ränta – Nya Dagbladet

Norsk regering får skulden för höga räntor

Redaktionen — Thu, 04 Jun 2026 06:46:49 +0000

En ny mätning visar att många norrmän anser att regeringens politik har bidragit till landets höga ränteläge. Samtidigt förs en växande debatt om varför Norges styrränta nu är mer än dubbelt så hög som den svenska. Debatten gäller framför allt Norges Banks styrränta, som i maj höjdes från 4,0 till 4,25 procent. Det kan jämföras med Sveriges Riksbanks styrränta på 1,75 procent. I mätningen, som gjorts av InFact på uppdrag av Nettavisen, svarar 41 procent att regeringen i stor utsträckning har bidragit till räntehöjningarna. 24 procent anser att den i liten utsträckning har gjort det. Oppositionen, däribland Høyre och Fremskrittspartiet, menar att regeringens höga offentliga utgifter och användning av oljepengar har bidragit till prispress och därmed högre ränta. Høyres finanspolitiske talesperson Nicolai Astrup säger att han förstår om många väljare känner sig lurade av statsminister Jonas Gahr Støres tidigare signaler om lägre ränta. — Jag förstår väl om folk känner sig lurade av Støres räntelöfte. Experter är tydliga med att Støre har fört en politik som bidrar till ökade räntor, säger Astrup till Nettavisen. Regeringen avvisar att jämförelsen med Sverige är så enkel. Statssekreterare Ellen Reitan från Arbeiderpartiet säger att norrmännen fortfarande har det bättre ekonomiskt än svenskarna. — I Sverige har reallönen gått ned med 3,5 procent – där har alltså priserna vuxit mer än lönerna. Dessutom har Sverige nästan dubbelt så hög arbetslöshet som Norge, säger hon. OECD, en samarbetsorganisation för industriländer, har samtidigt varnat för att Norges användning av oljepengar är hög.

Ränteavdrag för blancolån börjar fasas ut nästa år

Jan Sundstedt — Fri, 29 Nov 2024 13:21:55 +0000

Vid årsskiftet 2025 införs nya regler för ränteavdrag. Regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, har beslutat att avsevärt begränsa avdragsrätten, en förändring som framförallt påverkar lån utan säkerhet. Från den 1 januari 2025 kan låntagare endast dra av hälften av räntan på lån utan säkerhet. Beslutet, som fattade av riksdagen tidigare i år, innebär att avdragsrätten gradvis avskaffas under en tvåårsperiod, rapporterar Dagens PS. År 2025 får låntagare göra avdrag för endast 50 procent av ränteutgifterna, och från 2026 avskaffas avdragsrätten helt för lån utan säkerhet. Skatteverket uppmanar låntagare att se över sina uppgifter och vid behov ansöka om ny jämkning för att undvika kvarskatt. Leo Lindersköld, handläggare på Skatteverket, understryker vikten av att förbereda sig för de nya reglerna. – Om någon del av dina ränteutgifter gäller ett lån utan säkerhet behöver du lämna in en ny jämkningsansökan för att inte riskera att få kvarskatt nästa år. När du sedan får ditt nya jämkningsbeslut är det viktigt att du lämnar det till din huvudutbetalare, säger han. [caption id="attachment_191754" align="alignnone" width="640"] Finansminister Elisabeth Svantesson (M). Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet[/caption]

Kritik från finansbranschen

Beslutet möter hård kritik från finansbranschen. Gunnar Olsson, tillförordnad vd på Avanza, menar att åtgärden är ologisk. – Det finns en otrolig skevhet i förslaget. Våra värdepapperskrediter har en betydligt högre säkerhetsgrad än exempelvis blancolån eller sms-lån. Det här har regeringen inte beaktat, kommenterade Gunnar Olsson regeringens förslag tidigare i våras. Olsson framhåller att Avanza har omkring 30 000 kunder med värdepapperskrediter som riskerar att förlora ränteavdraget. Han betonar att dessa lån skiljer sig avsevärt från lån utan säkerhet. – Att inte få dra av på räntor för marknadsnoterade värdepapper är svårförståeligt. Dessa papper utgör en mycket bättre säkerhet än exempelvis bilar eller båtar, har Lars-Åke Norling, vd på Nordnet tidigare kommenterat förslaget.

