<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>privatekonomi &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/privatekonomi/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Sun, 12 Jul 2026 22:58:36 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>privatekonomi &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Så tar du kontroll över bankvardagen med Revolut</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/revolut-kontroll-over-bankvardagen/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Markus Andersson]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 12 Jul 2026 13:34:23 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[banker]]></category>
		<category><![CDATA[EU]]></category>
		<category><![CDATA[fintech]]></category>
		<category><![CDATA[Litauen]]></category>
		<category><![CDATA[neobanker]]></category>
		<category><![CDATA[privatekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Revolut]]></category>
		<category><![CDATA[småföretagare]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=231144</guid>

					<description><![CDATA[<p><strong>För många svenskar har banken blivit en grindvakt</strong> i stället för ett verktyg. Revolut visar att ett annat bankliv redan är möjligt: snabbare, billigare, mer flexibelt och byggt för att ge användaren kontroll direkt i mobilen.</p>
<p>Det var förr enklare att sköta sina bankärenden. Man fick ett konto, ett kort och en grundläggande känsla av att banken fanns där för att hjälpa kunden. I dag möts många privatpersoner och småföretagare i stället av misstänksamhet, väntetider och frågor som får en vanlig kundrelation att kännas som ett förhör.</p>
<p><a href="https://www.revolut.com/sv-SE/">Revolut</a> är därför mer än ännu en app. För allt fler blir tjänsten en vardagsflykt från den gamla banktrögheten – ett sätt att med ett vänligt digitalt långfinger säga att banklivet faktiskt kan fungera på kundens villkor.</p>
<p>På några minuter går det att öppna konto i mobilen, få virtuella kort, hantera valutor, sätta egna gränser, frysa kort och skicka pengar till andra Revolut-användare. Mycket av det som i äldre banksystem kräver väntan, blanketter eller kundtjänst blir i stället en knapptryckning.</p>
[caption id="attachment_231172" align="alignnone" width="640"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut_app_se_inline.jpg"><img class="wp-image-231172 size-medium" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut_app_se_inline-640x360.jpg" alt="Revoluts svenska appgränssnitt i mobilen" width="640" height="360" /></a> Revoluts svenska appgränssnitt visar hur konton, betalningar och analys samlas i mobilen. Bild: Revolut / pressbild[/caption]
<h3>En bank skapad för mobilen</h3>
<p>Revolut är en så kallad neobank: digitala bankaktörer som bygger sin tjänst främst för mobilen, utan det äldre kontorsnät och den tröga infrastruktur som präglar många traditionella banker.</p>
<p>Företaget grundades i London 2015 och har vuxit från ett valutakort för resenärer till en bred finansapp med konto, kort, sparfunktioner, internationella överföringar, budgetverktyg, företagskonton och flera tilläggstjänster. Revolut uppger i dag att bolaget har över 70 miljoner kunder världen över och cirka 810 000 användare i Sverige. I bolagets <a href="https://assets.revolut.com/pdf/annualreport2024.pdf" target="_blank" rel="noopener nofollow">årsrapport för 2024</a> redovisas 52,5 miljoner privatkunder och över en biljon pund i transaktionsvolym.</p>
<p>Det viktigaste för svenska användare är att Revolut inte ska ses som ett exotiskt bankexperiment utanför Europa. Svenska kunder använder normalt tjänster från <em>Revolut Bank UAB</em> i Litauen, som är en EU-bank under tillsyn av Litauens centralbank och Europeiska centralbanken. Litauens centralbank klassificerar Revolut Bank UAB som ett finansiellt institut, och banken fick sin litauiska banklicens i december 2021.</p>
<p>Det betyder inte att Revolut är identisk med en svensk storbank. Det betyder att den verkar inom EU:s regelverk – men med en produktfilosofi som är betydligt mer styrd av användaren.</p>
<h3>Friheten märks i vardagen</h3>
<p>Revoluts styrka är inte en enskild spektakulär funktion. Den ligger i summan av många små friheter som tillsammans gör bankvardagen mindre låst.</p>
[caption id="attachment_231141" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut-bankvardag-featured.jpg"><img class="wp-image-231141 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut-bankvardag-featured.jpg" alt="Revolut-kort i korthållare intill en mobiltelefon" width="1170" height="600" /></a> Beställd ditt första betalkort från Revolut kostnadsfritt och börja handel i Sverige butiker. Bild: Revolut / pressbild[/caption]
