Polismyndigheten – Nya Dagbladet

Regeringen vill låta polisen sprida fiktiva barnporrbilder

Emil Fjellstedt — Tue, 08 Sep 2026 09:17:35 +0000

Regeringen vill ge Polismyndigheten ett uttryckligt lagstöd att i vissa förundersökningar framställa och dela fiktiva pornografiska bilder av barn. Förslaget har lämnats till Lagrådet och de nya reglerna föreslås börja gälla den 1 mars 2027. Förslaget ingår i en ny lag om särskilda provokativa åtgärder. I lagrådsremissen föreslår regeringen att brottsbekämpande myndigheter ska få ett uttryckligt lagstöd för sådana åtgärder inom ramen för förundersökningar. Den särskilda bestämmelsen gäller Polismyndigheten. Enligt förslaget ska myndigheten kunna framställa, sprida, överlåta, upplåta, förevisa, bjuda ut eller på annat sätt göra en fiktiv pornografisk bild av barn tillgänglig. Materialet ska vara fiktivt och alltså inte föreställa verkliga barn.

Begränsat till vissa grova brott

Rätten att använda bilderna föreslås bara gälla i förundersökningar om angivna allvarliga sexualbrott mot barn, grovt barnpornografibrott – regeringens lagterm – eller försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott. Särskilda provokativa åtgärder ska enligt lagförslaget få användas endast när de är av synnerlig vikt för utredningen. Regeringen föreslår också en proportionalitetsregel: skälen för åtgärden ska uppväga det intrång eller annat men som den kan innebära för motstående intressen. Tillstånd får inte ges om åtgärden innebär en risk för någons liv eller hälsa. Frågan ska prövas av åklagare, och både beslut och åtgärder ska dokumenteras.

Även fiktiva fordonsuppgifter

Lagrådsremissen innehåller även ett förslag till en separat lag om fiktiva fordonsuppgifter. Enligt förslaget ska bland annat Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket kunna besluta om fiktiva uppgifter för fordon som används i myndigheternas verksamhet, när det behövs för att åtgärder inte ska röjas. Lagförslagen är inte gällande rätt. Regeringen har lämnat remissen till Lagrådet och föreslår att de nya lagarna och lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2027.

SD försvarar fortsatt Palantir-användning: ”Vi har förtroende”

Markus Andersson — Mon, 31 Aug 2026 10:34:09 +0000

Sverigedemokraterna motsätter sig krav på att svenska myndigheter ska sluta köpa system från Palantir. Partiet säger sig ha förtroende för att användningen följer lagar och säkerhetskrav – trots att det är hemligt vilka myndigheter som anlitar den amerikanska övervakningsjätten och vad avtalen omfattar. Palantir uppger att bolaget arbetar med en ”handfull statliga myndigheter” i Sverige. Försvarsmakten är en bekräftad kund, medan Breakit i augusti skrev att även Polismyndigheten använder företagets teknik. Polisen har inte velat berätta hur systemet används. Bolagets Sverigechef Anders Fridén hävdar att kunderna själva äger och kontrollerar sin information. Om Palantir skulle ta del av uppgifterna utan tillstånd vore det enligt honom ett ”väldigt grovt kontraktsbrott”. Vilka övriga myndigheter som har avtal med företaget är fortfarande sekretessbelagt. Den bristande insynen har gjort Palantirs svenska expansion till en politisk stridsfråga. När Svenska Dagbladet frågade riksdagspartierna om deras hållning krävde flera av dem stopp eller utfasning, medan SD valde att försvara den nuvarande ordningen.

SD vill tillåta fortsatta inköp

Centerpartiet vill stoppa nya inköp, kartlägga de befintliga avtalen och därefter avveckla beroendet av Palantir. Miljöpartiet vill ersätta systemen med svenska eller europeiska alternativ. Vänsterpartiet kräver att varje avtal prövas separat med hänsyn till bland annat rättssäkerhet, insyn och diskrimineringsrisker. Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna vill däremot låta myndigheterna fortsätta köpa Palantirs system och anser att ingångna avtal ska hållas. Moderaterna och Socialdemokraterna kräver inte heller någon utfasning, utan hänvisar till de upphandlande myndigheternas bedömningar. ”Vi har förtroende för att användningen sker inom ramen för gällande lagstiftning och säkerhetskrav”, skriver SD till Svenska Dagbladet. Liberalernas försvarspolitiska talesperson Gulan Avci varnar samtidigt för att det vore ”oansvarigt” att snabbt göra sig av med tekniken. SD:s svar berör inte hur partiet ser på det långsiktiga beroendet av en utländsk leverantör eller på att allmänheten saknar insyn i avtalen.

