https://nyadagbladet.se Morgondagens Dagstidning! Mon, 07 Sep 2026 06:47:15 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=7.1 https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg https://nyadagbladet.se 32 32 https://nyadagbladet.se/vetenskap/svampen-far-manniskor-att-se-smafolk-forskare-jagar-okant-amne/ Mon, 07 Sep 2026 06:47:15 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=239497 Människor som förgiftats av svampen Lanmaoa asiatica beskriver påfallande likartade syner av små människor och fantasigestalter – även i geografiskt och kulturellt skilda miljöer. Trots de återkommande rapporterna vet forskarna fortfarande inte vilket ämne i svampen som orsakar hallucinationerna eller hur det påverkar hjärnan. Svampen säljs och äts som mat i Yunnan i Kina. Den hör hemma på matmarknaden och i köket, men vägen från råvara till måltid rymmer en förgiftningsrisk. Om den inte tillagas ordentligt kan den som äter bli illamående, kräkas och få hallucinationer. Reaktionen behöver inte komma medan maten står på bordet. De neuropsykiatriska symptomen börjar ofta först 12–24 timmar efter måltiden. När synerna väl uppträder är det ett särskilt motiv som återkommer: små människor och färgstarka fantasigestalter, som tycks ta plats i den vanliga omgivningen. Colin Domnauer är doktorand vid University of Utah och studerar svampars mångfald och evolution, med fokus på släktet Lanmaoa. År 2024 hörde han berättelser från en ursprungsbefolkning i norra Filippinernas Cordilleraområde om en matsvamp som ibland fick människor att se små gestalter. Liknande rapporter fanns sedan tidigare från Yunnan och Papua Nya Guinea. — Det var det tredje oberoende fallet där en vild svamp kopplades till syner av små människor, säger Domnauer i universitetets intervju. Likheterna gav honom en hypotes: kanske låg samma svamp bakom synerna på de olika platserna. Men ännu visste han inte om det var samma art. Domnauer menar att figurerna vanligen beskrivs som 3–30 centimeter höga, ibland som clowner, alver eller andra färgstarka sagoväsen. De tycks röra sig i den verkliga omgivningen och samspela med det som finns där. Enligt honom beskriver omkring 90 procent av de drabbade sådana figurer. Berättelserna rymmer både förundran och obehag. Domnauer berättar om en professor i Yunnan som såg leende figurer marschera under bordsduken och lyfte den gång på gång för att studera dem. En äldre man i Papua Nya Guinea uppgav däremot att de små gestalterna retade honom och att han försökte jaga bort dem.

Från berättelser till DNA

För att pröva hypotesen reste Domnauer till Yunnan och norra Filippinerna och samlade in exemplar. DNA-analyserna gav sedan forskarlaget besked: svamparna från de båda platserna tillhörde samma art. — Det visade sig att Kinas jian shou qing och Filippinernas sedesdem båda var samma art. Det var mycket överraskande, eftersom vi då trodde att arten bara fanns i Kina, säger Domnauer i intervjun. Svampen bakom rapporterna från Papua Nya Guinea är däremot fortfarande oidentifierad, eftersom inget exemplar samlades in där. Den bredare kartläggningen av släktet redovisas i studien i Mycologia. Forskarna sekvenserade hela arvsmassan hos 53 exemplar, däribland 21 typexemplar, och jämförde 1 515 gener som förekommer i en enda kopia. Det gjorde släktskapen tydligare och gav en säkrare grund för artbestämningen.

