PISA – Nya Dagbladet

Danskt Pisa-larm: Nästan varannan invandrarelev halkar efter

Emil Fjellstedt — Mon, 14 Sep 2026 12:44:44 +0000

Bakom Danmarks samlade Pisa-resultat finns en djup klyfta mellan elevgrupperna. Elever med invandrarbakgrund presterar betydligt sämre än elever utan invandrarbakgrund, och forskarna kan bara förklara en del av skillnaden. Mätningen som offentliggjordes förra veckan visade att danska 15-åringar nådde sin lägsta nivå sedan mätningarna började. Danmark stod för Nordens största fall i läsning, matematik och naturvetenskap, och låg efter Finland och Sverige i både läsning och naturvetenskap – men behöll Nordens bästa matematikresultat. Även övriga Norden noterade bottennivåer. Reaktionen kom snabbt. Redan den 10 september höll undervisningsminister Magnus Heunicke det han kallade "Danmarks största föräldramöte" om Pisa-raset, med skolans utmaningar och möjliga lösningar på dagordningen.

Nästan varannan under grundläggande nivå

Bland eleverna med invandrarbakgrund ligger 46 procent under grundläggande nivå i läsning, 47 procent i matematik och 48 procent i naturvetenskap. I jämförelse ligger motsvarande andel bland elever utan invandrarbakgrund på 20–24 procent, beroende på ämne. Genomsnittsresultaten ligger dessutom cirka 50–60 Pisa-poäng lägre. Att hamna under den nivån handlar inte om avancerade uppgifter. Det konstaterar Louise Beuchert, seniorforskare vid VIVE, Danmarks nationella forsknings- och analyscentrum för välfärd, som har den övergripande projektledningen för den danska Pisa-undersökningen. — Det innebär att de har svårt att använda vanlig vardagsmatematik, som att förstå hur man räknar ut 20 procent av ett tal de ser i snabbköpet, säger hon. VIVE bedömer att omkring 40 procent av skillnaden kan förklaras av observerade gruppskillnader, bland annat föräldrarnas utbildning och inkomster. Vad som ligger bakom resten av gapet ger underlaget inget entydigt svar på. Kommunförbundet KL har kallat borgmästare, utskottsordförande och kommundirektörer från landets samtliga kommuner till ett extra möte under måndagen. Mötet gäller det samlade danska Pisa-fallet, inte bara elever med invandrarbakgrund: resultaten ska gås igenom, kommunernas eget ansvar förankras och möjliga åtgärder diskuteras. — Vi ska allra först försäkra oss om att alla vi i det kommunala landskapet förstår allvaret. Alla ska känna till resultaten och det ansvar som ligger hos oss i kommunfullmäktige för att vända utvecklingen, säger Anders Winnerskjold, ordförande för KL:s barn- och utbildningsutskott.

Island satsar miljoner på läromedel – lärarbristen kvarstår

Markus Andersson — Fri, 11 Sep 2026 05:37:08 +0000

Islands regering svarar på de sämsta PISA-resultaten någonsin med 455 miljoner isländska kronor till nya läromedel, mobilfrihet i skolorna och en översyn av läroplanen. Men enligt lärarförbundet rör paketet inte lärarbristen. PISA 2025 offentliggjordes den 8 september. Resultaten är uppmätta för isländska grundskoleelever. Island ligger på 33:e plats av 38 OECD-länder. Bara 2 procent når toppnivå i läsförståelse, mot 6 procent i OECD. Samma dag höll barn- och utbildningsminister Inga Sæland presskonferens om regeringens svar. — Vi har nått botten. Det finns egentligen bara en väg, och det är uppåt, säger Inga Sæland. Magnús Þór Jónsson är ordförande i lärarförbundet Kennarasamband Íslands. Han kallar satsningen en bra början, men vill se ett större belopp. — Det som betyder oerhört mycket för oss är att stärka lärarnas professionsutveckling. Grundskolan saknar i dag omkring 20 procent av de yrkeskvalificerade lärare den behöver, säger Magnús Þór Jónsson. Han beskriver vad det leder till. När läromedlen samtidigt är svaga får lärare som kanske inte ens har yrkesbehörighet ta hand om grupper och skriva materialet själva.

