Recep Tayyip Erdogan – Nya Dagbladet

Israel stoppade hjälpkonvoj långt från Gazas kust

Emil Fjellstedt — Tue, 19 May 2026 10:19:43 +0000

Israels militär har bordat och beslagtagit stora delar av Global Sumud Flotilla, en internationell hjälpkonvoj på väg mot Gaza. Arrangörerna anklagar Israel för att ha genomfört ingripandet på internationellt vatten, omkring 250 sjömil från Gazas kust.

Konvojen, som enligt arrangörerna bestod av över 50 båtar med fler än 420 aktivister från 39 länder, lämnade den turkiska hamnstaden Marmaris förra veckan. Målet var att föra humanitärt bistånd till Gaza och utmana den israeliska sjöblockaden av den palestinska enklaven.

Organisationen bakom Global Sumud Flotilla uppgav på måndagen att israeliska örlogsfartyg stoppade konvojen i dagsljus och att soldater började borda de första båtarna. Senare hävdade arrangörerna att israeliska trupper hade beslagtagit minst 39 av 51 fartyg och ”olagligt och våldsamt” fört bort aktivister.

The Israeli Navy has begun to intercept the activist mission sailing to the Gaza Strip to challenge Israel's naval blockade. pic.twitter.com/YXeSwxPDOd
— Emanuel (Mannie) Fabian (@manniefabian) May 18, 2026

Bland de gripna fanns enligt arrangörerna den irländska läkaren Margaret Connolly, syster till Irlands president Catherine Connolly. Drygt 40 personer bosatta i Turkiet ska också ha funnits ombord på de stoppade båtarna.

Ingripande på internationellt vatten

Israels insats genomfördes enligt uppgifterna omkring 250 sjömil (cirka 460 kilometer) från Gaza och utanför Cyperns kust. Den cypriotiska räddningstjänsten uppgav att händelsen ägde rum utanför landets territorialvatten.

Cyperns president Nikos Christodoulides sade att Israel inte hade informerat den cypriotiska regeringen i förväg om planerna på att ingripa mot konvojen.

Al Jazeera rapporterar att israeliska medier uppgett lägre siffror för den första fasen av ingripandet – omkring 20 fartyg och runt 100 gripna aktivister. Enligt arrangörerna ska dock betydligt fler båtar ha beslagtagits.

Netanyahu hyllar insatsen

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu hyllade kommandosoldaterna och kallade operationen ett ”enastående arbete”. Enligt Netanyahu stoppade styrkorna vad han beskrev som en illasinnad plan för att bryta den isolering som Israel påtvingar Hamas i Gaza.

Israel förnekar att landet stoppar förnödenheter till palestinierna i Gaza, där nästan två miljoner människor har fördrivits sedan Israels omfattande militära angrepp mot Gaza inleddes i oktober 2023. Israel hade på förhand avfärdat konvojen som ett pr-jippo och hävdat att aktivisterna avvisat ett erbjudande om att lämna över biståndet till Israel eller internationella organisationer för vidare transport via officiella kanaler.

Turkiets president Recep Tayyip Erdogan beskrev ingripandet som ”piratdåd och banditvälde” och krävde att Israel friger de gripna.

I oktober 2025 ingrep israeliska styrkor mot flera fartyg i en annan Gaza-flottilj, där bland andra klimataktivisten Greta Thunberg fanns ombord. Då fördes aktivisterna till hamnen i Ashdod i södra Israel, där flera deporterades direkt medan andra hölls i förvar innan de utvisades.

Erdogan: ”Nato måste hålla sig utanför Ukrainakriget”

Isac Boman — Tue, 09 Jul 2024 14:52:54 +0000

Inför Natotoppmötet i Washington passade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan på att förtydliga sitt lands hållning angående kriget mellan Ryssland och Ukraina. Han betonar att Turkiet förvisso stödjer Ukrainas territoriella integritet men samtidigt anser att det är fullständigt ”oacceptabelt” att Nato blir en aktiv part i konflikten. – Vi förväntar oss ett resultat från detta toppmöte som tar hänsyn till våra nationella säkerhetsintressen och stärker solidariteten inom alliansen. Under våra möten (i Washington) kommer vi att uppmärksamma det växande hotet från terrorismen i världen och betona behovet av att intensifiera NATO:s ansträngningar här. – Vi har en principfast hållning i konflikten i Ukraina. Vi stöder dess territoriella integritet och anser att det är oacceptabelt att Nato blir en part i kriget i Ukraina, fortsatte han. Han tillade att ”varje dag som vapen används (i Ukraina) så bekräftas riktigheten i Turkiets ståndpunkt”, rapporterar flera medier.

