rädsla – Nya Dagbladet

Rädsla lamslår EU:s ekonomi – investeringar på nioårslägsta

Isac Boman — Tue, 04 Nov 2025 12:02:42 +0000

Rädsla genomsyrar den europeiska ekonomin och driver både politiska beslut och ekonomisk stagnation. Utländska investeringar har sjunkit till lägsta nivån på nio år samtidigt som konsumenter och företag fryser till i osäkerhet, visar en analys. EU:s tillväxt är "skrämmande långsam", efterfrågan "förfärligt svag" och utländska investeringar befinner sig på en "skrämmande nioårslägsta", konstaterar Euractiv. Företag brottas med höga energipriser, amerikanska tullar och kinesisk konkurrens, medan medborgare med stagnerande löner och geopolitisk osäkerhet är rädda att spendera sina besparingar. Rädslan har också drivit EU:s politiker att agera på olika sätt, enligt analysen. Rädsla för massinvandring har fått EU-ledare att åtminstone delvis stänga unionens gränser, rädsla för Ryssland och amerikanskt militärt tillbakadragande har utlöst en ökning av militärutgifter, och rädsla för att företag ska flytta till Kina eller USA har lett till förenklade regelverk. — Europa lider av en rädsla för nedgång. Det finns en känsla av att saker går utför, att vi förlorar vårt välstånd, och att den politiska och geoekonomiska ordningen förändras på ett sätt som inte gynnar oss, säger Philipp Lausberg, senior analytiker vid tankesmedjan European Policy Centre.

Rädsla föder mer rädsla

Problemet är att rädslan är cyklisk. Konsumenternas ovilja att spendera gör att företagen inte vill investera. Och företagens ovilja att investera skapar i sin tur en ekonomisk miljö där konsumenterna är ovilliga att spendera. Sander Tordoir, chefsekonom vid Centre for European Reform, menar dock att situationen kan vändas. Europas sparkvot ligger på 15,4 procent – mer än tre gånger så hög som i USA. Genom rätt politik, som subventioner för elbilar, kan dessa besparingar kanaliseras till produktiva investeringar. Mario Draghis inflytelserika rapport om europeisk konkurrenskraft pekar på att EU behöver kvalificerad arbetskraft – trots rädslan för migration. Europa kommer att förlora cirka 2 miljoner jobb årligen fram till 2040, noterar rapporten. Draghi föreslår också reformer som kapitalmarknadsintegration och en starkare långtidsbudget för EU.

Polariserat klimat

Men här uppstår en paradox. Nils Redeker, tillförordnad chef vid Jacques Delors Centre, konstaterar att rädslan själv kan hindra lösningar: — EU är fortfarande för rädd för att trycka på de stora knapparna som Draghi har lagt på bordet. Det finns en kvardröjande rädsla för motreaktioner mot meningsfulla reformer i ett polariserat politiskt klimat. Rädslan för politiska repressalier kan alltså vara just den känsla som hindrar politiker från att genomföra reformer som skulle lindra väljarnas rädsla – och dämpa Europas politiska polarisering.

"Dyr besatthet"

Rysslands utrikesministeriums talesperson Maria Zakharova har tidigare kommenterat att "russofobi är en dyr besatthet" och hävdade att EU förlorat omkring 3,8 procent av sin samlade BNP fram till 2024 på grund av övergången från rysk energi till dyrare alternativ. Vjatjeslav Volodin, talman i ryska statsduman, sa förra månaden att EU köper amerikansk flytande naturgas till så höga priser som om det vore Chanel-parfym. Unionen "förstör sin egen ekonomi" med detta val av energikällor, tillade han.

Panik i riksdagen efter SD-gästens besök: ”Vi är rädda”

Jan Sundstedt — Fri, 19 Sep 2025 08:27:53 +0000

Flera av Vänsterpartiets riksdagsledamöter har drabbats av full panik efter att den granskande journalisten och medieaktivisten Nick Alinia gästat Jessica Stegrud (SD) i riksdagens lokaler. — Vi är rädda. Vad händer om Alinia börjar filma oss i riksdagen? Då blir mitt och mina kollegers liv ett helvete, beklagar sig en av de folkvalda politikerna anonymt. Det var i juli som Alinia besökte riksdagen, inbjuden av Stegrud, men trots att halva september nu har gått uppger flera makthavare att de fortfarande har svårt att släppa händelsen och fortfarande känner starka känslor av obehag. Bakgrunden är att Alinia byggt sin medieprofil på konfrontationsintervjuer där politiker, journalister och andra ställs till svars för saker de gjort eller sagt. I ett uppmärksammat klipp kallar han exempelvis den tidigare statsministern Stefan Löfven för ”landsförrädare”. Att en regimkritisk journalist besökt riksdagens lokaler har enligt Bonniertidningen Expressen lett till mycket stark oro bland politiker på båda sidor blockgränsen – även om paniken tycks vara störst hos Vänsterpartiet. — Kan Jessica Stegrud garantera att det inte händer, eller att han inte hoppar på oss? frågar sig den anonyme V-ledamoten.

