Pfizer – Nya Dagbladet

Barn skadades efter covid-vaccinet – nu tvingas danska myndigheter betala miljonbelopp efter massvaccinationerna

Markus Andersson — Wed, 29 Jul 2026 11:25:00 +0000

Friska danska barn, som löpte liten risk att bli svårt sjuka i covid-19, uppmanades att vaccinera sig för att skydda vuxna och bromsa smittan. Nu har allvarliga och bestående skador godkänts som vaccinrelaterade – och fallen väcker på nytt frågan om vilket pris enskilda barn fick betala för massvaccinationens samhällsmål. Barnen vaccinerades inte i första hand för sin egen skull. När den danska Sundhedsstyrelsen hösten 2021 rekommenderade covidvaccination för barn ända ner till fem års ålder skrev myndigheten uttryckligen att skyddet av barnen inte var det primära målet. De blev sällan allvarligt sjuka, men skulle genom vaccination bidra till att bryta smittkedjor och skydda föräldrar, mor- och farföräldrar och andra sårbara. Detta gör de nya ersättningsfallen principiellt allvarliga. Bakom myndighetsstatistikens tio godkända ärenden finns barn och familjer som fått leva med bland annat hjärtinflammation, kronisk urtikaria och inflammatoriska sjukdomar i centrala nervsystemet. Skadorna har passerat en hög juridisk tröskel: Patienterstatningen kräver både ett sannolikt orsakssamband och att skadan är sällsynt, allvarlig och mer omfattande än vad patienten rimligen ska behöva tåla. Allan Randrup Thomsen, professor i virologi vid Köpenhamns universitet, säger till Berlingske att fallen visar massvaccinationens baksida. Myndigheterna agerade under hård press och utifrån den kunskap som fanns, men för det enskilda barnet och familjen kan följderna enligt honom vara nära en katastrof. När människor vaccineras för att förbättra hela befolkningens hälsoläge måste avvägningen mellan nytta och risk därför göras med särskild försiktighet.

Miljonbelopp efter allvarliga skador

Den danska ersättningsmyndigheten Patienterstatningen redovisar i en sammanställning uppdaterad den 29 juli att tre barn i åldern 5–11 år och sju barn i åldern 12–17 år har fått sina ärenden godkända. Samtliga tio godkända barnärenden ligger i myndighetens tabeller under Pfizer-BioNTech. Totalt har 78 barn sökt ersättning. Av dem har 67 fått avslag och ett ärende är ännu inte avgjort. Ett avslag betyder inte nödvändigtvis att barnet saknat besvär, utan att ärendet inte uppfyllt lagens krav för ersättning. Berlingske har fått en särskild sammanställning från Patienterstatningen som omfattar sju barn mellan 12 och 17 år och två barn under 12 år. Dessa nio barn hade tillsammans beviljats 3 184 801 danska kronor. Den offentliga statistiken, som uppdaterades samma dag som Berlingskes artikel publicerades, visar däremot tre godkända fall bland barn under 12 år och därmed tio barn totalt. Eftersom det inte framgår när tidningens underlag togs fram kan det redovisade beloppet bara knytas till de nio fallen i Berlingskes sammanställning, inte till det tionde ärendet. Bland skadorna i de nio fallen finns enligt tidningen kronisk urtikaria, hjärtsäcks- och hjärtmuskelinflammation, inflammation i centrala nervsystemet samt MOG-sjukdom. MOG-sjukdom är en ovanlig autoimmun inflammatorisk sjukdom som kan angripa bland annat synnerver, ryggmärg och hjärna. Ersättningen kan täcka bestående men, inkomstbortfall, nedsatt arbetsförmåga och vårdkostnader. I Danmark betalar staten ersättning för vaccinbiverkningar. För barn under 15 år kan ersättning för framtida förlust av arbetsförmåga beräknas utifrån graden av bestående men, även innan det går att veta hur skadan kommer att påverka ett framtida yrkesliv.

