Polen – Nya Dagbladet

Litauens premiärminister: Risken för ryskt anfall har varken ökat eller minskat

Emil Fjellstedt — Thu, 01 Oct 2026 10:23:06 +0000

Litauens premiärminister Mindaugas Sinkevičius säger att det saknas verkliga bevis för att Ryssland "gör sig redo för något", trots att flera europeiska ledare återkommande varnar för ett angrepp mot ett Nato-land. Samtidigt som bland annat Polens premiärminister och Danmarks militära underrättelsetjänst upprepar att Ryssland kan angripa Nato-territorium inom en snar framtid. Uttalandet från Mindaugas Sinkevičius kom under tisdagen vid en gemensam presskonferens med Mark Rutte i Bryssel. Varningen mot att överdriva hotet kommer därmed från en baltisk Nato-medlem - inte från en kritiker av alliansen. — Jag tycker att man måste säga det om hotet finns för samhället, men man kan inte överdriva och säga: Åh, något kommer att hända under de kommande månaderna eller veckorna, sade Sinkevičius enligt litauiska public service-bolaget LRT. — Det jag också tog upp med generalsekreteraren var: finns det några bevis, verkliga bevis? Lägger underrättelsetjänsterna fram något på bordet om att Ryssland gör sig redo för något? Och det finns faktiskt inga. Risken kvarstår alltså, men den har inte svängt, varken ökat eller minskat, sade Sinkevičius. Litauens premiärminister var emellertid inte helt okritisk gentemot Moskva. Han beskrev Ryssland som alltmer fientligt och mindre återhållsamt. Underrättelsetjänsterna har dock enligt honom inte presenterat något verkligt belägg för att Ryssland förbereder något mer hotfullt än de hybridangrepp han menar redan pågår.

Larmen avlöser varandra

Mindaugas Sinkevičius uttalande går rakt emot tonen i flera europeiska huvudstäder. Polens premiärminister Donald Tusk sade tidigare i september till det polska parlamentet att Ryssland, enligt underrättelseuppgifter, skulle kunna genomföra en drönar- eller robotattack mot Natos territorium inom loppet av månader. Även Finlands president Alexander Stubb har återkommande varnat för ryska drönare. Danmarks militära underrättelsetjänst DDIS gick nyligen ut med en bedömning om att Ryssland kan inleda ett begränsat militärt angrepp mot ett Nato-land under de kommande månaderna. DDIS bedömer risken för ett begränsat angrepp som låg men växande och pekar på enstaka angrepp med långräckviddiga vapen mot infrastruktur som är avgörande för stödet till Ukraina. Tjänsten bedömer en regelrätt invasion som högst osannolik, men utesluter den inte. Bilden från Vilnius är en annan. Där har risken enligt regeringschefen legat still. Mark Rutte uppmanade i sin replik till lugn och betonade att alliansen har svarsalternativ som inte alltid redovisas offentligt. — Vi har alla de svarsalternativ vi behöver. Ni kommer inte alltid att se dem offentligt. De kommer inte alltid att vara symmetriska. Det kommer inte alltid att vara öga för öga, sade Rutte. Generalsekreteraren hänvisade även till Rysslands ekonomiska läge. — Mer allmänt skulle jag vilja uppmana till ett visst lugn, eftersom vi investerar i vårt försvar. Ryssland befinner sig inte i ett bra läge. Deras ekonomi är inte i ett bra läge. Så ett visst lugn är på sin plats, men också att fortsätta arbetet, sade Rutte. Rutte sade också att ordet hybrid kan låta lite mysigt. Svaret på de ryska hybridangreppen ska enligt Mark Rutte vara mer stöd till Ukraina, inte mindre. Stöd som i huvudsak bekostas av respektive lands skattebetalare. [caption id="attachment_242107" align="alignnone" width="640"] Mindaugas Sinkevičius och Natos generalsekreterare Mark Rutte vid den gemensamma presskonferensen i Bryssel under tisdagen. Foto: Nato[/caption] Samma dag anklagade Estlands säkerhetspolis KAPO Ryssland för en mordbrand hos försvarsföretaget Milrem Robotics i Tallinn i augusti. KAPO menar att dådet beställts av ryska säkerhetstjänster, skriver Breaking Defense. Estlands premiärminister Kristen Michal beskrev branden som en del av en kampanj för att skrämma. Mark Rutte applåderade i sin tur att Estland pekat ut Ryssland. Kremls talesperson Dmitrij Peskov avfärdade anklagelsen som grundlös. Inga neutrala bevis för att Moskva skulle ligga bakom branden har i dagsläget presenterats för allmänheten. Branden i Tallinn är just den typ av hybridangrepp som Sinkevičius menar skiljer från ett ryskt militärt anfall. Den sortens hot finns enligt honom. För det senare har han inte sett några bevis.

