<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>Rädda barnen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/radda-barnen/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Fri, 28 Nov 2025 16:38:54 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>Rädda barnen &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Vart åttonde barn i Sverige lever i fattigdom</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/vart-attonde-barn-i-sverige-lever-i-fattigdom/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 29 Nov 2025 07:36:50 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[barnfattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[fattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[Rädda barnen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=217537</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler barn i Sverige lever i fattigdom. Nya beräkningar från Rädda Barnen visar att 276 000 barn lever i ekonomisk utsatthet – 100 000 fler än vad tidigare mått har indikerat. Under det senaste året har ytterligare 16 000 barn tillkommit.</strong>

Organisationen har tagit fram ett nytt sätt att mäta barnfattigdom. Till skillnad från det tidigare måttet, som byggde på riksnormen för försörjningsstöd, utgår den nya beräkningen från Konsumentverkets uppgifter om hushållens baskonsumtion.

— <em>Utvecklingen går åt helt fel håll</em>, säger Samira Abutaleb Rosenlundh, sakkunnig på Rädda Barnen, till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/ett-av-atta-barn-i-sverige-lever-i-fattigdom-oroande-utveckling" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Enligt Rädda Barnen har riksnormen urholkats kraftigt under de senaste decennierna, eftersom den endast justerats utifrån konsumentprisindex. Det har lett till att den inte längre speglar hushållens faktiska kostnader, särskilt efter de senaste årens prisökningar.

När organisationen i stället utgår från Konsumentverkets beräkningar framträder en betydligt mörkare bild. Resultatet visar att vart åttonde barn i Sverige lever i ett hushåll som inte har råd att täcka sina grundläggande behov.

Rapporten bygger på inkomststatistik från Statistiska centralbyrån och omfattar hushåll med barn i åldrarna 0–17 år.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rädda Barnen: Vart åttonde barn i Sverige lever i fattigdom</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/radda-barnen-vart-attonde-barn-i-sverige-lever-i-fattigdom/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 22 Oct 2025 10:45:30 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[barnfattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[fattigdom]]></category>
		<category><![CDATA[Rädda barnen]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=215591</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vart åttonde barn i Sverige lever i dag i fattigdom och antalet ökar i takt med stigande levnadskostnader, visar en ny rapport från Rädda Barnen.</strong>

Enligt färska siffror från barnrättsorganisationen Rädda Barnen lever omkring 276 000 barn i Sverige i fattigdom, vilket motsvarar nästan 13 procent av alla barn i landet. Det framgår av rapporten "Barnfattigdom i Sverige 2025" som <a href="https://www.raddabarnen.se/rad-och-kunskap/barnfattigdom/barnfattigdom/" target="_blank" rel="nofollow noopener">presenterades</a> under veckan.

Rapporten bygger på det nya måttet från Konsumentverkets beräkningar av familjers grundläggande behov och inkluderar antalet barn i hushåll som får försörjningsstöd. Syftet är att bättre spegla verkligheten för barn i ekonomiskt utsatta hushåll.

<em>— Utvecklingen har gjort det svårt för barnfamiljer som redan saknade eller hade små marginaler för att få vardagen att gå ihop. Rädda Barnen har märkt av en ökad utsatthet bland barnfamiljer vi träffar i våra verksamheter</em>, säger organisationens generalsekreterare Åsa Regnér i ett pressmeddelande.

[caption id="attachment_207233" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/06/Barn-nalle.jpg"><img class="wp-image-207233 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2025/06/Barn-nalle-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Genrebild. Foto: Pixabay[/caption]
<h3>Stigande levnadskostnader och sjunkande reallöner</h3>
Rädda Barnen lyfter i rapporten flera faktorer som förklarar den ökande ekonomiska utsattheten bland barnfamiljer. Bland de främsta orsakerna finns kraftigt stigande levnadskostnader, inte minst för mat och boende, men även arbetslöshet och sjunkande reallöner.

Dessutom synliggör rapporten tydliga skillnader mellan olika grupper i samhället. Barn som lever med ensamstående föräldrar eller i hushåll med utrikes födda föräldrar löper en markant högre risk att drabbas av fattigdom.

Organisationen efterlyser flera nationella reformer för att vända utvecklingen. Bland förslagen finns sedan tidigare höjt barn- och bostadsbidrag, samt ett försörjningsstöd som är indexerat efter faktiska kostnader och inte bara refererar till generella nivåer.