Efter Pisa-raset: ministern kallar till ”Danmarks största föräldramöte”

Jan Sundstedt — Wed, 09 Sep 2026 07:22:41 +0000

Danmarks undervisningsminister Magnus Heunicke kallar alla föräldrar till skolbarn till vad han själv döpt till "Danmarks största föräldramöte". Mötet hålls två dagar efter att danska 15-åringar noterat sitt sämsta Pisaresultat sedan mätningarna inleddes år 2000. Inbjudan gick ut redan på tisdagen, samma dag som den nya Pisaundersökningen offentliggjordes och visade att danska elevers resultat i läsning, matematik och naturvetenskap fallit markant. Nedgången omfattar alla nivåer; även de starkaste eleverna tappar. Undervisningsministeriet skriver i ett pressmeddelande att mötet hålls torsdagen den 10 september klockan 19.30–20.45 på Engskolen i Herlevs kommun. — De nya Pisaresultaten ska vi ta på största allvar. Därför bjuder jag in alla föräldrar till skolbarn till föräldramötet, säger Heunicke i pressmeddelandet. Han fortsätter: — Det är viktigt att vi får diskutera utmaningen, och jag hoppas att många föräldrar vill delta och dela sina tankar och perspektiv. Grundskolan är vår gemensamma skola. Och vi ska lyfta den tillsammans. Även i Sverige är resultaten de lägsta som uppmätts: 34 procent av 15-åringarna i den svenska grundskolan når inte grundläggande nivå i matematik och 31 procent missar den i läsförståelse. Föräldramötet är inte regeringens enda utspel den här veckan. Samma torsdag håller regeringstoppen med statsminister Mette Frederiksen (S) i spetsen ett eget pressmöte om Pisaresultaten. — De nya Pisaresultaten är djupt oroande, sade Frederiksen i kallelsen och pekade på behovet av att stärka skolan, lärarens auktoritet och lugnet i klassrummet. Redan på tisdagseftermiddagen samlade Heunicke skolans aktörer till krismöte i Undervisningsministeriet. Ministern uppger att han vill lyssna på föräldrarnas perspektiv på möjliga lösningar.

Sämsta Pisaresultatet någonsin – 34 procent klarar inte grundläggande matte

Emil Fjellstedt — Tue, 08 Sep 2026 11:09:06 +0000

Svenska 15-åringars kunskaper i läsförståelse och matematik är nu de lägsta som någonsin uppmätts i Pisa. 31 procent av eleverna når inte en grundläggande nivå i läsning och 34 procent klarar inte den i matematik. Det redovisar Skolverket i sin genomgång av Pisa 2025, som presenterades den 8 september. I läsförståelse landar Sverige på 466 poäng, en nedgång med 21 poäng sedan 2022. I matematik blir resultatet 464 poäng, 18 poäng lägre än förra mätningen. Båda siffrorna är de lägsta Sverige noterat sedan mätningarna inleddes. Naturvetenskapen sticker ut. Där ligger resultatet på 485 poäng, vilket inte skiljer sig signifikant från 2022. Andelen elever som inte når upp till OECD:s grundläggande nivå har vuxit snabbt. I läsförståelse har den gått från 24 till 31 procent på tre år, i matematik från 27 till 34 procent.

Klyftan krymper när de gynnade eleverna tappar

Skillnaderna kopplade till elevernas socioekonomiska bakgrund är fortsatt stora. Bland elever med mindre gynnsam bakgrund missar 49 procent den grundläggande nivån i matematik och 45 procent i läsförståelse, mot 19 respektive 17 procent bland elever med mer gynnsam bakgrund. Samtidigt krymper gapet mellan grupperna i denna mätning – men inte för att de svagaste eleverna hämtat in något. Nytt i Pisa 2025 är att eleverna med mer gynnsam bakgrund försämrar sina resultat betydligt, ett mönster som återkommer i flera OECD-länder. I pressmeddelandet skriver Skolverkets analyschef Anna Castberg: "I Pisa 2025 ökar inte skillnaderna i resultat utifrån socioekonomisk bakgrund, utan minskar. Men det beror på att vi ser ett så stort tapp för elever med mer gynnsam socioekonomisk bakgrund."