”Säkert och effektivt” – men barnens nytta var sekundär

Danmark rekommenderade i juni 2021 covidvaccination för barn mellan 12 och 15 år. Den 26 november samma år utvidgades rekommendationen till barn mellan 5 och 11 år. I sitt dåvarande besked bedömde Sundhedsstyrelsen att det var ”säkert och effektivt” att vaccinera barn. Motiveringen vilade samtidigt främst på kollektiva grunder. Vaccinationerna skulle stoppa smittkedjor, öka immuniteten i befolkningen, avlasta sjukvården och bidra till en mer normal vardag. Omkring 80 procent av 12–15-åringarna och 46 procent av 5–11-åringarna vaccinerades enligt de uppgifter Berlingske redovisar. En dansk statusrapport anger att 638 077 doser gavs till barn mellan 5 och 15 år bara under 2021. När deltavarianten kort därefter ersattes av omikron försvagades argumentet att vaccination av barn skulle bromsa smittspridningen. Danska barnläkare var oeniga om nyttan redan i januari 2022. Senare samma år medgav dåvarande chefen för Sundhedsstyrelsen, Søren Brostrøm, att utvidgningen till barn i efterhand inte hade gett särskilt mycket när det gällde epidemikontroll. Denna efterhandsbedömning får särskild tyngd när den ställs mot barnens begränsade risk för svår sjukdom och de skador som nu har erkänts. Att allvarliga biverkningar är sällsynta gör dem inte mindre verkliga för de drabbade. Och när den förväntade nyttan främst låg hos andra än barnet självt blir kravet på försiktighet högre, inte lägre.

Ett bredare facit efter massvaccinationen

Den uppdaterade myndighetsstatistiken omfattar 3 334 ersättningsansökningar från både barn och vuxna efter covidvaccination i Danmark. Hittills har 372 godkänts, 2 926 avslagits och 36 är ännu inte avgjorda. Siffrorna bör inte förväxlas med vanliga biverkningsrapporter, vilka inte i sig fastställer något orsakssamband. Ersättningsbesluten är tvärtom fall där myndigheten efter prövning har godtagit att villkoren för ersättning är uppfyllda. Covidvaccinationernas nytta för äldre och riskgrupper är samtidigt en viktig del av helheten. WHO har uppskattat att vaccinationerna minskade dödligheten i WHO:s Europaregion med minst 57 procent och räddade över 1,4 miljoner liv fram till mars 2023. De flesta räddade var över 60 år – den grupp som hade högst risk för svår sjukdom och död. Den stora nyttan för äldre riskgrupper avgör inte automatiskt om det var rätt att utsätta friska barn för samma vaccinationsstrategi, särskilt när ett uttalat syfte var att skydda andra. Danmark rekommenderar inte längre rutinmässig covidvaccination för friska barn. Endast ett mindre antal barn med särskild risk för ett allvarligt sjukdomsförlopp omfattas numera. De danska ersättningsfallen ger därför en tydligare bild av konsekvenserna än vad siffran tio antyder. De visar vad som kan hända när en generell vaccinationskampanj träffar individer som själva har liten förväntad medicinsk nytta, samtidigt som samhället räknar med deras deltagande. Nya Dagbladet har tidigare rapporterat om den danska läkaren Christine Stabell Benns varning för att vaccinskador riskerar att förbises i en politiserad debatt.

Epidemiologen: Cancerökning sammanfaller med mRNA-vaccinerna

Emil Fjellstedt — Wed, 29 Apr 2026 13:51:47 +0000

Statistik från amerikanska myndigheter visar en markant ökning av cancerfall bland personer under 50 år mellan 2021 och 2023. Epidemiologen Nicolas Hulscher hävdar att ökningen sammanfaller med införandet av mRNA-vacciner mot covid-19 – och att liknande tecken nu syns i flera internationella studier.

I en genomgång av amerikanska SEER-data från National Cancer Institute anför Hulscher att flera cancerformer har ökat bland yngre amerikaner sedan covidvaccinerna började användas i stor skala.

SEER är en av USA:s viktigaste databaser för cancerstatistik. Enligt Hulschers sammanställning ökade antalet cancerfall bland personer under 50 år från 109,45 till 116,42 fall per 100 000 invånare mellan 2021 och 2023 – en ökning på 6,4 procent.

COVID-19 “vaccines” increase your risk of SEVEN MAJOR CANCERS — based on two landmark studies involving 8.7 MILLION people.

The mRNA injections are one of the largest carcinogenic exposures in HISTORY, driven by 17 cancer-promoting mechanisms.