<p>Kontot kan öppnas utan bankkontor. Standardkontot är kostnadsfritt. Virtuella kort kan skapas direkt i appen. Ett kort kan frysas och låsas upp igen på några sekunder. Användaren kan ha pengar i flera valutor, växla när det passar, se avgifter innan en överföring skickas och följa betalningen i appen.</p>
<p>För den som ofta handlar på nätet är de virtuella korten en särskilt stor fördel. Ett kort kan användas för ett visst köp, begränsas eller bytas ut om man inte längre litar på en tjänst. Kunden får därmed en nivå av kontroll som traditionella banker ofta har varit långsamma med att erbjuda i praktiken.</p>
<p>Revolut beskriver själva sina svenska konton som ett sätt att öppna bankkonto online, få kort och använda appens ekonomifunktioner. På sin svenska kortsida framhåller företaget fysiska kort, virtuella kort och säkerhetskontroller i appen.</p>
<p>En svensk användare på plattformen X sammanfattade kontrasten mot den gamla bankupplevelsen genom att beskriva hur Revolut tog emot euro från utlandet på valutakonto, medan Swedbank/Sparbanken enligt användaren ställde ”tusen frågor” om pengarnas ursprung.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-lang="sv" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="sv">Swedbank/sparbanken verkar att dom gömmer sig bakom regelverket mot penningtvätt så fort vanligt folk vill flytta sina pengar. Revolut utan frågor tog gladeligen emot € från utlandet på valutakonto. Swedbank tusenfrågor och krav på papper om vad pengarna kom ifrån och varför.</p>
— Bissa (@B1ssa) <a href="https://twitter.com/B1ssa/status/1994871109078945867?ref_src=twsrc%5Etfw" target="_blank" rel="noopener nofollow">29 november 2025</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->
<h3>Så flyttar du din bankvardag till Revolut</h3>
<p>Det mest realistiska är inte att säga upp alla gamla bankrelationer över en natt, utan att flytta ekonomin stegvis. För svenska användare är Revolut i dag ofta starkast som vardagsbank, resebank, nätköpskort, valutakonto och företagskomplement.</p>
<p><strong>1. Öppna konto och börja med ett virtuellt kort.</strong> Ladda ned Revolut-appen, välj privat- eller företagskonto och legitimera dig digitalt (appen finns på <a href="https://play.google.com/store/apps/details?id=com.revolut.revolut" target="_blank" rel="noopener nofollow">Google Play</a> och <a href="https://apps.apple.com/us/app/revolut-send-spend-and-save/id932493382" target="_blank" rel="noopener nofollow">App Store</a>). När verifieringen är klar kan du använda ett virtuellt kort för nätköp och lägga till det i en digital plånbok, om telefonen stöder funktionen.</p>
<p><strong>2. Beställ ett fysiskt kort vid behov.</strong> Revolut uppger att standardkontot är avgiftsfritt. Det första fysiska kortet kan vara gratis, men leveransavgift och andra gränser kan tillkomma.</p>
<p><strong>3. Flytta vardagsköpen först.</strong> Testa kortet i matbutiker, på resor, vid nätköp och för abonnemang. De flesta vardagsköp i Sverige kan göras utan problem med ett vanligt Revolut-kort.</p>
<p><strong>4. Flytta räkningar och lön där det fungerar.</strong> Elbolag, telefonbolag, hyresvärdar och andra mottagare har i grunden bankkonton, som normalt har ett IBAN-nummer (en internationell version av det vanliga bankkontonumret). Om uppgiften saknas på fakturan går den ofta att hitta via <a href="https://wise.com/se/iban/calculator">IBAN-verktyg</a> eller genom att be företaget om bankkonto eller IBAN. Den som vill gå längre kan undersöka om arbetsgivaren accepterar Revolut-kontot för löneutbetalningar och därefter flytta fler återkommande betalningar.</p>
<p><strong>5. Behåll svensk bankinfrastruktur där den fortfarande behövs.</strong> Swish och vissa Bankgiro- eller autogiroflöden är fortfarande knutna till svenska banksystem. BankID är ytterligare ett skäl till att många tills vidare behåller en svensk bankrelation. Syftet är inte att göra vardagen svårare, utan att låta den gamla banken finnas kvar endast för de funktioner som ännu inte kan flyttas.</p>
<h3>Ett alternativ även för småföretagare</h3>
<p>För små företag kan banktröghet stoppa betalningar, skada kundrelationer och försvåra internationella affärer. På sin svenska företagssida lyfter Revolut fram företagskonton med IBAN och SWIFT, företagskort, virtuella kort, utgiftshantering, samarbetsverktyg, kopplingar till andra system och internationella överföringar.</p>