Regeringen hänvisar till myndigheterna

Frågan har tidigare nått riksdagen. I en interpellationsdebatt i februari pressade Petter Löberg (S) justitieminister Gunnar Strömmer (M) om rättssäkerhet, insyn och risken att Sverige blir tekniskt beroende av Palantir. Strömmer svarade att Polismyndigheten själv avgör vilka it-tjänster som ska upphandlas. Han hänvisade till brottsdatalagen, intern och extern tillsyn samt ett ”fullt förtroende” för att myndigheternas behandling av personuppgifter följer regelverket. Löberg invände att Palantirs system innebär en förändring som gamla kontrollmekanismer inte självklart är anpassade för. Han beskrev lösningarna som slutna system där det är svårt att granska hur stora datamängder analyseras och varnade för ett långsiktigt beroende av en politiskt orienterad amerikansk techjätte. Justitieministern kallade tekniken ”etiskt neutral” och menade att det avgörande är vem som använder den, vilka regler som gäller och hur överträdelser kan granskas. Han medgav samtidigt att Europas digitala suveränitet och beroendet av utländska moln- och tekniktjänster är en seriös fråga.

Från underrättelsetjänster till målsystem

Palantir grundades 2003 av bland andra globalisten Peter Thiel. CIA:s riskkapitalfond In-Q-Tel blev tidigt investerare, och företaget har därefter vuxit till en central leverantör för amerikanska underrättelsetjänster, polis och försvar. NyD har tidigare granskat Palantirs Maven Smart System, som samlar underrättelser, sensorinformation och målspårning i ett militärt arbetsflöde. Företaget har också ett strategiskt samarbete med Israels försvarsministerium för krigsrelaterade uppdrag. En FN-rapportör skrev 2025 att det finns rimliga skäl att anta att Palantir har levererat automatiserad prediktiv teknik som använts för beslut och målframtagning på slagfältet. Palantir har tillbakavisat påståenden om att bolagets teknik används för att rikta angrepp mot civila. Samtidigt fortsätter bolaget att expandera i den svenska statsapparaten. SD:s besked innebär att partiet inte vill lägga några politiska hinder i vägen för fortsatta inköp, utan lämnar bedömningen till myndigheter vars avtal och system i stor utsträckning är undandragna offentlig insyn.

Regeringen vill ge utländsk militär polisiära befogenheter i Sverige

Jan Sundstedt — Thu, 04 Jun 2026 10:01:11 +0000

Regeringen vill ge sig själv möjlighet att släppa in Nato-, EU- och allierade styrkor i operativ verksamhet på svenskt territorium. En ny proposition öppnar samtidigt för att utländsk militär personal i vissa fall får befogenheter enligt svensk polis- och skyddslagstiftning. Förslagen finns i propositionen Förbättrade förutsättningar för operativt militärt samarbete, som regeringen lämnade till riksdagen i vår. Lagändringarna ska enligt regeringen börja gälla den 1 augusti 2026 och syftar till att anpassa svensk lag till det operativa militära samarbetet inom Nato. Kärnan i propositionen ger regeringen rätt att besluta att Nato, ett Natoland eller ett EU-land får vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium. I lagtexten föreslår regeringen samtidigt att den i samband med ett sådant beslut får överlåta förvaltningsuppgifter till Nato eller den aktuella staten. Nuvarande regler knyter regeringens möjlighet att begära stöd till situationer där Sverige möter ett väpnat angrepp, befinner sig i krig eller krigsfara eller behöver hindra kränkningar av svenskt territorium. Regeringens nya formulering breddar ramen till militär verksamhet för "avskräckning och försvar".

