<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>psykisk ohälsa &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/psykisk-ohalsa/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Thu, 10 Sep 2026 05:03:51 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>psykisk ohälsa &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Självmorden minskar – men inte bland unga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/sjalvmorden-minskar-men-inte-bland-unga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 10 Sep 2026 05:03:51 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[självmord]]></category>
		<category><![CDATA[Socialstyrelsen]]></category>
		<category><![CDATA[Suicide Zero]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=239950</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Färre människor tog sitt liv i Sverige förra året än året innan. Bland unga syns ingen sådan nedgång, och där är självmord fortfarande den vanligaste dödsorsaken, enligt organisationen Suicide Zero.</strong>

Idag, den 10 september, är det den internationella suicidpreventiva dagen, och runtom i landet arrangeras ljuständningar för de liv som gått förlorade.

Under 2025 dog 1 385 personer i självmord, 68 färre än året innan. Det är andra året i rad som antalet sjunker något, enligt Suicide Zeros <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4535051/sa-manga-i-sverige-tog-sitt-liv-2025?publisherId=3236998&#38;lang=sv" target="_blank" rel="noopener nofollow">redovisning</a> av Socialstyrelsens dödsorsaksregister.

— <em>Att självmorden minskat jämfört med 2024 är glädjande, men det är riskfyllt att fästa för mycket vikt vid enskilda år</em>, säger Line Sardh, chef för intressepolitik och regional verksamhet.

Statistiken gäller säkra och <a href="https://ki.se/nasp/hur-beraknas-sjalvmordsstatistik" target="_blank" rel="noopener nofollow">osäkra självmord</a>, alltså även dödsfall där det är oklart om personen avsiktligt tog sitt liv.

— <em>Självmord har haft en undanskymd roll i valrörelsen, trots att det är ett samhällsproblem som berör väldigt många. Efter valet behöver partierna kavla upp ärmarna och prioritera konkreta insatser för att rädda liv. Stort fokus behöver läggas på unga, där självmordstalen inte minskar</em>, säger Line Sardh.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nikotin kopplas till psykisk ohälsa bland unga</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/nikotin-kopplas-till-psykisk-ohalsa-bland-unga/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 19 Aug 2026 07:05:44 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Göteborgs universitet]]></category>
		<category><![CDATA[nikotin]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[rökning]]></category>
		<category><![CDATA[tobak]]></category>
		<category><![CDATA[unga]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=237902</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Unga som använder nikotin rapporterar oftare symptom på ångest, depression och annan psykisk ohälsa än jämnåriga som avstår. Tjejer tycks vara särskilt sårbara, med fler problem med sömn, oro, nedstämdhet och koncentration bland dem som började använda tobak.</strong>

I tre studier har forskare vid Göteborgs universitet undersökt hur nikotin kan påverka psykisk hälsa. Två av studierna gäller svenska ungdomar.

I en av <a href="https://doi.org/10.1177/1179173x261455075" target="_blank" rel="noopener nofollow">studierna</a>, som publicerades i maj 2026, deltog 3 730 ungdomar i åldern 17 till 19 år i en webbenkät. Forskarna undersökte sambanden mellan tobaks- och nikotinanvändning, däribland vitt snus och e-cigaretter, och symptom på ångest och depression.

Bland tjejer som använde nikotin uppgav 80 procent ångestbesvär. Bland killar var nikotinanvändning kopplad till depressiva symptom, medan användning av både tobak och tobaksfria nikotinprodukter bland killar var kopplad till fler psykiska besvär.
<h3>Tjejer pekas ut som särskilt sårbara</h3>
Den andra <a href="https://doi.org/10.1093/ntr/ntag148" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a>, publicerad i juni i år, bygger på den svenska långtidsstudien LoRDIA. Där följdes 1 592 ungdomar från 12–13 års ålder till 17 år.

Forskarna undersökte användning av cigaretter och snus, samt hur tobaksdebut hängde samman med psykosomatiska symptom över tid. Vid 17 års ålder var tecken på depression och självmordstankar vanligare bland ungdomar som rökte cigaretter.

