<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?><?xml-stylesheet type="text/xsl" href="https://nyadagbladet.se/wp-content/plugins/rss-feed-styles/public/template.xsl"?><rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:rssFeedStyles="http://www.lerougeliet.com/ns/rssFeedStyles#"
xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/" >

<channel>
	<title>plast &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<atom:link href="https://nyadagbladet.se/tag/plast/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<description>Morgondagens Dagstidning!</description>
	<lastBuildDate>Wed, 18 Mar 2026 07:52:18 +0000</lastBuildDate>
	<language>sv-SE</language>
	<sy:updatePeriod>
	hourly	</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>
	1	</sy:updateFrequency>
	<generator>https://wordpress.org/?v=7.1.2</generator>

<image>
	<url>https://nyadagbladet.se/wp-content/uploads/2021/11/cropped-nyd-logo-500-32x32.jpg</url>
	<title>plast &#8211; Nya Dagbladet</title>
	<link>https://nyadagbladet.se</link>
	<width>32</width>
	<height>32</height>
</image> 
<rssFeedStyles:reader name="Digg Reader" url="http://digg.com/reader/search/https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:reader name="Feedly" url="http://cloud.feedly.com/#subscription%2Ffeed%2Fhttps://nyadagbladet.se/feed/"/><rssFeedStyles:reader name="Inoreader" url="http://www.inoreader.com/?add_feed=https%3A%2F%2Fnyadagbladet.se%2Ffeed%2F"/><rssFeedStyles:button name="Like" url="https://www.facebook.com/sharer/sharer.php?u=%url%"/><rssFeedStyles:button name="G+" url="https://plus.google.com/share?url=%url%"/><rssFeedStyles:button name="Tweet" url="https://twitter.com/intent/tweet?url=%url%"/>	<item>
		<title>Forskare gör Parkinson-läkemedel av plastflaskor</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/parkinson-levodopa-plastavfall-forskning/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Emil Fjellstedt]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 18 Mar 2026 07:52:18 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[läkemedel]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Parkinsons sjukdom]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<category><![CDATA[vetenskap]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=224673</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Brittiska forskare vid University of Edinburgh har för första gången lyckats omvandla plastavfall till ett av de viktigaste läkemedlen mot Parkinsons sjukdom. Med hjälp av genmodifierade bakterier omvandlas vanlig PET-plast direkt till det eftertraktade läkemedlet, vilket kan revolutionera både läkemedelstillverkning och plaståtervinning.</strong>

Varje år produceras 50 miljoner ton PET-plast globalt – den plast som används i allt från vattenflaskor till klädfibrer. Merparten hamnar på soptippen eller i havet. Nu visar forskning <a href="https://www.nature.com/articles/s41893-026-01785-z" target="_blank" rel="noopener nofollow">publicerad</a> i Nature Sustainability att detta avfall kan bli en råvara för att tillverka levodopa (L-DOPA), ett läkemedel som dagligen används av miljontals parkinsonpatienter världen över.

Forskarna använder genmodifierade E. coli-bakterier som i flera steg bryter ner plasten till dess kemiska byggstenar och sedan bygger om dem till läkemedlet. I laboratoriemiljö lyckas metoden omvandla upp till 84 procent av råmaterialet – en nivå som väcker stort intresse inför framtida storskalig produktion.

— <em>Plastavfall ses ofta som ett miljöproblem, men det representerar också en enorm, outnyttjad kolkälla. Genom att använda biologiska processer för att omvandla plast till ett livsviktigt läkemedel visar vi hur avfallsmaterial kan ses som värdefulla resurser som stödjer människors hälsa</em>, säger professor Stephen Wallace, som leder forskargruppen vid C-Loop Sustainable Biomanufacturing Hub i Edinburgh, i ett <a href="https://www.ed.ac.uk/news/waste-plastic-turned-into-parkinsons-drug" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Den globala produktionen av levodopa uppgår till omkring 250 ton per år, och efterfrågan <a href="https://www.ed.ac.uk/news/waste-plastic-turned-into-parkinsons-drug" target="_blank" rel="noopener nofollow">väntas öka</a> i takt med en åldrande befolkning. Traditionell läkemedelstillverkning är beroende av fossila bränslen, men den nya biologiska metoden bedöms vara betydligt mer hållbar.