Avtrappat ränteavdrag på värdepapper, fasas ut under två år med start 1 januari 2025 är förslaget. pic.twitter.com/uidcsFLLgR
— Aktiekatten (@aktiekatten) August 30, 2024

Syftet bakom förändringarna

Reformens huvudsyfte är att motverka problemen med snabba och osäkra konsumtionslån, som exempelvis sms-lån. Sådana lån anses ofta bidra till ökande skuldsättning och ekonomisk utsatthet hos hushållen. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson är åtgärden ett steg mot att skapa en mer hållbar ekonomisk balans i hushållen och att skydda människor från att fastna i en ond cirkel av lån och skulder. Medan vissa anser att reformen är nödvändig för att minska riskerna med osäkra skulder, menar kritiker att den slår för brett och även drabbar ansvarsfulla låntagare.

”Skräckräntor” ökar vinsterna för norska banker

Jan Sundstedt — Sat, 08 Jun 2024 06:15:06 +0000

Norska banker har gjort rekordvinster på ränteintäkter under årets första kvartal, trots ökade lönekostnader och minskad utlåningstillväxt. Samtidigt har livförsäkringsföretagen förbättrat sina resultat, medan skadeförsäkringsbolagen kämpar med ökade skadekostnader bland annat på grund av stormen Ingunn tidigare i år. Norska banker redovisar ränteintäkter på 32,9 miljarder kronor för det första kvartalet i år, en ökning med 3 miljarder jämfört med samma period förra året. Enligt Finanstilsynet steg avkastningen på eget kapital från 14,3 procent till 14,6 procent under samma period. "För bankerna samlat steg avkastningen på eget kapital från 14,3 procent under första kvartalet 2023 till 14,6 procent under första kvartalet i år. Förbättringen i lönsamhet beror särskilt på ökade netto ränteintäkter", skriver Finanstilsynet i ett pressmeddelande. Resultatrapporten visar att bankernas lönekostnader ökade något jämfört med förra året, medan de totala driftskostnaderna minskade. Samtidigt har tillväxten i utlåning till kunder minskat det senaste året, med en tolvmånaders tillväxt på 3,8 procent vid utgången av 2023.

"Extremväder"

"Tillväxten i utlåning till kunder har sjunkit det senaste året, till en tolvmånaders tillväxt på 3,8 procent vid utgången av 2023. Minskningen i utlåningstillväxt har varit särskilt stor för utlåning till inhemska företagskunder, med en nedgång från 12,2 till 5,0 procent. Tillväxten i utlåning till inhemska personkunder var 3,3 procent, vilket var 1,9 procentenheter lägre än ett år tidigare och oförändrad från föregående kvartal", heter det i rapporten. Livförsäkringsföretagen har förbättrat sina resultat under första kvartalet, medan skadeförsäkringsföretagen fått ett betydligt svagare resultat. Mätt som andel av försäkringsintäkterna utgjorde resultatet före skatt 26,8 procent, en nedgång med 7,3 procentenheter. "Det är framför allt skadeprocenten som har ökat, bland annat som följd av 'extremvädret' Ingunn vid månadsskiftet januari-februari, och högre skadefrekvens på fastighet och motorfordon", skriver man vidare. Rapporten understryker hur banker och försäkringsföretag påverkas av ekonomiska och miljömässiga faktorer, och belyser vikten av att anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden.

CSN dubblar räntan nästa år

Sofie — Thu, 30 Nov 2023 06:05:43 +0000

Nästa år kommer räntan för studielån att höjas med över 100 procent. Orsaken uppges vara det stigande ränteläget i Sverige. Räntan för studielån är rörlig och bestäms av regeringen i slutet av varje år, inför det kommande året. Räntan beräknas utifrån statens upplåningskostnad de senaste tre åren och subventioneras sedan med 30 procent. Förra året höjdes den från 0,00 procent till 0,59 procent. Nu meddelar regeringen att räntan kommer att höjas till 1,23 procent under 2024. Anledningen till räntepåslaget är det stigande ränteläget i landet under de senaste åren Exempelvis kan det innebära att en person som har studieskulder på cirka 300 000 betalar ungefär 76 kronor extra per månad. Det kommer inte innebära några förändringar för den som har mindre skuld på exempelvis 166 000 kronor. Skillnaden i räntehöjningen resulterar istället i en förlängd återbetalning istället för ett större årsbelopp. – Även om höjningen nu procentuellt är stor, så är räntan låg om man tittar i ett längre perspektiv, säger Jan Söderholm, ekonomichef på CSN, i ett pressmeddelande. Räntesatsen består av en basränta på 0,80 procent och ett räntepåslag på 0,43 procent.

