<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>psykiatri &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/psykiatri/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Tue, 07 Jul 2026 07:10:49 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>psykiatri &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Kraftig ökning av adhd och autism ska utredas</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/kraftig-okning-av-adhd-och-autism-ska-utredas/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 07 Jul 2026 07:33:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[ADHD]]></category>
		<category><![CDATA[autism]]></category>
		<category><![CDATA[Camilla Waltersson Grönvall]]></category>
		<category><![CDATA[Jakob Forssmed]]></category>
		<category><![CDATA[psykiatri]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[regeringen]]></category>
		<category><![CDATA[skola]]></category>
		<category><![CDATA[socialtjänsten]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=234709</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Allt fler barn och unga får neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism. Nu tillsätter regeringen en delegation som ska analysera orsakerna bakom ökningen och föreslå hur stödet till barnen och deras anhöriga kan förbättras.</strong>

Delegationen ska enligt regeringen ta fram en samlad bild av vad som driver utvecklingen och vilka konsekvenser den får för bland annat skolan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Uppdraget gäller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, med särskilt fokus på adhd och autism.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) säger i ett <a href="https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2026/07/delegation-for-att-utveckla-stodet-for-barn-och-unga-med-npf-diagnoser/" target="_blank" rel="noopener nofollow">pressmeddelande</a> att utvecklingen gör det nödvändigt att klarlägga orsakerna.

— <em>När allt fler barn och unga får en neuropsykiatrisk diagnos behöver vi få en samlad bild av vad som driver utvecklingen. Detta är nödvändigt för att kunna vidta åtgärder som säkerställer att barn och unga i Sverige har förutsättningar att få ett gott liv</em>, säger han.

Även socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M) betonar att en diagnos inte ska avgöra vilka möjligheter ett barn får. Hon pekar på att barn och unga med NPF, liksom deras anhöriga, ofta möter svårigheter i kontakten med skola, vård och socialtjänst.

Delegationen ska bland annat beskriva bakgrunden till diagnosökningen utifrån forskning och bästa tillgängliga kunskap. Den ska också redogöra för konsekvenserna för berörda samhällsområden och lämna förslag på åtgärder för att stärka möjligheten till jämlika livsvillkor och delaktighet.

Enligt regeringens <a href="https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2026/07/dir.-202668" target="_blank" rel="noopener nofollow">kommittédirektiv</a> ska delegationen vid behov även lämna författningsförslag. Uppdraget ska redovisas senast den 1 december 2027.

Regeringen har utsett Mathias Wahlsten, generaldirektör och myndighetschef för Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, till särskild utredare och ledare för delegationen.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Efter vansinnesdåden: Psykiatriöverläkare avråder från tvångsvård</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/efter-vansinnesdaden-psykiatrioverlakare-avrader-fran-tvangsvard/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 11 Jan 2026 10:10:48 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Boden]]></category>
		<category><![CDATA[nidingsdåd]]></category>
		<category><![CDATA[psykiatri]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Rönninge]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<category><![CDATA[våldsdåd]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=219549</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Efter vansinnesdåden i Boden och Rönninge har kraven på skärpta åtgärder inom psykiatrin vuxit. Men i en uppmärksammad debattartikel menar två psykiatriöverläkare att vården inte vare sig kan eller bör ingripa på vaga misstankar.</strong>

De senaste månadernas uppmärksammade <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/julen-2025-dodligt-vald-och-flera-forsvinnanden/" target="_blank" rel="noopener">våldsbrott</a>, där till synes slumpmässiga offer dödats, har åter riktat strålkastarljuset mot psykiatrins ansvar.

Det rör sig om morden i <a href="https://nyadagbladet.se/inrikes/tidigare-domd-pedofil-misstanks-for-styckmordet-i-ronninge/" target="_blank" rel="noopener">Rönninge</a> och Boden, där två kvinnor brutalt dödades av män de inte kände. I fallet Boden ska den misstänkte, enligt uppgifter från hans mor till NSD, ha varit tvångsvårdad inom psykiatrin bara några dagar före dådet.

Samtidigt varnar två psykiatriöverläkare på <a href="https://www.dn.se/debatt/psykiatrin-kan-inte-forutse-mord-och-ska-inte-latsas-som-den-kan/" target="_blank" rel="nofollow noopener">DN Debatt</a> för att sänka tröskeln för tvångsvård och skriver att "tvångsvårda på lösa grunder skulle backa bandet till en mörk tid i svensk sjukvårdshistoria".
<h3>Överläkarna: Kan inte agera utifrån misstankar</h3>
De skriver att vården saknar både lagstöd och medicinsk grund för att tvångsvårda personer som uppfattas som oroande men inte uppvisar tydliga psykiatriska tillstånd.

