regeringen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Tue, 08 Sep 2026 08:50:44 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg regeringen – Nya Dagbladet https://nyadagbladet.se 32 32 Regeringen vill låta polisen sprida fiktiva barnporrbilder https://nyadagbladet.se/inrikes/polisen-fiktiva-barnpornografiska-bilder-lagforslag/ Tue, 08 Sep 2026 09:17:35 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239675 Regeringen vill ge Polismyndigheten ett uttryckligt lagstöd att i vissa förundersökningar framställa och dela fiktiva pornografiska bilder av barn. Förslaget har lämnats till Lagrådet och de nya reglerna föreslås börja gälla den 1 mars 2027. Förslaget ingår i en ny lag om särskilda provokativa åtgärder. I lagrådsremissen föreslår regeringen att brottsbekämpande myndigheter ska få ett uttryckligt lagstöd för sådana åtgärder inom ramen för förundersökningar. Den särskilda bestämmelsen gäller Polismyndigheten. Enligt förslaget ska myndigheten kunna framställa, sprida, överlåta, upplåta, förevisa, bjuda ut eller på annat sätt göra en fiktiv pornografisk bild av barn tillgänglig. Materialet ska vara fiktivt och alltså inte föreställa verkliga barn.

Begränsat till vissa grova brott

Rätten att använda bilderna föreslås bara gälla i förundersökningar om angivna allvarliga sexualbrott mot barn, grovt barnpornografibrott – regeringens lagterm – eller försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott. Särskilda provokativa åtgärder ska enligt lagförslaget få användas endast när de är av synnerlig vikt för utredningen. Regeringen föreslår också en proportionalitetsregel: skälen för åtgärden ska uppväga det intrång eller annat men som den kan innebära för motstående intressen. Tillstånd får inte ges om åtgärden innebär en risk för någons liv eller hälsa. Frågan ska prövas av åklagare, och både beslut och åtgärder ska dokumenteras.

Även fiktiva fordonsuppgifter

Lagrådsremissen innehåller även ett förslag till en separat lag om fiktiva fordonsuppgifter. Enligt förslaget ska bland annat Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket kunna besluta om fiktiva uppgifter för fordon som används i myndigheternas verksamhet, när det behövs för att åtgärder inte ska röjas. Lagförslagen är inte gällande rätt. Regeringen har lämnat remissen till Lagrådet och föreslår att de nya lagarna och lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2027.]]> Regeringen vill utreda tak för elnätsavgifter https://nyadagbladet.se/ekonomi/regeringen-vill-utreda-tak-for-elnatsavgifter/ Tue, 28 Jul 2026 06:48:57 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235966 Regeringen tillsätter en utredning om regleringen av elnätsavgifterna. Uppdraget omfattar bland annat ett möjligt tak för hur mycket avgifterna får höjas under en begränsad tid. I ett pressmeddelande uppger regeringen att en särskild utredare ska ta fram förslag till en ändamålsenlig reglering. Målet är att avgifterna ska ligga på en rimlig nivå och att kunder inte ska drabbas av kraftiga höjningar under korta tidsperioder. Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) säger att åtgärden ska stärka kundernas ställning mot bakgrund av stigande energikostnader. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) framhåller samtidigt att hushållens ekonomi och Sveriges konkurrenskraft är skäl till att utreda hur avgifterna kan begränsas. Utredaren ska särskilt analysera fyra delar av regelverket. En av dem är om elnätsföretagens höjningar bör begränsas med ett tak under en viss tidsperiod. Uppdraget omfattar också en analys av att dela in elnäten i två nivåer och att minska antalet elnätsföretag i landet.