Forskningen bedrivs vid ett specialbyggt centrum vid University of Edinburgh med stöd av brittiska forskningsråd. Samma forskargrupp har tidigare lyckats utvinna vanillin – smakämnet i vanilj – ur plastavfall, och ser potential att tillverka allt från parfymer och kosmetika till industrikemikalier på samma sätt.

Nästa steg för forskargruppen är att skala upp processen till industriell nivå. Om det lyckas kan tekniken innebära att plastavfall inte längre enbart ses som ett problem att hantera, utan som en värdefull resurs i läkemedels- och kemikalieindustrin.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Studie varnar: Inandning av mikroplaster kan orsaka inflammation och lungskador</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/mikroplaster-lungor-inflammation-studie/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Wed, 18 Feb 2026 06:10:32 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[Australien]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[mikroplaster]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<category><![CDATA[WHO]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=221889</guid>

					<description><![CDATA[<strong>SYDNEY (Xinhua). Att andas in mikroplaster kan orsaka inflammation och skador på lungorna, visar ny forskning från Australien. Enligt forskarna ökar det potentiellt risken för luftvägssjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), lungfibros och lungcancer.</strong>

Det framgår av ett uttalande från University of Technology Sydney (UTS), som publicerades på tisdagen.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) bidrar luftföroreningar till omkring sju miljoner förtida dödsfall varje år. Luftburna mikroplaster från syntetiska mattor, kläder och hushållsdamm kan förvärra riskerna för luftvägssjukdomar, uppger universitetet.

— <em>Mikroplaster är små plastfragment, mindre än fem millimeter, som frigörs när större plastföremål bryts ned eller tappar fibrer</em>, sade Keshav Raj Paudel, forskare vid UTS med inriktning på kroniska luftvägssjukdomar.

— <em>Lungorna är särskilt sårbara för skador från mikroplaster på grund av sin stora yta och begränsade förmåga att rensa ut partiklar – framför allt de minsta, som tar sig djupt ned i lungorna</em>, sade han.

Paudel tillade att lungtumörer har visat sig innehålla mer mikroplaster än frisk vävnad.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svenskarna splittrade om plastfri gurka</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svenskarna-splittrade-om-plastfri-gurka/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 13 Nov 2025 06:13:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[livsmedel]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<category><![CDATA[Sverige]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=216682</guid>

					<description><![CDATA[<strong>En ny typ av ätbar skyddsfilm som ska ersätta plast för grönsaker har testats i svenska butiker med varierande resultat. Nu ska projektet utvärderas för att avgöra om konceptet får en plats i livsmedelshandeln.</strong>

Skyddsfilmen är gjord på havreolja och rapsolja som sedan sprayas på grönsaken eller frukten, där den bildar en skyddande hinna. Skyddsfilmen är väldigt tunn och är endast 10–15 mikrometer tjock, samt doft- och smakfri – men den är fullt ätbar och tanken är också att den ska ätas.

Det är det svenska startupföretaget Saveggy som tagit fram den ätbara skyddsfilmen tillsammans med forskare vid Lunds universitet. Under oktober fick cirka 700 Ica-butiker i södra och västra Sverige möjlighet att sälja gurkan i ett pilotprojekt.

Projektet ska nu utvärderas, men redan nu har man fått en hel del reaktioner på den naturliga skyddsfilmen. Många svenskar gillar att man minskar användningen av plast och att skyddsfilmen är miljövänlig, andra är dock mer skeptiska. Att skyddsfilmen ska ätas är inte alltid populärt och många frågar sig vad det egentligen innehåller.