Enligt överläkarna kan psykiatrin inte agera utifrån känslor eller allmän rädsla. I artikeln betonar de att "psykiatrin kan inte agera utifrån misstankar eller obehag" och varnar för att sänka ribban för tvångsvård.

Debatten kring psykiatrins begränsningar har väckt frågor om hur samhället kan förebygga våldsbrott och blottlagt en djupare konflikt: balansen mellan individens rättssäkerhet och samhällets behov av att förebygga extrema våldsdåd.

Några konkreta förslag på lagändringar i spåren av vansinnesdåden har i skrivande stund ännu inte presenterats.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Hur vetenskaplig är psykiatrin?&#8221;</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/insandare/hur-vetenskaplig-ar-psykiatrin/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/insandare/hur-vetenskaplig-ar-psykiatrin/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 21 Sep 2023 16:33:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Insändare]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[psykiatri]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=160488</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Särskilt ett faktum</strong> finns ofta inte med i huvudförklaringen när terapeuter försöker förklara hur deras psykiatriska behandlingsmetod fungerar (behandling med mediciner beaktas inte i detta inlägg). Jag tror att detta upprepas i allt från förklaringar om hur psykoanalys fungerar, till de för närvarande populära behandlingsmetoderna kognitiv beteendeterapi och exponeringsterapi.

Innan jag avslöjar detta faktum känner jag att det är nödvändigt att förklara vad den stora majoriteten av psykiatriska patienter ofta säger till mig är deras största hinder för tillfrisknande; nämligen att de känner att de inte respekteras tillräckligt av människor runt omkring dem.

Sedan finns det säkert många terapeuter på psykiatriska institutioner som vill säga: "<em>du har nog fel i vårt fall, för här behandlar vi alla patienter som likvärdiga människor</em>", samtidigt som de med en allvarlig blick går runt och berättar för deras patienter vad som är normalt beteende (även om det beteendet inte går utöver andra), och där de förmodligen har fått höra från högre ort att de inte ska knyta vänskapliga band med patienterna. Dessutom inser sådana terapeuter oftast inte att dessa patienter ofta vet mycket väl vet vad som är normalt beteende och vad som inte är det, men att deras "onormala" beteende ofta drivs av djup ångest inom dem.

Med det sagt skulle jag säga att det är ganska naturligt, hos de flesta, att försöka undvika människor som hela tiden går omkring med ett oroligt kroppsspråk, och att man attraheras människor med ett karismatiskt kroppsspråk. När patienterna upplever att bli lyssnade på över en längre tid genom psykoanalys, eller när de behandlas med lite mer respekt än vanligt i kognitiv beteendeterapi eller exponeringsterapi (om de är överseende nog med behandlingen), så kommer behandlingen också ofta att ge dem förbättring, men resultatet av behandlingen blir ofta kortvarigt.

På grund av detta finns det många psykiatriker i dag som nästan har sagt upp sig, och därför sätter sina patienter på långtidsmedicinering ungefär från dag ett efter att de fått in dem på sitt kontor, om de bara kan hitta en lämplig diagnos för dem. Å andra sidan ser man vissa privatpraktiserande terapeuter som utannonserar att de har en "quick fix" för nästan alla typer av ångest. Det är verkligen beklagansvärt.
<blockquote>Jag skriver detta utifrån hur förhållandena är i Norge, men jag har uppfattningen att svensk psykiatri inte är så mycket annorlunda.</blockquote>
<strong>Min lösning </strong>på detta problem är att introducera en helt ny typ av psykiatrisk behandling som jag kallar kroppsspråksterapi, och för att förstå det introducerar jag en ny term som jag kallar anspråkstekniker (alltså inte dominanstekniker utan anspråkstekniker). För att förstå vad anspråkstekniker är, gillar jag att som exempel använda ett barn som har de medfödda anspråksteknikerna gråt, ilska och karisma, och som använder dessa tekniker för att bli sedd och hörd av föräldrarna, och för att försöka få en trygg anknytning till den mänskliga flocken.

Dessa anspråkstekniker utvecklas sedan vidare genom uppväxten genom att till exempel gråt och ilska tar mindre plats jämfört med mer sofistikerade tekniker. Om det utvecklas till en teknik som medför ett negativt beteende så skulle jag hellre kalla det en dominansteknik.