Litauen rustar vidare

Mindaugas Sinkevičius vill samtidigt inte att beskedet ska läsas som att Litauen sänker garden. Mark Rutte sade att Litauen i år väntas nå 5,38 procent av BNP i kärnförsvar. Linas Kojala, chef för Geopolitics and Security Studies Center i Vilnius, uppger att utgifterna ska fortsatt ligga över fem procent. Den tyska brigad som ska stationeras i landet betonar man hoppas ska vara fullt operativ i slutet av 2027. — Ryssland försöker sprida rädsla och splittra samhällen. Men det kommer inte att lyckas. Vi darrar inte. Vi gör det som ska göras och investerar kraftigt i militär förmåga, sade Sinkevičius. Flera litauiska bedömare ger premiärministern sitt stöd. Säkerhetsforskaren Deividas Šlekys sade till LRT på onsdagen att ingen förbereder sig för att erövra Litauen, varken nu eller i år. Vilmantas Vitkauskas vid Nationella krishanteringscentret påpekade att hybridangreppen inte är något nytt, och även Martinaitis bedömde hotnivån som oförändrad, enligt rapporter.

Smakstart för Sverige i Nations League

Jan Sundstedt — Tue, 29 Sep 2026 10:44:40 +0000

Sverige tappade ledningen mot Polen strax före paus men vände i andra halvlek och vann med 3–1 i Solna. Andra raka segern i Nations League lyfter Blågult till gruppledning. Efter fredagens 2–1 mot Rumänien, med mål av Alexander Isak och Viktor Gyökeres, gjorde Graham Potter fem ändringar i Sveriges startelva på Strawberry Arena. Isak och Emil Holm saknades på grund av skador. Benjamin Nygren, en av ersättarna, gjorde 1–0 i åttonde minuten sedan lagkaptenen Victor Nilsson Lindelöf skarvat vidare en hörna. Polen svarade strax före paus genom Sebastian Szymanski. Efter vilan tog Sverige tillbaka kommandot. I 63:e minuten vände Yasin Ayari bort Matty Cash efter en kort hörna och placerade bollen vid stolpen till 2–1. Nio minuter senare kom kvällens vackraste anfall. Patrik Wålemark, i sin blågula startdebut, spelade fram från högerkanten och Gyökeres bredsidade in 3–1 på volley. Wålemark, till vardags i polska Lech Poznan, ställde till stora problem för polackerna på sin kant hela matchen. Gyökeres kallade inlägget perfekt, och lagkaptenen höll med om att debutanten gjort sig förtjänt av platsen. — Han visar att han förtjänar att vara här, säger Victor Nilsson Lindelöf.

FULLTID
Såja! Ny trea in på kontot! Sverige 3-1 Polen. — Svensk Fotboll (@svenskfotboll) September 28, 2026

Polen har inte vunnit på svensk mark sedan 1930, och kom till Solna inte minst för att ta revansch för förlusten i VM-playoffet i mars, men åkte återigen tomhänta hem. Sverige toppar nu grupp B4 med sex poäng och målskillnaden 5–2. Bosnien-Hercegovina följer med fyra poäng efter 4–2 mot Rumänien, medan Polen har en poäng och Rumänien fortfarande står på noll. Den pågående landslagssamlingen avslutas nu med två bortamatcher. Sverige gästar härnäst Bosnien-Hercegovina fredag den 2 oktober och Rumänien på måndag den 5 oktober.