Bottennivåer i hela Norden

Nedgången är bred. Övriga nordiska länder noterar också sina lägsta nivåer någonsin i läsning och matematik, och resultaten sjunker i majoriteten av OECD-länderna. Sveriges nivå är enligt Skolverket jämförbar med OECD-genomsnittet i samtliga tre ämnesområden. Enligt OECD kan ingen enskild faktor förklara raset. Skolverket uppger att myndigheten fortsätter analysera den svenska nedgången.

Nästan hälften av invandrarelever under PISA:s basnivå

Jan Sundstedt — Tue, 12 May 2026 12:02:23 +0000

Tidigare opublicerade siffror från Pisa 2022 visar att nästan varannan 15-årig elev med utländsk bakgrund inte nådde upp till basnivån i läsförståelse. Samma mönster syns i matematik och naturvetenskap. Den internationella Pisa-undersökningen mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap. Enligt siffror som tidningen Vi Lärare tagit del av når nästan varannan elev med utländsk bakgrund inte upp till nivå två, vilket anses vara gränsen för vad som krävs för fortsatt lärande. Resultaten är likartade i de övriga ämnena: 46 procent i matematik respektive 45 procent i naturvetenskap. Gruppen omfattar både elever som själva är födda utomlands och elever som är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land.

Ökade skillnader sedan 2015

Jämfört med Pisa 2015 har skillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund ökat i samtliga tre ämnen. Skolverket har tidigare pekat på att vissa utlandsfödda elever har gått kort tid i svensk skola, men enligt genomgången kvarstår ett tydligt gap även när den gruppen räknas bort. Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet, beskriver utvecklingen som mycket allvarlig och säger till Vi Lärare att den negativa trenden inte har brutits. Språket lyfts fram som en central faktor. Carina Mood, professor i sociologi vid Stockholms universitet, menar att elever med ett annat modersmål än svenska mer sällan möter språket i vardagen om de går i skolor där många talar samma modersmål. En svagare språkutveckling kan därmed påverka resultaten även i andra ämnen.

Norge inför skärmförbud för de yngsta eleverna

Markus Andersson — Mon, 16 Mar 2026 06:40:08 +0000

Norska regeringen varslar om en av de största förändringarna av lågstadiet på decennier. Åk 1–4 ska få färre ämnen, mer lek och hårda skärmbegränsningar efter sjunkande resultat i läsning och räkning. Den norske statsministern Jonas Gahr Støre (Ap) och kunskapsministern Kari Nessa Nordtun presenterade planerna på en genomgripande reform av grundskolans lägre år. Bakgrunden är oroande resultat och en utvärdering av 1997 års reform som sänkte skolstarten till sex år. — Vi ska tänka stort om de minsta, och vi är alla oroade över de resultat vi har sett – att läsning, skrivning och räkning sjunker, sade statsministern enligt norska statskanalen NRK. Från 1 augusti 2026 begränsas skärmbruket kraftigt i åk 1–4 genom lagstiftning. Mer lek och praktiska aktiviteter ska prägla de lägre klasserna, och antalet ämnen kan komma att skäras ned. En statlig kommitté väntas lämna sitt betänkande om framtidens grundskola den 6 augusti 2026.

Sverige på samma spår

Norge är inte ensamt om kursomläggningen. Sverige inför ett nationellt mobilförbud i skolan från höstterminen 2026 för elever i åldrarna 7–16 år. Skolpolitiken har gjort en skarp helomvändning – tryckta läroböcker är åter obligatoriska och den tidigare utbildningsministern Lotta Edholm medgav att digitaliseringen av svenska skolor var "ett experiment" utan vetenskaplig grund. PISA 2022 visar att Norge tappade 33 poäng i matematik sedan 2018 och landade på 489 – att jämföra med Sveriges 518 poäng.