<p>För en småföretagare med kunder, leverantörer eller frilansare i andra länder kan sådana funktioner vara viktigare än ett kontorsbesök hos en lokal bank. Den praktiska vinsten är färre hinder mellan arbete och betalning, färre beroenden av långsamma system och större kontroll för den som driver verksamheten.</p>
[caption id="attachment_231142" align="alignnone" width="1170"]<a href="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut-business-inline.jpg"><img class="wp-image-231142 size-full" src="https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2026/05/revolut-business-inline.jpg" alt="Revolut Business-kort på skrivbord" width="1170" height="613" /></a> Revolut Business erbjuder företagskort, virtuella kort och kontotjänster för småföretag. Bild: Revolut / pressbild[/caption]
<h3>Resor, e-sim och den moderna bankappen</h3>
<p>Revolut visar också hur bankappar utvecklas till bredare vardagsplattformar. Utöver kort, konton och valutor erbjuder bolaget bland annat resefunktioner och e-sim-kort i appen, vilket gör att användaren kan lösa flera praktiska problem utan att vända sig till traditionella och ofta dyrare leverantörer.</p>
<p>En svensk X-användare beskrev nyligen hur han köpte e-sim-kort via Revolut under en resa utanför EU och kallade lösningen smidig, med ett pris på omkring 50–100 kronor beroende på behov.</p>
<!-- wp:html -->
<blockquote class="twitter-tweet" data-lang="sv" data-dnt="true">
<p dir="ltr" lang="sv">Jag köpte e-sim-kort via Revolut när jag var utanför EU (London). Smidigt och kostade typ 50-100 kr beroende på hur mycket jag behövde. Vet inte hur vanligt det är att folk köper detta men alternativet är ju svindyrt (Telia från Sverige).</p>
— Swedish Analyst (@swedishanalyst) <a href="https://twitter.com/swedishanalyst/status/2057425093274304815?ref_src=twsrc%5Etfw" target="_blank" rel="noopener nofollow">21 maj 2026</a></blockquote>
<!-- /wp:html -->
<h3>Det som fortfarande kräver en svensk bank</h3>
<p>Revolut hanterar ännu inte alla svenska särlösningar. Swish, BankID och vissa Bankgiro- eller autogiroflöden är fortsatt knutna till svensk bankinfrastruktur. För många är tjänsten därför ett komplement snarare än en fullständig ersättare: kortköp, nätköp, resor, abonnemang och många vanliga räkningar kan samlas i appen, medan en svensk bankrelation behålls för de funktioner som kräver den.</p>
<p>Även löneutbetalningar och återkommande betalningar kan i många fall flyttas när arbetsgivare och mottagare accepterar kontouppgifterna. Revolut <a href="https://www.revolut.com/en-SE/" target="_blank" rel="noopener nofollow">skriver</a> om kontot, korten och villkoren för svenska kunder på sin webbplats.</p>
<p>Revolut verkar under EU-regler och är ingen oreglerad app. Banken omfattas av samma regler kring penningtvätt och kundkännedom, men är snarast därför ett exempel på att det går att kombinera regelkraven med snabb och tydlig återkoppling och ha en normal relation med sina kunder utan att bete sig som de svenska storbankerna.</p>
<p>Att flytta en så stor del av din ekonomi och dina tillgångar som möjligt bort från aktörer som Länsförsäkringar, Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken är därför en kraftfull signal om vilken väg som är framtiden och en protest mot det allt mer totalitära svenska etablissemanget och banksystemet.</p>
<hr />
<p><em>Artikeln har skrivits helt ideellt och fristående av Nya Dagbladet redaktion och utgör inte en del av ett betalt samarbete med Revolut</em></p>
<!-- wp:html --><!-- /wp:html -->]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Här är de rikaste och fattigaste områdena i Sverige</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/har-ar-de-rikaste-och-fattigaste-omradena-i-sverige/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/har-ar-de-rikaste-och-fattigaste-omradena-i-sverige/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 26 Jan 2025 06:45:35 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[privatekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Stockholm]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=198779</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Klyftorna mellan Sveriges rikaste och fattigaste är fortfarande stora, även om de minskat något, enligt Statistiska Centralbyråns statistik. Djursholm ligger i topp bland de rikaste, medan studenttäta Flogsta återfinns längst ner på listan.</strong>