Sverige inleder mot Rumänien när Nations League drar i gång

Jan Sundstedt — Thu, 24 Sep 2026 12:25:45 +0000

Vad Graham Potter vill med det svenska herrlandslaget får vi ett första svar på fredag, då Sveriges gruppspel i Nations League inleds hemma mot Rumänien. Därmed startar också resan mot ett eventuellt svenskt deltagande i fotbolls-EM 2028. Sverige inleder Nations League-hösten hemma mot Rumänien på fredag. Avspark på Strawberry Arena i Solna klockan 20.45. Grupp 4 i division B rymmer också Polen och Bosnien och Hercegovina. Redan på måndag kommer Polen till Solna för nästa hemmamatch. Fyra matcher på elva dagar väntar i första samlingen, och förbundskapten Graham Potter har därför tagit ut en extra stor trupp. Återbud från Mattias Svanberg, Gustaf Nilsson och Taha Ali har redan tunnat ut truppen. Isak Hien, Roony Bardghji och Anthony Elanga saknas skadade sedan tidigare. Dejan Kulusevski står utanför truppen, utan att förbundet angett skada som skäl. Alexander Isak och Viktor Gyökeres finns däremot med, liksom Hampus Skoglund från Hammarby. Patrik Wålemark från Lech Poznan är även han tillbaka i truppen. Potter har bekräftat att mittbacken Gustaf Lagerbielke missar matchen på grund av ljumskproblem, och även offensive mittfältaren Besfort Zeneli får vila och istället jobba med rehab.

Nations League-premiären närmar sig 🇸🇪🇷🇴
🎟️ https://t.co/NGygMUIdcF pic.twitter.com/CUvtIt0EDD — Svensk Fotboll (@svenskfotboll) September 23, 2026

EM 2028 i horisonten

Hösten avgör mer än själva gruppen, eftersom placeringen styr seedningen när kvalet till EM 2028 lottas i Belfast den 6 december 2026. En högre seedning ger ett bättre utgångsläge när EM-kvalet drar i gång i mars 2027 med tolv grupper. Gruppvinnarna i kvalet går direkt till mästerskapet. Tvåorna går antingen direkt vidare eller till playoff. Playoff spelas i mars 2028, och där kan även Nations League-lag ta sig in. Nations League delar därmed inte ut någon EM-biljett på egen hand. I själva gruppen flyttas ettan upp till division A. Tvåan spelar playoff om uppflyttning i mars 2027, och trean blir kvar i division B. Fyran slipper numera direkt nedflyttning och får i stället spela playoff mot en tvåa från division C om att stanna kvar. Sverige siktar på att vinna gruppen, och fredagens premiär mot Rumänien sätter tonen för hela hösten.

Saudiarabien ställer in oljelaster till Europa

Emil Fjellstedt — Wed, 16 Sep 2026 09:03:20 +0000

Saudiarabien har meddelat europeiska kunder att en del av de råoljelaster som skulle lastas i september ställs in, och lastningen i Yanbu vid Röda havet har avbrutits. Beskedet kom under tisdagen, fyra dagar efter att kungadömet stängde den öst-västliga oljeledningen – och polska statskontrollerade Orlen, som bytte bort rysk olja mot saudisk, letar nu ersättningslaster. Uppgifterna kommer från handels- och sjöfartskällor, skriver Reuters. Statliga Saudi Aramco har avböjt att kommentera. Hur många laster till Europa som faller bort, och hur länge lastningen i Yanbu ligger nere, har Reuters inte kunnat fastställa. Bakgrunden är drönarangreppen mot den öst-västliga ledningen, som Saudiarabien stängde under fredagen som försiktighetsåtgärd, enligt energiministeriet. Utrikesministeriet uppger att ledningen träffades av flera drönare från Irak i Riyadh- och Medinaområdena. Riyadh lägger skulden på irakisk milis. Ingen grupp har tagit på sig ansvaret.

Den sista vägen ut från oljefälten

Ledningen går cirka 1 200 kilometer från de östra oljefälten till Yanbu vid Röda havet. De senaste sex månaderna har den varit huvudvägen för saudisk export, sedan Hormuzsundet i praktiken stängts av kriget. Enligt Reuters har den flyttat 4–5 miljoner fat per dag, omkring 4–5 procent av världens utbud. Med ledningen stängd och Yanbu stoppat är båda de saudiska exportvägar som Europa har haft att räkna med ur funktion samtidigt.

