<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>radioaktiva ämnen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/radioaktiva-amnen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 18 Aug 2022 11:32:02 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>radioaktiva ämnen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Ryssland: Ukraina bombarderar kärnkraftverk</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-ukraina-bombarderar-karnkraftverk/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-ukraina-bombarderar-karnkraftverk/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 18 Aug 2022 10:32:03 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[kärnkraftverk]]></category>
		<category><![CDATA[radioaktiva ämnen]]></category>
		<category><![CDATA[Ryssland]]></category>
		<category><![CDATA[Ukraina]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=129577</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Den ukrainska militären anklagas för att ha avfyrat ett flertal missiler direkt mot kärnkraftverket Zaporizjzjas kylsystem och kärnavfallslagringsplats – något som riskerar att leda till omfattande radioaktiva utsläpp.</strong>

Den lokale regeringsrepresentanten Vladimir Rogov säger till ryska <a href="https://www.rt.com/russia/560971-ukraine-bombs-waste-containers-zaporozhye/?utm_source=browser&#38;utm_medium=push_notifications&#38;utm_campaign=push_notifications" target="_blank" rel="noopener">medier</a> att en direktträff kan komma att resultera i radioaktiva utsläpp av samma magnitud som en ”smutsig bomb”. Han berättar vidare att en av de ukrainska målsökande missilerna slog ner cirka 10 meter från tunnorna med förbrukat nukleärt bränsle och att andra träffade 50 till 200 meter bort.

Eftersom avfallet lagras på marknivå skulle en direktträff innebära att dussintals till hundratals kilo kärnavfall läckte ut och kontaminerade området, enligt Rogov och har potential att orsaka samma skada som ett radiologiskt vapen.

Själva reaktorn kan bara förstöras med taktiska kärnvapen – men kylningssystemen och lagringen av kärnavfall är betydligt mer sårbara och om dessa skadas kan det snabbt leda till en omfattande katastrof, förklarar han vidare.

Enligt ryska myndigheter har ukrainsk militär redan avfyrat flera dussin tunga projektiler mot kärnkraftverkets kylningssystem. Om de lyckas förstöra systemet kan det leda till en härdsmälta betydligt värre än den vid katastrofen i Tjernobyl 1986, poängterar Rogov.

<strong>Rysk militär etablerade</strong> tidigt under kriget kontroll över Zaporizjzjas kärnkraftverk – det största i Europa. Sedan dess har både den ryska och ukrainska sidan anklagat varandra för att ha beskjutit området och varnat för att strider i området kan leda till en kärnkraftskatastrof som påverkar hela regionen.

Ryska myndigheter har tidigare anklagat Ukraina för att ha angripit kärnkraftverket med artilleri och drönare och kallat agerandet för ”kärnkraftsterrorism”. Den ukrainska sidan hävdar att det är Ryssland som ligger bakom attackerna för att misskreditera regimen i Kiev.

Ryssland har också bett FN och Internationella atomenergiorganet (IAEA) att inspektera kärnkraftverket men har blivit nekade denna begäran med motiveringen att verket enbart kan nås via Kiev och att Ukraina inte kan garantera inspektörernas säkerhet.

Vladimir Rogov menar att FN av politiska skäl aktivt försöker förhindra ett besök från IAEA, och att om dessa faktiskt dök upp skulle de vara tvungna att dra slutsatsen att det är Ukraina och inte Ryssland som bombarderar kärnkraftverket.

<em>– Det är uppenbart. Allt har dokumenterats och det är inte bara det. Det också välkänt vem som tillhandahålls amerikanska målsökande missiler och det är naturligtvis inte Ryssland utan Zelenskyjs regim</em>, hävdar han]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/ryssland-ukraina-bombarderar-karnkraftverk/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Förhöjda nivåer av radioaktiv strålning i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/forhojda-nivaer-av-radioaktiv-stralning-i-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/forhojda-nivaer-av-radioaktiv-stralning-i-sverige/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jul 2020 08:09:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[radioaktiva ämnen]]></category>
		<category><![CDATA[radioaktivitet]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[Visby]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=81415</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Experterna vet fortfarande inte vad som är orsaken till de högre nivåer av radioaktiv strålning som uppmätts i Visby och Stockholm. Man konstaterar dock att det inte handlar om någon stor kärnkraftsolycka.</strong>

Det var Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som i slutet av juni noterade förhöjda nivåer av de radioaktiva ämnena cesium-134, cesium-137, rutenium-103 och kobolt-60 i Visby, och veckan senare även rutenium-106, niob-95 och zirkonium-95, skriver <a href="https://tt.omni.se/annu-inget-svar-om-hojda-stralningsnivaer/a/0nPyoG" target="_blank" rel="noopener noreferrer">TT</a>.