Den ekonomiska standarden i Sverige sjönk för andra året i rad under 2023, <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/statistiknyhet/inkomster-och-skatter-2023/" target="_blank" rel="nofollow noopener">enligt</a> SCB:s senaste siffror. Medianinkomsten landade på strax över 300 000 kronor. Samtidigt minskade gruppen som lever i "relativ fattigdom" något, och klyftan mellan de rikaste och fattigaste minskade för första gången på många år.

SCB:s statistik innehåller även siffror över svenskarnas nettoinkomster, som <a href="https://efn.se/nya-siffror-har-ar-det-fattigast-och-rikast-i-sverige" target="_blank" rel="nofollow noopener">EFN Finansmagasinet</a> har analyserat på stadsnivå. Djursholm södra ligger där i topp med en nettoinkomst på strax under 2 miljoner kronor. Därefter följer Djursholm norra och flera andra exklusiva områden i Stockholm. Så många som åtta av de tio kommuner med högst ekonomisk standard 2023 ligger i huvudstadsregionen.

Längst ner på listan återfinns det studenttäta området Västra Flogsta i Uppsala, där nettoinkomsten i snitt ligger på 130 000 kronor. Även andra studentområden och invandrartäta områden som Rosengård i Malmö, Kronogården i Trollhättan och Tjärna Ängar i Borlänge finns bland dem med lägst inkomster.
<h3>Högst inkomster på kommunnivå</h3>
<em>Snittinkomst efter skatt (tusental kronor)</em>
<ul>
 	<li>Danderyd: 990,1</li>
 	<li>Lidingö: 633,3</li>
 	<li>Vellinge: 519,2</li>
 	<li>Täby: 510,3</li>
 	<li>Nacka: 505,7</li>
</ul>
<h3>Lägst inkomster på kommunnivå</h3>
<em>Snittinkomst efter skatt (tusental kronor)</em>
<ul>
 	<li>Högsby: 263,1</li>
 	<li>Ljusnarsberg: 263,5</li>
 	<li>Filipstad: 263,8</li>
 	<li>Överkalix: 267,4</li>
 	<li>Munkfors: 269,2</li>
</ul>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/har-ar-de-rikaste-och-fattigaste-omradena-i-sverige/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>&#8221;Skräckräntor&#8221; ökar vinsterna för norska banker</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/skrackrantor-okar-vinsterna-for-norska-banker/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/skrackrantor-okar-vinsterna-for-norska-banker/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Sat, 08 Jun 2024 06:15:06 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[bank- och penningsystemet]]></category>
		<category><![CDATA[Norge]]></category>
		<category><![CDATA[privatekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[ränta]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=182488</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Norska banker har gjort rekordvinster på ränteintäkter under årets första kvartal, trots ökade lönekostnader och minskad utlåningstillväxt.</strong>

<strong>Samtidigt har livförsäkringsföretagen förbättrat sina resultat, medan skadeförsäkringsbolagen kämpar med ökade skadekostnader bland annat på grund av stormen Ingunn tidigare i år.
</strong>

Norska banker redovisar ränteintäkter på 32,9 miljarder kronor för det första kvartalet i år, en ökning med 3 miljarder jämfört med samma period förra året. Enligt <a href="https://www.finanstilsynet.no/nyhetsarkiv/nyheter/2024/fremdeles-god-lonnsomhet-i-bankene-svakere-resultater-i-skadeforsikringsforetak/?utm_campaign=b5a521af67&#38;utm_medium=email&#38;utm_source=newsletter" target="_blank" rel="nofollow noopener">Finanstilsynet</a> steg avkastningen på eget kapital från 14,3 procent till 14,6 procent under samma period.