Polen bytte leverantör – och får nu leta

Aramco blev Orlens största leverantör 2022 och står i dag för omkring 40 procent av bolagets olja, sedan Polen skurit ned beroendet av rysk råolja. Enligt fem branschkällor söker bolaget nu ersättningslaster från Nordsjön och mer avlägsna marknader. Leveranserna till raffinaderierna fortgår tills vidare utan avbrott, enligt Orlen. Brent stängde under tisdagen på 108,75 dollar fatet. På den fysiska europamarknaden låg dated Brent kring 122 dollar.

Polsk EU-politiker riskerar fängelse efter Auschwitz-uttalande

Emil Fjellstedt — Sun, 30 Aug 2026 07:04:29 +0000

Den polske EU-parlamentarikern Grzegorz Braun har delgivits misstanke om två fall av förnekande av nazistiska folkmordsbrott och riskerar upp till tre års fängelse. När han lämnade förhöret upprepade han sitt ifrågasättande av gaskamrarna i Auschwitz – och möttes omedelbart av en ny förundersökning. Misstankarna gäller två intervjuer från juli 2025, en i Radio Wnet och en publicerad på Youtube. I dem hävdade Braun bland annat att Auschwitz och gaskamrarna var ”fejk” och beskrev den etablerade historieskrivningen som en propagandistisk och närmast religiös berättelse. Misstankarna grundas på artikel 55 i den polska lagen om institutet IPN. Bestämmelsen förbjuder offentlig och faktastridig förnekelse av nazistiska och kommunistiska brott. Påföljden kan bli böter eller upp till tre års fängelse, och en fällande dom ska offentliggöras.

Ny utredning efter förhöret

Braun förnekar brott och avstod från att lämna en utförlig förklaring innan han fått ett skriftligt beslut. Efter mötet med åklagaren i Kraków talade han inför anhängare och sade att han fortfarande ifrågasatte vad han kallade de ”mytiska gaskamrarna” i Auschwitz. Dagen därpå inledde IPN en ny förundersökning om uttalandet. Justitieminister Waldemar Żurek sade att sådana uttalanden enligt polsk lag inte behandlas som en avvikande åsikt, utan kan utgöra brott.

Partiet växer i opinionen

Braun är partiledare för Konfederacja Korony Polskiej, KKP, och sitter som grupplös ledamot i Europaparlamentet. Hans immunitet hävdes efter en begäran från polska åklagare, vilket gjorde det möjligt att delge honom misstankarna. Samtidigt har KKP vuxit från marginalerna till omkring tio procent i flera opinionsmätningar. Enligt Politico fick partiet 10,2 procent i en färsk CBOS-mätning och kan få en vågmästarroll efter det polska parlamentsvalet 2027. NyD har tidigare rapporterat om hur Braun under Europaparlamentets förintelseceremoni uppmanade till bön för offren i Gaza.

Polen och USA i samtal om permanenta amerikanska militärbaser

Jan Sundstedt — Thu, 06 Aug 2026 11:35:49 +0000

WARSZAWA (Xinhua) -- Polen och USA för samtal om att etablera permanenta amerikanska militärbaser i Polen, uppgav den polske vice försvarsministern Pawel Zalewski för statliga TVP på onsdagen. Förhandlingarnas förberedande skede är redan avslutat, enligt Zalewski, som sade att den politiska viljan hade uttryckts för länge sedan. — Vi har redan slutfört processens preliminära steg, för att inte tala om den politiska viljan, som uttrycktes för länge sedan, sade han. Han tillade att USA har bildat ett team för samtalen.

USA ser över närvaron i Europa

Samtalen kommer sedan USA förra veckan inlett en formell översyn av sin militära närvaro i Europa. Översynen syftar till att Europa ska ta ett "primärt ansvar för sitt konventionella försvar". Enligt uppgifter som sammanställts av den USA-baserade tankesmedjan Council on Foreign Relations är tiotusentals amerikanska militärer stationerade i bland annat Tyskland, Polen och Italien.