Regeringen pekar på höga marginaler

Regeringen beskriver elnätsverksamheten som en monopolverksamhet och skriver att avgifterna under de senaste femton åren har höjts snabbare än konsumentprisindex. I pressmeddelandet hänvisas till en rapport från Energimarknadsinspektionen där de genomsnittliga vinstmarginalerna för elnätsföretag anges till mellan 16 och 23 procent per år under perioden 2020–2024. Regeringen menar att höga avgifter kan belasta både hushåll och företag. Samtidigt anges att regleringen ska bidra till att elsystemet kan möta efterfrågan på el till konkurrenskraftiga priser. Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 24 november 2027. Regeringens kommittédirektiv är diariefört som Dir. 2026:83.]]> Regeringen öppnar för friare CSN-regler https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-oppnar-for-friare-csn-regler/ Tue, 21 Jul 2026 09:12:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235505 Regeringen vill ändra CSN-reglerna så att studenter kan tjäna mer på sommarjobb utan att studiemedlen minskar. En ny utredning ska också pröva om stödet ska kunna betalas ut under längre tid. Dagens fribelopp begränsar hur stora inkomster en student får ha innan studiemedlen minskar. Eftersom inkomster under sommaren räknas in i prövningen kan den som arbetar när studierna har uppehåll få sänkt stöd eller återkrav. Regeringen vill därför utreda om inkomster under sommarledigheten ska undantas och om nivåerna under terminerna behöver ändras. — I dag räknas inkomsterna under sommarmånaderna in. Det gör att flitiga studenter som sommarjobbar missgynnas, säger gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L). Finansminister Elisabeth Svantesson (M) pekar särskilt på sjuksköterskestudenter som arbetar i vården när ordinarie personal har semester. Hon beskriver det som både orättvist och kontraproduktivt om deras studiemedel minskar på grund av sommarinkomsten.

Kan ge fler veckor med studiemedel

Utredningen ska även granska den övre gränsen för hur länge en person kan få studiemedel. Den nya läkarutbildningen omfattar sex års heltidsstudier, vilket motsvarar hela den period som stödet i dag kan lämnas för. Den som har studerat något annat före läkarutbildningen kan därför få slut på veckor med studiemedel innan utbildningen är klar. Utredaren ska se över om reglerna bör anpassas för utbildningar som omfattar minst 360 högskolepoäng. — Det ska inte vara ekonomiska begränsningar som avgör om vi ska få fler läkare, säger Lotta Edholm. Översynen omfattar också möjligheten att kombinera studiemedel med deltidssjukskrivning. Målet är enligt regeringen att bedömningen av studieförmågan ska bli rättssäker och förutsägbar, samtidigt som överutnyttjande motverkas.

Bidragsbrott ska motverkas

Utredningen ska enligt regeringens besked vid tisdagens pressträff också se över hur brottsligt utnyttjande av studiemedlen kan förhindras. — Det ska inte gå till kriminella, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M). Översynen gäller studiebidrag och studielån för eftergymnasiala studier samt vuxenstudier inom bland annat komvux. Omställningsstudiestödet, gymnasiets studiehjälp och reglerna för återbetalning av studielån ingår inte. Chefsrådmannen Henrik Ardhede har utsetts till särskild utredare. Uppdraget ska redovisas senast den 29 oktober 2027.]]> Regeringen ska kartlägga pojkars värderingar på nätet https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-ska-kartlagga-pojkars-varderingar-pa-natet/ Fri, 17 Jul 2026 11:21:16 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=235330 Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga hur sociala medier påverkar pojkars och unga mäns värderingar, livsval och syn på jämställdhet. Även flickors och unga kvinnors förväntningar på pojkar ska granskas. Bakgrunden är regeringens oro för den så kallade manosfären – digitala miljöer där budskap om maskulinitet och relationer kan bygga på förenklade eller polariserade föreställningar. Kvinnor och flickor kan där framställas negativt eller stereotypt. Innehållet sprids genom öppna sociala medier, videotjänster, medlemsforum, dataspel och samtal i anslutning till spel. Jämställdhetsmyndigheten ska undersöka vilka förväntningar och "maskulinitetsnormer" pojkar och unga män möter i dessa miljöer, och i vilken utsträckning innehållet påverkar deras livskvalitet och livsval.