Jail time needs to be served. https://t.co/KmvVVEbfJ2 pic.twitter.com/wLnXKQzbv4
— Nicolas Hulscher, MPH (@NicHulscher) April 26, 2026

Kraftig ökning av flera cancerformer

Bland de cancerformer som ökade mest i statistiken finns godartade hjärntumörer, tjock- och ändtarmscancer, tunntarmscancer, äggstockscancer, magcancer och bröstcancer hos kvinnor. Hulscher beskriver mönstret som anmärkningsvärt eftersom flera olika organ uppvisar ökningar under samma period.

För tjock- och ändtarmscancer anges ökningen till omkring 19 procent mellan 2021 och 2023. Godartade hjärntumörer ökade enligt sammanställningen med nästan 20 procent. Även äggstockscancer och tunntarmscancer visar ökningar på över tio procent.

Hulscher ser en koppling till den period då mRNA-vaccinen från Pfizer och Moderna användes i stor omfattning, särskilt i västvärlden. Han anser att de officiella siffrorna nu bör analyseras tillsammans med andra studier som pekar i samma riktning.

Studier från Italien och Sydkorea

En italiensk befolkningsstudie från Pescara-provinsen, publicerad i EXCLI Journal och tillgänglig via PubMed Central, visade att risken för sjukhusinläggning för cancer var 23 procent högre bland vaccinerade jämfört med ovaccinerade. Studien omfattade 296 015 personer och följde deltagarna under 30 månader.

I studien noterades särskilt högre beräknad risk för bland annat tjock- och ändtarmscancer, bröstcancer och blåscancer. Författarna beskriver resultaten som ett underlag för fortsatt uppföljning, inte som ett slutligt bevis för orsakssamband.

En sydkoreansk befolkningsstudie med över 8,4 miljoner deltagare visade också på en förhöjd risk för flera cancerformer under det första året efter covidvaccinationen. Bland de cancerformer som rapporterades fanns sköldkörtelcancer, magsäckscancer, tjock- och ändtarmscancer, lungcancer, bröstcancer och prostatacancer.

Studien anses särskilt relevant eftersom den vilar på nationella sjukförsäkringsdata och har ett mycket omfattande underlag. Samtidigt konstaterar forskarna att ytterligare studier krävs för att klarlägga möjliga orsakssamband.

Biologiska orsaker undersöks

Hulscher hänvisar även till ett växande antal studier om biologiska mekanismer samt översiktsartiklar som analyserar hur mRNA-vaccinen teoretiskt kan påverka cancerförlopp. De föreslagna mekanismerna rör bland annat påverkan på tumörhämmande gener som p53 och BRCA1/BRCA2, inflammation från lipidnanopartiklar, störningar i immunförsvarets interferonsystem och förändringar i immunsystemets kontroll av tumörceller.

Sådana mekanismer är omdiskuterade och innebär inte i sig att ett orsakssamband är bevisat. Enligt Hulscher stärker de dock argumenten för att inte avfärda tecknen på ökad cancerförekomst.

Frågan rör inte bara en enskild studie eller enstaka fallrapporter. Flera källor – från amerikansk myndighetsstatistik till europeiska och asiatiska befolkningsstudier – pekar på en utveckling som kräver full insyn och granskning.

Nästa avgörande steg är därför oberoende långtidsstudier med full tillgång till vaccinationsdata, cancerregister och hänsyn till möjliga felkällor.

Pfizers toxikolog bekräftar: Covidvaccinet borde aldrig ha godkänts

Emil Fjellstedt — Sun, 29 Mar 2026 12:46:51 +0000

Pfizers tidigare cheftoxikolog för Europa vittnade i tyska Bundestagen att mRNA-vaccinet godkändes utan nödvändiga säkerhetsstudier – och att godkännandet i praktiken innebar "förbjudna mänskliga prövningar" på en hel befolkning.

Vid en utfrågning arrangerad av en oppositionsledd kommitté i den tyska Bundestagen vittnade Dr Helmut Sterz – Pfizers tidigare cheftoxikolog för Europa – att grundläggande toxicitetsstudier förbisågs i jakten på snabbhet.

— Väsentliga toxicitetsstudier offrades för hastighet, utan acceptabla skäl, uppgav Sterz under vittnesmålet.