Polen skärper greppet om barns digitala vardag

Emil Fjellstedt — Mon, 08 Jun 2026 14:24:24 +0000

Polens regering vill förbjuda mobiltelefoner i grundskolan och samtidigt kräva skarpare ålderskontroll på pornografisajter. Regeringen vill med åtgärderna skydda barn från skärmberoende, nätporr och andra digitala risker. Förslaget innebär att polska elever i grundskolan inte ska få använda mobiltelefoner under skoldagen, rapporterar Reuters. Förbudet ska enligt regeringens plan börja gälla den 1 september 2026 och omfatta både lektioner och raster. Utbildningsdepartementet vill ge skolorna ett tydligare lagstöd för att hålla telefonerna borta under skoldagen. Reglerna omfattar även andra elektroniska enheter som kan användas för kommunikation eller för bild- och ljudupptagning. Skolorna ska själva avgöra hur de genomför förbudet i praktiken. Myndigheterna nämner exempelvis hyllor, förvaringsfickor eller andra lokala lösningar. Undantag görs när lärare använder telefoner i undervisningen, när elever har medicinska behov eller när en akut fara kräver kontakt. [caption id="attachment_215059" align="alignnone" width="640"] Foto: Dolgachov/iStock[/caption]

Oro för barns psykiska hälsa

Regeringen kopplar mobilförbudet till en bredare oro för barns psykiska hälsa, koncentration och sociala relationer. Polen följer därmed en växande internationell trend. UNESCO har pekat på att allt fler utbildningssystem inför nationella regler för mobiltelefoner i skolan, samtidigt som organisationen betonar att skolor även behöver stärka digital kompetens och ansvarsfull teknikanvändning. Den andra delen av regeringens åtgärdspaket rör pornografiskt innehåll på nätet. Enligt premiärministerns kansli ska digitala tjänster kontrollera att användaren har fyllt 18 år innan pornografiskt material blir tillgängligt. En enkel bekräftelse på att användaren är myndig ska inte längre räcka. Förslaget skapar också ett register över domäner som erbjuder pornografi utan effektiv ålderskontroll. Internetleverantörer ska kunna blockera sådana adresser, medan berörda tjänster får möjlighet att invända och överklaga. Kommunikationsmyndigheten UKE ska kunna utdöma böter på upp till en miljon zloty, motsvarande cirka 2,6 miljoner kronor. Digitaliseringsdepartementet hävdar att ålderskontrollen ska ske anonymt och utan att staten får veta vilka sajter medborgare besöker. Reformens känsligaste del gäller frågan om hur långt staten och digitala plattformar kan gå i barnskyddets namn utan att skapa ny infrastruktur för bredare kontroll av internetåtkomsten.

Trump skickar 5 000 soldater till Polen

Emil Fjellstedt — Fri, 22 May 2026 11:04:17 +0000

USA:s president Donald Trump säger att ytterligare 5 000 amerikanska soldater ska skickas till Polen. Beskedet kommer efter oklarheter kring en stoppad trupprotation till landet och en planerad neddragning i Tyskland. Trump motiverade beslutet med sitt stöd för Polens konservative president Karol Nawrocki, som han säger sig ha en god relation till. ”Med anledning av det framgångsrika valet av Polens nuvarande president Karol Nawrocki, som jag stolt stödde, och vår relation med honom, är jag glad att kunna meddela att USA kommer att skicka ytterligare 5 000 soldater till Polen”, skrev Trump på Truth Social på torsdagen. Utspelet kom efter att Pentagon förra veckan stoppade en planerad rotation av 4 000 amerikanska soldater till Polen. Vicepresident J.D. Vance beskrev senare beslutet som en försening snarare än en minskning och sade att medierna hade ”överreagerat”.

Oklart vilka trupper som avses

Trump har samtidigt beslutat att dra tillbaka 5 000 amerikanska soldater från Tyskland. Vita huset och Pentagon har ännu inte klargjort om trupperna som nu utlovas till Polen är samma förband som de vars rotation pausats, eller om det handlar om trupper som flyttas från Tyskland. USA har omkring 80 000 soldater stationerade i Europa, varav mer än 38 000 i Tyskland och omkring 10 000 i Polen, enligt en analys från Council on Foreign Relations. Trump har vid upprepade tillfällen anklagat europeiska Natoländer för att betala för lite för USA:s ”beskydd”. Pete Hegseth har däremot beskrivit Polen som en ”modellallierad”.