Det här betyder det när centralbanken höjer styrräntan

Isac Boman — Wed, 27 Jul 2022 06:16:57 +0000

I medierapportering ges ofta intryck av att centralbanker, som exempelvis Riksbanken, fastställer vilka räntenivåerna ska vara i samhället - eller att styrräntan är räntan som bankerna lånar pengar till av centralbanken. Så är det dock inte, utan snarare är styrräntan ett mål som banken sätter upp - som man verkställer genom så kallade öppna marknadsoperationer. Styrräntan, motsvarande det som i USA kallas för target rate, är ett räntemål som centralbanken sätter. Referensräntan, man mäter detta utgående ifrån, är räntan som affärsbanker är villiga att låna ut pengar till varandra över ett dygn för att täcka in eventuella underskott. Detta har sin utgångspunkt i nationalekonomisk teori, där man ser räntan som ”priset på pengar” – där man menar att ett ökat utbud av pengar gör att räntorna sjunker och ett minskat penningutbud gör att räntorna höjs. I praktiken betyder en höjd styrränta således att centralbanken försöker minska penningmängden genom öppna marknadsoperationer (open market operations) – vilket exempelvis innefattar att centralbanken säljer statsobligationer (skuldbrev från staten). När en obligation säljs kommer pengar in till centralbanken, och penningmängden i samhällsekonomin sjunker. Omvänt ökar mängden pengar i omlopp om centralbanken köper obligationer. Det är mot den bakgrunden centralbanker menar att höjd styrränta minskar inflationstrycket, då man tänker att mindre pengar leder till minskad efterfrågan. Med inflation syftar man på allmänna prisökningar, även om den egentliga definitionen av ordet är ökad penningmängd (motsats: deflation). Den absoluta merparten av alla pengar, kan tilläggas, skapas inte genom centralbanken, utan genom att affärsbanker beviljar lån. Penningpolitikens inverkan från centralbanken är således indirekt. Själva aviseringen om höjd styrränta gör som regel att affärsbankerna planerar för höjda räntor.

Ekonomin går bakåt – men bankerna gör storvinster

Isac Boman — Wed, 27 Jul 2022 04:54:43 +0000

Rusande prisökningar och fallande bolånepriser påverkar många svenskars ekonomi. Bankerna står dock fortsatt starka, där höjda räntor ger ökade intäktsmöjligheter. 33,3 miljarder kronor. Så mycket har de fyra storbankerna gjort i rörelsevinster bara mellan april och juni. Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske bank, konstaterar att det har gått väldigt bra för bankerna under kvartalet. – Det kommer att gå ännu bättre under nästa år, säger han i en kommentar till Schibsted-tidningen SvD. Efter Riksbankens höjning av styrräntan bäddar det nu för bankerna att ta ut mer ränta av kunderna, förklarar han. Även analytikern Peter Malmqvist ser också fetare vinster för bankerna i sin spåkula. På sikt är är det möjligt att räntorna stiger så mycket att kunderna får svårt att betala och därmed orsakar kreditförluster för bankerna, men dit dröjer det ett tag, tror Malmqvist. – I det korta perspektivet så tror jag att bankerna får en bättre utveckling, säger han. Vid sidan av utlåning tjänar bankerna även pengar på provisioner av olika slag, till exempel på kapitalförvaltning.

