<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>prostatacancer &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/prostatacancer/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 27 Sep 2026 09:57:58 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>prostatacancer &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Oxfordforskare spårar prostatacancerrisk i blodet åtta år före diagnos</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/oxfordforskare-sparar-prostatacancerrisk-i-blodet-atta-ar-fore-diagnos/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 27 Sep 2026 09:57:58 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[DNA]]></category>
		<category><![CDATA[prostatacancer]]></category>
		<category><![CDATA[screening]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=241668</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare vid Oxford och Toronto har hittat kemiska förändringar i blodets DNA som kunde peka ut personer med hög risk för prostatacancer fem till åtta år före diagnos. För bröstcancer var signalen betydligt svagare, och inget av resultaten är ännu ett test som kan användas i vården.</strong>

Studien <a href="https://www.cell.com/cell-genomics/fulltext/S2666-979X(26)00226-0" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerades</a> i den vetenskapliga tidskriften Cell Genomics. Bakom den står forskare vid Oxford Population Health och University of Toronto, och Oxford University <a href="https://www.ox.ac.uk/news/2026-09-23-blood-tests-could-identify-early-signs-of-cancer-years-before-diagnosis" target="_blank" rel="noopener nofollow">meddelade</a> resultaten den 23 september 2026.

Forskarna använde lagrade blodprover från 491 deltagare i den kanadensiska befolkningsstudien Ontario Health Study. Alla var cancerfria när blodet togs. En del fick senare bröst- eller prostatacancer, medan andra förblev friska.

Enligt Oxford togs proverna upp till nio år före en cancerdiagnos. Artikelns titel och huvudresultat talar om signaler upp till åtta år före klinisk upptäckt.
<h3>Kroppens reaktion, inte tumören</h3>
Det forskarna letade efter var inte i första hand DNA från en redan känd tumör. De undersökte DNA-metylering, kemiska märken som styr hur gener slås av och på. Här handlade det om gener kopplade till celltillväxt, immunförsvar och inflammation.

Förändringarna fångar alltså kroppens svar på tidiga spår av cancerutveckling. Att mönstret syns i blodet betyder inte att forskarna visat att personen redan bar på en tumör när provet togs.

Prostatacancer gav den tydligaste tidiga signalen. Den satt i DNA-regioner som kallas silencers, avsnitt som normalt hjälper till att stänga av gener. Med de markörerna kunde forskarna identifiera personer med hög risk att utveckla prostatacancer fem till åtta år före diagnos.

Här finns dock en reservation som avgör hur resultatet ska läsas. Studien är retrospektiv: forskarna visste i efterhand vilka deltagare som senare fick cancer och kunde jämföra deras gamla prover med de friskas. Ett test som ska fungera i verkligheten måste i stället förutsäga sjukdom hos människor vars framtid ingen känner till.
<h3>Bröstcancer svårare att fånga</h3>
För bröstcancer var bilden mer splittrad. Tidiga signaler syntes i så kallade enhancers, DNA-regioner som förstärker genaktivitet. Testet kunde skilja kvinnor med högre och lägre risk 1,5 till 8 år före diagnos, men träffsäkerheten var lägre än för prostatacancer.

Författarna bedömer själva att metoden sannolikt inte är tillräckligt träffsäker för att användas vid allmän screening för bröstcancer. Däremot tror de att den kan bli ett komplement till annan riskbedömning.
<h3>Ett steg, inte ett färdigt test</h3>
Störst praktisk betydelse ser forskarna för prostatacancer, där det enligt Oxford saknas ett befolkningsomfattande screeningprogram. Författarna föreslår att den här typen av blodprov på sikt skulle kunna peka ut dem som behöver mer aktiv uppföljning och samtidigt minska onödiga tester hos personer med låg risk.