Han tillade att godkännandeprocessen i praktiken hade förvandlat den breda vaccinlanseringen till ett oauktoriserat humanexperiment:

— Godkännandet ledde till förbjudna mänskliga prövningar, sade Sterz.

pic.twitter.com/0XHSLYc06C
— RefugeOfSinners (ROS) (@RefugeOfSinner5) March 22, 2026

Vittnesmålet begränsades till fem minuter och har fått begränsad uppmärksamhet i etablerade medier – trots att det rör ett av de mest omdiskuterade läkemedelsgodkännandena i modern tid.

Kardiologer reagerar internationellt

Bland de som uppmärksammade Sterz vittnesbörd internationellt finns kardiologerna doktor Aseem Malhotra och professor Deepak Natarajan. Natarajan uppgav att kommittén informerades om att Pfizers mRNA-covidvaccin "aldrig borde ha godkänts för allmänhetens bruk" – med hänvisning till att det var otillräckligt testat för reproduktionsrisker och cancerframkallande effekter.

Enligt Natarajan förhindrade vaccinet inte heller allvarlig covid-19. Tvärtom påstås det ha ökat den åldersjusterade dödligheten.

Malhotra framhöll att vittnesmålet fick begränsad global uppmärksamhet, delvis till följd av det samtida mediefokuset på eskalationen i Mellanöstern.

Pfizer och de myndigheter som godkände vaccinet har ännu inte kommenterat Sterz vittnesmål.

Iyah May tillbaka med ny systemkritisk bomb – ”Friheten är bräcklig när man säger sanningen högt”

Markus Andersson — Tue, 13 Jan 2026 12:30:53 +0000

Den australiska läkaren och sångerskan Iyah May, som fick genomslag med sin kontroversiella låt Karmageddon, är nu tillbaka med "Good Citizen" – en ännu mer direkt attack mot övervakningssamhället, krigsmaskineriet och makteliten. I en tid då kritiska röster tystas utmärker sig 34-åringen genom att inte backa en millimeter. När Iyah Mays förra låt Karmageddon, som Nya Dagbladet uppmärksammade, drog till sig uppmärksamhet hösten 2024 kostade det henne både manager och skivbolag. Anledningen? Hon vägrade ändra texten som sågade läkemedelsjättarna, experimentvaccinerna och nedstängningspolitiken vid fotknölarna. Nu, knappt ett och ett halvt år senare, släpper hon "Good Citizen" – och har blivit än mer frispråkig i sin kritik. — Något landade i min inkorg som gjorde att jag pausade, blev rasande och började skriva Good Citizen. Det var kliniskt och kallt, och extremt avslöjande om hur bräcklig "friheten" är när man säger sanningen högt eller säger något som utmanar systemet, skriver May själv på sociala medier. Låten, som släpptes den 5 december 2025, är en bred attack mot det hon kallar ett orwellskt samhälle där medborgare hålls som schackpjäser i ett spel de aldrig kan vinna. Med referenser till allt från digital ID och ökat skattetryck till konglomerat som BlackRock och Palantir, målar May upp en bild av en värld där vanliga människor systematiskt manipuleras och övervakas.

Kritik mot kriget i Gaza

I låtens mest kontroversiella vers vänder sig May direkt till Israels premiärminister Benjamin Netanyahu med orden: "Bombs drop from heaven just like hail / Dragged your own through the mud, well done, Israel / When the altar and a ballot and the barrel shouldn't meet / Cleanse a country, kill the children, Mr. Bibi, how do you sleep?" Texten är fylld av anklagelser mot makteliten. Bill Gates beskylls för att tjäna pengar på sjukdomar och köpa upp jordbruksmark, medan Pfizer och den övriga "eliten" anklagas för att ha planer på avfolkning. May namnger också brittiske premiärministern Keir Starmer och jämför honom med Judas, samt kritiserar övervakningsföretaget Palantir. Låten innehåller även påståenden om att en rad kända personer mördats av makteliten, däribland Bob Marley, bröderna Kennedy, Marilyn Monroe, prinsessan Diana och Michael Jackson. [caption id="attachment_219720" align="alignnone" width="640"] Foto: Iyah May[/caption]