— <em>Att vi nu har kommit ut på bredare front gör att fler får möjlighet att testa gurkan och bilda sig en egen uppfattning. Vi välkomnar diskussionen och har stor respekt för att alla inte omfamnar något nytt direkt. I sociala kanaler ser vi ibland spekulationer som inte alltid bygger på fakta. Många har också hört av sig för att få veta mer, vilket vi ser som något positivt,</em> säger Martin Alexandersson, vd på Saveggy, till <a href="https://www.land.se/mat-dryck/sa-tyckte-kunderna-om-den-nya-plastfria-gurkan" target="_blank" rel="nofollow noopener">Land.se</a>.

På Ica kommer man nu att utvärdera pilotprojektet och gurkorna kommer inte att säljas längre, men man vittnar däremot om att det funnits en hel del positiva reaktioner.

— <em>Vi analyserar nu resultaten från piloten för att därefter fatta beslut om nästa steg. Vi ser dock flera positiva indikationer både från många av de handlare som testat och även konsumenterna</em>, säger Maria Gustavsson, som är innovationschef på Ica.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Återvunnen plast kan orsaka hormonstörningar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/atervunnen-plast-kan-orsaka-hormonstorningar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Redaktionen]]></dc:creator>
		<pubDate>Thu, 24 Jul 2025 05:36:14 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[återvinning]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=209778</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Återvunnen plast läcker ut kemikalier som kan påverka hormoner och metabolism hos zebrafiskyngel, visar forskning från Sverige och Tyskland. En enda plastpellet med återvunnen plast kunde innehålla mer än 80 kemikalier.</strong>

Plastföroreningar världen över är ett starkt hot mot både människors hälsa och miljö. Att återvinna plast har setts som en del av lösningen, men eftersom plast innehåller tusentals kemiska tillsatser och andra ämnen som kan vara giftiga, och dessa nästan aldrig deklareras, kan de farliga kemikalierna hamna i återvunna produkter.

För att undersöka detta närmare köpte forskare från Göteborgs universitet in plastpellet återvunnen från polyetylenplast från olika delar av världen. Polyetylen, som förkortas PE, är en sorts plast som används i åtskilliga produkter som exempelvis plastpåsar, kapsyler, rör, rep, leksaker och hushållsartiklar. Dessa typer av plastpellet används till att tillverka exempelvis plastpåsar eller vattenflaskor i hårdplast.
<h3>Förändrade hormoner</h3>
Forskarna lät plastpellet ligga i vatten i 48 timmar. Efter detta exponerade man yngel av arten zebrafisk för vattnet under fem dagars tid. Där upptäckte forskarna att genuttrycket i ynglen förändrades i gener kopplade till fettomsättning och hormonreglering.

— <em>Dessa korta utlaknings- och exponeringstider är ännu en indikator på de risker som kemikalier i plast utgör för levande organismer. De effekter som vi registrerade visar att plast i naturen har potential att förändra fiskarnas fysiologi och hälsa</em>, säger Azora König Kardgar, huvudförfattare och forskare i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet, i ett <a href="https://www.gu.se/nyheter/atervunnen-plast-kan-bli-en-halsofara" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.

Vidare genomförde forskare en kemisk analys av de kemikalier som läckte ut från plastpellet till vatten. Där upptäckte man en hel del olika kemiska föreningar, men de skiljde sig åt mellan olika prover av pellet. En enda pellet kunde dock innehålla över 80 olika kemikalier.

— <em>Vi identifierade vanliga plastkemikalier, inklusive UV-stabilisatorer och mjukgörare, samt kemikalier som inte använts i tillverkningen av plasten, inklusive bekämpningsmedel, läkemedel och biocider. Dessa kan ha förorenat plasten under dess första användningsfas, innan den blir avfall som ska återvinnas. Detta är ytterligare bevis på komplexiteten i frågan om plastavfallsflöden och de giftiga kemikalier som förorenar återvunnen plast</em>, säger Eric Carmona, forskare vid Department of Exposure Science, Helmholtz Centre for Environmental Research i Leipzig i Tyskland.
<h3>Inte säkert med återvunnen plast</h3>
Tidigare forskning har även visat att exponering för giftiga kemikalier i plast har liknande effekter på människor som på zebrafiskyngel. Vissa kemikalier som används i plast är kända för att störa hormoner, som i sin tur kan ha negativ effekt på fertilitet och barns utveckling samt ha kopplingar till vissa cancerformer och metaboliska störningar, inklusive fetma och diabetes. Forskarna pekar därför på att detta är bland de största hindren med återvunnen plast, att man helt enkelt aldrig vet säkert vilka kemikalier som kommer att hamna i ett föremål som tillverkats av denna plast.

