PKK – Nya Dagbladet

Efter decennier av väpnad kamp – PKK lägger ner

Redaktionen — Mon, 12 May 2025 13:58:52 +0000

Kurdistans arbetarparti (PKK) meddelar att organisationen kommer att upplösas. Det skulle i så fall innebära slutet på en väpnad konflikt med Turkiet som pågått i nästan fem decennier och krävt tiotusentals människoliv. I ett uttalande på måndagen skriver den kurdiska gruppen att "alla verksamheter" under PKK:s namn har upphört. Enligt uttalandet har den kurdiska frågan "nått en punkt där den kan lösas genom demokratisk politik". Beslutet togs vid PKK:s tolfte kongress – ett högnivåmöte för organisationens beslutsfattare – där man enades om att "upplösa PKK:s organisatoriska struktur och avsluta den beväpnade kampen". Genomförandet ska ske under ledning av den fängslade ledaren Abdullah Öcalan. Det är oklart om beslutet gäller samtliga PKK-relaterade grupper verksamma i Irak, Syrien och Iran, eller hur en eventuell avväpning kommer att genomföras. Inte heller framgår vad som ska hända med de beväpnade medlemmarna i nuläget. PKK framhåller i sitt uttalande att "återuppbyggnad av turkisk-kurdiska relationer är oundviklig" och pekar på att beslutet även har påverkats av "aktuella utvecklingar i Mellanöstern". Gruppen uppmanar president Recep Tayyip Erdoğans regering, samt samtliga politiska partier, att "ta ansvar och delta i freds- och demokratisamhällesprocessen". Reaktionerna från turkiskt håll har inte låtit vänta på sig. Omer Celik, talesman för Turkiets regerande parti, AKP, kallar beskedet ett viktigt steg. – Om terrorismen helt upphör kommer dörren till en ny era att öppnas, sade Celik, men betonade samtidigt att "beslutet måste omsättas i praktiken och realiseras i alla dess dimensioner".

Väpnad konflikt sedan 1978

PKK grundades av Abdullah Öcalan 1978 som en marxistisk-leninistisk och kurdnationalistisk rörelse, och har sedan dess fört en väpnad kamp mot den turkiska staten. Ursprungligen var målet att skapa en självständig kurdisk stat i sydöstra Turkiet, men på senare år har rörelsen istället krävt ökad autonomi inom landets gränser. I mars i år deklarerade PKK en omedelbar vapenvila, efter att Öcalan uppmanat medlemmarna att lägga ned vapnen och upplösa organisationen. Enligt olika uppskattningar har konflikten mellan PKK och Turkiet lett till minst 40 000 döda. Relationen mellan Turkiet och kurderna har varit komplex under president Erdoğans ledarskap. Under tidigare år försökte Erdoğan närma sig kurdiska väljare genom att utöka rättigheter och mildra restriktioner kring användningen av det kurdiska språket. [caption id="attachment_205826" align="alignnone" width="640"] Foto: Chris Sang-hwan Jung/CC BY-SA 2.0[/caption]

Största minoriteten

År 2013 inleddes ett samarbete mellan regeringen och det prokurdiska Demokratiska folkpartiet (HDP) i syfte att nå en fredlig lösning med PKK. Förhandlingarna bröt dock samman 2015, och relationerna har därefter försämrats kraftigt. Under senare år har Turkiet genomfört hård repression mot kurdiska partier och grupper, vilka ofta anklagas för samröre med PKK. Kurderna är den största etniska minoriteten i Turkiet och beräknas utgöra mellan 15 och 20 procent av befolkningen, enligt Minority Rights Group International. De har även en stark närvaro i norra Syrien, norra Irak och delar av Iran.