"Myndigheternas ögon" på henne

Det som särskilt utmärker May är kombinationen av hård systemkritik och en poppig, slagkraftig ljudbild. Medan budskapet är dystert och anklagande, presenteras det med fängslande melodier och energi som lockar lyssnare. May berättar att hon de senaste veckorna haft viss "offentlig uppmärksamhet" på sig – inte från fans eller musikindustrin, utan från myndigheter. Hon antyder att hon fått brev som fick henne att gå igenom sina egna texter och fundera över konsekvenserna. — Den sortens uppmärksamhet man inte ber om, den sorts där någon skickar dig ett brev och plötsligt läser du dina egna texter och undrar hur vi kom hit, skriver hon och tillägger att just den situationen eldade på henne ytterligare. May, som är utbildad läkare, säger att hon aldrig tänkt sig att musiken skulle bli hennes huvudsakliga sysselsättning, särskilt inte musik som "petar på samhällets tryckkänsliga punkter". Men efter att ha förlorat både manager och skivbolag när hon vägrade kompromissa med Karmageddon, har hon valt att fortsätta som oberoende artist. https://youtu.be/wRgDybQ8WWg?si=VyWVcXAka7Kgke7m

Skapad tillsammans med Danny Duke

"Good Citizen" skapades tillsammans med musikproducenten Danny Duke. May beskriver låtens tillkomst som förvånansvärt lätt – som om de "kanaliserade något" den dagen de skrev den. Bakom låten ligger en frustration över korruption och en känsla av att yttrandefriheten krymper i takt med att digital övervakning ökar. — Jag tittade på vad som händer utomlands med digitalt ID som rullas ut, tusentals människor som arresteras för inlägg och kommentarer. Nu framträder tidiga stadier av detta även i Australien. Allt kopplades samman. Allt skärpte låten. Allt fick mig att gasa framåt istället för att backa, förklarar May. I låtens outro, som är talad snarare än sjungen, ställs en existentiell fråga: Väljer man att tala sanning och störa drömmen, eller förbli tyst och störa sin själ? May beskriver det som en urgammal spänning mellan sanning och tillhörighet, mellan autenticitet och acceptans. Trots – eller kanske tack vare – sin kontroversiella natur har Mays musik funnit en stor publik. Hennes tidigare låtar har hamnat på första plats på iTunes världslista och på USA:s Billboard Top 10 New Age-lista. "Good Citizen" har redan fått miljontals lyssningar och diskuteras flitigt i både oberoende medier och medströmsmedier. För May handlar det inte om att bli älskad av alla, utan om att våga säga det hon anser behöver sägas – oavsett konsekvenserna. — Jag tänker inte hålla tillbaka längre, avslutar hon.

Norsk domstol kopplar ME-diagnos till covidvaccin

Markus Andersson — Thu, 04 Dec 2025 07:36:00 +0000

Marianne Torp Foss blev diagnostiserad med ME kort tid efter att hon fått sin andra dos av Pfizer-vaccinet mot covid-19. Nu har norsk domstol dömt staten att betala ersättning och kopplar vaccinationen till sjukdomen. Den norska staten har överklagat domen. Innan Marianne Foss blev sjuk levde hon och hennes familj ett aktivt liv. Hon arbetade som aktivitetsansvarig på ett äldreboende och familjen gjorde mycket tillsammans. Den 5 mars 2021 förändrades allting i samband med att hon tog sin andra dos av Pfizer-vaccinet. Redan samma kväll fick hon intensiv huvudvärk, hög feber och ont i kroppen. Hon försökte gå till jobbet men blev bara sämre och sämre. — Oavsett hur mycket jag sov fick jag ingen återhämtning av att sova. Jag var lika trött när jag vaknade och hade ont i kroppen, säger hon till norska statskanalen NRK. Till slut sjukskrevs hon och fick diagnosen ME/CFS. Sedan dess har Marianne Foss inte arbetat alls.

Domstolen ger henne rätt

Trøndelag tingsrätt har slagit fast att det finns en praktisk möjlighet att Pfizer-vaccinationen utlöste långtidsbiverkningar som lett till ME/CFS. Staten döms att betala Foss rättegångskostnader på totalt 523 197 norska kronor. Marianne Foss beskriver känslan efter domen som en enorm lättnad och närmast ett lyckorus. Staten, genom Pasientskadenemnda (norska patientskadenämnden), överklagar domen. Hilde Ruus, avdelningsdirektör vid Nasjonalt klageorgan for helsetjenesten, uppger att de är oeniga om både bevisvärderingen och rättstillämpningen. Trots överklagandet är Foss glad att domstolen tror på henne. Hon lever mycket begränsat och måste vila en hel del före och efter alla aktiviteter. — Det påverkar inte bara mig, det påverkar också min familj, betonar Marianne Foss.