Speaking to reporters before he departed for a key #NATO summit in the United States on Tuesday, President Recep Tayyip Erdoğan said they endorsed #Ukraine’s integrity, but the military alliance should not be a part of the #Russia-Ukraine conflict. pic.twitter.com/7v59dnoeuK
— Turkish Politics (@TurkishPolitics) July 9, 2024

Israels förbrytelser i fokus

Vidare meddelade presidenten att han hade för avsikt att "sätta Israels pågående massaker mot det palestinska folket på dagordningen" vid toppmötet och beklagade sig över att man ännu ”inte lyckats uppnå det vi ville från Nato när det gäller Israel och Palestina”. – Det internationella samfundets ansträngningar är ännu inte tillräckliga för att stoppa Israel. Vi kommer att sätta upp dessa frågor på dagordningen igen vid våra möten i USA och förväntar oss att få de resultat vi hoppas på. Seriösa samtal hölls i Doha. Chefen för Mossad besökte också Qatar. Vissa steg har tagits, men de har inte slutförts ännu, påpekade Erdogan. Enligt presidenten är Turkiet ”ett av fem Natoländer som utgör ryggraden i organisationen” och han hoppas därför få gehör för sina krav. Natotoppmötet anordnas i den amerikanska huvudstaden mellan den 9 och 11 juli och sammanfaller i år också med militäralliansens 75-årsjubileum.

Inget spannmålsavtal i sikte

Isac Boman — Tue, 05 Sep 2023 13:00:07 +0000

Ukraina måste "mjuka upp sin inställning" för att återuppliva spannmålsavtalet i Svarta havet som Ryssland avbröt i juli. Det menar Turkiets president Recep Tayyip Erdogan. – För att kunna ta gemensamma steg med Ryssland måste Ukraina mjuka upp sin inställning. Särskilt nu är det viktigt med spannmål som kommer att skickas till de minst utvecklade fattigdomsdrabbade afrikanska länderna, sade Erdogan vid en gemensam presskonferens med Rysslands president Vladimir Putin efter ett möte i Sotji. – Putin kommer med rätta inte att godkänna om 44 procent av spannmålen går till europeiska länder, tillade den turkiske ledaren. Erdogan delgav att Turkiet har förberett ett nytt förslag i samarbete med FN för att återuppliva spannmålsavtalet, vilket innebär "viktiga förbättringar". – Från den turkiska sidan tror jag att vi snart kommer att kunna nå en lösning som uppfyller förväntningarna (angående spannmålsavtalet). Det tidigare spannmålsavtalet, som Ryssland drog sig ur, förhandlades också detta fram av Turkiet och FN. Det varade i ungefär ett år och gjorde det möjligt för spannmål och vete till ett värde av flera miljarder dollar att transporteras ut ur det krigshärjade Ukraina via Svarta havet på ett säkert sätt.

Putin: "Korridorerna har använts för terroristattacker"

Putin menar att Ryssland är redo att återimplementera spannmålsavtalet förutsatt att Ukraina uppfyller sina förpliktelser. Han hävdar bland annat att de spannmålskorridorer från ukrainska hamnar som Moskva garanterat säkerheten för i själva verket använts av Kiev "för att genomföra terroristattacker". Därtill anser han att fördelningen av spannmålsleveranserna varit orättvis och att mycket lite nått fattiga länder. Enligt presidenten har även Väst ljugit om syftet med avtalet, där över 70 procent av leveranserna ska ha gått till EU och andra länder associerade till västblocket – medan bara tre procent av spannmålet nått de länder som behövde det som mest. Spannmålsavtalet kan enligt Putin omedelbart återupptas när ”alla överenskommelser i avtalet om upphävande av restriktionerna för export av ryska jordbruksprodukter genomförs fullt ut”.