<em>– Under de två veckorna uppmättes mycket låga nivåer av radioaktiva ämnen i Visby, där en av våra sex mätstationer finns. Veckan efter registrerades även något förhöjda nivåer i Stockholm</em>, säger Jan Johansson, strålskyddsexpert vid Strålsäkerhetsmyndigheten.

<strong>De radioaktiva ämnena</strong> som noterades är sådana som bildas vid kärnklyvning i exempelvis ett kärnkraftverk och man påpekar att de uppmätta nivåerna ligger precis på gränsen för vad som är möjligt att detektera.

<em>– De uppstår vid kärnklyvning, men om det är vid en kärnkraftsverksamhet eller något annat är svårare att uttala sig om. Det är inte en stor kärnkraftsolycka i alla fall, så långt kan man säga. Då skulle man se ädelgaser och andra lättviktiga ämnen komma ut i större mängder</em>, säger han.

<strong>Johansson vill inte spekulera</strong> kring de förhöjda nivåerna av radioaktiva ämnen men pekar på att partiklarna förflyttas genom luftmassor och vindar och att ursprungskällan skulle kunna gå att spåra om man på fler platser påträffar förhöjda nivåer av ämnena.

Det internationella atomenergiorganet IAEA har nu bett alla sina medlemsländer att rapportera in sina mätresultat för cesium och rutenium för att kartlägga om det skett någon särskilt händelse som kan ligga bakom de förhöjda nivåerna.

<em>– Vi har noterat att Estland och Finland har liknande nivåer som Sverige. Får man mätvärden från flera platser kan man göra bättre beräkningar om ursprunget. Vi har fortfarande inte gjort några sådana beräkningar,</em> förklarar Jan Johansson.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/forhojda-nivaer-av-radioaktiv-stralning-i-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Spår av Fukushima utanför Kanada</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/spar-av-fukushima-utanfor-kanada/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/spar-av-fukushima-utanfor-kanada/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 26 Feb 2016 14:50:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Fukushima]]></category>
		<category><![CDATA[radioaktiva ämnen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=26490</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Radioaktivt material från Fukushima-katastrofen i form av Cesium 134 och Cesium 137 har spårats av forskare över hela Stilla havet.</strong>

Olyckan som inträffade vid kärnkraftverket i mars 2011 väckte oro om hur mycket av utsläppen som skulle nå kusten i Nordamerika och John Norton Smith med kollegor från Bedford Institute of oceanography i Kanada har gjort undersökningen, enligt en artikel i PNAS rapporterar Eurek Alert.

Det har samlat prover av havsvatten ner till 1000 meters djup i nordöstra Stilla havet och upptäckte tidiga tecken på förhöjd radioaktivitet 150 mil väster om British Columbia i juni 2012. Under 2013 uppmätte de 2 Bequerel per kubikmeter vid Kanadas kontinentalplatta, ungefär dubbelt så mycket som bakgrundsstrålningen.

<strong> Forskarna uppskattar</strong> att halterna kommer att nå en topp av 3-5 Bq/m3 runt 2015-2016 för att sedan sjunka igen. Det är samma nivå som under 1980-talet, men de menar att detta troligen inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

&#160;

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/spar-av-fukushima-utanfor-kanada/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Kommuner vill ha vetorätt mot prospektering</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/kommuner-vill-ha-vetoratt-mot-prospektering/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/kommuner-vill-ha-vetoratt-mot-prospektering/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 02 Jul 2013 13:52:34 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[grundvatten]]></category>
		<category><![CDATA[gruvdrift]]></category>
		<category><![CDATA[radioaktiva ämnen]]></category>
		<category><![CDATA[tungmetaller]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=5729</guid>

					<description><![CDATA[<strong><span style="font-size: large;">I 45 av Sveriges kommuner är stora delar av berggrunden alunskiffer. </span></strong>

<strong></strong>Om denna krossas frigörs tungmetaller och radioaktiva ämnen som utgör ett allvarligt hot mot markområden, grundvatten och odling under överskådlig tid, skriver ordförande för 24 kommun­styrelser i ett öppet brev till regeringen.

De menar att sådan exploatering skiljer sig starkt från konventio­nell gruvdrift i urberg, och därför bör ett kommunalt veto införas när det gäller prospektering som syftar till mineral- eller gasutvin­ning ur alunskiffer.

De underskrivande menar att företagens försäkringar om att brytningen är säker motbevisas genom Talvivaaragruvan i Finland, där verksamheten i svartskiffer, med egenskaper jämförbara med alunskiffrets, har orsakat ”vad som beskrivs som en av Finlands värsta miljökatastrofer.”

Även utvinning av skiffergas genom "hydraulisk spräckning" pekas ut som en miljöfara. Detta har NyD tidigare rapporterat om <a href="http://nyadagbladet.se/miljo/riksdagen-godkande-fracking/" target="_blank">här</a>.

<em>Artikeln har tidigare publicerats i Miljömagasinet</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/kommuner-vill-ha-vetoratt-mot-prospektering/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