Studie: Pfizers covidvaccin kan påverka hornhinnan

Markus Andersson — Tue, 22 Jul 2025 11:50:43 +0000

Turkiska forskare har upptäckt att Pfizers covid-19-injektioner kan orsaka förändringar i ögats hornhinna som potentiellt kan leda till synproblem. Studien, som följde 64 personer under tre månader, visar att vaccinet kan göra hornhinnan tjockare och minska antalet viktiga celler som håller synen klar. Forskarna mätte förändringar i hornhinnans inre skikt, endotelet, före den första vaccindosen och två månader efter den andra dosen. Resultaten visade att båda doserna ledde till tjockare hornhinnor, färre endotelceller och större variation i cellernas storlek. Konkret ökade hornhinnans tjocklek från 528 till 542 mikrometer – en ökning på ungefär två procent. Samtidigt minskade antalet endotelceller från 2 597 till 2 378 celler per kvadratmillimeter, en förlust på cirka åtta procent. "Endotelet bör övervakas noga hos dem med lågt antal endotelceller eller som har genomgått hornhinnetransplantation", varnar forskarna i studien som publicerades i tidskriften Ophthalmic Epidemiology.

Kortsiktig påverkan utan symptom

I det korta perspektivet tyder förändringarna på att Pfizers injektioner tillfälligt kan försvaga endotelet, även om patienterna inte upplevde några tydliga synproblem under studieperioden. För personer med friska ögon kommer dessa små förändringar sannolikt inte att påverka synen omedelbart. Om förändringarna däremot kvarstår under flera år kan de leda till hornhinnesvullnad eller suddig syn, särskilt hos personer med redan befintliga ögonproblem eller de som genomgått hornhinnetransplantation. En tjockare hornhinna och minskad celldensitet kan bidra till tillstånd som hornhinneödem eller korneal dekompensation, som i allvarliga fall kan orsaka permanent synförlust.

Behov av långtidsstudier

Forskningsteamet betonar vikten av långtidsstudier för att se om förändringarna kvarstår månader och år efter injicering. En ögonläkare kan använda speciell mikroskopi för att kontrollera om någon har lågt antal endotelceller. Studien bidrar till en växande lista av problem kring Pfizers covid-injektioner. I maj tvingade amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA Pfizer och Moderna att utöka varningsetiketterna om risker för hjärtskador, särskilt för män mellan 16 och 25 år.

Von der Leyen sitter kvar som EU-boss

Isac Boman — Thu, 10 Jul 2025 14:33:33 +0000

Otillbörlig påverkan på valet i Rumänien och suspekta upphandlingsprocesser till mångmiljardbelopp via sms med Pfizers vd Albert Bourla. Det var en del av kritiken i samband med misstroendeomröstningen mot EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under torsdagen. Bakom misstroendeinitiativet finns den rumänske parlamentsledamoten Gheorghe Piperea från ECR, som hänvisade till "bristande ledarskap och transparens" bland annat efter von der Leyens mörkade sms-konversation med Pfizers vd Albert Bourla angående mångmiljardköpen av läkemedelsjättens kritiserade covidvaccin Comirnaty. Hon har också anklagats för otillbörliga försök att påverka Rumäniens presidentval, där den liberale Nato-förespråkaren Nicusor Dan i maj till slut besegrade nationalisten George Simion. Dans valvinst kom först efter att en tidigare nationalistisk och EU-kritisk kandidat, Calin Georgescu, diskvalificerats och anklagats för brott utan bevis efter att ha vunnit den första valomgången. Omröstningen slutade med en knapp fjärdedel, 175 röster, för ett misstroende. 360 röstade emot och 18 ledamöter lade ned sina röster, enligt EU-parlamentets pressmeddelande. För att von der Leyen skulle ha avsatts hade det krävts två tredjedelars majoritet. Von der Leyen själv avfärdade misstroendet som primärt drivet av konspirationsteorier som framförs av "antivaxxare" och "Putin-apologeter".