Erdogan godkänner svenskt Natomedlemskap

Markus Andersson — Mon, 10 Jul 2023 21:41:05 +0000

Slutet på 200 år av svensk alliansfrihet ser nu ut att gå mot sitt definitiva slut. Efter dagens möte i Vilnius står det klart att Turkiets president Recep Erdogan kommer att gå vidare med att godkänna Sverige som Natomedlem - i utbyte mot att Sverige aktivt bidrar till ett Turkiskt EU-medlemskap. – Det har varit en bra dag för Sverige, menar Sveriges statsminister Ulf Kristersson efter mötet. Förväntningarna var stora inför dagens Nato-möte i Vilnius. Dramatiken tätnade ytterligare när Turkiet strax innan mötet tillkännagav nya villkor för ett turkiskt godkännande av svenskt Natomedlemskap: Att turkiska medlemskapsförhandlingar med EU återupptas. Trots detta till synes högtflygande krav, för att inte tala om den tidigare dramatiken kring koranbränningar i Stockholm, har man nu alltså nått en överenskommelse. – Jag har glädjen att meddela att president Erdoğan har gått med på att överlämna anslutningsprotokollet till det turkiska parlamentet så snart som möjligt, deklarerade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg under kvällens presskonferens. Enligt Stoltenberg är det tack vare Sveriges och Turkiets samarbete i linje med det så kallade trilaterala memorandum som slöts i Madrid för ett år sedan som man nu lyckats nå en överenskommelse. – Det memorandum som ingicks för ett år sedan vid toppmötet i Madrid har levererat. Det har gett resultat i vår kamp mot terrorismen, mer säkerhet för Turkiet och ett starkare Nato, meddelar en lättad Stoltenberg stolt. Sedan vårt avtal i Madrid har Sverige och Turkiet arbetat närmare tillsammans för att ta itu med Turkiets legitima säkerhetsproblem. Som en del av denna process har Sverige ändrat sin konstitution, ändrat sina lagar, avsevärt utökat sitt samarbete mot terrorism mot PKK och återupptagit vapenexporten till Turkiet. Det är nu bara formellt pappersarbete som återstår för att Sveriges medlemskap i den USA-ledda militäralliansen ska betraktas som godkänt av Turkiet. – Det Turkiska parlamentet jobbar veckan ut och sedan tar de sommarledigt, så det bör ske den här veckan. Teoretiskt sett kan man se att de hinner klämma in det den här veckan redan, säger Turkietkännaren Paul Levin till skattefinansierade SVT. När detta väl är avklarat återstår endast Ungern som ett potentiellt hinder för att Sveriges ska bli fullvärdig Natomedlem. – Jag tar fasta på att Ungern inte kommer att sinka ett svenskt Natomedlemskap. "As soon as possible", det är vad vi har skakat hand på i dag, kommenterar Sveriges statsminister Ulf Kristersson. USA:s President Joe Biden var inte sen att gratulera Nato och det svenska etablissemanget till den militäralliansmässiga framgången med följande uttalande, som står att läsa på Vita husets hemsida: "Jag välkomnar uttalandet från Turkiet, Sverige och Natos generalsekreterare i kväll, inklusive president Erdoğans åtagande att överlämna anslutningsprotokollet för Sverige till Turkiets stora nationalförsamling för snabb ratificering. Jag är redo att arbeta med president Erdoğan och Turkiet för att stärka försvaret och avskräckningen i det euroatlantiska området. Jag ser fram emot att välkomna statsminister Kristersson och Sverige som vår 32:a allierade i Nato och jag tackar generalsekreterare Stoltenberg för hans orubbliga ledarskap".

Erdogan: Sverige kan gå med i Nato – om EU släpper in Turkiet

Redaktionen — Mon, 10 Jul 2023 11:08:16 +0000

Under dagen möter statsminister Ulf Kristersson och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg Turkiets president Erdogan i Vilnius i Litauen. Inför mötet ställer Erdogan ytterligare krav för att gå vidare med Sveriges ansökan till Nato – att turkiska medlemskapsförhandlingar med EU återupptas. Kraven framgick i ett framträdande i turkisk tv innan Erdogans avresa till Natomötet i Litauen. EU har sedan tidigare fryst förhandlingarna om att låta Turkiet gå med i unionen i efterdyningarna av den turkiska militärens kuppförsök 2016. – Öppna vägen för Turkiets medlemskap i Europeiska unionen och sedan kommer vi att öppna upp för Sverige, liksom vi gjorde för Finland, säger Erdogan. EU lade medlemskapsförhandlingarna med Turkiet på is till följd av kuppförsöket i Turkiet 2016 och dess efterspel. Erdogan har också betonat att man anser att Sverige inte gjort tillräckligt för att bekämpa de kurdiska vänsterradikala självständighetsrörelser som är baserade i Sverige och som av Turkiet, liksom även av EU och USA, betecknas som terrororganisationer. De nya kraven konstateras ytterligare försvåra Sveriges väg in i militäralliansen.