Militär kan få befogenheter enligt polislagen

Propositionen går längre än frågan om militära operationer. Regeringen vill även kunna låta delar av polislagen gälla för utländsk militär personal när personalen upprätthåller ordningen inom den utländska styrkan. Försvarsmakten ska också få besluta att utländsk militär personal från Nato, ett Natoland eller ett EU-land bevakar vissa skyddsobjekt. När sådan personal bevakar skyddsobjekt ska regler i skyddslagen och delar av polislagen gälla även för den utländska militären. Befogenheterna rör bland annat användning av våld i vissa situationer, avvisning eller avlägsnande, kroppsvisitation och beslag inom skyddslagens ram. Regeringen beskriver själv uppgifterna som sådana som kan innebära myndighetsutövning. Polismyndigheten och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen betonar i propositionen vikten av att militära styrkor som får polisiära befogenheter utbildas om innebörden. Flera länsstyrelser efterfrågar dessutom tydligare information om när utländska soldater bevakar skyddsobjekt och vilka befogenheter de då har. [caption id="attachment_232417" align="alignnone" width="640"] Illustration: Nya Dagbladet.[/caption]

Varnar för maktförskjutning

Svenska Freds motsätter sig förslaget i sitt remissvar. Organisationen skriver att regeringen utan riksdagsbeslut inte bör få ge Nato eller en Nato- eller EU-stat rätt att vidta militära försvarsåtgärder på svenskt territorium och därigenom överta svenska förvaltningsuppgifter. Organisationen varnar också för att förslaget kan få direkta krigspolitiska följder. I remissvaret står: "Förslaget innebär att regeringen skulle kunna besluta om att överlåta svenskt territorium för krigföring av en annan stats militär i tredje land". Regeringens eget underlag pekar på samma principiella risk. Propositionen konstaterar att Sverige kan betraktas som part i en väpnad konflikt om allierade styrkor riktar stridshandlingar från svenskt territorium, även när svenska styrkor inte själva agerar. Kommunistiska Partiet beskriver propositionen som ännu ett steg i Sveriges Nato-integrering och jämför den med ett slags "DCA-avtal 2.0". Partiet menar att politiken genomförs utan en debatt som motsvarar beslutens räckvidd. Regeringen hävdar å sin sida att Sveriges Natomedlemskap kräver ett mer anpassat regelverk. Frågan riksdagen nu har att ta ställning till handlar därför inte bara om militär samordning – utan om vem som ska få utöva makt på svensk mark.

Manlig polisaspirant nekades kvinnornas omklädningsrum – DO utreder

Jan Sundstedt — Mon, 11 May 2026 13:45:58 +0000

Polismyndigheten granskas av Diskrimineringsombudsmannen efter att en polisaspirant som identifierar sig som kvinna nekats använda kvinnornas omklädningsrum under aspiranttjänstgöringen. Den manliga aspiranten beskriver situationen som isolerande och uppger att både hälsa och prestation påverkades negativt på grund av beslutet. Enligt Schibsted-kanalen TV4 hänvisade myndigheten i stället aspiranten till ett separat omklädningsutrymme på en annan våning. Polisaspiranten uppger i sin anmälan till Diskrimineringsombudsmannen att beslutet ledde till isolering från kollegorna före och efter arbetspassen. "Detta ledde till att jag kände mig utanför och isolerad", skriver aspiranten i anmälan. Under utbildningen hade personen tidigare fått byta om tillsammans med kvinnliga kurskamrater. Situationen förändrades dock under aspiranttjänstgöringen. När aspiranten tog upp frågan med sin ansvariga handledare ska svaret enligt anmälan ha blivit att kvinnornas omklädningsrum inte fick användas "så länge jag har en snopp".