Tjejer som började använda tobak fick också oftare ökande problem med sömn, oro, nedstämdhet och koncentration över tid.

— <em>Vi ser tydliga skillnader mellan tjejer och killar, där tjejer som röker verkar vara särskilt sårbara. Samtidigt behöver vi förstå mer om hur snus påverkar psykisk hälsa, inte minst bland unga tjejer där användningen av vitt snus ökat så snabbt</em>, <a href="https://www.gu.se/nyheter/nikotin-kopplas-till-psykisk-ohalsa-hos-unga" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Johanna Andersson, läkare och doktorand vid Sahlgrenska akademin.
<h3>Biologiska förändringar i djurförsök</h3>
Den tredje <a href="https://doi.org/10.1016/j.neuropharm.2026.110879" target="_blank" rel="noopener nofollow">studien</a> bygger på försök med råttor. Där såg forskarna förändringar i amygdala, ett hjärnområde som har betydelse för känsloreglering och stress. Effekterna var tydligast hos honråttor, och nikotin förändrade kommunikationen mellan nervceller även efter att ämnet lämnat kroppen.

Resultatet ger enligt forskarna en möjlig biologisk förklaring till ökad sårbarhet för ångest- och stressrelaterade symptom, men kan inte ensamt överföras till människor. Socioekonomi, stress, alkohol, annan substansanvändning och individuella sårbarhetsfaktorer kan samtidigt påverka både nikotinanvändning och psykisk ohälsa.

— <em>Det viktiga är att vi ser liknande mönster i flera olika studier och med olika typer av data. Men vi kan fortfarande inte säga säkert vad som är orsak och verkan. Djurstudierna visar biologiska förändringar i hjärnan som skulle kunna bidra till ökad sårbarhet för ångest- och stressrelaterade symptom</em>, säger Louise Adermark, professor vid Sahlgrenska akademin.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Regeringen ska kartlägga pojkars värderingar på nätet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/regeringen-ska-kartlagga-pojkars-varderingar-pa-natet/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 17 Jul 2026 11:21:16 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[feminism]]></category>
		<category><![CDATA[Jakob Forssmed]]></category>
		<category><![CDATA[jämställdhet]]></category>
		<category><![CDATA[Jämställdhetsmyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[Nina Larsson]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[regeringen]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<category><![CDATA[sociala medier]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=235330</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Regeringen ger Jämställdhetsmyndigheten i uppdrag att kartlägga hur sociala medier påverkar pojkars och unga mäns värderingar, livsval och syn på jämställdhet. Även flickors och unga kvinnors förväntningar på pojkar ska granskas.</strong>

Bakgrunden är regeringens oro för den så kallade manosfären – digitala miljöer där budskap om maskulinitet och relationer kan bygga på förenklade eller polariserade föreställningar. Kvinnor och flickor kan där framställas negativt eller stereotypt.

Innehållet sprids genom öppna sociala medier, videotjänster, medlemsforum, dataspel och samtal i anslutning till spel. <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/sociala-mediers-paverkan-pa-pojkar-och-man-ska-undersokas/" target="_blank" rel="noopener nofollow">Jämställdhetsmyndigheten ska undersöka</a> vilka förväntningar och "maskulinitetsnormer" pojkar och unga män möter i dessa miljöer, och i vilken utsträckning innehållet påverkar deras livskvalitet och livsval.
<h3>Vill motverka ”destruktiva mansnormer”</h3>
Jämställdhetsminister Nina Larsson framhåller att jämställdhet är en grundläggande värdering i Sverige och att unga män ska kunna forma sina liv utan att begränsas av normer och förväntningar.

— <em>De ska kunna växa upp fria från kvinnofientliga ideal, destruktiva mansnormer och algoritmer som sprider hat och förakt</em>, säger hon.