Slutligen konstaterar forskarna att plast inte återvinnas på ett säkert och hållbart sätt om man inte tar itu med farliga kemikalier.

— <em>Vår studie visar tydligt på behovet av att ta itu med giftiga kemikalier i plastmaterial och plastprodukter under hela deras livscykel</em>. <em>Vi kan inte producera och använda återvunnen plast på ett säkert sätt om vi inte kan spåra kemikalierna genom hela produktions-, användnings- och avfallsfasen, </em>säger professor Bethanie Carney Almroth.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Nanoplaster sprids till avlägsna bergstoppar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/nanoplaster-sprids-till-avlagsna-bergstoppar/</link>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 16 Feb 2025 14:05:20 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[Alperna]]></category>
		<category><![CDATA[mikroplaster]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=199782</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Forskare från bland annat Norge har upptäckt nanoplaster i snön i Alperna. Partiklarna hittades på över 3100 meters höjd.</strong>

Tidigare studier har påvisat mikroplaster på avlägsna platser, inklusive bergsområden. Därför undersökte forskare från Leipzigs universitet i Tyskland, universitetet i Utrecht i Nederländerna och NILU i Norge även förekomsten av nanoplaster – plastpartiklar mindre än 1 mikrometer (μm) – i höghöjdsglaciärer.

I studien, <a href="https://www.nature.com/articles/s41598-024-84210-9#Sec7" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerad</a> i <em>Scientific Reports</em>, anlitade forskarna erfarna bergsklättrare för att samla in snöprover i Alperna. Proverna togs från 14 platser i de franska, italienska och schweiziska delarna av bergskedjan, varav 13 låg över 3100 meter över havet.

Enligt studien hittades nanoplast på fem av de undersökta platserna. Halterna varierade mellan 2 och 80 ng/mL snö. De vanligaste plastpartiklarna kom från slitage av bildäck, men även polystyren och polyeten påträffades.

– <em>Våra resultat visar bara att plastföroreningar på mikro- och nanoskala kan vara mer utbredda än vad som tidigare antagits. På grund av sin ringa storlek har dessa partiklar stor potential att transporteras genom atmosfären över långa avstånd och bidra till den globala föroreningen</em>, säger forskaren Nikolaos Evangeliou vid NILU i ett <a href="https://nilu.com/2025/01/nanoplastics-found-in-remote-glaciers/" target="_blank" rel="nofollow noopener">pressmeddelande</a>.]]></description>
		
		
		
			</item>
		<item>
		<title>WWF om stoppat plastavtal: ”Stort misslyckande”</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-om-stoppat-plastavtal-stort-misslyckande/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-om-stoppat-plastavtal-stort-misslyckande/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Isac Boman]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 03 Dec 2024 14:27:07 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[mikroplaster]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=195025</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Under FN-mötet i Sydkorea den gångna veckan fanns det stora förhoppningar om att få till ett nytt globalt avtal för att minska världens plastföroreningar. Något sådant förverkligades dock aldrig och Världsnaturfonden, WWF, betraktar utfallet som ”<em>bedrövligt</em>” och ”<em>ett stort misslyckande</em>”.</strong>

”<em>Världen gick miste om en historisk chans att stoppa de växande plastföroreningarna som hotar såväl djur och ekosystem som människors hälsa. WWF ser det som ett stort misslyckande att länderna vid FN-mötet inte kunde enas om ett globalt bindande plastavtal</em>”, skriver man i ett pressmeddelande.

Man pekar på att en stor majoritets av FN:s medlemsländer ville se långtgående åtgärder ”som vetenskapen har visat kan stoppa plastföroreningar” – men att några få länder motsatte sig detta och stoppade planerna.