Isländska barn läser för lite

Sofie — Wed, 30 Oct 2024 13:12:49 +0000

Sigríður Ólafsdóttir, docent vid Islands universitets utbildningsfakultet, uttrycker oro över den försämrade läsförståelsen bland isländska barn. I de senaste PISA-resultaten låg isländska 15-åringar sämre än genomsnittet i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Även i resten av Norden var resultaten låga, där exempelvis nivåerna för läsförståelse och matematik sjönk markant hos svenska 15-åringar. På Island har man kommit med olika förslag för att komma tillrätta med problemen i skolan, där man bland annat satsar på att öka läsningen i hela samhället med särskilt fokus på unga. Vidare satte regeringen tidigare i år upp en handlingsplan för det isländska språket för 2024-2026, där en av de 22 punkterna är att stärka skolbiblioteken. Sigríður Ólafsdóttir, docent vid Islands universitets utbildningsfakultet, menar dock att det krävs mer för att komma tillrätta med problemet och pekar på att det idag finns för lite diskussion kring vad barnen gör i skolan. Hon lyfter fram att en betydande del av språkutvecklingen sker genom strukturerade aktiviteter som sång, lek, läsning och samtal. Vidare anser Ólafsdóttir att man förbiser en viktig aspekt gällande diskussionerna kring PISA-resultaten och det är den pedagogiska verksamheten i skolorna. Det räcker inte att enbart läsa för barnen eller uppmuntra dem att läsa, menar hon. – Barn behöver diskutera vad de lär sig, delta i samtal om det och även öva sig på att skriva om det de läser, säger hon till isländska statskanalen RUV.

Rapport: Mobilen bakom låga PISA-resultat

Sofie — Fri, 31 May 2024 05:05:15 +0000

Användandet av mobiltelefoner ligger bakom delar av försämrade skolresultat, enligt en rapport från Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). 15-åringar uppger att de blir störda av sitt eget eller andras användande av mobilen. 65 procent av alla 15-åringar har blivit störda under lektionstid för att de själva använt mobiler eller digitala enheter, visar rapporten. Vidare uppger 59 procent att man blivit störd av andras användning. I Sverige och övriga norden fick unga dåliga resultat i den senaste PISA-mätningen, något rapporten kopplar till användandet av skärmar. – Vi gjorde nya upptäckter och blev ganska överraskade när vi såg det starka sambandet, säger Andreas Schleicher, OECD:s utbildningschef och ansvarig för Pisamätningarna, till Bonniertidningen DN. Ju mer elever använde mobilen i skolan, desto sämre resultat hade man i PISA. Även hos de som använde skärmar för inlärning kunde man se lägre resultat, dock inte lika lågt som när man använder mobilen i privata syften. Skolminister Lotta Edholm kommenterar resultaten av rapporten och menar att det är "allvarligt" att så pass många störs av mobilen under skoltid. – Den svenska regeringen ser att en mobilfri miljö i skolan är rätt väg att gå. Utgångspunkten ska vara att skoldagen är mobilfri. Samtidigt finns det stora utmaningar i användningen av skärmar även utanför skolmiljön, där både brist på sömn och fysisk aktivitet är viktiga frågor att hantera, säger hon.

Mobiler ska förbjudas i skolan

Sofie — Mon, 11 Dec 2023 09:41:55 +0000

I en ny överenskommelse i Tidöavtalet föreslås att svensk grundskola ska bli helt mobilfri, även under rasterna. Denna förändring syftar till att förbättra koncentration och inlärning för eleverna, som man menar blivit sämre i takt med ökat mobilanvändande i skolan. Regeringen menar att man tillsammans med Sverigedemokraterna är överens om att grundskolan ska bli helt mobilfri och att det ska bli en norm i hela landet. Förra året ändrade man i skollagen så att elever endast fick använda mobiler i undervisning efter lärarens instruktion, och man ökade även möjligheten att få omhänderta mobiler som används felaktigt. Den nya överenskommelsen skulle innebära en ytterligare skärpning av lagen. – Det är väl belagt nu att det naturliga är att man inte har mobiler i årskurs 1–9 under skoldagen, inte heller under rasterna. Vi måste öka inlärningen och kunskapsinhämtningen i svensk skola, säger Liberalernas partiledare Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister, till TT. I en debattartikel, som publicerats i Schibstedtidningen Aftonbladet, pekar Tidöpartierna på de baksidor som mobilerna ger i svenska skolor. Bland annat nämns den senaste Pisa-mätningen som visade att omkring en fjärdedel av Sveriges 15-åringar inte kan läsa och räkna ordentligt. I praktiken kommer mobilen att samlas in under morgonen i ett "telefonhotell" som sedan återlämnas när skoldagen är slut. Rektorer ska dock kunna besluta om individuella undantag från förbudet. Mobilförbudet väntas träda i kraft snarast möjligt, men enligt Pehrson kan det ta något år att helt förbereda lagförslaget.