Philip Awadalla, professor i molekylär genetik vid Oxford Population Health och Big Data Institute, beskriver arbetet som en förskjutning i hela forskningsfältet. I pressmeddelandet skriver han att studierna tillsammans visar "en utveckling från att upptäcka etablerade tumörer till att identifiera de tidigaste systemiska signalerna på cancerutveckling".

Enligt Awadalla stödjer det en framtid där minimalt invasiva blodprov skulle kunna komplettera befintlig screening och hjälpa till att hitta dem som har mest nytta av tätare uppföljning.

Oxford presenterar själv resultatet som nästa steg i ett forskningsprogram, inte som ett test som införts i vården. Nästa prövning blir att visa att mönstren håller när forskarna inte på förhand vet vem som blir sjuk.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Fler män erbjuds PSA-test i Stockholm</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/fler-man-erbjuds-psa-test-i-stockholm/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 30 Jan 2026 13:48:24 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[prostatacancer]]></category>
		<category><![CDATA[PSA-test]]></category>
		<category><![CDATA[Region Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=220605</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Region Stockholm meddelar nu att de utökar länets PSA-testning till fler män. Trots nya, träffsäkra tester tackar endast 37 procent ja, även om tidig upptäckt ökar möjligheten till botande behandling.</strong>

Sedan 2022 erbjuds män i Stockholms län som fyller 50 år ett PSA-test, ett blodprov som kan indikera prostatacancer i tidigt stadium.

I år utvidgar Region Stockholm erbjudandet till män som fyller 56 år, vilket innebär att ytterligare cirka 15 000 män kommer att kallas, <a href="https://www.mitti.se/nyheter/fler-man-bjuds-in-att-testa-sig-for-prostatacancer-6.3.342665.fba1ee4508" target="_blank" rel="nofollow noopener">rapporterar</a> Mitt i Stockholm.

– <em>Vissa kan ha inställningen att man inte vill gå till sjukvården om man inte känner sig sjuk. Det kan också vara psykologiskt jobbigt att få en diagnos. Men tidig upptäckt är jätteviktigt, då är möjligheten till botande behandling god,</em> säger Lisa Jelf Eneqvist, verksamhetsutvecklare vid RCC, Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland.

Målet är att öka deltagandet och jämlikheten i screeningprogrammet och successivt bygga ut testningen till fler åldersgrupper.
<h3>Träffsäkrare tester minskar onödiga ingrepp</h3>
Tidigare har PSA-test kritiserats för risk för överdiagnostik, där män kan opereras trots att tumören är ofarlig. Behandling kan ge bestående biverkningar, såsom erektionsproblem och inkontinens.

– <em>Men det är en enorm skillnad i dag. Sedan 2018 har vi börjat använda magnetkamera för att följa upp PSA-testerna. Och den tekniken har blivit alltmer träffsäker. Vi jobbar hårt för att minimera risken att man opereras i onödan,</em> säger Lisa Jelf Eneqvist till Mitt i.

Kombinationen av PSA-test och MR gör det möjligt att identifiera aggressiv cancer tidigt och undvika onödiga operationer.
<h3>Utmaning: få män deltar</h3>
Trots utökad testning tackar endast 37 procent av de kallade männen ja. Experter på RCC betonar vikten av att män väger för- och nackdelar och tar del av informationen innan de tackar nej.

– <em>Vi vill uppmana alla män som känner sig osäkra på vad ett test kan leda till att höra av sig,</em> säger Lisa Jelf Eneqvist.

Socialstyrelsen avråder fortfarande från allmän PSA-screening, med hänvisning till riskerna för överdiagnostik.

Samtidigt utvecklar flera regioner organiserade, riskbaserade program som syftar till att maximera nyttan och minimera skador, i takt med ny teknik och ökad kunskap.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>AI kan hitta dold cancer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/ai-kan-hitta-dold-cancer/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 28 Aug 2025 05:01:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[AI]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[prostatacancer]]></category>
		<category><![CDATA[Uppsala universitet]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=212040</guid>

					<description><![CDATA[<strong>AI kan upptäcka cancer som mänskliga patologer har missat, visar en studie från Uppsala universitet.</strong>

Patologer tar vävnadsprover och cellprover som man sedan analyserar för att kunna hitta cancerceller. När det gäller prostatacancer kan män som bedömts som friska ändå ha en tidig form av cancer, som helt enkelt inte syns på proverna ännu.