Som motiv för kartläggningen pekar regeringen på digitala miljöer där självmord glorifieras, utseendefixering förekommer och psykisk ohälsa föraktas. Sådant innehåll kan enligt pressmeddelandet påverka pojkars vilja att söka hjälp, prägla deras relationer och öka polariseringen mellan könen.

Socialminister Jakob Forssmed uppger att mer än var fjärde ung man saknar någon att anförtro sig åt och att mer än var tredje känner att livet saknar mening. Han menar att aktörer i manosfären utnyttjar ensamhet, isolering och upplevd hopplöshet.

— <em>Aktörerna i manosfären exploaterar allt detta och gör på samma gång livet ännu sämre</em>, säger Forssmed.

Uppdraget omfattar även flickors och unga kvinnors förväntningar på pojkar och unga män utifrån innehåll i sociala medier. Jämställdhetsmyndigheten ska slutredovisa arbetet senast den 15 december 2027. Pressmeddelandet anger inte närmare hur myndigheten ska skilja mellan destruktiva värderingar och legitim kritik av den rådande jämställdhetspolitiken.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Stavgång kan lindra depression</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/stavgang-depression-fem-veckor-studie/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 26 Jun 2026 07:03:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[depression]]></category>
		<category><![CDATA[motion]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[stavgång]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=233994</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Stavgång kan ge snabb lindring vid depression. I en ny randomiserad studie märktes effekten redan efter fem veckor – tydligast hos deltagare med svårare symptom.</strong>

Metoden utvecklades i Finland under 1950- och 1960-talen som sommarträning för skidåkare. Med särskilda stavar aktiveras även armar, axlar och överkropp, vilket gör träningsformen mer allsidig än en vanlig promenad.

Samtidigt kan stavarna bidra till stabilitet och avlastning, vilket gör att träningen ofta upplevs som skonsam.

Studien, som publicerats i <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0165032726004696" target="_blank" rel="noopener"><em>Journal of Affective Disorders</em></a>, är gjord av forskare vid bland annat Université Grenoble Alpes och University of Reims Champagne-Ardenne i Frankrike. Den omfattade 64 vuxna, i genomsnitt 50 år gamla. 58 av deltagarna var kvinnor.

Deltagarna delades slumpmässigt in i två grupper: ett tio veckor långt program med handledd stavgång eller en inaktiv kontrollgrupp.

Stavgångsgruppen genomförde två träningspass i veckan, en timme per gång, under ledning av instruktör. Intensiteten låg på måttlig nivå, motsvarande 65–75 procent av maximal hjärtfrekvens. Depressionssymptomen mättes med Beck Depression Inventory-II, ett självskattningsformulär som används för att bedöma grad av depression, före programmet, efter fem veckor och efter tio veckor.

Forskarna såg en klart större minskning av depressionssymptom i stavgångsgruppen än i kontrollgruppen. Den största förbättringen inträffade under de första fem veckorna. Därefter fortsatte symptomen att minska, men i långsammare takt.
<h3>Halva gruppen svarade efter fem veckor</h3>
Efter fem veckor hade omkring hälften i stavgångsgruppen minskat sina symptom med minst 50 procent, vilket räknades som klinisk respons. Ingen i kontrollgruppen nådde samma nivå.

<em>”Handledd stavgång visade sig vara förknippad med en betydande minskning av depressionssymptom inom fem veckor, särskilt bland personer med svår depression”</em>, skriver forskarna.

Resultaten ska samtidigt tolkas med försiktighet. Studien var liten, kontrollgruppen var inaktiv och deltagarna rekryterades i ett sammanhang där fysisk aktivitet redan användes som stöd vid depression.

