<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>pollinerare &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/pollinerare/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 03 Jun 2026 04:43:56 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>pollinerare &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Blomrika vägkanter kan bli dödsfällor för humlor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/blomrika-vagkanter-humlor-trafik/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 03 Jun 2026 04:43:56 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[biologisk mångfald]]></category>
		<category><![CDATA[humlor]]></category>
		<category><![CDATA[Lunds universitet]]></category>
		<category><![CDATA[pollinerare]]></category>
		<category><![CDATA[Trafikverket]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=232260</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Blommande vägkanter kan ge viktig föda åt humlor och andra pollinerare. Men en ny studie från Lunds universitet visar att nyttan snabbt minskar när trafiken ökar.</strong>

Forskarna bakom studien har undersökt 60 vägkanter i Skåne och jämfört förekomsten av levande humlor, döda humlor och humlebon längs vägar med olika trafikintensitet. Resultaten, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0006320726001837" target="_blank" rel="noopener nofollow"><em>Biological Conservation</em></a>, visar att lågtrafikerade vägar har störst potential att gynna humlor.

Vid högre trafikflöden ökar däremot dödligheten kraftigt. Forskarna hittade fler döda humlor längs mer trafikerade vägar, samtidigt som antalet levande humlor minskade.

— <em>Längs de minst trafikerade vägarna hittade vi knappt några döda humlor alls, men redan vid runt 4 000 fordon per dygn hittade vi fler döda än levande humlor under våra inventeringar</em>, <a href="https://www.lu.se/artikel/blomsterprakten-som-skordar-trafikoffer" target="_blank" rel="noopener nofollow">säger</a> Sofia Blomqvist, doktorand vid Lunds universitet.

Studien visar också att humlebon var ovanliga längs offentliga vägar. De bon som hittades fanns främst vid privata vägkanter utan trafik eller vid vägar med mycket lågt trafikflöde. För att hitta bona använde forskarna bland annat specialtränade hundar.

Samtidigt kan vägkanter fortfarande spela en viktig roll i naturvården, särskilt där trafiken är låg. Mindre klippning kan göra att fler växter hinner blomma och sätta frö, vilket ger mer föda åt pollinerande insekter.

— <em>Vissa sådana vägar är privata så markägare, allmänheten och vägföreningar har stora möjligheter att anpassa skötseln för att gynna den lokala floran och humlor. Många skulle säkert vara villiga att minska på klippningen för att hjälpa humlorna</em>, säger Sofia Blomqvist.

Forskarna betonar dock att blomrika vägkanter inte kan ersätta traditionella naturmiljöer som naturbetesmarker och slåtterängar. Däremot kan de bli ett värdefullt komplement – om insatserna riktas mot rätt vägkanter.]]></description>
		
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