I tidigare forskning har man kunnat se att AI kan hitta vävnadsförändringar som kan indikera cancer. I den nya studien, som publicerats i Scientific Reports, visar resultatet att AI även kan hitta prostatacancer som missats av patologer.

Projektet är ett samarbete med Umeå universitet där forskarna samlat prover från män som kallats till provtagning under ett antal år. I studien deltog 232 män, som alla bedömdes som friska efter vävnadsproverna. Trots det utvecklade hälften av männen aggressiv prostatacancer efter mindre än 2,5 år. Resterande av männen var fortfarande friska åtta år senare.
<h3>Träning av AI:n</h3>
Forskarna tränade AI:n genom att analysera varje biopsibild bit för bit, med antagandet att avvikande mönster borde finnas någon stans i de biopsier som kom från patienter som senare utvecklade aggressiv cancer, medan övriga bilder inte borde innehålla sådana mönster. AI:n testades sedan på helt nya bilder.

— <em>När vi tittade på de mönster som AI:n rankat som informativa såg vi förändringar i vävnaden som omger körtlarna i prostatan – förändringar som också observerats i andra studier. Detta visar att AI-analys av rutinmässiga biopsier kan upptäcka subtila tecken som indikerar kliniskt signifikant prostatacancer innan den blir uppenbar för en patolog</em>, säger Carolina Wählby i ett <a href="https://www.uu.se/nyheter/2025/2025-08-25-ai-kan-hitta-cancer-som-patologerna-missar" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Med andra ord kunde AI:n upptäcka förändringar i vävnaden som tydde på prostatacancer, trots att patologer inte hittat några tecken på cancer. Den här typen av analys kan användas för att fatta beslut kring huruvida män som bedömts friska bör följas upp.

— <em>Vi har nu visat att det med hjälp av AI går att hitta tecken på prostatacancer, som inte observerades av patologerna</em>, säger Wählby.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Platsbrist dödade cancerpatient</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/platsbrist-dodade-cancerpatient/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/platsbrist-dodade-cancerpatient/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 28 Feb 2019 12:34:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Danderyds sjukhus]]></category>
		<category><![CDATA[IVO]]></category>
		<category><![CDATA[prostatacancer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=58963</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En äldre man med prostatacancer avled i sin bostad efter att ha skickats hem från akutmottagningen på Danderyds sjukhus. Mannen skickades hem på grund av extrem platsbrist. I en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg – IVO – säger sjukhuset att mannen borde ha lagts in på sjukhuset men att vårdplatser saknades.</strong>

En äldre man med prostatacancer och tumörspridning fördes med ambulans till Danderyds sjukhus, norr om Stockholm. Mannen var hade hög feber och ett mycket nedsatt allmäntillstånd. Efter febernedsättande medicinering, undersökning och provtagning skickades mannen hem till bostaden, skriver lokaltidningen <a href="https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/platsbrist-pa-danderyds-sjukhus-patient-avled/repsbn!SHBnRH4xUCbQAtSFCqw1g/" target="_blank" rel="noopener noreferrer">StockholmDirekt</a>.

När mannens provsvar nådde läkare upptäcktes flera allvarliga tillstånd hos mannen. Man försökte då från sjukhusets sida få tag i mannen, som då hade avlidit i bostaden till följd av blodförgiftning samt lunginflammation.

Danderyds sjukhus har anmält händelsen till IVO – Inspektionen för vård och omsorg. Man konstaterar från sjukhusets sida att mannen borde ha lagts in på sjukhuset med sin medicinska bakgrundshistoria. Stor brist på vårdplatser gjorde att mannen istället skickades hem, och avled.