<em>– Det är bedrövligt att förhandlingarna inte landade i ett bindande avtal, vilket behövs för att rädda vår planet från att drunkna i plast</em>, <a href="https://www.wwf.se/nyheter/wwf-stor-besvikelse-att-lander-inte-enats-om-plastavtal/" target="_blank" rel="nofollow noopener">säger</a> Inger Näslund, senior havsexpert på WWF.

Organisationen pekar på att det gått över 1000 dagar sedan FN-länderna enades om att upprätta ett juridiskt bindande fördrag för att stoppa plastföroreningar i hav och på land, och att 800 miljoner ton plast har producerats bara sedan dess samt att över 30 miljoner ton läckt ut i haven och där skadat djur och förgiftat ekosystem.
<h3>"Vill inte hitta en lösning"</h3>
WWF har tidigare uppmanat länderna att gå till omröstning istället för att nöja sig med ett mer urvattnat avtal om det inte gick att ta beslut genom konsensus, men så blev inte fallet, och den stora oljeproducenten Saudiarabien var ett av flera länder som motsatte sig krav på minskad plastproduktion.

<em>– Alltför länge har en liten minoritet av staterna hållit förhandlingsprocessen som gisslan. Det står helt klart att dessa länder inte har för avsikt att hitta en lösning på denna kris, och ändå fortsätter de att förhindra den stora majoritet av stater som vill göra det</em>, säger Eirik Lindebjerg från WWF International som följt förhandlingarna på plats i Busan.

<em>– Under 2025 vill vi se att länderna komma till förhandlingsbordet igen men då redo att fatta nödvändiga beslut för att få slut på plastföroreningarna</em>, betonar Inger Näslund.
<h3>Tusentals miljarder bitar plastskräp</h3>
Även om det är väldokumenterat att stora delar av världens vattendrag idag närmast är belamrade med plastavfall är det ändå svårt att få klarhet i hur omfattande problemet är.

Enligt National Geographics <a href="https://education.nationalgeographic.org/resource/ocean-trash-525-trillion-pieces-and-counting-big-questions-remain/" target="_blank" rel="nofollow noopener">uppskattning</a> handlar det om cirka 5 300 miljarder bitar av plastskräp som flyter omkring i världens hav – och utöver det som finns på ytan skräpar cirka fyra miljarder plastmikrofibrer per kvadratkilometer ner djuphaven, vilket hotar ett stort antal arter.

Det stora problemet med just plastavfall är inte bara att det tar lång tid innan det bryts ner. När det väl försvinner "för ögat" efterlämnas istället små mikroplastpartiklar som stannar kvar i naturen och i haven i hundratals år - och tas upp av de arter som lever där, inklusive fiskarter som sedan konsumeras av människor.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/wwf-om-stoppat-plastavtal-stort-misslyckande/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Svampar &#8221;dammsuger upp&#8221; plastpartiklar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-dammsuger-upp-plastpartiklar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-dammsuger-upp-plastpartiklar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Fri, 26 Jan 2024 06:03:09 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Miljö]]></category>
		<category><![CDATA[mikroplaster]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<category><![CDATA[plastavfall]]></category>
		<category><![CDATA[svamp]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=162285</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Svampar "dammsuger" sin omgivning på plastpartiklar, detta enligt forskning från Lunds universitet. Upptäckten öppnar nya möjligheter för att förstå och bekämpa plastföroreningar i marken.</strong>

Mikro- eller nanoplaster, det vill säga ytterst små plastpartiklar, har tidigare visats vara mycket skadliga för organismer. Plastföroreningarnas långsiktiga effekter på olika ekosystem är dock ännu inte klarlagda. Forskare vid Lunds universitet har nu tittat närmare på den här typen av föroreningar för att studera samspelet mellan plastpartiklarna och enskilda celler. Detta gjorde man genom att använda så kallade mikrofluidik-chip under mikroskåp.

När forskarna analyserade hur svamp och bakterier påverkades av nanoplaster, upptäckte de att svamparna "fångade" närliggande plastpartiklar.