Storbankernas vinster i kvartal 2 Rörelsevinsten = vinst innan räntor och skatter Räntenetto = intjäning på utlåning Provisionsnetto = intjäning på fondavgifter, courtage och korttransaktioner SEB Rörelsevinst: 7,3 miljarder Räntenetto: 7,7 miljarder Provisionsnetto: 5,5 miljarder Swedbank Rörelsevinst: 6,3 miljarder Räntenetto: 7,1 miljarder Provisionsnetto: 3,5 miljarder Handelsbanken Rörelsevinst: 5,2 miljarder Räntenetto: 8,4 miljarder Nordea Rörelsevinst: 14,4 miljarder Räntenetto: 13,8 miljarder

Tyska banker inför minusränta för småsparare

Isac Boman — Sat, 07 Dec 2019 07:54:05 +0000

Tidigare har banker tagit ut minusränta från sparare som haft över 100 000 euro på kontot. Nu inför dock flera tyska banker minusränta också för småsparare från den första insatta euron, och nationalekonomer gissar att andra banker kan komma att följa samma trend. En mindre bank utanför München planerar exempelvis att ta ut minusränta på 0,5 procent på alla nya sparkonton och en bank i östra Tyskland har redan infört en liknande policy. Med andra ord kommer sparare få betala för att ha sina medel på sådana konton. Enligt Bloomberg funderar dessutom en tredje bank på om det är möjligt att ta ut högre minusränta än så. Anledningen man hänvisar till är att långivare förbereder sig för en längre period av negativa räntor och att Europas ekonomiska tillväxt håller på att saktas ner. I september sänkte den europeiska centralbanken insättningsräntan för banker till -0,5 från -0,4 procent, vilket gör det dyrare för banker att förvara pengar hos centralbanken. Sådan förvaring är något som för banker till viss del är obligatoriskt som en del av så kallade minimi-reservkrav. – Dammluckorna har öppnats, konstaterar Friedrich Heinemann, ledande forskare inom företagsskatt och offentliga finanser vid institutet för ekonomisk forskning i Mannheim som tror att banker utan minusränta kan komma att få in större medel än de kan eller vill hantera. – Vi kommer snart få se en kedjereaktion. Banker som inte följer med på minusräntan kommer att översvämmas med likviditet. Tyska banker har länge dragit sig för att införa negativa sparräntor även för privata mindre sparare eftersom man oroat sig för vad detta skulle kunna göra med bankernas rykte hos vanligt folk. Tidigare har i första hand företag och storsparare drabbats, men de tiderna verkar nu alltså vara förbi. Till att börja med ska minusräntan bara gälla för nya kunder som inte tidigare har haft konton på banken, men kritiker är oroade för att samtliga existerande kunder kommer att påläggas samma minusräntor. – Just nu fungerar negativa räntor som en signal till nya klienter att banken inte behöver ytterligare insättningar, konstaterar Isabel Schnabel, professor vid universitet i Bonn till Bloomberg.

Federal Reserve höjer räntan

Osignerad — Wed, 14 Jun 2017 18:28:31 +0000

USA:s centralbank Federal Reserve meddelade under onsdagen att man kommer höja styrräntan med 0,25 procent. Höjningen, som är den andra för i år, innebär att styrräntan nu ligger på 1,25 procent, vilket är den högsta nivån sedan 2008. Riksbankschefen Janet Yellen väntas hålla en presskonferens senare under onsdagen.

FI kräver bättre information för bolånetagare

Osignerad — Thu, 15 May 2014 13:02:19 +0000

Bankerna borde redovisa snitträntan för kunderna vid förhandling om bolåneräntan. Det menar Finansinspektionen (FI) i sin nya konsumentskyddsrapport. Enligt FI måste konsumentskyddet stärkas vid rådgivning av finansiella produkter. Dessutom måste högre krav sättas på snabblåneföretagen så att kunderna inte hamnar i skuldfällor. Från och med halvårsskiftet kommer snabblåneföretagen att stå under FI:s tillsyn. Man kommer således att ingripa mot de företag på marknaden som inte sköter sig. Det är dessutom viktigt att bankerna redovisar de faktiska bolåneräntor som kunderna i genomsnitt betalar och de bakomliggande orsakerna till varför banken erbjuder just den räntan. ”Konsumenterna har ofta ett informationsunderläge när det gäller finansiella tjänster och ett bolån är ofta hushållets största ekonomiska åtagande. Behovet av öppenhet kring bolåneräntor är därför stort. FI tar nu nästa steg genom att ta fram regler som innebär att bankerna måste redovisa de faktiska bolåneräntor som kunder i genomsnitt betalar och vilka faktorer som har betydelse för vilken bolåneränta banken erbjuder”, skriver FI i ett pressmeddelande.