Vill motverka ”destruktiva mansnormer”

Jämställdhetsminister Nina Larsson framhåller att jämställdhet är en grundläggande värdering i Sverige och att unga män ska kunna forma sina liv utan att begränsas av normer och förväntningar. — De ska kunna växa upp fria från kvinnofientliga ideal, destruktiva mansnormer och algoritmer som sprider hat och förakt, säger hon. Som motiv för kartläggningen pekar regeringen på digitala miljöer där självmord glorifieras, utseendefixering förekommer och psykisk ohälsa föraktas. Sådant innehåll kan enligt pressmeddelandet påverka pojkars vilja att söka hjälp, prägla deras relationer och öka polariseringen mellan könen. Socialminister Jakob Forssmed uppger att mer än var fjärde ung man saknar någon att anförtro sig åt och att mer än var tredje känner att livet saknar mening. Han menar att aktörer i manosfären utnyttjar ensamhet, isolering och upplevd hopplöshet. — Aktörerna i manosfären exploaterar allt detta och gör på samma gång livet ännu sämre, säger Forssmed. Uppdraget omfattar även flickors och unga kvinnors förväntningar på pojkar och unga män utifrån innehåll i sociala medier. Jämställdhetsmyndigheten ska slutredovisa arbetet senast den 15 december 2027. Pressmeddelandet anger inte närmare hur myndigheten ska skilja mellan destruktiva värderingar och legitim kritik av den rådande jämställdhetspolitiken.]]> Kraftig ökning av adhd och autism ska utredas https://nyadagbladet.se/inrikes/kraftig-okning-av-adhd-och-autism-ska-utredas/ Tue, 07 Jul 2026 07:33:31 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=234709 Allt fler barn och unga får neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism. Nu tillsätter regeringen en delegation som ska analysera orsakerna bakom ökningen och föreslå hur stödet till barnen och deras anhöriga kan förbättras. Delegationen ska enligt regeringen ta fram en samlad bild av vad som driver utvecklingen och vilka konsekvenser den får för bland annat skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med särskilt fokus på adhd och autism. Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger i ett pressmeddelande att utvecklingen gör det nödvändigt att klarlägga orsakerna. — När allt fler barn och unga får en neuropsykiatrisk diagnos behöver vi få en samlad bild av vad som driver utvecklingen. Detta är nödvändigt för att kunna vidta åtgärder som säkerställer att barn och unga i Sverige har förutsättningar att få ett gott liv, säger han. Även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) betonar att en diagnos inte ska avgöra vilka möjligheter ett barn får. Hon pekar på att barn och unga med NPF, liksom deras anhöriga, ofta möter svårigheter i kontakten med skola, vård och socialtjänst. Delegationen ska bland annat beskriva bakgrunden till diagnosökningen utifrån forskning och bästa tillgängliga kunskap. Den ska också redogöra för konsekvenserna för berörda samhällsområden och lämna förslag på åtgärder för att stärka möjligheten till jämlika livsvillkor och delaktighet. Enligt regeringens kommittédirektiv ska delegationen vid behov även lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2027. Regeringen har utsett Mathias Wahlsten, generaldirektör och myndighetschef för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, till särskild utredare och ledare för delegationen.]]