Nya turkiska kraven till Sverige – straffa kurdiska aktivister

Isac Boman — Wed, 31 May 2023 14:15:16 +0000

Turkiet fortsätter trycka på att Sverige ska förbigå vedertagna fri- och rättigheter för att vidta hårdare åtgärder mot grupper som den turkiska regimen betraktar som terrorister. Denna gång kräver Erdogans kommunikationsdirektör att de kurdiska Rojava-komittéernas demonstranter som visade upp Kurdistans arbetarpartis PKK:s flagga vid riksdagshuset ”hålls ansvariga och stoppas”. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur den turkiska regimen ställt en lång rad krav på Sverige i utbyte mot att man ska godkänna den svenska Nato-ansökan. I praktiken handlar kraven om att Sverige på olika sätt ska bekämpa och kriminalisera de grupper den turkiska regimen betraktar som terrorister, samt att Sverige ska införa blasfemilagar och förbjuda koranbränningar. Under måndagsnatten publicerade de pro-kurdiska vänsterradikala Rojavakommittéerna bilder och filmklipp på sociala medier som visar hur Kurdistans arbetarpartis PKK:s flagga projiceras mot riksdagshuset med en bild med texten ”RIP yttrandefriheten”.

Attenda, dela och sprid ordet! #FreedomForÖcalan https://t.co/aLEUz9onrv pic.twitter.com/vBKFDOmPIb
— Rojavakommittéerna (@realrojkom) May 29, 2023

I filmklippet syns också de svenska ministrarna Ulf Kristersson och Tobias Billström med ”djävulshorn” och ett fotografi på vad som ser ut att vara president Erdogan eldas upp. Aktionen har fått Turkiet att rasa och ännu en gång kräva att Sverige ändrar sin lagstiftning. ”Det är helt oacceptabelt att PKK-terrorister fortsätter härja fritt i Sverige”, skriver Fahrettin Altun, kommunikationsdirektör vid presidentkansliet i Turkiet, på Twitter. ”Vi förväntar oss att svenska myndigheter utreder händelsen och stoppar PKK-medlemmarna, som EU har erkänt som terrorister, från att operera på svensk mark”, fortsätter han och hänvisar till Sveriges nystiftade och kritiserade terrorlag där det bland annat blir straffbart att på olika sätt hjälpa terrorklassade organisationer.

It is completely unacceptable that PKK terrorists continue to operate freely in Sweden — which has applied for NATO membership.
Last night, they displayed PKK’s so-called flag on the Swedish parliament. We expect the Swedish authorities to investigate this incident, hold… — Fahrettin Altun (@fahrettinaltun) May 30, 2023

Vidare kräver Turkiet att PKK-anhängare aktivt förhindras från att demonstrera i Sverige i framtiden.

Klart: Erdogan sitter kvar som president

Sofie — Mon, 29 May 2023 07:11:42 +0000

Efter en andra valomgång står det nu klart att Recep Tayyip Erdogan tar en knapp seger över rivalen Kemal Kiliçdaroglu och förblir Turkiets president. Det var i valet i mitten av maj som det stod klart att varken sittande president Erdogan eller oppositionsledaren Kiliçdaroglu tog hem segern i valet. När cirka 99,5 procent av rösterna räknats hade Erdogan en ledning på 49,5 procent, Kiliçdaroglu hade uppnått 44,89 procent medan tredje kandidaten, Sinan Ogan, endast erhållit omkring 5 procent av rösterna. Eftersom man i Turkiet behöver säkra mer än 50 procent för att vinna gick valet vidare till en andra valomgång. Den andra valomgången hölls under söndagen och fastställde att Erdogan fortsätter ha makten i Turkiet, rapporterar nyhetssajten Al Jazeera. Han tog hem 52,1 procent av rösterna samtidigt som Kiliçdaroglu plockade hem 47,9 procent. – Hur kan det vara möjligt att inte älska denna nation? sade Erdogan efter valresultatet. – Min verkliga sorg handlar om de svårigheter som väntar landet, beklagade sig istället Kiliçdaroglu. Vid det senaste valet 2018 fick Erdogan 52,6 procent av rösterna, vilket innebär att han tappat cirka 0,5 procent sedan dess. Då behövde han däremot inte gå in i en andra valomgång, utan vann i den första omgången mot fem andra kandidater. Erdogan är grundare av Rättvise och utvecklingspartiet och brukar beskrivas som en mer nationalkonservativ politiker. Kiliçdaroglu är däremot socialdemokrat i den turkiska republikens grundare Atatürks republikanska folkparti, vilket är det äldsta partiet i landet. Hade oppositionsledarens parti tagit hem segern hade Sverige kunnat förvänta sig ett godkännande från Turkiet gällande den fortsatt nekade Nato-ansökan. Erdogan förväntas däremot att fortsätta neka till ett medlemskap i den amerikanska militäralliansen.