Kroppsspråksterapi kan till exempel innebära att man använder en terapeut (med diplomatisk kompetens) för att läsa av patientens kroppsspråk och interaktionsförmåga, när patienten utför en arbetsuppgift tillsammans med andra människor, och där terapeuten sedan kan försöka berätta för patienten (på ett diplomatiskt sätt) vilket beteende terapeuten uppfattade gav de andra personerna mindre respekt för patienten.

Jag har även skrivit en sorts självhjälpsbok på norska som heter <em>Smalltalk handlar om holdning og lite om ord</em> som i praktiken finns som en slags självhjälpsbehandling i kroppsspråksterapi, men också i en vidare mening försöker stimulera till mer lekfullhet och karisma i människors vardag. Vem vill inte uppleva mer karisma bland människor i sin omgivning, och därmed slippa att behöva ta till droger för att ha roligt, och dessutom lättare avslöja människor som missbrukar sin karisma i onda syften?

I boken ger jag däremot ingen "quick fix" utan kanske i första hand en impuls att försöka ta sig upp ur diket man ramlat i - utan att hamna i diket på andra sidan.

&#160;

<em>Jon Vogt
</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/insandare/hur-vetenskaplig-ar-psykiatrin/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Professor: ”Exceptionellt ovanligt med transsexualism innan 2013”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/professor-exceptionellt-ovanligt-med-transsexualism-innan-2013/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/professor-exceptionellt-ovanligt-med-transsexualism-innan-2013/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 12 Sep 2023 05:15:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[HBTQ]]></category>
		<category><![CDATA[könsdysfori]]></category>
		<category><![CDATA[psykiatri]]></category>
		<category><![CDATA[transsexualitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=159513</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Christofer Gillberg är professor i barnpsykiatri och har varit verksam inom barn- och ungdomspsykiatrin i ett halvt sekel. Enligt honom var transsexualism ett närmast obefintligt fenomen fram till för bara ett decennium sedan. </strong>

<strong>Samtidigt berättar han att en mycket stor andel av de unga som nu söker vård för könsdysfori också lider av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som autism och ADHD.</strong>

<em>– Det som nu kallas för könsdysfori eller transsexualism, det var exceptionellt ovanligt före 2013. Men från 2013 började diagnoserna ställas oftare och oftare. Detta är någonting som i sig borde göra att man ställer sig frågan: vad beror det på?</em>

Han berättar <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/autism-vanligt-bland-personer-med-konsdysfori" target="_blank" rel="nofollow noopener">vidare</a> att personer som söker vård för förmodad könsdysfori ”har i mycket högre frekvens än andra” diverse annan problematik, i form av NPF-diagnoser som ADHD, autism eller ätstörningar och drar paralleller till de "apatiska flyktingbarn" som präglade samhällsdebatten i början av 2000-talet.

<em>– Plötsligt blir det enormt utspritt och alla börjar prata om könsdysfori. Hur kunde vi gå från att vara försiktiga till att öppna en damm och släppa loss den här typen av behandling utan att det egentligen fanns något vetenskapligt stöd.</em>

En anonym överläkare bekräftar Gillbergs uppfattning och berättar att den ”typiska” sökande för könsdysfori var ”en biologisk tjej med autismdiagnos” som kanske kom in i puberteten tidigt och inte kände sig ”rätt i sin egen kropp”.

<em>– Det tillhör ju liksom autismspektrat att inte kunna relatera till sin kropp.</em>

<strong>Även barnpsykiatrikern Fredrik Lundkvist</strong> varnar för utvecklingen och bekräftar även han att extremt många barn och unga med könsdysfori i själva verket lider av neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

<em>– En väldigt stor andel har neuropsykiatriska svårigheter, framför allt autism – det är oerhört vanligt. Många har ett långvarigt lidande i form av ångest och en känsla av utanförskap innan de börjar identifiera sig som transpersoner. Det måste vi börja ta på allvar.</em>

Igår släppte skattefinansierade SVT dokumentärserien <em>Transkriget – tänk om ni har fel</em> där man bland annat <a href="https://www.svtplay.se/video/eXYgDan/transkriget/avsnitt-1?info=visa" target="_blank" rel="nofollow noopener">intervjuat</a> personer som genomgått könsmanipulerande behandlingar och ”bytt kön”, men som senare visat sig lida av just autism och inte alls blivit hjälpta av transvården.