– <em>Försörjningsstödet måste täcka mat, hyra och barns grundläggande behov, och därför behöver det anpassas till de ekonomiska förändringarna och barnfamiljers verkliga kostnader</em>, argumenterar Åsa Regnér.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rapport: Många barn får nakenbilder av främlingar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/rapport-manga-barn-far-nakenbilder-av-framlingar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/rapport-manga-barn-far-nakenbilder-av-framlingar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 16 Jul 2025 10:01:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[barnpornografibrott]]></category>
		<category><![CDATA[Rädda barnen]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=163036</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Internetstiftelsen har sammanställt en ny rapport kallad "Svenskarna och internet 2023" som indikerar att vart åttonde barn under det senaste året fått nakenbilder skickade till sig av en främling. I samma rapport uppger dock föräldrarna att endast tre procent av barnen fått nakenbilder under samma tidsperiod.</strong>

<strong>Sara Nilsson från Dumpen.se betonar emellertid att man bör vara försiktig med studier av detta slag då man av erfarenhet vet att barn inte vågar prata om problemet.
</strong>

<hr />

<em>Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 17 oktober 2023.</em>

<hr />

– <em>Det viktigaste som vuxen är att prata. Barn behöver vuxnas hjälp med strategier för att hantera det här,</em> säger Hanna Thermaenius, barnpsykolog på Rädda Barnen, angående <a href="https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2023/" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporten</a>.

Hon poängterar att förbud och skällande allt som oftast inte hjälper, fastän det fullt förståeligt är många föräldrars spontana reaktion.

– <em>Vuxna måste hitta lugnet och ta emot att barn berättar som en gåva, istället för att straffa och tillrättavisa och kanske säga "nu blir det ingen mobil eller snapchat". Det är inte en lösning.
</em>
<h3>"Prata med barnen"</h3>
– <em>Något sånt här kan påverka barn väldigt olika. Det kan vara en jättejobbig sak eller närmast en oproblematisk sak, om vi då pratar om äldre barn som kanske skickar eller tar emot bilder själva i en relation. När det sker från främlingar är det självklart inte okej,</em> poängterar Hanna Thermaenius.

Hon menar att föräldrar, utöver att ha en aktiv dialog och vara samtalsvilliga, också kan se på sociala medier och andra plattformar där barnen är aktiva ungefär som en fritidsaktivitet. Hon påpekar också att andra vuxna än föräldrarna har en roll att spela när det gäller att få barn och ungdomar att känna sig trygga och välkomna.

– <em>Ju mer vi delar världar desto lättare är det att prata om. Många är med på fotbollsträningen eller danslektionen, men hur många tar del av barnens liv på mobilen, eller har Tiktok själva?</em>

<em>– Det viktigaste som vuxen är att göra saker pratbara. Om det känns obekvämt kan ett tips vara att vända bort det från barnets egna upplevelse. Man kan exempelvis fråga om barnet har kompisar som fått nakenbilder skickade till sig,</em> råder Hanna Thermaenius.
<h3>Dumpen: "Barnen skäms"</h3>
Nya Dagbladet har talat med Sara Nilsson, ansvarig utgivare för <a href="https://dumpen.se/" target="_blank" rel="noopener">Dumpen.se</a>. Hon betonar att man bör vara försiktig med studier av detta slag då man av erfarenhet vet att barn ogärna pratar om problemet.

– <em>Även om det rapporten säger att en av åtta ungdomar kan ha fått bilder skickade till sig under det senaste året kan vara sant, ser vi att det är mycket vanligare bland flickor</em>.

Hon förklarar att det är stor skillnad mellan pojkar och flickor eftersom "pojkar inte får lika många bilder som flickor", och säger att, tvärtemot vad många vuxna kanske tror, är många barn och ungdomar faktiskt inte är särskilt aktiva online på just kontaktsökande plattformar.

Studien kan enligt Sara Nilsson stämma men poängterar att man bör ta rapporten "med en nypa salt", då barn allt som oftast inte berättar om att man fått till exempel nakenbilder skickade till sig, då barnen ofta känner stor skam över händelsen.
<h3>Vanligt med pedofila kontaktförsök</h3>
Sara berättar för Nya Dagbladet att när Dumpen skapar en fejkprofil på exempelvis TikTok, dröjer det max ett dygn innan det kontot fått en nakenbild skickat till sig.

– <em>För varje nytt konto vi registrerar får det kontot minst 50 kontaktförfrågningar av vuxna - per dag. Per månad är det omkring fem-sex personer som skriver att de vill ha sex.</em>

Sara säger också att antalet kontaktförsök av sexuell karaktär varierar beroende på plattform, där vissa genererar fler kontaktförsök än andra. Exempel på plattformar är Kamrat, Snapchat och nämnda TikTok.