– <em>Vid högsta koncentrationen av nanoplast fångade svamparna de flesta av de små plasterna som fanns i deras närhet, i en process som vi kallar ”dammsugareffekten”</em>, säger biologiforskaren Paola Micaela Mafla-Endara till <a href="https://www.forskning.se/2023/09/27/svampar-stadar-bland-skadlig-plast-i-naturen/" target="_blank" rel="nofollow noopener">forskning.se</a>.

Plastens partiklar fastnade på svampens grenar som "städade" omgivningen för att få tillbaka sin växtkraft, visar studien som kommer att <a href="https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0048969723051288?via%3Dihub" target="_blank" rel="nofollow noopener">publiceras</a> i den vetenskapliga tidskriften <em>Science of The Total Environment</em> i december. Forskarna menar att detta inte är en "enkel lösning" på problemet med plastavfall, men att det ändå ger hopp inför framtiden.

Man upptäckte även att plasten kunde ha negativ effekt på markmikroberna, vilket understryker behovet av ytterligare studier.

– <em>Detta fungerar som en påminnelse om att minska vårt plastavfall och föroreningen av jordar. Att hitta svampar som specifikt kan samla in nanoplast från jordlösningen kan hjälpa andra organismer att bättre tåla föroreningen och kanske locka till sig bakterier som kan bryta ner plast</em>, säger biologiforskaren Edith Hammer.
<h3>Svampar äter olja</h3>
Tidigare forskning har även påvisat att svampar kan "äta" olja. Bland annat har man i ett <a href="https://www.sverigesnatur.org/aktuellt/svampar-bryter-ned-fororeningar/" target="_blank" rel="nofollow noopener">projekt</a> i Kalifornien för några år sedan använt ostronskivling för att rena mark från motorolja och diesel. Oljan hade läckt ut över en markyta på omkring tio kvadratmeter och kommit ner på tre meters djup. På två år hade halterna av diesel i jorden i snitt minskat från 760 mg/kg till cirka 20 mg/kg – den genomsnittliga förekomsten av motorolja i marken minskade från 250mg/kg ner till cirka 40 mg/kg.

Även i Sverige har man vid Naturhistoriska Riksmuseet forskat kring att sanera mark från olja med hjälp av svampar, något forskaren Magnus Ivarsson tar upp i <a href="https://www.naturvetarna.se/om-oss/naturvetarpodden/magnus-ivarsson-svampar-som-ater-olja-och-renar-mark/" target="_blank" rel="nofollow noopener">Naturvetarpodden</a> tidigare i år.

– <em>Helt fascinerande, hållbarhet när den är som bäst, där vi använder oss av biologiska metoder för att rena mark</em>, säger han.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/miljo/svampar-dammsuger-upp-plastpartiklar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Lego ger upp försök med oljefria klossar</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/norden/lego-ger-upp-forsok-med-oljefria-klossar/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/norden/lego-ger-upp-forsok-med-oljefria-klossar/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Tue, 26 Sep 2023 09:07:59 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Norden]]></category>
		<category><![CDATA[Danmark]]></category>
		<category><![CDATA[Lego]]></category>
		<category><![CDATA[olja]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=161087</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Lego ger tillfälligt upp försöken att ersätta sina klossar med icke oljebaserad plast. Anledningen uppges vara att det återvunna material man prövat visat sig kräva högre koldioxidutsläpp i tillverkningen än nuvarande klossar.</strong>

Danska leksaksföretaget Lego har sedan 2020 försökt hitta mer miljövänliga alternativ till sina oljebaserade plastklossar. Sedan dess har man testat att tillverka dem med återvunnet material som bland annat polyetentereftalat (rPET).

Lego meddelar dock att man ger upp sina försök att tillverka klossar som inte är gjorda av oljebaserad plast, rapporterar <a href="https://www.ft.com/content/6cad1883-f87a-471d-9688-c1a3c5a0b7dc" target="_blank" rel="nofollow noopener">Financial Times</a>.

En huvudanledning man anger är att de återvunna materialen man experimenterat med har krävt mer koldioxidutsläpp i tillverkningen än de nuvarande klossarna.