Forskarna framhåller därför inte stavgång som en ersättning för annan vård, utan som ett möjligt komplement. Det mest intressanta är hur snabbt effekten syntes: redan efter några veckor hade många deltagare förbättrats tydligt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Självmord bland flickor ökar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/flickors-sjalvmord-okar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 May 2026 05:59:36 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Barn och unga]]></category>
		<category><![CDATA[Folkhälsomyndigheten]]></category>
		<category><![CDATA[Karolinska institutet]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Region Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[självmord]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=230826</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Självmord bland unga flickor ökar i Sverige, enligt en ny studie från Karolinska institutet. Ökningen syns tydligast bland flickor i åldern 10–14 år.</strong>

Forskarna har gått igenom dödsorsaksregistret för perioden 1980–2023. Materialet omfattar 878 självmord bland barn och unga i åldern 10–17 år, varav 205 i gruppen 10–14 år, enligt den <a href="https://www.medrxiv.org/content/10.1101/2025.11.24.25340902v1.full" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerade</a> preprint-studien.

I absoluta tal handlar det fortfarande om få fall. Under den undersökta perioden dog i genomsnitt omkring 25 barn och unga mellan 10 och 17 år per år genom självmord.

Utvecklingen skiljer sig däremot tydligt mellan könen. Pojkarnas nivåer har enligt forskarna varit relativt stabila, medan självmordstalen bland flickor har ökat gradvis. Anna Lundh, specialist i barn- och ungdomspsykiatri och en av forskarna bakom studien, säger att ökningen inte kan förklaras med ett enskilt samhällsskifte.

— <em>Som barnpsykiatriker tänker jag att det beror på flera olika faktorer i vårt samhälle, som successivt ställer ökade krav på barn och ungdomar, i synnerhet flickor</em>, säger hon till skattefinansierade kanalen <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/sjalvmorden-okar-bland-unga-flickor" target="_blank" rel="noopener nofollow">SVT</a>.

Psykisk ohälsa har ökat markant de senaste åren, särskilt bland unga. Självmord har beskrivits som den vanligaste dödsorsaken bland unga i åldern 15–24 år i Sverige, enligt Region Stockholms <a href="https://www.folkhalsorapportstockholm.se/rapportsamling/2019/rapporten/sjukdomar-och-skador/sjalvmord-och-sjalvskador/" target="_blank" rel="noopener nofollow">folkhälsorapport</a>. Folkhälsomyndighetens senaste statistik <a href="https://www.folkhalsomyndigheten.se/vara-amnesomraden/suicidprevention/statistik-om-suicid/" target="_blank" rel="noopener nofollow">visar</a> att självmord samtidigt står för nästan en tredjedel av alla dödsfall bland unga 15–29 år.

Regeringen har tagit fram en nationell strategi för psykisk hälsa och självmordsprevention. En ny lag innebär också att varje misstänkt självmord ska utredas, för att klargöra hur dödsfallet hade kunnat förebyggas.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Psykisk ohälsa ökar i Norge</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/psykisk-ohalsa-okar-norge/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 27 Apr 2026 12:02:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[ensamhet]]></category>
		<category><![CDATA[folkhälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Sömnproblem]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=228692</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Psykiska besvär och sömnproblem har ökat i Norge sedan coronakrisen, samtidigt som det sociala stödet har minskat. Nu pekar norska Folkhälsoinstitutet på ekonomisk press som en möjlig förklaring.</strong>

En <a href="https://www.fhi.no/nyheter/2026/mange-har-god-helse-men-okonomiske-vansker-gir-okte-belastninger/" target="_blank" rel="noopener nofollow">ny</a> nationell folkhälsoundersökning från institutet, FHI, visar att 29 procent av norrmännen uppger att de har psykiska besvär. Undersökningen har besvarats av drygt 28 000 personer.

Även sömnproblemen har ökat. Enligt FHI uppger 14 procent att de har kroniska sömnbesvär.

Samtidigt uppger endast 31 procent att de har en hög grad av socialt stöd. Andelen har minskat sedan 2020, i synnerhet i åldersgruppen 30–59 år.

Ensamheten är relativt stabil i befolkningen som helhet, men har ökat bland personer mellan 30 och 44 år.
<h3>Ekonomin pressar fler</h3>
FHI pekar på att ekonomisk press kan vara en viktig del av förklaringen. Andelen som uppger att de har ekonomiska svårigheter har ökat från 16 till 22 procent sedan 2020.