Stackars vänsterledamöter är rädda för att få frågor av mig inne i riksdagen.
Samma plats där Expressens egna David Baas, som samarbetat med våldsgruppen AFA, går runt och konfronterar sverigedemokrater när och hur han vill. Hur jag ställer mig till oron? Den är patetisk. pic.twitter.com/Bt8shqGlTo — Nick Alinia (@NickAlinia) September 18, 2025

"Väldigt olustigt"

Att riksdagshuset räknas som en av Sveriges mest bevakade byggnader och att svenska riksdagsledamöter har rätt till ett personskydd som andra grupper i samhället saknar, tycks inte ha lindrat politikernas bestörtning. — Våra ledamöter har länge utsatts för förföljelser. Extremhögern och den här typen av medieaktivister har stått utanför våra lokaler, väntat på att vi ska komma ut och börjat filma och följa efter. De har också varit på en del ledamöters hemorter. Det är väldigt olustigt, säger Vänsterpartets gruppledare Samuel Gonzalez Westling och fortsätter: — Men nu är det något annat. Nu kommer otryggheten in på arbetsplatsen också, med högerextremister som blir inbjudna av Sverigedemokraterna. Det leder till en extrem olustkänsla. En annan riksdagsledamot bekräftar att det är Alinias politiska åsikter som skapat panik i maktens korridorer och beskriver det som ”väldigt väldigt obehagligt att den här typen av extrema personer med extrema åsikter är här”.

"Lättkränkta kommunister"

Gonzalez Westling tycker inte att han fått någon ”bra respons” från justitieminister Gunnar Strömmer och hävdar att Alinias närvaro utgör ett direkt arbetsmiljöproblem för hans partikamrater. — Jag tycker inte att Sverigedemokraterna tar ansvar för det. SD har alltid haft kopplingar till högerextremister men det blir extra tydligt när de till och med bjuder in dem till riksdagens lokaler. Det är ett extremt problem. Alinia kommenterar kort uppståndelsen som ”patetisk” och får medhåll av företrädare från Sverigedemokraterna.

Är det Timbros officiella linje att riksdagen ska anpassa sina säkerhetsrutiner på grund av en individ som hypotetiskt, men inte sannolikt, kan göra något som skapar ett obehag hos en grupp lättkränkta kommunister?
— Josef Fransson (@FranssonJosef) September 19, 2025

”Vänsterpartiet är verkligen patetiska med sina krokodiltårar”, konstaterar Josef Fransson (SD), och är också starkt kritisk till att företrädare för nyliberala Timbro uttrycker stöd för V i frågan. ”Är det Timbros officiella linje att riksdagen ska anpassa sina säkerhetsrutiner på grund av en individ som hypotetiskt, men inte sannolikt, kan göra något som skapar ett obehag hos en grupp lättkränkta kommunister?”, undrar han.

”Det vi verkligen behöver är ett öppet samtal”