> Regeringen backar om fängelse för 13-åringar https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-backar-om-fangelse-for-13-aringar/ Thu, 11 Jun 2026 14:32:00 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=233064 Regeringen drar tillbaka förslaget om att 13-åringar ska kunna dömas till fängelse för allvarliga brott. I stället vill regeringen lägga fram ett nytt förslag om att tillfälligt sänka straffbarhetsåldern till 14 år. Riksdagen skulle ha röstat om 13-årsförslaget på måndag, men regeringen bedömde att det riskerade att falla, rapporterar skattefinansierade kanalen SVT. Osäkerheten uppges bland annat ha handlat om tvekan inom regeringsunderlaget och om att oppositionen planerade att samla sig bakom ett avslagsyrkande. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) säger att regeringen nu ser bättre möjligheter att få stöd för en gräns vid 14 år. — Här ser vi att vi har goda möjligheter att till och med få en bred majoritet, och det tror jag är ett ansvarsfullt sätt att hantera frågan, säger han till SVT. Enligt Strömmer hade ett nederlag om 13-årsgränsen kunnat innebära att hela frågan fastnade vid dagens straffbarhetsålder på 15 år. — Om delen om 13 år faller så skulle vi stå kvar på samma ruta idag vad gäller straffbarhetsåldern, det vill säga 15 år. Det menar vi vore väldigt olyckligt, säger han. Det tidigare förslaget innebar att straffbarhetsåldern skulle sänkas från 15 till 13 år under en femårsperiod för vissa allvarliga brott. Det gällde bland annat brott med minst fyra års fängelse i straffskalan, enligt regeringens lagrådsremiss om skärpta regler för unga lagöverträdare. Regeringen väntas återkomma med det nya förslaget under sommaren. Tidsplanen kan därmed förskjutas något jämfört med den tidigare planen. Socialdemokraterna har tidigare öppnat för en tillfällig sänkning till 14 år för de grövsta brotten. Partiets rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho säger att partiet är berett att stödja ett sådant förslag. — Om de kommer lägga fram ett förslag i enlighet med det vi redan har lagt på bordet, då kommer vi givetvis att rösta för det, säger hon till SVT. Liberalernas rättspolitiska talesperson Martin Melin beskriver regeringens besked som klokt och säger att förslag bör läggas fram med bredare stöd. Miljöpartiets språkrör Daniel Helldén är däremot kritisk och menar att regeringen tvingas backa eftersom den saknar stöd i de egna leden. — Vad vi ser nu är en stressad och desperat regering som inte ens har stöd i sina egna led och som tvingas att backa, säger han till SVT.]]> Regeringen vill ge utländsk militär polisiära befogenheter i Sverige https://nyadagbladet.se/inrikes/utlandsk-militar-polisiara-befogenheter-sverige/ Thu, 04 Jun 2026 10:01:11 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=232378 Regeringen vill ge sig själv möjlighet att släppa in Nato-, EU- och allierade styrkor i operativ verksamhet på svenskt territorium. En ny proposition öppnar samtidigt för att utländsk militär personal i vissa fall får befogenheter enligt svensk polis- och skyddslagstiftning. Förslagen finns i propositionen Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete, som regeringen lämnade till riksdagen i vår. Lagändringarna ska enligt regeringen börja gälla den 1 augusti 2026 och syftar till att anpassa svensk lag till det operativa militära samarbetet inom Nato. Kärnan i propositionen ger regeringen rätt att besluta att Nato, ett Natoland eller ett EU-land får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. I lagtexten föreslår regeringen samtidigt att den i samband med ett sådant beslut får överlåta förvaltningsuppgifter till Nato eller den aktuella staten. Nuvarande regler knyter regeringens möjlighet att begära stöd till situationer där Sverige möter ett väpnat angrepp, befinner sig i krig eller krigsfara eller behöver hindra kränkningar av svenskt territorium. Regeringens nya formulering breddar ramen till militär verksamhet för "avskräckning och försvar".