&#160;

<em>Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/platsbrist-dodade-cancerpatient/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>1</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lång väntan på canceroperationer i hela landet</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/lang-vantan-pa-canceroperationer-i-hela-landet/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/lang-vantan-pa-canceroperationer-i-hela-landet/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 20 Feb 2019 17:02:15 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[Cancerfonden]]></category>
		<category><![CDATA[prostatacancer]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=58749</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svenska cancerpatienter får vänta alltför länge på behandling och operation. Ingen region i landet klarar av målet att operera patienter med prostatacancer inom 61 dagar, vilket är ett mål för vården. Även när det gäller bröstcancerkirurgi är väntetiderna alldeles för långa.</strong>

Cancerfonden har låtit undersöka köerna och väntetiderna för landet cancerpatienter. Den vård som patienten får är bra enligt <a href="https://www.cancerfonden.se/nyheter/vantetider-i-cancervarden-ar-ett-geografiskt-lotteri" target="_blank" rel="noopener">Cancerfonden</a>, men patienterna får vänta för länge på sin behandling.

Orsaken till de alltför långa väntetiderna är att det saknas läkare, sjuksköterskor, operationssalar, vårdplatser och tid för att kunna utföra kirurgi eller annan nödvändig behandling. Bristen på urologer och patologer är påtaglig på många svenska sjukhus.

Ingen av de svenska regionerna klarar av målet att operera män med prostatacancer inom 61 dagar. Endast tre av tjugoen regioner klarar av samma mål när det gäller bröstcancerkirurgi.

&#160;

<em>Fredrik Antonsson/NB Nyhetsbyrån</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/lang-vantan-pa-canceroperationer-i-hela-landet/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Hundar kan upptäcka prostatacancer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/hundar-kan-upptacka-prostatacancer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/hundar-kan-upptacka-prostatacancer/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 19 May 2014 16:51:00 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[cancer]]></category>
		<category><![CDATA[hund]]></category>
		<category><![CDATA[prostatacancer]]></category>
		<category><![CDATA[studie]]></category>
		<guid isPermaLink="false">http://nyadagbladet.se/?p=18675</guid>

					<description><![CDATA[<span style="font-size: 14pt;"><strong>Hunden kallas ofta för människans bästa vän. Och frågan är om inte det stämmer mer än någonsin då en ny studie visat att hundar kan nosa fram och upptäcka prostatacancer hos människor.</strong></span>

Enligt studien, som leddes av den italienska forskaren Gianluigi Taverna, kan hundar med "kuslig precision" nosa fram prostatacancer, rapporterar <a href="http://nbcnews.com/health/mens-health/dogs-sniff-out-prostate-cancer-n107641" target="_blank" rel="noopener noreferrer">NBC News</a> som tagit del av studien.

I studien testades två hundar som fick nosa på urinproven från sammanlagt 320 män med prostatacancer och 357 utan. Den ena hunden lyckades upptäcka varenda fall av prostatacancer. Totalt lyckades de båda hundarna att sniffa rätt i 98 procent av fallen.

Urologen Brian Stork, på West Shore Urology i Muskegon, Michigan, är imponerad över provresultaten.

<span style="color: #000000;">–<em> </em></span><em>Möjligheten att använda hundar för att hitta cancer är någonting som de flesta skulle ansett vara omöjligt för ett eller två decennier sedan. Det är intressant att människans bästa vän kan hjälpa till att rädda ditt liv</em>, säger han till NBC News.

Prostatacancer är idag den vanligaste cancerformen i Sverige. Under de senaste årtiondena har antalet diagnostiserade fall kraftigt ökat. Ungefär 9 000 män diagnostiserades för prostatacancer under 2012 i Sverige. En tredjedel av all cancer hos män är prostatacancer.

]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/hundar-kan-upptacka-prostatacancer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