Osignerad — Mon, 15 Mar 2021 11:48:51 +0000

Dagens ideologi är mångfald, jämställdhet och jämlikhet. Detta mantra ska genomsyra alla områden i samhället, men gör det verkligen det? Hur ser det till exempel ut inom medier och om människors olika åsikter? Vi lever i ett modernt samhälle och vi betraktar oss som upplysta och fritt tänkande människor, men vi simmar ändå med i strömmen. Hur ser det egentligen ut nu, då vi måste förhålla oss till en pandemi vi aldrig upplevt tidigare, då den högst troligen kommer att påverka våra allas framtid i olika grad? Det jag ser är att vi reagerar mycket emotionellt och det är okej, men det kan bli ett problem när det uppstår en obalans mellan känslorna och rationellt tänkande. Det är det jag tror är som händer nu i samband med krisen vi lever i. Låt mig ge ett exempel. Det råder en samhällsenlig konsensus att vi till en viss grad accepterar att det dör människor i trafiken. Vi gör våra bilar och infrastruktur säkrare, men vi vet att vi ändå inte kan sänka siffran dödsoffer ner till noll. Vill vi uppnå detta skulle vi då kanske införa en hastighetsbegränsning på trettio till och med på motorvägarna, men vi vet också att detta inte kan fungera då våra samhällen i sin nuvarande form antagligen skulle kollapsa som följd. Vi måste komma bort från illusionen att vi kan skydda människor till hundra procent även när det gäller corona och acceptera att det finns människor som även lider av andra rädslor och farhågor än beträffande själva viruset. Det handlar om rädslan att förlora arbetet, psykisk ohälsa, för vaccinets biverkningar och rädslan för förlorad frihet eller demokrati. Alla dessa rädslor har sina berättigande då ett förlorat människoliv, en förstörd försörjningsbas, ett skadat näringsliv och samhällsekonomi eller förlorade grundläggande rättigheter kan ha stora konsekvenser för individen och hela samhället. Inget lidande är mindre värt än det andra och vi måste lösa detta etiska problem. Tyvärr går dagens anda i motsatt riktning. Det tillåts bara en sorts rädsla i åsiktskorridoren, och det är rädslan för viruset och döden. Rapporteringen av offentliga medier leder till att marknadsandelar för alternativa medier ökar då allt fler människor tappar förtroendet för public service och söker svar på frågor angående till exempel vaccinens biverkningar och dödsfall, PCR-testens tillförlitlighet och statistik över virusets farlighet via de istället. Och ja, inte alla alternativa medier är konspiratoriska och oseriösa. Tyvärr blir sådana kanaler allt oftare offer för censur, repressalier och nedstängningar. Det vi verkligen behöver är ett öppet samtal. Bara åsiktspluraliteten leder samhällen framåt. En medial monokultur är däremot kontraproduktiv och ökar polariteten inom samhället och slutar i diktatur. Att utsätta människor som kritiserar de politiska åtgärderna, inte vill ta vaccinet eller drar andra slutsatser om det som nu försiggår än kanske majoriteten, på grund av moraliskt och socialt grupptryck, är lika farligt som att förlöjliga dem som tar restriktionerna på allvar och vill ta vaccinet. Jag har en känsla att vi efter krisen kommer att ha mycket att förlåta varandra för. Tack för ordet. René Janetzko

Anders Tegnell räds inte coronaviruset

Markus Andersson — Tue, 20 Oct 2020 13:40:08 +0000

I en intervju med tidningen Chef berättar statsepidemiologen Anders Tegnell att han inte är rädd för att smittas av coronaviruset och att han heller inte har gjort något coronatest eftersom han helt enkelt inte sett något behov av detta. Under intervjun med Tegnell berättar han att han inte känner någon rädsla för att smittas av coronaviruset eftersom han av egen erfarenhet vet att det finns sjukdomar som är betydligt värre och pekar på att han bland annat arbetade i Kongo under ebolautbrottet 1995. – Nej, för jag har varit på ställen som är så mycket värre, som under ebolapandemin -95. Det är mycket farligare att gå över ett övergångsställe i stan, säger han. Han förklarar vidare att han sover bra på nätterna och att den smittspridning vi ser i Sverige idag är måttlig och på en hanterbar nivå. De flesta människor som smittas är dessutom sådana som är mellan 20 och 50 år gamla och som med all sannolikhet kommer att klara viruset bra. Skvallertidningen Expressen passade genast på att hugga på Tegnells uttalande om att det är farligare att gå över ett övergångsställe i Stockholm än att dö av viruset. Man hänvisar till myndigheten Trafikanalys som rapporterar att 34 gående personer avled i trafiken under 2019 jämfört med knappt 6000 som påstås ha dött av coronaviruset i Sverige och insinuerar att Tegnell ljuger. I ett förtydligande från Folkhälsomyndigheten skriver man dock att syftet var att jämföra Tegnells personliga risktagande som cyklist i rusningstrafik och att Tegnells citat inte handlade om att jämföra några risker i övrigt. ”Du ska förstå det som att Anders Tegnell utsätts/utsätter sig som person för större risker i trafiken (han cyklar i rusningstrafik) än risken att bli allvarligt sjuk på grund av covid-19. Uttalandet var inte menat att jämföra risker för allmänheten i stort, eller undervärdera risken för covid i vårt samhälle utan var en förklaring till varför han inte personligen är rädd för covid.”, skriver man.