Polisaspiranten: "Sömnsvårigheter och aptitproblem"

Anmälan beskriver uttalandet som kränkande särbehandling och hänvisar till diskrimineringslagens skydd för könsöverskridande identitet eller uttryck. Polisaspiranten uppger vidare att situationen påverkade både hälsan och arbetsförmågan negativt: "Jag upplevde stress, oro och fysiska symtom såsom illamående, sömnsvårigheter och aptitproblem. Jag tappade självförtroende och fick svårare att prestera i enlighet med de krav som ställdes". Aspiranten blev senare underkänd under utbildningen och vill nu att DO granskar om Polismyndigheten brutit mot diskrimineringslagen. Vid tiden för aspiranttjänstgöringen stod personen registrerad som man i folkbokföringen. Byte av juridiskt kön skedde först senare. DO har nu inlett ett tillsynsärende och begärt in ett yttrande från Polismyndigheten. Myndigheten ska svara senast den 19 maj 2026.

Riksrevisionen kritiserar polisledningen: stora resurser – svaga resultat

Jan Sundstedt — Thu, 23 Oct 2025 13:27:30 +0000

Trots en rekordstor polisorganisation och kraftigt ökade anslag har varken brottsuppklaringen eller effektiviteten förbättrats sedan omorganisationen 2015. Riksrevisionen riktar nu skarp kritik mot polisledningen för bristande styrning och svaga resultat. När Polismyndigheten omorganiserades 2015 slogs de 21 länspolismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium samman till en enda myndighet. Syftet var att öka kvaliteten, skapa en mer enhetlig styrning och stärka den lokala närvaron, men enligt Riksrevisionens nya granskning har dessa mål inte uppnåtts. Varken utredningsresultat eller kostnadseffektivitet har förbättrats sedan reformen. Tvärtom har kostnaden per anmält och uppklarat brott ökat markant. — Polisens anslag har nästan fördubblats sedan 2015, och personalstyrkan är betydligt större. Rimligen skulle utredningsresultaten förbättras med fler anställda per brott, men utvecklingen har gått åt fel håll, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg till skattefinansierade SVT.

"Svag och otydlig styrning"

Riksrevisionen konstaterar i rapporten att den interna styrningen inom Polismyndigheten har varit "okoordinerad, svag och otydlig". Myndigheten har enligt rapporten fokuserat mer på vilka aktiviteter som ska genomföras än på vilka resultat dessa ska ge. Dessutom pekar granskningen på att Polismyndigheten har "en bristande förmåga att fånga medarbetarnas synpunkter och behov". Samtidigt framhåller Riksrevisionen att det pågående arbetet för att förändra styrningen inom myndigheten är ett steg i rätt riktning.

Polisen: Nya förutsättningar

Polismyndigheten delar bilden av att rapporten är relevant, men hävdar att den inte fullt ut tar hänsyn till det förändrade säkerhetsläget och den ökade brottsligheten de senaste åren. I sitt skriftliga svar skriver myndigheten att dessa faktorer "avsevärt förändrat polisens operativa förutsättningar och fortsatta utveckling från 2015 fram till dagens verklighet." Myndigheten själv menar att sedan rikspolischef Petra Lundh tillträdde har ett mer omfattande utvecklingsarbete påbörjats. — Sedan dess har vi jobbat strukturerat och långsiktigt med att få fler poliser i lokalsamhället, att förbättra våra utredningsresultat och i grunden ändra vår styrning för att kunna öka de brottsbekämpande effekterna av polisens arbete. Jag kan på goda grunder säga att vi har blivit väsentligt bättre inom alla de områdena de senaste åren, även om det förstås finns mer att göra, säger Micael Säll Lindahl, chef för polisregion Nord.

Brittisk sergeant varnar för poliskollaps

Jan Sundstedt — Wed, 20 Aug 2025 09:40:52 +0000

En video med polissergeanten Kelly Palmer från Lincolnshire Police har fått stor spridning och skapat debatt i Storbritannien. Hon riktar i klippet skarp kritik mot hur polisyrket förändrats och beskriver ett system där polisen, enligt henne, inte längre arbetar primärt för allmänheten utan istället präglas av intern mörkläggning, byråkrati och självskydd. I videon framhåller Kelly Palmer att systemet är trasigt, att poliser tystas, barn lämnas oskyddade och korruption ursäktas. Palmer menar att de förutsättningar som en gång gjorde polisyrket attraktivt inte längre finns kvar. – Det finns inget riktigt polisarbete längre. Bara mörkläggning, "kryssrutejakt" och skyddandet av institutioner i stället för människor, säger hon i klippet. Hon varnar för att poliser i dag själva fruktar för sina liv och att det inte längre handlar om lag och ordning – utan om skadekontroll där allt från kommuner till domstolar och polischefer prioriterar att skydda sig själva. Samtidigt beskriver hon en socialt och ekonomiskt utsatt situation: – Det finns absolut ingen chans att jag skulle gå med i kåren nu för 27 000 pund och göra det vi gör.

