollow noopener">räknade</a> man att ungefär en av 20 i befolkningen led av någon typ av diabetesdiagnos under 2021, det vill säga omkring 1,3 miljoner personer.

Under 2019 <a href="https://www.london.gov.uk/programmes-strategies/communities-and-social-justice/food/tfl-junk-food-ads-ban-will-tackle-child-obesity" target="_blank" rel="nofollow noopener">förbjöds</a> reklam för skräpmat i kollektivtrafiken i London, ett förbud som omfattar all reklam för mat och dryck med högt fett-, salt- och sockerinnehåll. Initiativet hänvisades i detta fall till att motverka barnfetma i staden.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/reklam-for-skrapmat-kan-forbjudas-i-australien/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Norsk bank framställer AI-människa som verklig i reklam</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-bank-framstaller-ai-manniska-som-verklig-i-reklam/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-bank-framstaller-ai-manniska-som-verklig-i-reklam/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Oct 2023 11:07:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[bank]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=163921</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norsk bankreklam framställer "Harald" som en riktig kund, trots att han i själva verket är AI-skapad. Digitaliseringsminister Karianne Tung överväger nu ny lagstiftning för märkning av sådant innehåll.</strong>

I en reklamkampanj på sociala medier skriver norska Sparebank 1 Østlandet att "Harald (29) tjänar pengar utan att lyfta ett finger", med en tillhörande bild på mannen. Harald existerar dock inte, utan är skapad av artificiell intelligens i marknadsföringssyfte. Detta framgår dock inte någonstans i annonsen.

Siv Stenseth, kommunikationsdirektör på banken, medger att man inte tänkt igenom annonsen innan den publicerades för allmänheten.

– <em>Det här är ett fall som vi bara kan ta lärdom av. Vi har gjort några misstag här</em>, säger Stenseth till norska statskanalen <a href="https://www.nrk.no/innlandet/sparebank-1-ostlandet-beklager-bruk-av-reklame-generert-av-kunstig-intelligens-1.16602481" target="_blank" rel="nofollow noopener">NRK</a>.
<h3>"Måste märkas"</h3>
Heri Ramampiaro, avdelningschef och professor vid avdelningen för datateknik och informatik vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet (NTNU), pekar mot att den här typen av användning av AI är problematisk "om det används för att medvetet lura människor".

– <em>Saker som genereras av artificiell intelligens måste märkas, och det är där myndigheterna bör engagera sig. Ju förr, desto bättre. Det finns ingen anledning till att vi i Norge inte ska vara bra på det här</em>, säger Ramampiaro.

Digitaliseringsminister Karianne Tung menar att regeringen i nuläget arbetar med förslag på hur man ska reglera, utveckla och använda AI i Norge. Hon ställer sig också kritisk till att innehåll som skapats av AI utger sig för att vara autentiskt.

– <em>På samma sätt som för illustrativa foton eller retuscherade bilder anser jag att det finns objektiva skäl till att detta bör märkas. Jag kommer därför att överväga ett förslag om ett lagkrav</em>, säger Tung.
<h3>"Ska använda en riktig kund nästa gång"</h3>
Siv. Stenseth bedyrar att man i fortsättningen kommer att gå tillbaka till att använda riktiga kunder när man skapar denna typ av annonser.

– <em>Vi kommer att göra som vi brukar. Det vill säga att använda bilder med riktiga människor i våra annonser. När vi skapar en kundberättelse kommer vi att använda en riktig kund</em>, säger hon.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/norsk-bank-framstaller-ai-manniska-som-verklig-i-reklam/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Försvarsmakten annonserar på arabiska</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/forsvarsmakten-annonserar-pa-arabiska/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/forsvarsmakten-annonserar-pa-arabiska/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 19 May 2023 09:20:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[arabiska]]></category>
		<category><![CDATA[Försvarsmakten]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=150460</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den svenska försvarsmakten har i flera år strävat efter att öka ”mångfalden” inom sin organisation. Nu prövar man ett nytt grepp geno</strong><strong> riktade annonser på den arabiskspråkiga nyhetssidan Alkompis i förhoppning att locka fler rekryter med icke svensk bakgrund.</strong>

En av de som uppmärksammat försvarsmaktens arabiska reklam är opinionsbildaren Josefine Utas, tidigare aktiv i Miljöpartiet och Medborgerlig samling.

”<em>För att jag som svensktalande skulle kunna förstå vad det stod behövde jag anlita en vän att översätta. Det står tydligen: Vad vi gör idag, gör vi för framtidens skull. Vi växer och utvecklas och förändras i skuggan av världens försämrade läge</em>”, skriver hon på Facebook.