Bland yngre vuxna är pressen ännu tydligare. I åldersgruppen 18–44 år uppger nästan tre av tio att det är svårt att få pengarna att räcka till.

— <em>Ökad ekonomisk press kan vara en viktig del av förklaringen till att fler i arbetsför ålder rapporterar psykiska besvär och sömnsvårigheter, särskilt i livsfaser med stora åtaganden</em>, säger Guri Rørtveit, direktör för FHI.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Bris varnar för brister i stöd till utsatta barn</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/bris-varnar-for-brister-i-stod-till-utsatta-barn/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 09 Mar 2026 07:40:05 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[barn]]></category>
		<category><![CDATA[Bris]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=223666</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Många barn lever i ekonomisk utsatthet eller utsätts för våld i hemmet. I den nya Barnrapporten varnar Bris för att samhällets stöd ofta kommer för sent.</strong>

Bris släpper i dag <a href="https://www.bris.se/barnrapporten/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Barnrapporten</a> 2026 som visar en oroande bild av många barns livsvillkor i Sverige. Under 2025 hade organisationen nästan 63 000 stödjande samtal med barn. Rapporten bygger på dessa samtal tillsammans med forskning och rapporter från myndigheter.

Psykisk ohälsa är fortsatt den vanligaste orsaken till att barn kontaktar Bris, men samtalen om utsatthet i hemmet sticker ut. Många barn beskriver hur de växer upp i familjer där pengarna inte räcker till eller där de utsätts för våld.

— <em>Att växa upp i en familj där pengarna inte räcker till eller där man utsätts för våld är vardag för många barn i Sverige. När barn vänder sig till Bris och beskriver sina livssituationer är det tydligt att barn får ta konsekvenserna när vuxna och välfärdssystemet inte tar sitt ansvar</em>, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris, i ett <a href="https://via.tt.se/pressmeddelande/4277544/barnrapporten-2026-samhallets-stod-till-barn-som-lever-i-utsatthet-brister?publisherId=" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Ekonomiska svårigheter handlar om allt från rädsla att förlora sitt hem till att gå hungrig eller tvingas avstå fritidsaktiviteter. Vad gäller våld i hemmet hade Bris nästan 10 000 samtal under 2025. I de fall där barn berättar om våld som de själva utsätts för är barnets förälder eller bonusförälder den vanligaste förövaren.

— <em>Det finns brister i hela det system som ska säkerställa att varje barn får en trygg och god uppväxt. Vi ser det tydligt när barn kontaktar Bris, men vi ser det också i forskning, i myndighetsrapporter och granskningar. Inte minst så ser vi att stödet till barn ofta kommer när barnet levt i utsatthet under lång tid</em>, säger Maria Frisk.

Bris betonar att samhället måste bli bättre på att ge barn rätt stöd i rätt tid. Trots samhällets ansvar att agera när ett barn riskerar att fara illa drar sig många vuxna för att ingripa och insatser från socialtjänsten dröjer ofta.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Tarmflora från donatorer kan hjälpa anorexipatienter</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/tarmflora-fran-donatorer-kan-hjalpa-anorexipatienter/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 17 Feb 2026 14:05:54 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[anorexi]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[tarmflora]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=221773</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En sjuk tarmflora kan påverka både kroppen och psyket – nu kan en ny behandling bli aktuell för patienter som lider av anorexi. I en studie har anorexipatienter fått "byta ut" sin sjuka tarmflora mot en frisk med hjälp av kapslar från en donator.</strong>

Idag uppskattas omkring 200 000 personer i Sverige lida av någon form av ätstörning, även om man tror att mörkertalet är betydligt större. Antalet fall tycks inte heller minska i samhället utan snarare öka – inte minst hos barn och unga.