Många PKK-flaggor i Nej Till Nato-demonstration i Stockholm

Jan Sundstedt — Mon, 05 Jun 2023 13:53:21 +0000

– Nej till Nato, ja till fred. Inga Erdoğanlagar i Sverige, Erdoğan upp och ner, ljöd slagorden under söndagens Nej Till Nato-demonstration i Stockholm som arrangerades av nätverket Allians mot Nato och som såg ett hav av PKK-flaggor bland sympatisörerna. – Inte en soldat, inte ett gevär, inte ett öre till Natos militär! kunde nyfikna åskådare höra eka i Stockholms innerstad på söndagseftermiddagen i samband med demonstrationen Nej Till Nato. Manifestation lockade enligt polisens bedömning mellan 500 till 1000 deltagare. Bakgrunden till manifestationen är Sveriges politiskt infekterade ansökan till USA-ledda militäralliansen Nato. Den formellt partipolitiskt obundna demonstrationen präglades i praktiken av representanter från vänsterpolitiskt håll - inklusive Vänsterpartiets Daniel Riazat som var en av talarna. [caption id="attachment_151648" align="alignnone" width="1170"] Daniel Riazat (V) var en av talarna under söndagens demonstration.[/caption] Riazat var i sitt anförande noga med att påpeka att Vänsterpartiet "var det enda partiet som röstade nej till den svenska ansökan till Nato" - vilket är en sanning med modifikation då även Miljöpartiet röstade nej till medlemskapet. Nya Dagbladets utsände kunde samtidigt konstatera att det bland övriga talare, deltagare, sympatisörer och till synes vanliga medborgare fanns företrädare från exempelvis de vänsterradikala organisationerna Rojavakommittéerna, Syndikalisterna, Rättvisepartiet Socialisterna och Ung Vänster.

"Vill sabotera Sveriges ansökan"

En företrädare för ett av de närvarande partierna som Nya Dagbladet samtalade med stack inte under stol med att man var där "för att förhindra ett svenskt medlemskap i Nato - med alla till buds stående medel". Samma företrädare förtydligade att "vi väljer ingen annan sida än fredens". Ett flertal av deltagarna hade flaggor och plakat med Kurdistans arbetarpartis PKK:s symbol samt flaggor föreställande Abdullah Öcalan, grundaren och ledaren för PKK. Skarp retorik riktades mot bland andra Natos avgående generalsekreterare Jens Stoltenberg, USA:s president Joe Biden och framför allt Turkiets nyvalde president Erdoğan. [caption id="attachment_151668" align="alignnone" width="1170"] Demonstranterna tågar mot Mynttorget i Stockholm.[/caption] Gårdagens demonstration kan eventuellt åtminstone kortsiktigt försena för Sverige att få grönt Nato-ljus av Turkiet. Enligt uppgifter har Turkiet försökt förmå svenska myndigheter att stoppa manifestationen, men så skedde alltså inte. Flertalet demonstrationer i Sverige har kritiserats av inte minst Turkiets president Erdoğan, som återkommande uttryckt kommentarer som "svenska myndigheter måste förhindra PKK-medlemmar från att demonstrera om de menar allvar i Natoprocessen".

Carl Bildt kommenterar

På sociala medier har tongångarna efter gårdagen gått höga från båda läger. Den moderate riksdagsmannen Gustaf Göthberg kallar exempelvis Daniel Riazats deltagande för en "säkerhetsrisk".

Med sin hätska medverkan på PKK-demonstrationerna i dag, medveten om att Sverige är i det sämsta säkerhetspolitiska läget på decennier, är Daniel Riazats (V) omogna obstruerande mot ett svenskt Nato-medlemskap en direkt säkerhetsrisk mot Sverige. https://t.co/CU5TrTXrvK
— Gustaf Göthberg (@gustafgothberg) June 4, 2023

Även Sveriges före detta statsminister, Nato-förespråkaren Carl Bildt, som nyligen besökte Ankara som svensk representant för Sveriges regering, var snabbt ute med ett fördömande.

One should know that most of these people hardly know what PKK or 🇹🇷 is. They are just fringe leftist trying to create publicity, provoke and derail the 🇸🇪 @nato process. The real terrorists are hiding - and are dealt with. https://t.co/gg7QDABlIa
— Carl Bildt (@carlbildt) June 4, 2023

Deltagarna i demonstrationen tycks dock inte låta sig avskräckas av uttalanden likt dessa, utan menar att Sveriges regering och riksdag "gör vad som helst för att gå med i en krigsallians och därmed böjer sig för Turkiet och dansar efter Erdoğans pipa". Manifestationen avslutades vid Mynttorget, strax intill riksdagshuset, med ytterligare anföranden, tal och slagord. Flera av deltagarna var oblygt och röststarkt öppna med att man stöttar PKK i "dess kamp mot den turkiska diktaturen och dess diktator Erdoğan". [caption id="attachment_151673" align="alignnone" width="640"] Demonstrationen avslutades vid Mynttorget.[/caption] Nya Dagbladets utsände fick en pratstund med representanter för ordningsmakten som menade att det hela "gått lugnt och städat till" utan, åtminstone vid tidpunkten, några inrapporterade ordningsstörningar.