Sverige rasar i Pisa 2023

Jan Sundstedt — Thu, 07 Dec 2023 15:18:02 +0000

Enligt den senaste Pisa-undersökningen presterar svenska 15-åringar allt sämre i matematik och läsförståelse och är tillbaka på den nivå man låg på för ett drygt decennium sedan. I naturvetenskap ligger resultaten enligt undersökningen kvar på 2018 års nivå och samtidigt sjunker även kunskapsnivåerna i de övriga nordiska länderna. I den senaste Pisa 2023-rapporten som nyligen presenterats av Skolverket framkommer att elever i Sverige nu presterar på samma nivå som för ett decennium sedan. Resultaten i matematik och läsförståelse har försämrats, och den internationella jämförelsen visar också att endast en handfull länder lyckats höja sina resultat. Under perioden 2018–2022 har Sverige tappat 21 poäng i matematik, vilket placerar landet på plats 18, jämfört med plats 12 vid den föregående mätningen. Läsförståelsen har drabbats av en sänkning på 19 poäng, med Sverige nu på 14:e plats jämfört med 7:e tidigare.

Grannländerna tappar

För Norge har resultaten aldrig varit så låga inom matematik sedan man började delta 2003, rapporterar norska statskanalen NRK. Enligt rapporten ligger nästan var tredje elev på den lägsta kunskapsnivån när det gäller matematik. Läsförståelsen ligger också lågt men på ungefär samma nivå som förra året. Sedan toppåret 2006 har kunskaperna i matematik hos finländska elever successivt sjunkit. Enligt undersökningen har också var femte elev i Finland fått sämre läsförståelse. Tidigare har finskspråkiga elever legat på högre nivåer än finlandssvenskar, men nu verkar det ha vänt. För första gången presterar finlandssvenskar bättre i matematik än finskspråkiga elever, rapporterar finska statskanalen Yle. I läskunnighet presterar grupperna nu på samma nivå. I Danmark har man tappat inom både läsförståelse och matematik. Flickors resultat har försämrats mer än pojkars, rapporterar dansk-svenska tidningen News Øresund. Danmark är det enda nordiska land där pojkar presterar bättre än flickor inom matematik och naturvetenskap. Även inom naturvetenskap har resultaten försämrats, med Finland och Danmark presterande på högre nivå och Norge samt Island på lägre nivå jämfört med Sverige.

"Pandemieffekten"

Trots den nedåtgående trenden ligger elever i Sverige fortfarande över OECD-genomsnittet. Peter Fredriksson, som är generaldirektör för Skolverket, noterar att Sverige nu hamnar i mitten av startfältet och poängterar samtidigt att Finland, som traditionellt sett har högre rankning, nu delar samma nivå som Sverige. – Pisa-studien är den tredje internationella kunskapsmätningen i år som visar på försämrade resultat i Sverige. Mönstret ser likadant ut i de flesta andra länder. En stor del av de deltagande elevernas högstadietid har präglats av pandemin med inslag av stor frånvaro och distansundervisning. Det talar för en pandemieffekt, säger Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket i ett pressmeddelande. Skolverket pekar ut den så kallade pandemins påverkan som främsta orsak till de dåliga resultaten, där distansstudier och frånvaro ses som en möjlig orsak till den generella nedgången. Att de senaste 30-40 årens stora inflöde av invandrare påverkar den svenska skolans resultat är i sig ingen nyhet. Något som Skolverket emellertid försöker släta över som förklaringsmodell. Fakta talar dock emot detta.

Nej.
Om man inte tar hänsyn till invandringen, så presterar svenska elever fortfarande väl och ligger i toppskiktet. Vid jämförelse med PISA 2022 och början av 2000-talet har Sverige förbättrat sina resultat. Om man betraktar elever med minst en förälder född i landet,… https://t.co/fIAajHUy0U pic.twitter.com/IuZQja17Lj — Herr Husis (@HerrHusis) December 5, 2023

"Avvaktar och ser"

Skolverket framhåller att samtidigt som resultaten är oroande för det svenska skolsystemet, är det för tidigt att betrakta siffrorna som en långsiktig trend, och hoppas på en återhämtning när de "påverkande faktorerna stabiliseras". Peter Fredriksson betonar att resultaten inte bör ses som ett negativt trendbrott. – Vi får avvakta och se om det var en tillfällig nedgång på grund av pandemin, avslutar han.