Exempelvis ser Bris en <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/fler-barn-sokte-stod-for-atstorningar-under-jullovet/" target="_blank" rel="noopener">alarmerande</a> trend där fler barn kontaktar organisationen om ätstörningar. Detta är också något som syns inom barnpsykiatrin, bland annat i Västernorrland.
<h3>Tarmfloran kopplas till måendet</h3>
I en ny studie, som är utförd i Köpenhamn, har man tittat på en ny typ av behandling. Personer med anorexi har ofta en sjuk tarmflora och problem med magen.

Det påverkar förstås fysiskt, men det finns också forskning som tyder på att tarmfloran kan ha kopplingar till hjärnan och det psykiska måendet – även om forskare ännu inte vet exakt hur.

— <em>Anorexia nervosa är en allvarlig sjukdom där dagens behandlingsmetoder inte hjälper alla patienter fullt ut. Den här studien bidrar med viktig kunskap om en ny möjlig biologiskt inriktad behandlingsstrategi</em>, säger Magnus Sjögren, docent vid NHV för ätstörningar i Sundsvall, i ett <a href="https://www.rvn.se/sv/Om-regionen/Pressrum/Pressmeddelanden/tarmfloratransplantation-kan-paverka-biologin-vid-anorexia-nervosa/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

[caption id="attachment_179665" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/05/kvinna-soffa-mat-ledsen-atstorningar.jpg"><img class="size-medium wp-image-179665" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2024/05/kvinna-soffa-mat-ledsen-atstorningar-640x328.jpg" alt="" width="640" height="328" /></a> Foto: iStock/gpointstudio[/caption]
<h3>Donatorer</h3>
Resultatet av studien visar att det går att byta ut den sjuka tarmfloran mot en friskare – med hjälp av donationer. Man tar bakterier från en person med en hälsosam tarmflora och lägger dem i en kapsel som den sjuka personen sedan tar för att konkurrera ut den sjuka tarmfloran.

I studien fick vuxna kvinnor som led av anorexi en engångsbehandling i form av en kapsel innehållande frisk tarmflora. Efter en vecka kunde forskarna se en märkbar förbättring.

— <em>Vi kunde se att tarmfloran började förändras mot en hälsosam tarmflora efter bara en enda transfusion</em>, säger Sjögren till skattefinansierade <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasternorrland/sa-kan-ny-forskning-hjalpa-anorexipatienter-i-sundsvall" target="_blank" rel="nofollow noopener">SVT</a>.

Metoden används redan inom andra områden inom vården, men kan nu bli aktuell även hos patienter med anorexi. Giampiero Gaetano Re, som arbetar som sjuksköterska vid ätstörningskliniken i Sundsvall, hoppas att metoden kommer att börja användas.

— <em>Denna typ av behandling kommer att hjälpa patienter både fysiskt och psykiskt, och anorexi är en sjukdom som påverkar kroppen och hjärnan.</em>
<h3>Forskningen fortsätter</h3>
Forskarna betonar att resultaten främst visar en biologisk påverkan och att man i denna studie inte kunde se tydliga förändringar på kort sikt i självskattade mått gällande ätstörningssymtom.

Nästa steg är dock att göra placebokontrollerade studier samt även upprepade behandlingar där man även kommer att mäta långtidseffekter inte enbart på tarmfloran utan också på aptit, kroppsvikt, hormoner, symtom och välbefinnande.

Målet är att se om denna typ av behandling är lämplig som komplement vid anorexi.

Förra året införde Socialstyrelsen nya <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/socialstyrelsen-infor-nya-riktlinjer-for-atstorningar/" target="_blank" rel="noopener">riktlinjer</a> för ätstörningar för att ge ökad kunskap, fler behandlingsalternativ och mer individanpassad vård för patienter.