Nya turkiska kraven till Sverige – straffa kurdiska aktivister

Isac Boman — Wed, 31 May 2023 14:15:16 +0000

Turkiet fortsätter trycka på att Sverige ska förbigå vedertagna fri- och rättigheter för att vidta hårdare åtgärder mot grupper som den turkiska regimen betraktar som terrorister. Denna gång kräver Erdogans kommunikationsdirektör att de kurdiska Rojava-komittéernas demonstranter som visade upp Kurdistans arbetarpartis PKK:s flagga vid riksdagshuset ”hålls ansvariga och stoppas”. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur den turkiska regimen ställt en lång rad krav på Sverige i utbyte mot att man ska godkänna den svenska Nato-ansökan. I praktiken handlar kraven om att Sverige på olika sätt ska bekämpa och kriminalisera de grupper den turkiska regimen betraktar som terrorister, samt att Sverige ska införa blasfemilagar och förbjuda koranbränningar. Under måndagsnatten publicerade de pro-kurdiska vänsterradikala Rojavakommittéerna bilder och filmklipp på sociala medier som visar hur Kurdistans arbetarpartis PKK:s flagga projiceras mot riksdagshuset med en bild med texten ”RIP yttrandefriheten”.

Attenda, dela och sprid ordet! #FreedomForÖcalan https://t.co/aLEUz9onrv pic.twitter.com/vBKFDOmPIb
— Rojavakommittéerna (@realrojkom) May 29, 2023

I filmklippet syns också de svenska ministrarna Ulf Kristersson och Tobias Billström med ”djävulshorn” och ett fotografi på vad som ser ut att vara president Erdogan eldas upp. Aktionen har fått Turkiet att rasa och ännu en gång kräva att Sverige ändrar sin lagstiftning. ”Det är helt oacceptabelt att PKK-terrorister fortsätter härja fritt i Sverige”, skriver Fahrettin Altun, kommunikationsdirektör vid presidentkansliet i Turkiet, på Twitter. ”Vi förväntar oss att svenska myndigheter utreder händelsen och stoppar PKK-medlemmarna, som EU har erkänt som terrorister, från att operera på svensk mark”, fortsätter han och hänvisar till Sveriges nystiftade och kritiserade terrorlag där det bland annat blir straffbart att på olika sätt hjälpa terrorklassade organisationer.

It is completely unacceptable that PKK terrorists continue to operate freely in Sweden — which has applied for NATO membership.
Last night, they displayed PKK’s so-called flag on the Swedish parliament. We expect the Swedish authorities to investigate this incident, hold… — Fahrettin Altun (@fahrettinaltun) May 30, 2023

Vidare kräver Turkiet att PKK-anhängare aktivt förhindras från att demonstrera i Sverige i framtiden.