BREAKING: POLICE WHISTLEBLOWER SPEAKS OUT
This is Police Sergeant Kelly Palmer of Lincolnshire Police… and she’s just shattered the illusion: ️ “There is no real policing anymore. Only cover-ups, box-ticking, and protecting institutions instead of people.” Let that sink… pic.twitter.com/4yZDiYJ5nP — Jim Ferguson (@JimFergusonUK) August 18, 2025

Psykisk ohälsa och avhopp

Palmer framhåller att poliser i praktiken får fungera som socialarbetare, rådgivare och räddningstjänst, samtidigt som de riskerar att bli utsatta för våld i tjänsten: — Jag tänker inte leva på existensminimum, bli misshandlad och inte få något stöd, tillägger hon. Statistik som presenteras i anslutning till videon pekar på en 21-procentig reell inkomstförlust sedan 2010, på att en tredjedel av poliserna har svårt att ha råd med mat, hyra eller uppvärmning, samt på att 32 poliser utsätts för våldsamma angrepp varje dag. Psykisk ohälsa uppges öka snabbt, och avhoppen från yrket ska vara fler än någonsin tidigare. Videon har fått omfattande spridning på sociala medier och lyfts av flera debattörer som exempel på ett allt mer pressat polisväsende. Varken Lincolnshire Police eller andra brittiska myndigheter har hittills kommenterat uppgifterna.

Fler kommuner får bidrag för ”avhoppare”

Sofie — Thu, 01 Feb 2024 08:51:53 +0000

Under 2023 erhöll 45 kommuner ekonomiskt stöd till avhopparverksamhet. Samtidigt fick 164 personer hjälp att lämna den organiserade brottsligheten. Varje år får kommuner möjlighet att ta del av bidrag från Polismyndigheten för att stödja de som valt att upphöra med brott. Totalt finns det 72 miljoner kronor att fördela till sådana verksamheter i landet. Antalet kommuner eller stadsdelar som får ta del av det ekonomiska stödet har ökat kraftigt. Från 16 kommuner år 2021 till 45 förra året. Under 2022 låg siffran på 28, rapporterar Dagens Samhälle. Förra året fick 164 så kallade avhoppare stöd, vilket är en markant skillnad mot 2021 då endast 28 personer tog del av stödet. Under 2022 var det 113 som fick hjälp. De flesta är unga män och bland förra årets avhoppare kunde nära hälften kopplas till skjutvapenvåld.

DO: Sökande med MS och epilepsi ej lämpliga som poliser

Jan Sundstedt — Fri, 22 Dec 2023 05:40:15 +0000

År 2021 menade Diskrimineringsombudsmannen (DO) att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket agerade fel genom att automatiskt utesluta personer med ADHD och autism från mönstringen. Nu har turen kommit till Polismyndigheten, där DO prövat tre fall där sökande med bland annat multipel skleros ansett sig felaktigt diskvalificerade, där menar man dock att Polisen agerat rätt. DO har tagit ställning till tre anmälningar riktade mot Polismyndigheten gällande anklagelser om orättvis behandling av personer med MS, epilepsi och diabetes vid antagningsprocessen till polisutbildningen. De sökande hävdar att de inte fått möjlighet att visa vad de kan, vilket man anser strider mot idén att varje person ska bedömas individuellt oavsett diagnos. Polisen svarade på anmälningarna och poängterade att de generellt anser att sjukdomar som diabetes och epilepsi inte passar i polisyrket. Undantag kan dock göras, där personer med epilepsi kan antas om de varit anfallsfria i tio år utan behandling, och personer med diabetes kan accepteras under förutsättning att de inte löper risk för hypoglykemier och inte är beroende av insulinbehandling. Diagnosen MS utgör dock automatiskt diskvalificering utan undantag, med hänvisning till att "MS är en kronisk sjukdom i det centrala nervsystemet som försämras av till exempel stress." Trots detta framhåller Polisen att de som drabbas av diabetes eller MS kan behålla sina polisjobb genom anpassade arbetsuppgifter, såsom att byta från yttre tjänstgöring till utredningsarbete. DO har nu granskat fallen och bedömer att Polisen inte brutit mot diskrimineringslagen. DO godkänner således myndighetens sätt att bedöma personer med MS, diabetes och andra svåra sjukdomar.