Bondeprotester, gula västar och Trump – klimatalarmismens kris

Markus Andersson — Sat, 14 Mar 2026 18:55:14 +0000

Den brittiske debattören Brendan O'Neill hävdar att en global folklig revolt pågår mot klimatalarmismen. I ett utdrag publicerat i National Post ur boken "Vibe Shift: The Revolt Against Wokeness, Greenism and Technocracy" målar han upp ett landskap av uppror: från Frankrikes gula västar till europeiska bondeprotester och Trumps återval. Det är inte klimatet som håller på att förändras – det är folkopinionen. Och den förändringen skrämmer eliten som i decennier drivit igenom en kostsam grön agenda utan folkligt mandat. Den 17 november 2018 sammanföll två historiska rörelser. I London lade sex tusen aktivister grunden till Extinction Rebellion – en rörelse av välutbildade stadsbor som fruktade jordens undergång. Samma dag gick 250 000 fransmän ut på gatorna klädda i gula västar, rasande över en dieselskatt och en miljöpolitik som slog hårt mot dem som måste köra bil för att kunna arbeta och leva. O’Neill ser kontrasten som den perfekta illustrationen av ett klasskrig om klimatpolitiken. "Det var blåblodig överhet mot gula västar", skriver han. Extinction Rebellion var ett projekt för dem som har råd att hata industrin. Gula västarna representerade dem som måste leva av den. Medan de förra fruktade "världens slut" kämpade de senare för att klara "månadens slut". “Ni är besatta av tanken om ‘världens slut’, sade de till sina instängda härskare i Paris, medan vi oroar oss för ‘månadens slut’”, konstaterar O’Neill. [caption id="attachment_61566" align="alignnone" width="1170"] Gula västarna demonstrerar i Frankrike mot bränslepriser och miljöpolitik som slog mot arbetarklassen.[/caption]

Traktorer belägrade Europas huvudstäder

Den franska folkresningen var bara förelöparen. Motståndet mot den gröna agendan spred sig snabbt till kontinentens lantbruk. I oktober 2019 körde holländska bönder tusentals traktorer till parlamentet i Haag – “Siege of The Hague” – i protest mot kväveregleringar som hotade att likvidera generationers jordbruk. Restriktionerna, framtvingade av EU:s klimatmål, hade dömt ut lantbrukare som tvingades lägga ned sina gårdar. I januari 2024 belägrade franska bönder Paris i “Siege of Paris”, åter mot dieselskatter och EU-mandat. Samma månad stod Berlin inför sin “Siege of Berlin” när tyska bönder protesterade mot kraftiga nedskärningar i jordbrukssubventioner. Irland planerar att slakta 200 000 kor för att uppfylla EU:s klimatmål. I Polen bär stålverksarbetare plakat med texten “F–k the Green Deal!”. I hela Europa går vanliga människor ut på gatorna mot en politik de aldrig röstat för. O’Neill drar en brännande historisk jämförelse: "Aztekerna offrade människor till Tlaloc, regn- och åskguden. Nutidens Europa offrar människors försörjning åt netto noll, eko-skräckens gud. Olika århundraden, samma vidskepelse." [caption id="attachment_224314" align="alignnone" width="640"] Trump 2024-merchandise med sloganen "Drill baby drill" – ett slagord som sammanfattar revolten mot klimatpolitiken.[/caption]

Trumps seger och det amerikanska upproret

Ressentimentet mot klimatpolitiken nådde sitt hittills tydligaste politiska uttryck i november 2024 då Donald Trump återvaldes till USA:s presidentpost med sloganen "Drill, baby, drill". Det var inte en slump. O’Neill konstaterar att det inte handlade om ett marginellt fenomen: “Det är nu tydligt att miljontals amerikaner rangordnar ‘klimatpolitik’ långt under ‘ekonomiska frågor och andra sociala problem’.” Den klimatpolitik som i ett decennium framställts som den absolut viktigaste ödesfrågan visade sig inte ens toppa väljarnas prioriteringslistor. Ekonomin, jobben och levnadskostnaderna slog alla klimatfrågor. Trumps valseger var inte en anomali utan en del av ett globalt mönster. Net-zero-politiken ifrågasätts nu öppet i europeiska parlament. "The greenlash" – det folkliga motståndet mot den gröna agendan – breder ut sig. "Se den smygande segern för 'månadens slut' över 'världens slut'", skriver O’Neill.