PKK-anhängare får Vänsterpartiets tyngsta riksdagspost

Isac Boman — Tue, 28 Feb 2023 12:08:41 +0000

Riksdagsledamoten Malcolm Momadou Jallow fick hård kritik när han tillsammans med flera högt uppsatta partikamrater poserade med den terrorklassade gruppen PKK:s flagga under politikerveckan i Almedalen i somras. Nu har han utsetts till ordförande i riksdagens civilutskott. Det var i juli 2022 som Vänsterpartiets riksdagsledamöter Daniel Riazat, Lorena Delgado och Malcolm Momodou Jallow viftade med flaggor tillhörande kurdiska PKK, YPG och YPJ och deklarerade att man förkastar terrorklassningen och ger sitt helhjärtade stöd till organisationerna i fråga. – Vi vill inte att PKK ska vara i terrorlistan… Det här är organisationer som är motståndsrörelser, som har en demokratisk organisation, en feministisk organisation, i en kontext där Turkiet är en diktatur, kommenterade Lorena Delgado vid tillfället. Aktionen fick hård kritik, bland annat av dåvarande justitieminister Morgan Johansson (S) som kallade flaggviftandet för ”oacceptabelt” och hänvisade till att PKK terrorstämplades redan 1984 av Olof Palmes regering ”på goda grunder” – samt att ”PKK har många oskyldiga människoliv på sitt samvete”. Internt hyllades dock aktionen och nu tilldelas alltså Jallow den tunga posten som ordförande i civilutskottet – Vänsterpartiets enda ordförandepost. [caption id="attachment_143933" align="alignnone" width="640"] Malcolm Momodou Jallow. Foto: Jessica Stegberg/Vänsterpartiet[/caption] Partiet vill själva inte kommentera Jallows PKK-sympatier utan nöjer sig med att förklara att han var det logiska valet till posten. ”Civilutskottet handlar om bostadspolitik vilket är ett viktigt område för oss, med frågor om bland annat bostadsbyggande och marknadshyror. När vi fick presidieposten i civilutskottet gick den till Malcolm Momodou Jallow eftersom han är vår bostadspolitiska talesperson och vår ordinarie ledamot i utskottet”. Liberalernas partisekreterare Gulan Avci, själv kurdiska och född i Turkiet, har kommenterat saken och menar att Vänsterpartiet återigen ”brister i omdöme”. – Jag kan konstatera att Liberalerna inte hade utsett en person som poserade med en organisation som är terrorstämplad av Sverige och EU. Vi vet att Vänsterpartiet hela tiden varit emot ett medlemskap. Det här är däremot ingenting som kommer att påverka den svenska ansökan. Sverige kommer att bli fullvärdiga medlemmar i Nato, lovar hon.

Regeringens lagförslag ska ”förbjuda deltagande och finansiering av terrorgrupper”

Isac Boman — Thu, 02 Feb 2023 16:21:02 +0000

Den borgerliga regeringen framlägger nu ett lagförslag om att kriminalisera deltagande i vad man benämner som terrororganisationer - något som ska ge upp till åtta års fängelse. Projektet ses som en direkt eftergift till Turkiets president Erdogans senaste utspel. – Sverige har ett förhöjt terrorhot som måste tas på mycket stort allvar. Nu lägger regeringen fram ett lagförslag som innebär att både deltagande i och finansiering av deltagande i terrororganisationer blir straffbart. Det handlar överlag om hårda straff, och för den som har lett en terrororganisation kan följden bli livstids fängelse, dundrar justitieminister Gunnar Strömmer (M) under en pressträff. Man menar vidare att även ”materiellt bistånd eller bistånd i form av deltagande i verksamheten bidrar till att upprätthålla och stärka organisationen och därmed dess förmåga att begå terroristbrott” – och att terrorismlagstiftningen därför måste skärpas. – Genom att ta sikte på själva deltagandet blir det en bredare och mer kraftfull lagstiftning riktad mot de organisationer som ägnar sig åt terrorism, säger Strömmer. På frågan om det ska bli straffbart att vara medlem eller delta i kurdiska PKK:s aktiviteter svarar Strömmer att det ”ytterst är upp till en domstol” att avgöra detta. – Men det råder ingen tvekan om att PKK klassas som en terroristorganisation, hävdar han vidare. – Det är klart att om då man deltar i den verksamheten, och utför aktiviteter som är ägnade åt att främja och upprätthålla den verksamheten, då blir det straffbart, fortsätter han. Han hävdar vidare att det inte kommer att räcka med att en person ”viftar” med en terroristklassad organisations flagga för att dömas, men tillägger att Sverige har fri bevisföring – och att ett sådant flaggviftande alltså kan komma att vägas in i den sammanlagda bedömningen. Regeringen går nu vidare med en lagrådsremiss och det är oklart exakt vilka grupper och organisationer som kommer att kriminaliseras framöver. Kritiker menar att utspelet är en direkt eftergift till Turkiet och att Sveriges regering försöker blidka president Erdogans krav på att skärpa terrorlagstiftningen för att Sveriges Natomedlemskap ska godkännas. Turkiska makthavare har också anmärkt på protester i Sverige där PKK-flaggor synts – och även krävt att Sverige ska lämna över kurder som uppges ha kopplingar till organisationen.