Det inte bara som offer vuxna kan behöva närma sig frågan om barn, internet och nakenbilder. Det finns också en annan aspekt att ta hänsyn till.

– <em>Bilder som skickas när det är ömsesidigt exempelvis, det känns spännande i stunden, men det kan vara svårt att greppa hur en sådan bild kan spridas. Barn kan bli förövare, om de skickar något sådant vidare. Det är också viktigt att prata om,</em> avslutar Hanna Thermaenius  från Rädda barnen.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/rapport-manga-barn-far-nakenbilder-av-framlingar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Rädda Barnen: ”Minst 2000 barn dödade i Gaza”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/radda-barnen-minst-2000-barn-dodade-i-gaza/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/radda-barnen-minst-2000-barn-dodade-i-gaza/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 25 Oct 2023 14:32:11 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Gaza]]></category>
		<category><![CDATA[Rädda barnen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=163978</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Minst 2000 barn har dödats i Gaza sedan den 7 oktober, rapporterar Rädda Barnen och kräver nu ett omedelbart eldupphör.</strong>

<em>– En aktiv konflikt med hänsynslösa luftangrepp i en så tätbefolkad stad leder till en chockerande hög civil dödssiffra</em>, varnar organisationens regionchef Jason Lee.

Utöver de drygt 2000 dödade barnen i Gaza befinner sig ytterligare en miljon barn ”utan flyktvägar eller möjlighet att ta skydd”, enligt <a href="https://www.savethechildren.net/news/least-2000-children-killed-gaza-airstrikes-continue-unabated" target="_blank" rel="nofollow noopener">hjälporganisationen</a> som utgår från data från palestinska myndigheter.

<em>– I takt med att dödssiffrorna stiger är barnen i fara och skräckslagna. Barn har dödats och skadats i varje större eskalering, för att inte tala om att de lider av allvarliga långsiktiga psykiska hälsoeffekter - de har aldrig klarat sig oskadda.</em>

<em>– Vi måste omedelbart komma överens om en vapenvila. Det kan inte ske tillräckligt snabbt. Vi uppmanar alla parter att omedelbart vidta åtgärder för att skydda barns liv, och det internationella samfundet att stödja dessa ansträngningar</em>, fortsätter han.
<h3>"Stoppa våldet"</h3>
Enligt Jason Lee måste ”allt som är möjligt göras” för att skydda barnen i området och ge dem det stöd de är i behov av. De skadade barn som behöver specialiserad eller livräddande vård måste kunna få denna utanför Gaza.

<em>– Det enda sättet att verkligen skydda barns liv är att stoppa våldet, </em>betonar han.<em>
</em>

Israels dödliga bombningar av Gaza är ett uttalat svar på Hamas attacker den 7 oktober då islamistgruppen tog sig in i Israel och dödade drygt 1400 människor - den dödligaste attacken i Israels historia.<em>
</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/radda-barnen-minst-2000-barn-dodade-i-gaza/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Organisationer upphör med migrantsmuggling till Europa</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/utrikes/organisationer-upphor-med-migrantsmuggling-till-europa/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/utrikes/organisationer-upphor-med-migrantsmuggling-till-europa/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 14 Aug 2017 10:45:12 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Utrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Läkare utan gränser]]></category>
		<category><![CDATA[människosmuggling]]></category>
		<category><![CDATA[Medelhavet]]></category>
		<category><![CDATA[migranter]]></category>
		<category><![CDATA[Rädda barnen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=39884</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Flera så kallade NGO:s har beslutat att avbryta att smuggla vidare migranter i Medelhavet till Europa. Läkare utan gränser och Rädda barnen är två av de välfinansierade organisationer som nu upphör helt med sina aktiviteter i Medelhavet.</strong>

Tusentals migranter försöker varje dag via Libyen ta sig över Medelhavet in i Europa. På senare tid har flera icke-statliga organisationer (non-governmental organisations, NGO) hamnat i rampljuset när man <a href="http://www.bbc.com/news/world-europe-39686239" target="_blank" rel="noopener">hjälper människosmugglare</a> att föra in migranter i Europa utan tillstånd. Flera organisationer har inte heller velat följa de regler som Italiens och Libyens kustbevakning satt upp.

Men flera organisationer, däribland Läkare utan gränser och Rädda barnen, väljer nu att avsluta sina aktiviteter i Medelhavet. Orsaken sägs vara att organisationerna känner sig hotade av Libyens kustbevakning, skriver New York Times.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/utrikes/organisationer-upphor-med-migrantsmuggling-till-europa/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