Alkompis beskriver sig själva som ”ett svenskt mediehus på arabiska, inte ett arabiskt mediehus i Sverige” och grundades 2012 av Mahmoud Agha, tidigare anställd vid Sveriges Radios arabiska redaktion.

Man säger sig vara annonsfinansierade och såväl stora företag som Stadium, Ikea och McDonalds som myndigheter och kommuner som Försäkringskassan, Stockholms stad och Region Stockholm har tidigare annonserat på sajten. Man finansieras också delvis av skattepengar i form av redaktionsstöd.

”<em>Jag skriver detta för att informera er om vad som sker i Sverige. Här finns också saker att diskutera. Är det rimligt att vår försvarsmakt kommunicerar på för svenskar främmande språk? Menar politiker vad de säger när de påstår att det är viktigt för invandrare att lära sig svenska? Hur får man sammanhållning i ett land som blir alltmer splittrat</em>”, <a href="https://www.facebook.com/photo/?fbid=1919813541726211&#38;set=a.209120396128876" target="_blank" rel="noopener">frågar</a> sig Josefine Utas vidare.

<strong>Beslutet att köra</strong> riktade annonser på arabiska har fått skarp kritik på sociala medier. Många ställer sig frågande till vad personer som inte kan svenska överhuvudtaget har att göra i försvarsmakten, eller vad dessa förväntas bidra med. Reklamen ses också som ett tydligt bevis för hur politiserad försvarsmakten blivit.

På sin hemsida <a href="https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/varderingar-och-vision/jamstalldhet-och-jamlikhet/mangfaldsbegreppet/" target="_blank" rel="noopener">deklarerar</a> man dock att ”ju mer olika vi är desto farligare är vi för fienden” och hävdar vidare att ”mångfald” är bra och nödvändigt för att stärka försvarsmaktens förmåga.

”<em>Mångfald och jämlikhet handlar ytterst om att se och respektera varje individ, men också om att skapa en mer inkluderande kultur inom försvaret. Det ökar förmågan till anpassning – vilket krävs för att stå stark i den snabbföränderliga värld vi lever i – och att hitta nya lösningar</em>”, påstås det.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/forsvarsmakten-annonserar-pa-arabiska/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>6</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kunder rasar mot modehusets &#8221;pedofilkampanj&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/kunder-rasar-mot-modehusets-pedofilkampanj/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/kunder-rasar-mot-modehusets-pedofilkampanj/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 23 Nov 2022 16:03:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[annonser]]></category>
		<category><![CDATA[mode]]></category>
		<category><![CDATA[pedofili]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=137709</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den spanska modetillverkaren Balenciaga är i ordentligt blåsväder efter att ha lanserat en reklamkampanj där små barn poserar med nallebjörnar iklädda BDSM-utstyrslar.</strong>

I det exklusiva modehusets kampanj syns bland annat en liten rödhårig flicka iklädd en t-shirt från Balenciaga som håller upp en nalle iklädd någon form av BDSM-mundering. På en annan bild syns en brunhårig flicka hålla upp ett gosedjur med samma slags udda klädsel.

I sociala medier blev dock tilltaget inte uppskattat och upprörda betraktare av annonserna beskriver bilderna som ”obehagliga”, ”skrämmande” och ”äckliga”.

”<em>Jag trodde att folk trollade, men nej, det är på riktigt. Kanske är detta varför Balenciaga lämnade Twitter. De vill inte hållas ansvariga. Ja de här barnen håller upp teddybjörnar iklädda bondage-utstyrslar</em>”, <a href="https://twitter.com/thisissavvy1/status/1594541543209472000?ref_src=twsrc%5Etfw%7Ctwcamp%5Etweetembed%7Ctwterm%5E1594541543209472000%7Ctwgr%5E1e45be206639de0018138719944aa31cb8b50cb0%7Ctwcon%5Es1_&#38;ref_url=https%3A%2F%2Fnypost.com%2F2022%2F11%2F21%2Fbalenciaga-under-fire-over-ads-with-kids-in-bondage-gear%2F" target="_blank" rel="noopener">konstaterar</a> en person.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">the brand "Balenciaga" just did a uh..... interesting... photoshoot for their new products recently which included a very purposely poorly hidden court document about 'virtual child porn'</p>
normal stuff <a href="https://t.co/zjMN5WhZ0s">pic.twitter.com/zjMN5WhZ0s</a>

— shoe (@shoe0nhead) <a href="https://twitter.com/shoe0nhead/status/1594532715126202368?ref_src=twsrc%5Etfw">November 21, 2022</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

En annan betraktare pekar på att ett papper, som tycks vara ett domstolsdokument från ett fall som handlar om virtuell barnpornografi, också syns i en av fotoannonserna och många användare ställer sig mycket frågande till vad syftet med detta är.