I dag är det inte straffbart att delta i terroristorganisationer. Det ändrar vi nu på. Vi gör det också straffbart att finansiera, uppmana till deltagande eller rekrytera till terroristorganisationer. pic.twitter.com/W6hNE8Li2d
— Moderaterna (@moderaterna) February 2, 2023

Noterbart är att det inte är första gången Moderaterna vill kriminalisera deltagande i grupper som man på olika sätt menar är farliga. Redan 2018 deklarerade man att deltagande i ”våldsbejakande gruppers” aktiviteter skulle förbjudas. – Jag har sett många exempel där våldsbejakande organisationer på olika sätt skadar demokratin och demokratins funktioner i Sverige. Vi har sett islamistiska organisationer som hatar judar på ett sätt som är rent olagligt, vi har sett NMR som har marscherat och varit hotfulla… Lägger man ihop den autonoma vänstern, nynazisterna och islamistiska fundamentalister, då är inte det här marginella saker, sa partiledaren Ulf Kristersson vid tillfället.

Inga åtgärder mot kurdiska terrorklassade gruppers finansiering

Isac Boman — Tue, 17 Jan 2023 11:45:05 +0000

Nya Dagbladet har liksom tusentals svenskar fått sina bankkonton och tjänster nedstängda med hänvisning till "bristande kundkännedom" och bankernas plikt att motverka misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism. Rojavakommittéerna står mycket nära det kurdiska marxistisk-leninistiska PKK (Kurdistans Arbetarparti) som under lång tid uppmärksammats för våldsdåd i Turkiet. Officiellt samlar man också in pengar till dess systerorganisation i Syrien - milisgruppen YPG, men tillåts trots detta ha kvar sina konton på SEB. Finansinspektionen har heller inte sett några skäl att utreda finansieringen. Det var sajten Avmaskerat som först uppmärksammade att storbanken SEB tillhandahåller konton åt Rojavakommittéerna, som beskriver sig som ett "nätverk för solidaritet och utbyte med den revolutionära rörelsen i hela Kurdistan". Bland annat säljer man propagandamaterial för PKK, så som tröjor och flaggor med gruppens emblem. Vidare skriver gruppen öppet på sin hemsida att man samlar in pengar till YPG, den väpnade grenen av PKK:s syriska systerparti PYD och dess kvinnobrigad. [caption id="attachment_140795" align="alignnone" width="640"] PKK-flagga till försäljning. Foto: faksimil/Heval Förlag[/caption] 1984 klassades PKK som terroristorganisation av Sverige, som första land efter Turkiet, en stämpel som fortfarande formellt är kvar trots att Nationellt centrum för terrorhotbedömning sedan 2017 bedömt att det inte finns någon risk att PKK begår terrorbrott i Sverige. PKK har klassats som terrororganisation av USA 1997, av Nato och ett stort antal andra stater, bland dem Japan, Iran och Israel. FN har dock inte klassat PKK som terrorister, och inte heller Ryssland. När Avmaskerat kontaktar SEB för att höra vad de anser om att deras konton används för att samla in pengar till terrorkopplade militanta grupper och för att sälja propaganda för terrorklassade grupper, får man svaret att banken inte kan kommentera ärendet men att man ”följer lagstiftningen”. Fria Tider tog i sin tur kontakt med Finansinspektionen (FI) för att höra om de inlett någon utredning mot SEB sedan det framkommit att banken upplåtit konton till en grupp med tydliga terroristkopplingar. Enligt penningtvättslagen får en bank nämligen inte ha kunder som riskerar att ägna sig åt finansiering av terrorism. – Vi uttalar oss inte om enskilda fall. Vi har inte så mycket mer att säga om det, säger Tomas Tolonen, presstalesman för FI, till Fria Tider och hävdar att ”det är upp till banken att följa reglerna”. Tolonen fortsätter sedan att vägra svara på frågor om huruvida en svensk bank kan öppna konto åt en terrororganisation och samtidigt följa penningtvättslagen utan vill istället att Fria Tiders journalist ska ”mejla eventuella följdfrågor”. Han medger dock att han inte tror att någon utredning inletts mot SEB, men vägrar att ge journalisten kontaktuppgifter till den som fattat beslutet. – Inte vad jag känner till. Men vi är en väldigt transparent och öppen myndighet, så när vi inleder en granskning så kan du se det på vår hemsida. När Fria Tiders journalist konstaterar att det inte står någonting på hemsidan om någon granskning av SEB säger Tolonen att ”utifrån det så skulle i alla fall jag dra slutsatsen att det inte har inletts någon granskning”. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om hur tidningen fått sina bankkonton låsta för utlandsbetalningar och hur Länsförsäkringar Bank också hotat att stänga ner tidningsledningens privata konton. Nedstängningen föregicks av en längre tids påtryckningar med frågor kopplade till just ”bristande kundkännedom” där man hänvisade till bland annat just lagen mot ”penningtvätt och finansiering av terrorism”. Tidningen har också uppmärksammat hur ett stort antal privatpersoner och småföretagare behandlats på samma sätt och fått sina liv förstörda av bankerna, som godtyckligt stängt ner deras konton och gjort det omöjligt för dem att betala räkningar och löpande kostnader. Samtidigt tillåts alltså en gruppering ha kvar sina konton hos SEB trots att man säljer propaganda för PKK, som av Turkiet och Storbritannien klassats som en terroristorganisation och officiellt samlar in pengar åt dess militanta systerorganisation. Fria Tider noterar också att Sverige genom Nato-avtalet med Turkiet förbundit sig att ”förhindra PKK:s och alla andra terroristorganisationers verksamhet och tillväxt samt aktiviteter från individer, grupper eller nätverk som är knutna till eller inspirerade av dessa terroristorganisationer”, samt att Sverige förbundit sig att ”förbjuda alla finansierings- och rekryteringsaktiviteter som bedrivs av PKK och andra terroristorganisationer samt deras förgreningar, medlemmar eller inspirerade grupper eller nätverk”.