"<em>För bankerna samlat steg avkastningen på eget kapital från 14,3 procent under första kvartalet 2023 till 14,6 procent under första kvartalet i år. Förbättringen i lönsamhet beror särskilt på ökade netto ränteintäkter</em>", skriver Finanstilsynet i ett pressmeddelande.

Resultatrapporten visar att bankernas lönekostnader ökade något jämfört med förra året, medan de totala driftskostnaderna minskade. Samtidigt har tillväxten i utlåning till kunder minskat det senaste året, med en tolvmånaders tillväxt på 3,8 procent vid utgången av 2023.
<h3>"Extremväder"</h3>
"<em>Tillväxten i utlåning till kunder har sjunkit det senaste året, till en tolvmånaders tillväxt på 3,8 procent vid utgången av 2023. Minskningen i utlåningstillväxt har varit särskilt stor för utlåning till inhemska företagskunder, med en nedgång från 12,2 till 5,0 procent. Tillväxten i utlåning till inhemska personkunder var 3,3 procent, vilket var 1,9 procentenheter lägre än ett år tidigare och oförändrad från föregående kvartal",</em> heter det i rapporten.

Livförsäkringsföretagen har förbättrat sina resultat under första kvartalet, medan skadeförsäkringsföretagen fått ett betydligt svagare resultat. Mätt som andel av försäkringsintäkterna utgjorde resultatet före skatt 26,8 procent, en nedgång med 7,3 procentenheter.

"<em>Det är framför allt skadeprocenten som har ökat, bland annat som följd av 'extremvädret' Ingunn vid månadsskiftet januari-februari, och högre skadefrekvens på fastighet och motorfordon", </em>skriver man vidare<em>.</em>

Rapporten understryker hur banker och försäkringsföretag påverkas av ekonomiska och miljömässiga faktorer, och belyser vikten av att anpassa sig till förändrade marknadsförhållanden.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/skrackrantor-okar-vinsterna-for-norska-banker/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenska hushåll går på knäna ekonomiskt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-hushall-gar-pa-knana-ekonomiskt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-hushall-gar-pa-knana-ekonomiskt/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Jan Sundstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 18 Apr 2024 09:02:47 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Inrikes]]></category>
		<category><![CDATA[hushållsekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[inflation]]></category>
		<category><![CDATA[privatekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=178371</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Enligt ny statistik från SCB upplever en växande del av Sveriges befolkning eskalerande ekonomiska svårigheter. Under de senaste två åren har allt fler haft svårt att klara vardagliga utgifter för bilägande, semester men även självklara saker som uppvärmning av den egna bostaden.</strong>

Statistiken baseras på <a href="https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Undersökningarna av levnadsförhållanden</a> (ULF), där frågor om befolkningens privatekonomi ingår.

Siffrorna från SCB visar en nedgång i ekonomisk trygghet bland <a href="https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__LE__LE0101__LE0101E/LE01012021E01/" target="_blank" rel="nofollow noopener">svenska hushåll</a>. År 2021 kunde 58 procent av de tillfrågade "lätt eller mycket lätt" få sin hushållsekonomi att gå ihop.

Två år senare har denna siffra minskat till 46 procent.

– <em>Om vi tar hänsyn till felmarginalerna, innebär det att mellan 700 000 och en miljon svenskar nu upplever ekonomiska svårigheter,</em> säger Katya Vasileva-Gull, utredare på SCB.
<h3>Inte råd att värma bostaden</h3>
Andelen som har det "svårt eller mycket svårt" att klara ekonomin har också ökat, från 7 procent 2021 till knappt 9 procent 2023.

En av de mest framträdande förändringarna är att allt fler svenskar inte har råd med uppvärmning av sina bostäder. År 2022 uppgav nästan 6 procent av befolkningen att de inte kunde hålla det tillräckligt varmt hemma, jämfört med knappt 2 procent två år tidigare.

– <em>Vi ser också en ökning av de som inte har råd med bilägande eller en veckas semester per år,</em> tillägger Vasileva-Gull.
<h3>Tuffast för ensamstående kvinnor</h3>
Ekonomiska svårigheter verkar även ha en större inverkan på kvinnor än män. År 2021 hade 56 procent av kvinnorna och 60 procent av männen lätt eller mycket lätt att klara ekonomin. Men skillnaden har blivit större fram till 2023, då endast 44 procent av kvinnorna och 49 procent av männen upplevde samma ekonomiska trygghet.