Skälen till att nya riktlinjer behövs uppgavs kort och gott vara att dagens kunskap och vård hade stora brister.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fördubbling av självskador bland unga flickor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fordubbling-av-sjalvskador-bland-unga-flickor/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Jan 2026 09:09:29 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[flickor]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[självskadebeteende]]></category>
		<category><![CDATA[Socialstyrelsen]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220624</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet flickor i åldern 12–15 år som vårdas på sjukhus för självskador har fördubblats mellan 2015 och 2023, visar ny statistik från Socialstyrelsen. Samtidigt avslöjar rapporten allvarliga brister i uppföljningen efter utskrivning.</strong>

Socialstyrelsen publicerade på torsdagen uppdaterad statistik över perioden 2015–2023. Den visar att andelen flickor mellan 12 och 15 år som fått sjukhusvård för avsiktlig självskada har ökat med 100 procent.

Den kraftigaste ökningen skedde under coronapandemin 2021 och 2022. Sedan dess har ökningen planat ut något bland de yngsta, men nivåerna ligger fortfarande betydligt högre än tidigare.

— <em>Den kraftiga ökningen som vi såg 2021–2022 var mycket oroande. Det är positivt att den nu mattas av bland de yngsta, men nivåerna är fortfarande betydligt högre än tidigare och kräver fortsatt uppmärksamhet</em>, <a href="https://www.socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/sjalvskador-bland-unga-flickor--och-kvinnor-kvar-pa-hoga-nivaer/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig på Socialstyrelsen.

Varje år vårdas mellan 10 000 och 11 000 personer på sjukhus i Sverige för avsiktlig självskada. Omkring 60 procent av dessa är flickor eller kvinnor.
<h3>Ökad risk för självmord</h3>
Myndighetens kartläggning visar också påtagliga luckor i eftervården. Bland dem som vårdades 2023 fick bara 15 procent träffa en läkare inom den specialiserade psykiatrin inom sju dagar efter att de lämnat sjukhuset.

— <em>Tidigare självskada är den enskilt största riskfaktorn för nya suicidförsök. Det gör en sammanhållen vårdkedja och tydlig planering helt avgörande</em>, säger Sofia Åhlqvist, utredare på Socialstyrelsen.

Enligt Socialstyrelsen måste uppföljningen förbättras markant, insatserna samordnas bättre och arbetet för att förebygga självmordsförsök bli mer systematiskt.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Krislarm: Dramatisk ökning av självmordssamtal på Island</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/krislarm-dramatisk-okning-av-sjalvmordssamtal-pa-island/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 21 Jan 2026 07:46:21 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Island]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[självmord]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220139</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Antalet samtal om självmordstankar till Röda Korsets hjälplinje på Island ökade med nästan 70 procent under förra året. Även organisationen Pieta rapporterar om kraftigt ökad efterfrågan.</strong>

Totalt kontaktade över 20 000 personer på Island hjälplinjen 1717 under 2024. Av dessa handlade närmare 1 730 samtal om självmord – det högsta antalet någonsin.

— <em>Vi har alltid sett en ökning från år till år, men vi har aldrig upplevt ett så stort hopp som förra året, där vi till exempel ser en 67-procentig ökning av självmordsrelaterade samtal. Det här har vi inte sett förut</em>, säger Sandra Björg Birgisdóttir, projektledare för Röda Korsets hjälplinje till den isländska statskanalen <a href="https://www.ruv.is/english/2026-01-21-calls-for-help-to-1717-and-pieta-are-increasing-464403" target="_blank" rel="nofollow noopener">RÚV</a>.

Även Pieta, som arbetar med självmordsprevention, ser en ökning. Förra året tog organisationen emot 6 230 samtal, nästan tusen fler än året innan.

Vid 229 tillfällen kontaktade Röda Korset larmcentralen efter samtal där personen bedömdes vara i livsfara. Fler allvarliga samtal kommer in nattetid, när andra stödtjänster är stängda.

De ökade självmordssamtalen behöver dock inte betyda att fler tog sitt liv – statistik från hälsomyndigheterna är ännu inte tillgänglig.

Sandra Björg Birgisdóttir efterlyser verksamheter med låg tröskel dygnet runt, kortare väntetider och att kostnader inte ska hindra människor från att få hjälp.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