Polisens skyddsombud: ”Gör det straffbart att förolämpa poliser”

Sofie — Fri, 26 Nov 2021 13:27:48 +0000

Den organiserade brottsligheten blir allt svårare för polisen att hantera, konstaterar Lena Amarøe, skyddsombud hos Polismyndigheten. För att stärka polisens urholkade auktoritet menar hon att man behöver återinföra brottet "missfirmelse av tjänsteman". Det räcker inte med lagen mot blåljussabotage, det behövs fler lagar för att förhindra att kriminella utmanar våldsmonopolet, menar Lena Amorøe, nationellt huvudskyddsombud på Polismyndigheten. ”Det måste åter bli straffbart att förolämpa och trakassera poliser i deras yrkesutövning”, skriver hon i DN debatt. Hon menar att kriminella blir bättre på att organisera sig och att de även tittar på polismyndigheten för inspiration. ”De utmanar och tar steg framåt, något som drabbar mina kollegor negativt,” menar huvudskyddsombudet. Amorøe menar också att de kriminella alltmer sätter sig upp mot polisen inför allmänheten. ”Ett exempel på en sådan företeelse är när kriminella iförda synliga skyddsvästar och radioutrustning ”patrullerar” och på så sätt visar sin makt i utsatta områden”. Hon efterlyser därför att brottsrubriceringen ”missfirmelse av tjänsteman”, som innebär straffrättsligt skydd mot förolämpning för den som har ämbetsansvar och som togs bort för ett par år sedan, måste återinföras. Vidare menar hon att lagen om blåljussabotage måste skärpas. ”Det krävs att politiker markerar att de ser ännu allvarligare på företeelser som innebär att rättsväsendets myndighetsutövning försvåras och försvagas”, antyder Amorøe.

”Försök inte lura mig” – nytt informationspaket till äldre

Osignerad — Thu, 19 Mar 2020 17:25:24 +0000

Bedrägerier mot äldre där gärningspersonerna utnyttjar en förtroendeställning fortsätter öka i landet. Nu lanseras ett nytt informations- och mötespaket för att stärka äldres förmåga att stå emot bedrägeribrott. Det kan vara extra svårt att värja sig när en bedragare säger sig representera en myndighet eller någon annan som man förväntas lita på till exempel en läkare eller fastighetsbolaget. ”Försök inte lura mig” är ett mötespaket för aktiva möten som tagits fram av polisen tillsammans med Brottsofferjouren, PRO, SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna. – Med "Försök inte lura mig" vill vi öka medvetenheten om bedrägeribrott där främst äldre drabbas, vilka varningssignaler och situationer man ska vara uppmärksam på och hur man kan skydda sig för att inte bli lurad, säger Anna Karlsson, polisens nationella bedrägericenter. Mötespaketet är främst tänkt att användas vid fysiska möten mellan äldre där materialet skapar förutsättningar för samtal och praktiska övningar. Att kunna diskutera, dela erfarenheter och känna samhörighet, kan minska känslan av oro och skam för att bli utsatt för brott. Möten genomförs av organisationerna många gånger i samverkan exempelvis med kommun och polis. – Materialet kan också användas av anhöriga eller de som arbetar med äldre för att upplysa om olika risker i hemmet, på stan och på nätet. Har man inte möjlighet att delta i möten så innehåller framför allt det skriftliga materialet viktig information om bedrägerier och goda råd från polisen, fortsätter Anna Karlsson. Källa: Polisen