Jämnt presidentval i Turkiet – avgörs i andra omgång

Sofie — Mon, 15 May 2023 13:54:42 +0000

Presidentvalet i Turkiet är mycket jämnt mellan sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan och rivalen Kemal Kiliçdaroglu. Båda kandidater ligger nära 50-procentsgränsen, men eftersom ingen tog sig över denna väntar nu en andra valomgång i slutet av maj. När de första rösterna räknades ledde Erdogan och när strax över 30 procent räknats hade han tagit sig över 50 procent medan Kiliçdaroglu låg på 40 procent. Oppositionsledaren knappade dock in på den sittande presidenten och det blev snabbt tydligt att valet skulle bli en rysare. Valresultatet uppges även ha dragit ut på tiden bland annat eftersom det tog mer tid än beräknat att räkna de utländska rösterna. När cirka 99,5 procent av rösterna räknats hade Erdogan en ledning på 49,5 procent, Kiliçdaroglu hade uppnått 44,89 procent medan tredje kandidaten, Sinan Ogan, endast erhållit omkring 5 procent av rösterna. I Turkiets valsystem behöver man säkra mer än 50 procent av rösterna för att vinna i första omgången, annars går det vidare till en andra valomgång som kommer att ske den 28 maj.

Kan påverka Sveriges Nato-ansökan

Erdogan, grundare av Rättvise och utvecklingspartiet, har vanligen beskrivits som en mer nationalkonservativ politiker, medan Kemal är socialdemokrat i den turkiska republikens grundare Atatürks republikanska folkparti som är det äldsta partiet i landet. Skulle det ske ett maktskifte i Turkiet kan det även på ett direkt sätt komma att påverka Sveriges Nato-ansökan. Denna har fortsatt nekats av Turkiet, som fortfarande ställer en rad krav för att godkänna medlemskapet. Skulle det bli maktskifte i landet kan ansökan dock komma att godkännas snabbare mot bakgrund av att Kiliçdaroglu uttryckt att man hoppas det kan bli ett godkännande av Sveriges ansökan redan innan Natomötet i Vilnius - vilket kommer att ske i juli i år. – Det beror helt enkelt på perioden efter valet, hur parlamentet fungerar och hur den nya regeringen bildas, sade han om saken till Newsweek i april.

Fortsatt oklart om svenskt Nato-medlemskap

Markus Andersson — Mon, 20 Mar 2023 13:55:31 +0000

Turkiet säger ja till Finland men fortsatt nej till Sverige och det är i dagsläget oklart när eller om ett svenskt Nato-medlemskap blir verklighet. Bland Nato-anhängare kallas processen för en "cirkus" och som ett misslyckande för den borgerliga svenska regeringen. President Recep Tayyip Erdogan har meddelat att man godkänner Finlands Nato-ansökan och att man kommer att påbörja denna process snarast. De turkiska kraven på Sverige ser dock ut att ligga kvar och det bedöms som osannolikt att den svenska ansökan kommer att godkännas inom den närmaste tiden. Erdogan och hans allierade har sedan tidigare ställt en rad krav på Sverige – bland annat att den svenska terrorlagstiftningen ska förändras, att blasfemilagar införs i Sverige och att en lång rad personer med framförallt kurdiskt påbrå ska utvisas till Turkiet. Kritiker har länge pekat på att flera av kraven är att betrakta som ren utpressning. Röster som uttryckt sig positivt till att Sverige går med i den USA-ledda militäralliansen har pekat på att det det är helt orimligt att Sverige faller till föga för kravlistan och att Erdogan ska diktera svensk politik. Aftonbladets numera Nato-vänlige ledarskribent Anders Lindberg kallar hela processen för en ”cirkus” och menar att Turkiet ställer helt orimliga krav för en ratificering. Dagens Nyhetens politiske kommentator Tomas Ramberg menar att den svenska Nato-processen vittnar om en svaghet hos Nato, han hävdar vidare att Turkiets besked är ”sämsta tänkbara utfall för Sverige” och ”ett stort bakslag för den svenska regeringen”. ”I dag vet ingen när det svenska Natomedlemskapet kan bli verklighet”, skriver han vidare. Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) kan inte heller ge några svar på hur Natoprocessen ska gå vidare utan konstaterar krasst att ”vi står där vi står” och att Sveriges och Turkiets positioner är "oförändrade". Man har vidare inga inplanerade möten med varken Turkiet eller Ungern där de sistnämnda inte heller har godkänt Sveriges ansökan. – Så länge vi inte har hört något annat så utgår vi från att vi kommer att bli ratificerade. Det tycker vi är ett rimligt antagande, säger Billström. Nya Dagbladet har tidigare uppmärksammat att ett svenskt Nato-medlemskap innebär slutet på 200 år av alliansfrihet och att kritiker hävdar att medlemskapet ökar risken för krig. Nato-kritiker menar att det är en ”liten politisk elit” som ”utan bred folklig förankring” beslutat att Sverige ska gå med i den USA-ledda militäralliansen.