EU-domstolen tar ställning till hemliga sms mellan von der Leyen och Pfizer-chefen

Redaktionen — Tue, 13 May 2025 09:41:56 +0000

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens hantering av de hemliga sms:en med Pfizer-chefen, Albert Bourla, granskas nu i en domstolsrättegång som hotar att krossa hennes politiska arv och ytterligare erodera förtroendet för EU:s beslutsprocess. I morgon avgör EU:s allmänna domstol om EU-kommissionen bröt mot gällande lagstiftning genom att vägra lämna ut sms som von der Leyen och Bourla utbytte under förhandlingarna om ett kritiserat covid-vaccinavtal värt mångmiljardbelopp. Domen bedöms ytterligare undergräva förtroendet för von der Leyens ledarskap, som redan är hårt kritiserat för maktfullkomlighet och centralisering av beslutsfattandet. Frågan handlar bland annat om huruvida sms ska klassas som officiella dokument och därmed omfattas av EU:s transparensregler. Fallet initierades av The New York Times och dess tidigare Brysselkorrespondent, som vände sig till domstol efter kommissionens beslut att vägra offentliggöra textmeddelandena 2022. I en intervju med NYT, 2021, avslöjade Bourla att han och von der Leyen byggt upp en ”djup tillit” genom sina sms-förhandlingar. Avtalet, som slöts i maj 2021, innebar att EU köpte uppemot 1,8 miljarder doser av Pfizer-BioNTechs covid-vaccin – det största enskilda vaccinköpet under covid. – Det här domslutet kan bli en vändpunkt för transparensen inom EU. Särskilt när det gäller beslut som rör folkhälsan måste sekretess undvikas, säger Shari Hinds, EU-policychef på Transparency International.

"Elefanten i rummet var inte där"

EU:s ombudsman, Emily O’Reilly (2013–2025), slog 2022 fast att kommissionen begått allvarliga förvaltningsmisstag genom att inte ens söka efter sms:en. Hon kallade det en ”väckarklocka” för EU-institutionerna och menade att transparensen minskat under von der Leyens era. – Hon har skapat en kultur där saker hålls tillbaka av politiska skäl, sa O’Reilly till Politico 2023 och kritiserade också von der Leyens frånvaro under rättegången: – Elefanten som inte var i rummet – den enda som kan berätta allt var inte där. EU-kommissionen har upprepade gånger vägrat kommentera fallet, men en tjänsteman hävdade under en presskonferens att vaccinavtalen förhandlades fram med fullt stöd från medlemsländerna.

"Transparensen måste prioriteras"

Domstolen har tidigare kritiserat kommissionens censur av vaccinkontrakten, där stora delar har blivit sekretessbelagda med hänvisning till företagens kommersiella intressen. Tilly Metz, grön EU-parlamentariker, var en av många som snart frågade sig vem eller vad som låg bakom von der Leyens motvilja att dela med sig av informationen. – Hon får dåliga råd. Om man vill att allmänheten ska ha förtroende för politikerna och det de gör – och deras kontakter med näringslivet – måste man fokusera på öppenhet.

This week will test the strength of EU institutions — especially the European Court of Justice — in the case of Ursula von der Leyen’s secret #Pfizer texts, and what Member States will do if it’s proven she withheld key information. If Ursula von der Leyen stays in office with… https://t.co/sxnuHEuvVX
— Dr. Ghazi Ben Ahmed (@Gbaghazi) May 12, 2025

"Förvirrad" dokumentation

Under en utfrågning i november 2023 visade domare skepsis mot kommissionens vägran att lämna ut sms:en. När kommissionens jurister slutligen erkände att meddelandena existerar, möttes det av skratt i salen. – Vi förnekar inte att de finns, sa kommissionsadvokaten Paolo Stancanelli under utfrågningen. Han försvarade kommissionens agerande med att sms:en inte var relevanta för avtalsförhandlingarna – ett påstående domarna ifrågasatte skarpt. Domaren José Martín y Pérez de Nanclares ansåg att kommissionen inte visat ”tillräckliga och noggranna åtgärder” för att motivera sekretessen medan en annan domare, Paul Nihoul, kritiserade den ”relativt förvirrade” dokumentationen. Pressen på von der Leyen ökar ytterligare genom en utredning av EU:s åklagarmyndighet (EPPO), som granskar hur vaccinköpen hanterades. I mars bekräftade EPPO-chef Laura Codruța Kövesi också att kommissionstjänstemän förhörts. EPPO avstår från att kommentera pågående utredningar, men fallet riskerar att öka misstron mot von der Leyens ledarskap ytterligare – och bedöms göra det ännu svårare för henne att hålla ihop en redan djupt splittrad EU-allians.