En etablissemangsreligion som kan falla

O’Neill avslutar med att ifrågasätta om End Times-miljörörelsen kan överleva den pågående vibe shiften. Det som eliterna behandlat som en oomkullrunkelig sanning – klimatalarmismen som styrande princip för hela samhällsorganisationen – har visat sig vara sårbar för samma folkliga motreaktion som drabbat alla andra delar av den progressiva agendan. "Det är officiellt: ingen ideologi, inte en enda, är säker för vibe shiften", skriver han. Och kanske mer drastiskt: ”Vår populistiska turbulens är så virvelartad att det till och med är möjligt att etablissemangets religion – Domedagsmiljörörelsen – inte överlever den”. O’Neills bok “Vibe Shift: The Revolt Against Wokeness, Greenism and Technocracy” ges ut 2026.

Orbán: Polen har blivit lydstat till Bryssel

Jan Sundstedt — Mon, 03 Nov 2025 14:45:15 +0000

Relationerna mellan Viktor Orbán i Ungern och Donald Tusk i Polen fördjupas till ett öppet bråk kring såväl EU:s inflytande som kriget i Ukraina. Orbán menar att Tusk-problemet går långt utöver bilaterala meningsskiljaktigheter — det handlar om att Polen har getts rollen som Bryssels lydstat. Ungerns premiärminister menar att Polen under Tusk har tagit ett dramatiskt steg mot att förlora nationell handlingsfrihet och även blivit en "vasall till Bryssel". "Han har blivit en av de mest högljudda krigshetsarna i Europa – men hans krigspolitik misslyckas: Ukraina håller på att få slut på europeiska pengar och det polska folket är trött på kriget. Han kan inte ändra kurs eftersom han har förvandlat Polen till en vasallstat till Bryssel", skriver Orbán i ett inlägg på X. Utöver kriget i Ukraina står även frågor om EU:s roll i centrum för konflikten. Orbán har tidigare anklagat Bryssel för att ha spelat en aktiv roll i att hjälpa Donald Tusks EU-vänliga regering till makten i Polen. Donald Tusk har i sin tur kritiserat Orbán för att se "EU, demokrati och rättsstatliga principer som problem", ett angrepp som ytterligare trappat upp spänningarna mellan länderna.

Prime Minister @donaldtusk has launched another attack against Hungary.
He is doing this because he is in big trouble at home. His party lost the presidential election, his government is unstable, and he is trailing in the polls. Together with @ManfredWeber, he has become one of… — Orbán Viktor (@PM_ViktorOrban) November 1, 2025

Opinionsskifte i Polen

Enligt en opinionsundersökning från institutet IBRiS stödjer för närvarande enbart 33,5 procent av polackerna Ukrainas Nato-medlemskap. Det visar på ett skifte som får Orbán att hävda att Europa håller på att vakna, och att det polska folkets stöd för Ukraina minskar. Donald Tusk däremot har förklarat kriget i Ukraina som "vårt krig", med hänvisning till att framtiden för Polen och Europa står på spel. Orbán svarar att både Polen och EU spelar ett farligt spel med livet för miljoner européer. Att Ungern återkommande blockerat militärt stöd till Ukraina och dess ansökan om EU- och Nato-medlemskap har under lång tid varit en nagel i ögat för Polen och andra EU-medlemsstater. Polen och Ungern hörde tidigare till den så kallade Visegrádgruppen (V4) och delade ofta ståndpunkter mot Bryssel. Men i takt med kriget i Ukraina och de stora strategiska skiljelinjerna har relationen stelnat. Samtidigt som Tusk strävar efter att vinna ökat inflytande för Polen inom EU och Nato, har Orbán gjort tydligt att han vill se en annan sorts europeisk ordning — där nationalstater har större frihet och Bryssels centrala makt ifrågasätts.