Regeringens lagförslag ska ”förbjuda deltagande och finansiering av terrorgrupper”

Isac Boman — Thu, 02 Feb 2023 16:21:02 +0000

Den borgerliga regeringen framlägger nu ett lagförslag om att kriminalisera deltagande i vad man benämner som terrororganisationer - något som ska ge upp till åtta års fängelse. Projektet ses som en direkt eftergift till Turkiets president Erdogans senaste utspel. – Sverige har ett förhöjt terrorhot som måste tas på mycket stort allvar. Nu lägger regeringen fram ett lagförslag som innebär att både deltagande i och finansiering av deltagande i terrororganisationer blir straffbart. Det handlar överlag om hårda straff, och för den som har lett en terrororganisation kan följden bli livstids fängelse, dundrar justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff. Man menar vidare att även ”materiellt bistånd eller bistånd i form av deltagande i verksamheten bidrar till att upprätthålla och stärka organisationen och därmed dess förmåga att begå terroristbrott” – och att terrorismlagstiftningen därför måste skärpas. – Genom att ta sikte på själva deltagandet blir det en bredare och mer kraftfull lagstiftning riktad mot de organisationer som ägnar sig åt terrorism, säger Strömmer. På frågan om det ska bli straffbart att vara medlem eller delta i kurdiska PKK:s aktiviteter svarar Strömmer att det ”ytterst är upp till en domstol” att avgöra detta. – Men det råder ingen tvekan om att PKK klassas som en terroristorganisation, hävdar han vidare. – Det är klart att om då man deltar i den verksamheten, och utför aktiviteter som är ägnade åt att främja och upprätthålla den verksamheten, då blir det straffbart, fortsätter han. Han hävdar vidare att det inte kommer att räcka med att en person ”viftar” med en terroristklassad organisations flagga för att dömas, men tillägger att Sverige har fri bevisföring – och att ett sådant flaggviftande alltså kan komma att vägas in i den sammanlagda bedömningen. Regeringen går nu vidare med en lagrådsremiss och det är oklart exakt vilka grupper och organisationer som kommer att kriminaliseras framöver. Kritiker menar att utspelet är en direkt eftergift till Turkiet och att Sveriges regering försöker blidka president Erdogans krav på att skärpa terrorlagstiftningen för att Sveriges Natomedlemskap ska godkännas. Turkiska makthavare har också anmärkt på protester i Sverige där PKK-flaggor synts – och även krävt att Sverige ska lämna över kurder som uppges ha kopplingar till organisationen.

I dag är det inte straffbart att delta i terroristorganisationer. Det ändrar vi nu på. Vi gör det också straffbart att finansiera, uppmana till deltagande eller rekrytera till terroristorganisationer. pic.twitter.com/W6hNE8Li2d
— Moderaterna (@moderaterna) February 2, 2023

Noterbart är att det inte är första gången Moderaterna vill kriminalisera deltagande i grupper som man på olika sätt menar är farliga. Redan 2018 deklarerade man att deltagande i ”våldsbejakande gruppers” aktiviteter skulle förbjudas. – Jag har sett många exempel där våldsbejakande organisationer på olika sätt skadar demokratin och demokratins funktioner i Sverige. Vi har sett islamistiska organisationer som hatar judar på ett sätt som är rent olagligt, vi har sett NMR som har marscherat och varit hotfulla… Lägger man ihop den autonoma vänstern, nynazisterna och islamistiska fundamentalister, då är inte det här marginella saker, sa partiledaren Ulf Kristersson vid tillfället.