Arten klarlagd – ämnet återstår

Arvsmassan gav också möjlighet att söka efter vad som framkallar synerna. Forskarna hittade inte de kända generna för tillverkning av psilocybin eller ibotensyra. Enligt universitetets redogörelse påvisades inte heller några kända psykoaktiva ämnen. Det pekar mot att ett annat, hittills okänt psykoaktivt ämne kan vara inblandat. Något sådant ämne har dock ännu inte isolerats eller identifierats kemiskt. För Domnauer är likheten mellan berättelserna en viktig ledtråd: — Nu har tre helt oberoende kulturer rapporterat samma specifika typ av hallucination, och två av fallen har kopplats till samma DNA-verifierade svampart, säger han. Hur förgiftningen yttrar sig har undersökts i en retrospektiv studie. Forskarna gick i efterhand igenom samtliga 81 patienter som under 2023 kom till akutmottagningen vid Yunnans First People's Hospital med förgiftningen, för att kartlägga symptom och vårdförlopp. Patienterna var 14–84 år gamla. Hos 56, eller 69,1 procent, var synhallucinationer det första symptomet. Illamående förekom hos 54,3 procent och kräkningar hos 44,4 procent. Medianvårdtiden var tre dagar. Inga dödsfall eller skador på organfunktionen rapporterades i denna patientgrupp. För att undersöka vad som händer i kroppen jämförde en metabolomikstudie från 2025 ämnesomsättningen hos 20 förgiftade patienter och 20 friska kontrollpersoner. Bland patienterna hade 75 procent hallucinationer, 60 procent illamående och 45 procent kräkningar. Forskarna fann 914 ämnesomsättningsprodukter vars nivåer skilde sig mellan grupperna och förändringar bland annat i kroppens energiproduktion, men mekanismen bakom förgiftningen förblev oklar. Det lilla urvalet och svårigheter att identifiera ämnesomsättningsprodukterna begränsar slutsatserna. Något specifikt motgift finns inte; vården behandlar symptomen och stödjer kroppens funktioner. Domnauer hoppas att jakten på svampens verksamma ämne också ska ge insikt i hur synerna uppstår: — Om svampen innehåller ett ämne som tillförlitligt kan framkalla dessa hallucinationer skulle det kunna bli ett mycket kraftfullt verktyg för att förstå mekanismerna bakom dem, säger Domnauer.]]> https://nyadagbladet.se/halsa/nya-studier-psilocybin-effekter/ Fri, 15 May 2026 08:01:52 +0000 https://nyadagbladet.se/?p=230324 Forskningen om psilocybin, den psykedeliska substansen i så kallade magiska svampar, fortsätter att växa. Två nya studier pekar på möjliga effekter både på hjärnans nervbanor och vid behandling av kokainberoende – men forskarna betonar att resultaten behöver bekräftas i större studier. Psilocybin är narkotikaklassat i Sverige och svampar som innehåller ämnet är olagliga att plocka, odla eller inneha. Sedan 2024 omfattas även sporer av förbudet, enligt skattefinansierade kanalen SVT. Samtidigt har substansen blivit föremål för ett växande internationellt forskningsintresse, framför allt inom psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Forskare har i en studie i Nature Communications undersökt hur en hög dos psilocybin påverkade hjärnan hos 28 friska försökspersoner. Deltagarna fick först en mycket låg dos på ett milligram psilocybin och en månad senare en dos på 25 milligram. Forskarna använde EEG, fMRI och DTI för att mäta hjärnaktivitet och möjliga anatomiska förändringar före och efter behandlingen. Resultaten visade akuta förändringar i hjärnans aktivitet under själva rusupplevelsen. En månad efter den högre dosen såg forskarna också förändringar i vissa nervbanor mellan pannloben och djupare hjärnstrukturer. Studien beskrivs som explorativ och hypotesgenererande, vilket innebär att resultaten inte bör tolkas som färdiga kliniska bevis. — Det är anmärkningsvärt att se möjliga anatomiska förändringar i hjärnan en månad efter en enda dos av ett läkemedel. Vi vet ännu inte vad dessa förändringar innebär, men vi noterar att deltagarna i denna studie överlag uppvisade positiva psykologiska förändringar, bland annat förbättrat välbefinnande och mental flexibilitet, säger professor Robin Carhart-Harris, neurolog vid University of California i San Francisco, till The Guardian.

Lovande resultat vid kokainberoende

En annan studie, publicerad i JAMA Network Open, har undersökt psilocybin som möjlig behandling vid kokainberoende. Studien genomfördes vid University of Alabama at Birmingham och omfattade 40 deltagare med kokainberoende som ville sluta. Deltagarna fick antingen en dos psilocybin eller placebo i kombination med kognitiv beteendeterapi före och efter behandlingstillfället. Efter 180 dagar hade psilocybingruppen fler kokainfria dagar, större sannolikhet för full avhållsamhet och lägre risk för återfall jämfört med placebogruppen. Bland dem som kunde följas upp efter 180 dagar var 30 procent i psilocybingruppen helt avhållsamma från kokain, jämfört med ingen i placebogruppen, enligt forskarna. Inga allvarliga biverkningar rapporterades, men tillfälligt förhöjt blodtryck förekom. Forskarna lyfter samtidigt flera begränsningar. Studien var liten, studiens huvudförfattare var också den terapeut som behandlade patienterna och det går inte att helt skilja effekten av psilocybin från psykoterapins effekter. Större och mer standardiserade studier behövs därför innan behandlingen kan bedömas som etablerad.

Växande forskningsfält

Psilocybin har tidigare studerats vid bland annat depression, PTSD, ångest, alkoholberoende och rökavvänjning. Forskare har beskrivit en möjlig mekanism där substansen tillfälligt ökar hjärnans flexibilitet och därmed kan hjälpa patienter att bryta fastlåsta tanke- och beteendemönster. Forskare vid Lunds universitet startade 2025 en pilotstudie där psilocybin testas på unga patienter med anorexia nervosa – enligt universitetet den första studien i sitt slag i världen. Pilotstudien omfattar 40 patienter och resultaten väntas i slutet av 2027. Den vetenskapliga utvecklingen sker parallellt med att lagstiftningen förändras. I Australien godkändes 2023 psilocybin och MDMA för vissa medicinska behandlingar, bland annat vid behandlingsresistent depression och PTSD, under kontrollerade former och med särskilt godkända psykiatriker. Utvecklingen går snabbt, men det råder fortfarande stora skillnader mellan forskning, klinisk behandling och lagstiftning.]]>