”<em>Skrämmande hur många vuxna som måste ha varit involverade i det här. Föräldrar, fotografer, regissörer, copywriters, webbdesigners, designerpersonal, producenter, managers, reklammakare, och ingen av dem tänkte ”vänta nu en minut</em>”, kommenterar en annan.
<blockquote class="twitter-tweet">
<p dir="ltr" lang="en">Balenciaga’s new ads feature kids with dolls in bondage gear and a reference to Ashcroft vs. Free Speech Coalition, a Supreme Court case that made simulated child pornography legal, in effect overturning part of a law that had been passed to protect children. Truly vile. <a href="https://t.co/rnBZa5heWw">pic.twitter.com/rnBZa5heWw</a></p>
— Robby Starbuck (@robbystarbuck) <a href="https://twitter.com/robbystarbuck/status/1594827754721222674?ref_src=twsrc%5Etfw">November 21, 2022</a></blockquote>
<script async src="https://platform.twitter.com/widgets.js" charset="utf-8"></script>

Flera påtalar även hyckleriet från Balenciagas sida mot bakgrund av att man nyligen bröt alla band med Kanye West med hänvisning till att rapparens uttalanden var "kränkande" och "oacceptabla".

Efter kritikstormen har man dragit tillbaka sin pedofilanklagade kampanj och bett om <a href="https://nypost.com/2022/11/22/balenciaga-pulls-controversial-bear-ads-amid-child-abuse-fears/" target="_blank" rel="noopener">ursäkt</a> samt medgett att produkterna ”<em>aldrig borde ha visats tillsammans med barn i den här kampanjen</em>”. Varför kampanjen lanserades till att börja med framgår dock inte och Balenciaga har i nuläget vägrat svara på frågor från journalister.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/kunder-rasar-mot-modehusets-pedofilkampanj/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Miljöparti förbjuder köttreklam</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/miljoparti-forbjuder-kottreklam/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/miljoparti-forbjuder-kottreklam/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 07 Sep 2022 09:51:13 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kött]]></category>
		<category><![CDATA[Nederländerna]]></category>
		<category><![CDATA[reklam]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=131166</guid>

					<description><![CDATA[<strong>I den nederländska staden Haarlem är köttreklam i offentliga rum snart ett minne blott. Detta efter en motion från partiet GroenLinks som menar att kött är skadligt för miljön och klimatet och att allmänheten därför inte ska uppmuntras att köpa denna typ av produkter.</strong>

<em>– Kött är mycket skadligt för miljön. Vi kan inte säga till människor att det pågår en klimatkris och samtidigt uppmuntra dem att köpa produkter som är en del av krisen</em>, säger Ziggy Klazes från GroenLinks i en intervju med en lokal tidning.

Även det kristdemokratiska partiet i staden stödjer förbudet som förväntas träda i kraft 2024 och som har fått skarp <a href="https://www.bbc.com/news/world-europe-62810867" target="_blank" rel="noopener">kritik</a> från både köttindustrin och politiska motståndare som menar att ett förbud mot reklam för kött i praktiken innebär att yttrandefriheten begränsas.

<em>– Myndigheterna går för långt när det kommer till att säga åt människor vad som är bäst för dem</em>, säger en talesman för köttindustrins centralorganisation.

Högerpartiet BVNL är inne på samma spår och menar att förbudet skulle driva grisbönderna i konkurs.

<em> – Att förbjuda reklam utifrån politiska motiv är närmast diktatoriskt</em>, menar BVNL-ledamoten Joe Rademaker.

Även juridikprofessor Herman Bröring menar att förbudet kan inkräkta på yttrandefriheten och leda till stämningsansökningar från köttproducenter och försäljare.

I dagsläget äter cirka 95 procent av befolkningen i Nederländerna kött, det är också ännu oklart huruvida reklam för köttprodukter som bedöms som "hållbara" ska inkluderas i förbudet. Noterbart är att Amsterdam och Haag sedan tidigare förbjudit reklam för flygresor och fossila bränslen med liknande motiveringar.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/miljoparti-forbjuder-kottreklam/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