– <em>I början var tron att det var lättare att hitta detta magiska material eller detta nya material som skulle lösa hållbarhetsproblemet, men det verkar inte finnas där. Vi testade hundratals och åter hundratals material och det har helt enkelt inte varit möjligt att hitta ett sådant</em>, säger Legos vd Niels Christiansen.

Företaget har uttryckt en ambition om att ha legoklossar utan oljebaserad plast före år 2030, med i övrigt samma egenskaper som tidigare.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/norden/lego-ger-upp-forsok-med-oljefria-klossar/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Belgiska studien: Pappsugrör innehåller PFAS</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/halsa/belgiska-studien-pappsugror-innehaller-pfas/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/halsa/belgiska-studien-pappsugror-innehaller-pfas/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Sun, 03 Sep 2023 11:29:31 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Hälsa]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[miljö]]></category>
		<category><![CDATA[PFAS]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=158288</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Pappsugrör innehåller ofta PFAS-ämnen, visar en ny belgisk studie. I nio av tio sugrör av de märken som forskare testade fann man halter av ämnena.</strong>

Under 2021 antogs EU:s nya lag om förbud mot plastprodukter för engångsbruk, vilket innebar att en stor del av dessa produkter inte längre fick användas eller användas mer begränsat. En sådan produkt var plastsugrör, som då ersattes av sugrör i papp eller bambu på bland annat snabbmatsrestauranger eftersom de ansågs vara mer "miljövänliga".

Forskare vid University of Antwerp i Belgien har undersökt och jämfört sugrör i plast, bambu, rostfritt stål, glas samt papp för halter av PFAS, det vill säga per- och polyfluorerade alkylsubstanser. Man testade sugrör av 39 olika märken från bland annat affärer och snabbmatsrestauranger. Studien, som <a href="https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/19440049.2023.2240908" target="_blank" rel="nofollow noopener">publicerats</a> i <em>Food Additives &#38; Contaminants</em>, visar att av alla dessa sugrör innehöll 69 procent PFAS och totalt fann man 18 olika PFAS-ämnen. Främst hittade man ämnet PFOA, som förbjöds år 2020 på grund av att det bland annat är reproduktionsstörande och misstänks kunna orsaka cancer.
<h3>Vanligast i papperssugrör</h3>
Det var främst i pappsugrören man hittade som mest PFAS, där 90 procent av alla märken innehöll detta. Det fanns även i 80 procent av bambusugrören, 75 procent av plastsugrören och 40 procent av glassugrören. Det fanns inget PFAS i sugrören gjorda av rostfritt stål.

– <em>Sugrör tillverkade av växtbaserade material, som papper och bambu, marknadsförs ofta som mer hållbara och miljövänliga än de som är tillverkade av plast</em>, säger miljöforskaren Dr. Thimo Groffen. <em>Förekomsten av PFAS i dessa sugrör innebär dock att detta inte nödvändigtvis är sant.</em>

En orsak till de höga nivåerna PFAS kan bero på att de har någon form av vattenavvisande beläggning som i sin tur innehåller ämnena. Forskarna betonar dock att halterna var låga och det inte är farligt att använda sådana sugrör då och då. Däremot kan PFAS lagras i kroppen under flera år och därmed bygga på det som redan finns i kroppen.

–  <em>Små mängder PFAS, som i sig inte är skadliga, kan öka den kemiska belastning som redan finns i kroppen</em>, förklarar Dr. Groffen.

Forskarna rekommenderar att man om möjligt använder sig av rostfritt stål när man vill använda sig av sugrör.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/halsa/belgiska-studien-pappsugror-innehaller-pfas/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
		<item>
		<title>Forskare har hittat organismer som kan bryta ner plast vid kallare temperaturer</title>
		<link>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-har-hittat-organismer-som-kan-bryta-ner-plast-vid-kallare-temperaturer/</link>
					<comments>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-har-hittat-organismer-som-kan-bryta-ner-plast-vid-kallare-temperaturer/#respond</comments>
		