Militär kan få befogenheter enligt polislagen

Propositionen går längre än frågan om militära operationer. Regeringen vill även kunna låta delar av polislagen gälla för utländsk militär personal när personalen upprätthåller ordningen inom den utländska styrkan. Försvarsmakten ska också få besluta att utländsk militär personal från Nato, ett Natoland eller ett EU-land bevakar vissa skyddsobjekt. När sådan personal bevakar skyddsobjekt ska regler i skyddslagen och delar av polislagen gälla även för den utländska militären. Befogenheterna rör bland annat användning av våld i vissa situationer, avvisning eller avlägsnande, kroppsvisitation och beslag inom skyddslagens ram. Regeringen beskriver själv uppgifterna som sådana som kan innebära myndighetsutövning. Polismyndigheten och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen betonar i propositionen vikten av att militära styrkor som får polisiära befogenheter utbildas om innebörden. Flera länsstyrelser efterfrågar dessutom tydligare information om när utländska soldater bevakar skyddsobjekt och vilka befogenheter de då har. [caption id="attachment_232417" align="alignnone" width="640"] Illustration: Nya Dagbladet.[/caption]

Varnar för maktförskjutning

Svenska Freds motsätter sig förslaget i sitt remissvar. Organisationen skriver att regeringen utan riksdagsbeslut inte bör få ge Nato eller en Nato- eller EU-stat rätt att vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium och därigenom överta svenska förvaltningsuppgifter. Organisationen varnar också för att förslaget kan få direkta krigspolitiska följder. I remissvaret står: "Förslaget innebär att regeringen skulle kunna besluta om att överlåta svenskt territorium för krigföring av en annan stats militär i tredje land". Regeringens eget underlag pekar på samma principiella risk. Propositionen konstaterar att Sverige kan betraktas som part i en väpnad konflikt om allierade styrkor riktar stridshandlingar från svenskt territorium, även när svenska styrkor inte själva agerar. Kommunistiska Partiet beskriver propositionen som ännu ett steg i Sveriges Nato-integrering och jämför den med ett slags "DCA-avtal 2.0". Partiet menar att politiken genomförs utan en debatt som motsvarar beslutens räckvidd. Regeringen hävdar å sin sida att Sveriges Natomedlemskap kräver ett mer anpassat regelverk. Frågan riksdagen nu har att ta ställning till handlar därför inte bara om militär samordning – utan om vem som ska få utöva makt på svensk mark.]]> Riksdagen skärper bidragskrav för nyanlända https://nyadagbladet.se/inrikes/riksdagen-skarper-bidragskrav-nyanlanda/ Thu, 21 May 2026 08:21:56 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230982 Riksdagen har röstat ja till regeringens förslag om skärpta krav för flera bosättningsbaserade förmåner. Den som flyttar till Sverige ska som huvudregel behöva fem års bosättning för att få rätt till bland annat barnbidrag, bostadsbidrag och vissa grundnivåer i socialförsäkringen – men kan kvalificera sig snabbare genom arbete. Beslutet gäller en ändring i socialförsäkringsbalken. Riksdagen röstade ja till förslaget i proposition 2025/26:136. Regeringen motiverar reformen med att den som får tillgång till förmånerna ska ha starkare anknytning till Sverige och, så långt det går, bidra genom arbete. I dag kan personer som flyttar hit få tillgång till sådana förmåner direkt, utan tidigare anknytning eller arbete. Kraven omfattar bland annat föräldrapenning på grundnivå och lägstanivå, barnbidrag med flerbarnstillägg, omvårdnadsbidrag, garantiersättning i sjuk- och aktivitetsersättning, merkostnadsersättning, äldreförsörjningsstöd, bostadsbidrag och bostadstillägg. Huvudregeln blir fem års bosättning i Sverige under en ramtid på femton år. Den som arbetar kan dock kvalificera sig tidigare. För snabbare kvalificering krävs antingen en månadsinkomst på minst 40 032 kronor i sex månader, eller arbete i sammanlagt ett år under de senaste två åren med en månadslön på minst 20 850 kronor. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet röstade nej till förslaget, medan Centerpartiet var det enda oppositionspartiet som inte röstade nej. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027.