Kansas stämmer vaccinjätte

Sofie — Wed, 19 Jun 2024 15:44:02 +0000

Kris Kobach, justitieminister i Kansas, lämnade under måndagen in en civilrättslig stämning mot Pfizer. I denna argumenterar man för att "Pfizer vilseledde allmänheten att det hade ett säkert och effektivt covid-19 vaccin", samt att de brutit mot delstatens konsumentskyddslag. – Pfizer gjorde flera vilseledande uttalanden för att lura allmänheten om sitt vaccin vid en tidpunkt då amerikanerna behövde sanningen, säger Kobach. I stämningsansökan hävdar man att läkemedelsbolaget avsiktligt dolt, undertryckt och utelämnat väsentliga fakta om covid-19-vaccinet. En av de "mest allvarliga" ska vara covidvaccinets säkerhet för gravida kvinnor. – Pfizer marknadsförde sitt vaccin som säkert för gravida kvinnor, säger Kobach enligt Kansas Reflector. Men i februari 2021 (hade de) rapporter om 458 gravida kvinnor som fick Pfizers covid-19-vaccin under graviditeten. Mer än hälften av de gravida kvinnorna rapporterade en negativ händelse, och mer än 10 procent rapporterade ett missfall. Vidare pekar justitieministern mot att Pfizer marknadsförde covidvaccinet som säkert när det gällde bland annat myokardit och perikardit. Bland annat hänvisar han till att företagets vd Albert Boula i januari förra året påstod att "vi har inte sett en enda signal, även om vi har distribuerat miljarder doser" när det gällde myokardit. – Men som Pfizer visste har USA:s regering, USA:s militära utländska regeringar och andra funnit att Pfizers covid-19-vaccin orsakade myokardit och perikardit, säger Kobach. Pfizer marknadsförde även sitt covidvaccin som effektivt mot alla covidvarianter, samt att det skulle stoppa smittspridning. – Pfizer uppmanade amerikaner att vaccinera sig för att skydda sina nära och kära, vilket tydligt indikerar ett påstående om att Pfizers covid-19 vaccination stoppade överföringen, säger Kobach. Pfizer medgav senare att de aldrig ens har studerat överföring efter att mottagarna får vaccinet.

Ingen merit

I ett uttalande sade Pfizer att dess covid-19-vaccin har räddat otaliga liv samt att företagets påståenden om clovidvaccinet var korrekta och baserade på vetenskap. "Företaget anser att statens fall inte har någon merit och kommer att svara på stämningen i vederbörlig ordning", skrev man. Även Texas lämnade in en stämningsansökan mot Pfizer i slutet av förra året, men Kobach menar att fem andra stater också är i färd med att stämma bolaget.

Läkemedelsjättar miljardsatsar i Frankrike

Redaktionen — Mon, 13 May 2024 11:07:26 +0000

Pfizer och Astra Zeneca var två av de mest dominerande aktörerna under coronakrisens massvaccinationsprogram. Nu låter de meddela att de avser att öka sin närvaro i Frankrike och lägger tillsammans nästan en miljard dollar för att åstadkomma detta. Enligt Reuters tänker Pfizer investera cirka 538 miljoner dollar för att bygga upp sin forskning och utveckling i Frankrike – medan Astra Zeneca ska satsa cirka 388 miljoner på sin anläggning i nordfranska Dunkerque. Investeringslöftena kommer i samband med att president Emmanuel Macron under eventet ”Välj Frankrike” ska locka stora utländska aktörer och investerare att förlägga sin produktion och sina satsningar just där. I helgen meddelade exempelvis Wall Street-banken Morgan Stanley att även de kommer att fokusera på Paris, och att man har för avsikt att anställa 100 nya medarbetare där. Även det tyska flygbolaget Lilium har lovat stora investeringar. Enligt nyhetsbyrån vill Macron att Paris ska betraktas som en av de främsta ”affärshuvudstäderna” i världen, även om New York och London historiskt haft dessa roller. I en undersökning som publicerades tidigare i våras klassades New York återigen som världens främsta finanscentrum med London som tvåa, följd av Singapore och Hongkong– medan Paris först återfanns på en 14:e plats, efter både Washington DC och Frankfurt.