		<dc:creator><![CDATA[Sofie]]></dc:creator>
		<pubDate>Mon, 15 May 2023 07:37:57 +0000</pubDate>
				<category><![CDATA[Vetenskap]]></category>
		<category><![CDATA[forskning]]></category>
		<category><![CDATA[mikroplaster]]></category>
		<category><![CDATA[plast]]></category>
		<category><![CDATA[Schweiz]]></category>
		<guid isPermaLink="false">https://nyadagbladet.se/?p=149939</guid>

					<description><![CDATA[<strong>Tidigare har man endast hittat organismer som kan bryta ner plast vid högre temperaturer, som minst 30 grader Celsius. </strong>

<strong>Nu har schweiziska forskare hittat organismer som kan smälta plast även vid lägre temperaturer, något man menar ska kunna bidra till bättre lösningar för att bryta ner den ökade plastkonsumtionen till billigare och mer koldioxidneutrala sätt.</strong>

Plastkonsumtionen har blivit ett ökat problem i hela världen då plast bidrar till att påverka både miljö, djur och även människans hälsa negativt.

En stor del plast bryts inte ner helt, utan blir alltså till mikroplast som sedan kan ta hundratals år för naturen att bryta ner. Djur och människor får sedan i sig dessa mikroplaster. Exempelvis <a href="https://nyadagbladet.se/vetenskap/nara-80-procent-har-mikroplaster-i-blodet/" target="_blank" rel="noopener">kunde</a> forskare vid Amsterdams fria universitet nyligen konstatera att 80 procent av deltagarna i en studie hade mikroplaster i blodet.

På senare år har forskare hittat fler och fler organismer som kan bryta ner plast, vilket också kan bidra till att man kan använda dessa industriellt och bryta ner större mängder. Det finns ett antal svampar, bakterier och även maskar som klarar detta.

Ett problem är att dessa organismer behöver värme för att överleva och bryta ner plasten. Ofta behövs minst 30 grader vilket medför höga kostnader och forskare menar att det heller inte är tillräckligt för att uppnå en så kallad "koldioxidneutral lösning".

<strong>Nu har en grupp</strong> forskare vid det schweiziska federala institutet (WSL) hittat organismer som kan bryta ner plast vid en lägre temperatur.

Forskarna samlade in prover från 19 bakteriestammar och 15 svampstammar som man hittat på plastavfall på Grönland, Svalbard och även i Schweiz. Bakterierna och svamparna odlades sedan under mörka förhållanden och i temperaturer mellan 4 °C och 20 °C. Sedan utförde man åtskilliga tester på organismerna för att undersöka deras förmåga att smälta ner olika former av plastmaterial, står att läsa i studien som <a href="https://www.frontiersin.org/articles/10.3389/fmicb.2023.1178474/full" target="_blank" rel="noopener">publicerats</a> i den vetenskapliga tidskriften <em>Frontiers in Microbiology.</em>

Då fann man att exempelvis 56 procent av stammarna, det vill säga elva svampar och åtta bakterier, kunde bryta ner biobaserad polyuretan (PUR). Samtidigt kunde även 14 svampar och tre bakterier smälta plastblandningar av PBAT och PLA.

– <em>Det var mycket överraskande för oss att vi fann att en stor del av de testade stammarna kunde bryta ned åtminstone en av de testade plasterna</em>, <a href="https://www.earth.com/news/microbes-found-that-can-digest-plastic-in-freezing-temperatures/" target="_blank" rel="noopener">säger</a> Dr. Joel Rüthi som ledde studien.

Organismerna var mest effektiva i temperaturer kring 15 grader, men lägre temperaturer fungerade också hos en del av dem.

Nästa steg för forskare är att identifiera specifika plastnedbrytande enzymer som produceras av dessa stammar, vilket sedan kan leda till att man kan använda dessa organismer till att bryta ner plast i industriell skala och lägre temperaturer.]]></description>
		
					<wfw:commentRss>https://nyadagbladet.se/vetenskap/forskare-har-hittat-organismer-som-kan-bryta-ner-plast-vid-kallare-temperaturer/feed/</wfw:commentRss>
			<slash:comments>0</slash:comments>
		
		
			</item>
	</channel>
</rss>