Första beslutet om indragna medborgarskap

Riksdagen har samtidigt tagit ett första beslut om ändringar i regeringsformen som bland annat ska göra det möjligt att återkalla svenskt medborgarskap i vissa fall. Ändringen gäller personer med dubbla medborgarskap som antingen har fått sitt svenska medborgarskap på felaktiga grunder eller dömts för brott som allvarligt skadar Sveriges vitala intressen. Eftersom det rör sig om en grundlagsändring har förslaget antagits som vilande. Riksdagen måste därför fatta ett nytt likalydande beslut efter nästa riksdagsval, enligt propositionens ärendesida. Vilka brott det rör sig om ska preciseras i den kommande lagstiftningen. Enligt regeringen kan det röra sig om allvarlig, systemhotande brottslighet inom kriminella nätverk.]]> Glesare postgång när kraven på Postnord sänks https://nyadagbladet.se/inrikes/glesare-postgang-kraven-pa-postnord-sanks/ Thu, 14 May 2026 07:06:01 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230219 Regeringen föreslår att Postnord inte längre ska behöva dela ut brev varannan dag. I stället ska brev delas ut senast var tredje vardag, samtidigt som kravet på leveranssäkerhet sänks. Postnord får lättade utdelningskrav, rapporterar Dagens Industri. Bolaget, som till 60 procent ägs av svenska staten, har tidigare begärt att kravet på utdelning varannan dag slopas. Samtidigt sänks kravet på leveranssäkerhet; andelen brev som ska nå mottagaren i tid sänks från 95 till 85 procent. — De allra flesta begriper att det inte går att upprätthålla en lika tät postgång som tidigare, säger civilminister Erik Slottner (KD) till Dagens Industri. Ändringarna väntas träda i kraft den 16 juni. Brevvolymerna har minskat med 70 procent sedan sekelskiftet och till år 2030 väntas minskningen ha nått 90 procent.]]> Riksdagen går vidare med grundlagsskydd för abort https://nyadagbladet.se/inrikes/riksdagen-grundlagsskydd-abort/ Fri, 08 May 2026 13:03:41 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=229815 Konstitutionsutskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att skriva in rätten till abort i regeringsformen. Om riksdagen säger ja den 20 maj blir beslutet vilande till efter riksdagsvalet 2026. Riksdagen väntas ta det första steget mot ett grundlagsskydd för aborträtten när konstitutionsutskottets betänkande går till debatt och beslut den 20 maj, enligt riksdagens ärendesida. Förslaget bygger på proposition 2025/26:78, där regeringen vill föra in aborträtten i 2 kapitlet i regeringsformen som en grundläggande fri- och rättighet. Eftersom ändringen gäller grundlag krävs två likalydande riksdagsbeslut med ett riksdagsval emellan innan den kan träda i kraft. I propositionen skriver regeringen att aborträtten har ett starkt folkligt stöd och att samtliga riksdagspartier står bakom dagens abortlagstiftning. Regeringen skriver att rätten till abort och de intressen som den skyddar är av så stor betydelse att rättigheten bör komma till uttryck i grundlag. Den föreslagna bestämmelsen innebär att den som är gravid ska ha rätt att avbryta sin graviditet enligt regler som beslutas i lag. Regeringen betonar att lagstiftningen inte får utformas så att aborträtten bara blir formell eller i praktiken verkningslös.

Del av ett större grundlagspaket

Abortförslaget ingår i ett bredare grundlagspaket. Regeringen vill även öppna för begränsningar av föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt allvarlig brottslighet, samt för att kunna återkalla svenskt medborgarskap i vissa fall för personer med dubbla medborgarskap. Justitieminister Gunnar Strömmer beskrev i december paketet som ett sätt att både stärka enskildas rättigheter och ge staten nya verktyg mot organiserad brottslighet. — Med de här förslagen stärker vi den enskildes självbestämmande samtidigt som samhället får nya verktyg för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, sade Strömmer i ett pressmeddelande. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027, förutsatt att riksdagen först antar förslaget som vilande och att en nyvald riksdag därefter fattar ett likalydande beslut.]]>