Samtidigt har SVT:s beslut att lyfta fram könsmanipulerande behandlingar som någonting som inte är odelat positivt fått mycket hård kritik av hbtq-rörelsen och delar av det massmediala etablissemanget. Aftonbladets Elina Pahnke <a href="https://www.aftonbladet.se/kultur/a/kEOry6/elina-pahnke-om-svt-serien-transkriget" target="_blank" rel="nofollow noopener">hävdar</a> exempelvis att SVT sprider ”moralpanik” och att dokumentärserien är att betrakta som ett ”konspiratoriskt haveri”.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/professor-exceptionellt-ovanligt-med-transsexualism-innan-2013/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Almedalsmördare döms till rättspsykiatrisk vård</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/almedalsmordare-doms-till-rattspsykiatrisk-vard/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/almedalsmordare-doms-till-rattspsykiatrisk-vard/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 06 Dec 2022 13:42:52 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Almedalen]]></category>
		<category><![CDATA[Annie Lööf]]></category>
		<category><![CDATA[mord]]></category>
		<category><![CDATA[psykiatri]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=138735</guid>

					<description><![CDATA[<strong>33-årige Theodor Engström, som döms för mord på Ing-Marie Wieselgren i Almedalen, bedöms lida av en allvarlig psykisk störning och får därför påföljden rättspsykiatrisk vård. </strong><strong>Han döms samtidigt också för "förberedelse till terroristbrott" för mordplaner på C-ledaren Annie Lööf.
</strong>

Trots att den rättspsykiatriska undersökningen tidigt visade att Engström var allvarligt psykiskt sjuk, både när han genomförde mordet i Almedalen och när han undersöktes, yrkades från åklagarens sida ändå på livstids fängelse.

Påföljden blir dock rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning när domen nu faller, efter att rätten konstaterar att Engström är i akut behov av psykiatrisk vård.

<em>– Det framgår av undersökningen. Det finns inte synnerliga skäl att välja fängelse istället för vård</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/knivdadet-i-almedalen-dom-mot-theodor-engstrom" target="_blank" rel="noopener">konstaterar</a> rättens ordförande Per Sundberg.

Mordet på psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren bedöms heller inte som ett terrorbrott – eftersom det inte kan anses allvarligt ha skadat Sverige.

<em>– Han döms därför för mord men inte terroristbrott</em>, förklarar Sundberg.

<strong>Däremot döms Engström</strong> för förberedelse till terroristbrott, för icke genomförda planer på att mörda Centerpartiets partiledare Annie Lööf. Tingsrätten menar att det kan beläggas att Engström skaffat vapen och kartlagt Lööf ”i syfte att angripa henne” och att det fanns en reell risk för att attacken skulle genomföras.

<em>– Han har berättat att hans syfte var att "slå tillbaka mot den svenska befolkningen". Av det har tingsrätten dragit slutsatsen att han hade avsikten att injaga allvarlig fruktan i befolkningen</em>, säger rättens ordförande.

Kronje Samuelsson, målsägandebiträde för offrets anhöriga, bedömer det som sannolikt att domen överklagas av åklagaren.

<em>– Eftersom åklagaren har åtalat Engström för just terroristbrott genom mord och att det nu rubricerats som mord istället, så ligger det väl i farans riktning att åklagaren vill ha det prövat i högre instans</em>, säger Samuelsson.<em>
</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/almedalsmordare-doms-till-rattspsykiatrisk-vard/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>3</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Larmet: Psykiskt sjuka får fel vård</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/larmet-psykiskt-sjuka-far-fel-vard/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/larmet-psykiskt-sjuka-far-fel-vard/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 14 Nov 2022 10:49:04 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[psykiatri]]></category>
		<category><![CDATA[psykisk ohälsa]]></category>
		<category><![CDATA[sjukvård]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=136931</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Ansvariga för en flertalet av drygt 330 tillfrågade vårdcentraler uppger att de tvingas vårda psykiskt sjuka patienter som egentligen borde behandlas av specialister inom psykiatrin. </strong>

<strong>Man konstaterar vidare att ”ingen patient är tillräckligt sjuk för att psykiatrin ska ta den” och pekar på att primärvården samtidigt inte har kompetens att behandla svårt psykiskt sjuka patienter.</strong>

334 vårdcentraler har besvarat skattefinansierade SVT:s enkät och bilden är tydlig – det är extremt svårt för patienter att bli remitterade till psykiatrin idag.