Tidigare MP-politiker gripen för terrorkopplingar

Osignerad — Thu, 16 May 2019 07:00:35 +0000

En man i 60-årsåldern med kurdisk bakgrund som tidigare varit kommunpolitiker för Miljöpartiet greps tidigare i månaden i Turkiet. Mannen anklagas för att ha kopplingar till terrororganisationen PKK som är förbjuden i landet. Under förra mandatperioden hade 60-åringen uppdrag som kommunpolitiker och som nämndeman för Miljöpartiet, uppdrag han ska ha lämnat och sedan också gått ur partiet. Mannens vän Rebwar Hassan, riksdagsledamot för Miljöpartiet, säger att 60-åringen var i Turkiet för att besöka vänner och familj. – Jag har känt honom sedan 2016. Han var mycket aktiv i sociala frågor och miljöfrågor. Jag har inte fått några tecken på att han hör till PKK. Men problemet med Turkiet är att de anklagar alla kurder som är aktiva för kurdiska rättigheter i Turkiet betraktas som PKK, säger han till Expressen. Hassan berättar vidare att mannen är sjuk i diabetes och uppmanar UD att arbeta för att få hem honom så snabbt som möjligt. PKK, eller Kurdistans arbetarparti anklagas för att ligga bakom många massakrer och terrorattacker, inklusive mord på tusentals civila i konflikten med Turkiet från 1989 och framåt.

V vill ta bort terrorstämpeln på PKK

Osignerad — Sun, 08 May 2016 10:13:36 +0000

Kurdistans arbetarparti, mer känt som PKK, är sedan 2004 terroristklassat av Europeiska unionen. Detta vill Vänsterpartiets kongress nu ändra på. PKK har sedan slutet av 70-talet stridit för ett hemland för den kurdiska folkgruppen. Organisationen är ökända för sina många bombdåd, främst mot Turkiet. EU valde under viss kontrovers 2004 att ta med den kurdiska nationalistorganisationen på sin terrorlista. Nu vill Vänsterpartiet att terrorstämpeln tas bort på PKK. I en motion som antogs av partiets kongress står det att Vänsterpartiet i riksdagen ska arbeta för att Sverige ska bidra till att få bort terrorstämplingen på PKK. Men partistyrelsen ställer sig inte bakom att enskilda organisationer ska tas bort från EU:s terrorlista. Istället vill man att EU:s terrorlista ska skrotas helt. ”Lösningen på problemen med terrorlistan kommer inte att vara att stryka enskilda organisationer. Vi arbetar istället för att listan i sin helhet ska avskaffas och för att man ska stärka organ som Internationella brottmålsdomstolen där ansvariga för terrorhandlingar kan ställas inför rätta”, skriver partistyrelsen i sitt beslut. PKK finns med på den EU-lista av terroristorganisationer som upprättades efter terrorattentaten i New York den 11 september 2001.