– <em>Ensamstående kvinnor med barn i åldrarna 0 till 24 år är den grupp som har det allra svårast. Nästan var tredje kvinna i denna grupp hade ekonomiska problem 2023</em>.

Dessutom saknade 57 procent av dem kontantmarginal, jämfört med 24 procent av ensamstående män i samma situation, avslutar Vasileva-Gull.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/inrikes/svenska-hushall-gar-pa-knana-ekonomiskt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Att inte betala räkningen i tid kan bli ruskigt dyrt</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/ekonomi/att-inte-betala-rakningen-i-tid-kan-bli-ruskigt-dyrt/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/ekonomi/att-inte-betala-rakningen-i-tid-kan-bli-ruskigt-dyrt/#comments</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Osignerad]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 08 Jan 2019 11:35:46 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Ekonomi]]></category>
		<category><![CDATA[Länsförsäkringar]]></category>
		<category><![CDATA[privatekonomi]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=57625</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Att januari är en tuff månad för många är väl känt. Jul- och nyårshelgerna tär på kassan och det känns långt till nästa lön. För de flesta löser det sig kanske med att djupdyka i frysen och ta med matlåda till jobbet. Men är det något du ska prioritera så är det räkningarna. En obetald telefonräkning på 600 kronor blev 250 procent dyrare när den inte betalades i tid visar ett exempel ifrån Länsförsäkringar.</strong>

Tillfälliga ekonomiska problem kan uppstå för de flesta. Kanske får man en plötslig utgift, har precis gjort en dyr semesterresa eller så blev julen dyrare än tänkt.

<em>– Det gäller att fråga sig själv om en fattigjanuari beror på en enstaka händelse eller om man möjligen behöver ta ett större grepp kring sin privatekonomi. Att ifrågasätta alla utgifter och att börja bygga upp en buffert tillhör då det allra viktigaste,</em> säger Emma Persson, privatekonom på Länsförsäkringar.

Vid en tillfälligt ekonomiskt svår månad bör man också prioritera bland utgifterna. Det allra viktigaste är räkningarna.

<em>– En obetald räkning kan snabbt växa sig mycket dyrare och slutar till sist hos Kronofogden. Ta kontakt med den som skickat räkningen till dig, ofta har ni båda ett intresse av att lösa saken innan det går så långt,</em> säger Emma Persson.

&#160;

Så här snabbt kan kostnaderna för den obetalda räkningen växa:

Telefonräkningen                                                    600 kr

Påminnelseavgift                                                     60 kr

Inkassoavgift                                                             180 kr

Ansökan om betalningsföreläggande            300 kr

Ombudsarvode                                                         300 kr

Grundavgift vid verkställighet                            600 kr

<span style="text-decoration: underline;">Slutsumma                                                                2 120 kr</span>

&#160;

<strong>TIPS för att slippa hamna i ekonomiska problem framöver:</strong>
<ul>
 	<li>Om du har svårt att få pengarna att räcka till månadens räkningar, kontakta det företag som ställt ut räkningen till dig. Ofta går det att komma överens om en avbetalningsplan.</li>
 	<li>Kontakta din budget- och skuldrådgivning i kommunen. Här kan du få kostnadsfri få hjälp att hantera din ekonomi.</li>
 	<li>Lägg upp en månatlig överföring till ett sparkonto som dras precis när lönen kommer. En buffert gör att du kan klara tillfälligt tuffa månader eller plötsliga utgifter utan problem.</li>
 	<li>Gå igenom senaste månadens ALLA utgifter. Använder du alla tjänster och prenumerationer du har tecknat? Är t ex matkostnaderna orimligt höga? Ofta hittar man något som går att förbättra.</li>
 	<li>Testa några av de digitala budgeteringsverktyg som finns idag och följ regelbundet dina utgifter och inkomster. Att ha koll på sin privatekonomi är första steget till att förbättra den.</li>
 	<li>Har du kreditkortsskulder eller mindre lån hos flera aktörer? Hör efter med din huvudbank om du kan samla lånen hos dem till en bättre ränta. På så vis får du också en bättre överblick över lånen och avbetalningarna.</li>
</ul>
&#160;

<em>Källa: Länsförsäkringar</em>]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/ekonomi/att-inte-betala-rakningen-i-tid-kan-bli-ruskigt-dyrt/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>2</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