“<em>Vi har i princip slutat skicka remisser då de flesta kommer tillbaka</em>”, skriver den ansvarige för en av de tillfrågade vårdcentralerna, en annan menar att ”<em>det är som att försöka ta sig in på Fort Knox</em>”.

Hela nio av tio vårdcentraler svarar att de tvingas vårda patienter som egentligen borde behandlas inom psykiatrin och sju av tio svarar att detta sker flera gånger varje månad.

<em>– Eftersom vi varken har kompetens eller resurser att utföra den specialistpsykiatri som patienterna behöver är det här inte alls bra</em>, <a href="https://www.svt.se/nyheter/inrikes/vardcentraler-riktar-skarp-kritik-mot-psykiatrin-kan-handla-om-liv-och-dod" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Katarina Hellberg, verksamhetschef på en vårdcentral i Umeå.

<strong>Att svårt psykiskt sjuka</strong> patienter inte får den specialistvård de behöver kan leda till långa sjukskrivningar, missbruk eller till och med självmord.

<em>– Det kan handla om liv och död</em>, säger Annika Rusko Andersson, verksamhetschef på en vårdcentral i Kungälv.

De långa väntetiderna inom psykvården får skarp kritik men framförallt anklagas psykiatrin för att regelbundet avslå remisser – något som leder till att patienterna blir kvar hos vårdcentralerna.

De verksamhetschefer för psykiatrin som kontaktats håller dock inte med om kritiken och menar att det inte stämmer att de sägner nej till remisser för ”patienter som ingår i deras uppdrag” – istället menar man att det är vårdcentralerna som inte klarar av att utföra sitt arbete.

”<em>Primärvården klarar inte sitt uppdrag och remitterar patienter som egentligen bör ha sin vård där</em>”, lyder ett av svaren.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/larmet-psykiskt-sjuka-far-fel-vard/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Patient fick &#8221;islamofobi&#8221; infört i sin patientjournal</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/patient-fick-islamofobi-infort-sin-patientjournal/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/patient-fick-islamofobi-infort-sin-patientjournal/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 18 Aug 2017 15:10:39 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Islam]]></category>
		<category><![CDATA[Johan Westholm]]></category>
		<category><![CDATA[psykiatri]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=40061</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Vid en av Sveriges största psykiatriska kliniker används nu termen "islamofobi" i patientjournaler. Det avslöjar ledarsidorna.se som tagit del av en journal från en patient som levde i ett område som av polisen klassas som ”särskilt utsatt område”.</strong>

Begreppet "fobi" avser någon som har en sjuklig eller irrationell rädsla för något. Beteckningen "islamofobi" saknar dock helt stöd inom psykiatrisk forskning och används oftast som skällsord mot kritiker till islam och invandring ifrån muslimska länder. Det har en patient fått erfara i sin patientjournal.

Ledarsidorna.se <a href="https://ledarsidorna.se/2017/08/islamofobi-en-asikt-som-nu-fors-in-i-patientjournaler/" target="_blank" rel="noopener">avslöjar</a> att en patient som medicinerats för psykiatrisk anamnes fått beteckning införd i sin patientjournal där man läsa följande:

[caption id="attachment_40063" align="aligncenter" width="414"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2017/08/urklipp-patientjournal.jpg"><img class="size-full wp-image-40063" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2017/08/urklipp-patientjournal.jpg" alt="" width="414" height="112" /></a> "Aktuella skov har kommit relativt plötsligt och inletts med rädsla, skräck, ofta med islamofobiska förtecken", står det att läsa i journalen.[/caption]

<strong>En sådan sjukdomsbeteckning </strong>saknar dock helt stöd i medicinsk och psykiatrisk forskning.

Ledarsidorna.se skriver:

<em>Vid kontroll med en överläkare i psykiatri vid ett av Sveriges största sjukhus framgår att denna form av journalanteckning är direkt olämplig då islamofobi är mer att likna vid en åsikt, och inte en diagnos. ICD-nummer saknas dessutom, det nummer som sjukvården använder för att föra in diagnoser i journaler. Vidare blir omdömet, när jag läser upp journalen för överläkaren i psykiatri, att journalen är “djupt kränkande” för patienten.</em>

Enligt Johan Westholm, redaktör på Ledarsidorna, går det inte att läsa sig till ur journalen hur psykiatrin kommit fram till att kvinnan har islamofobiska åsikter eller hur detta kan kopplas till diagnosen i övrigt.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/patient-fick-islamofobi-infort-sin-patientjournal/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>5</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
